Finansiell stabilitet 2017:2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell stabilitet 2017:2"

Transkript

1 FINANSIELL STABILITET 2/217 1 Finansiell stabilitet 217:2 Diagramappendix 22 nov 217

2 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram A2. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning 2, 1, 6 1, 4, USA Euroområdet Japan Sverige Anm. För Sverige, Euroområdet och Japan saknas BNP utfall för tredje kvartalet 217, utfallet för kvartal två 217 används därför. Källa: Macrobond,, 1, jan 13 jan 14 jan 1 jan 16 jan 17 jan 18 jan 19 jan 2 Sverige Storbritannien Euroområdet USA Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan. I Sverige finns ingen publicerad dagslåneränta, men normalt följer den reporäntan väl. Heldragna linjer är skattade , streckade linjer Källor: Macrobond och Riksbanken Diagram A3. 1 åriga statsobligationsräntor 6 1 Diagram A4. 3 månaders FX swapräntor Räntepunkter Sverige Tyskland USA Storbritannien Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källa: Macrobond USD EUR Anm. Extra kostnad för att låna via utländsk valuta och omvandla detta till svenska kronor jämfört med inhemsk lånekostnad. Beräkningarna är baserade på ränteparitetsvillkor mellan interbankräntor Källor: Bloomberg och Riksbanken

3 FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A. Aktieindex Index, 1 januari 2 = 1 Diagram A6. Förväntad volatilitet på obligations och aktiemarknaden Index OMXS3 (Sverige) S&P (USA) STOXX Europe 6 (Europa) VIX, amerikanska aktiemarknaden (vänster skala) MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) Källa: Macrobond Källa: Thomson Reuters Diagram A7. Ränta på företagsobligationer Räntepunkter USD Högre kreditvärdighet USD Lägre kreditvärdighet EUR Högre kreditvärdighet EUR Lägre kreditvärdighet Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor och motsvarande ränteswap. Källa: Bloomberg Diagram A8. Femåriga riskpremier på den svenska obligationsmarknaden Räntepunkter jan 14 jul 14 jan 1 jul 1 jan 16 jul 16 jan 17 jul 17 Säkerställda obligationer Företagsobligationer Anm. Skillnaden mellan obligationsräntor och motsvarande swapränta. Källa: Riksbanken

4 4 FINANSIELLA MARKNADER Diagram A9. Femåriga CDS premier för banker Räntepunkter Diagram A1. Emissioner i SEK på den svenska företagsobligationsmarknaden Genomsnitt per månad, miljarder kronor Sverige Storbritannien Frankrike Tyskland Italien Spanien Anm. Genomsnitt av jämförbara storbanker hemmahörande i respektive land. Källor: Markit och Riksbanken Diagram A11. Svenska fondflöden Miljarder kronor Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet Anm. Inklusive medium term notes. En del obligationer saknar ett kreditbetyg från ett kreditinstitut, för dessa är uppdelningen i högre eller lägre kreditvärdighet baserad på bankernas kreditbedömning av företagen. Källa: Dealogic Diagram A12. Omsättning på den svenska obligationsmarknaden Blandfonder Obligationsfonder Företagsobligationsfond Aktiefonder Hedgefonder Penningmarknadsfonder Övriga fonder Statsobligationer Säkerställda obligationer Företagsobligationer Anm. Särredovisning av företagsobligationsfonder introducerades 214. Källor: Fondbolagens förening och Macrobond Anm. Avser månadsgenomsnitt av daglig avistaomsättning i förhållande till utestående belopp. Källor: Riksgälden, SCB och Riksbanken

5 FINANSIELL STABILITET 2/217 Diagram A13. Svenskt stressindex Ranking (=låg stress, 1=hög stress) 1, Diagram A14. Europeiskt stressindex Rankning (=låg stress,1=hög stress) 1,,8,8,6,6,4,4,2,2, , Stressindex Valutamarknaden Aktiemarknaden Obligationsmarknaden Penningmarknaden Stressindex Finansiella intermediärer Penningmarknaden Obligationsmarknaden Valutamarknaden Aktiemarknaden 2 Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson och Bonthron (213), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, Penning och valutapolitik 213:1. Sveriges riksbank. Källor: Bloomberg och Riksbanken Diagram A1. Tioåriga statsobligationsräntor, skillnad mot Tyskland 11 Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al, CISS A composite indicators of systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1426, mars 212, ECB. Källa: ECB Diagram A16. Valutakurser för tillväxtländer Index, 1 januari 213 = 1, USD per lokal valuta Frankrike Irland Portugal Grekland Italien Spanien Brasilien Indonesien Turkiet Indien Ryssland Sydafrika Källa: Macrobond Källa: Macrobond

6 6 DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE De svenska bankkoncernernas låntagare 2 Diagram A17. Utlåning till hushåll i Sverige 2 Diagram A18. Utlåning till hushåll fördelade på säkerhetstyp i Sverige Årlig procentuell förändring Månadsförändring uppräknat i årstakt Årlig procentuell förändring Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Den årliga procentuella förändringen (röd linje) är inte justerad för omklassificeringar samt köpta och sålda lån, vilket gör att den ser något annorlunda ut jämfört med den blå linjen i Diagram 1: i rapporten. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A19. Hushållens skuldkvot i Sverige av disponibel inkomst Anm. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken Total Lån med småhus som säkerhet Lån med bostadsrätt som säkerhet Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Total utlåning (blå linje) är inte justerad för omklassificeringar samt köpta och sålda lån, vilket gör att den ser något annorlunda ut jämfört med den blå linjen i Diagram 1: i rapporten. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A2. Hushållens skulder i Sverige av BNP Källor: SCB och Riksbanken

7 FINANSIELL STABILITET 2/ % 3% Diagram A21. Skuldkvot för hushåll med bolån över tid av disponibel inkomst 6% Diagram A22. Skuldkvot för hushåll med bolån efter inkomstdecilgrupp och över tid av disponibel inkomst 3% % 2% 4% 2% 1% 3% 1% 2% % 1% % Median Medelvärde % Nettoinkomstdecil Källa: Riksbanken Anm. Staplarna anger medianvärdena, medan romberna anger medelvärdena. Resultaten för den första inkomstdecilen bör tolkas med viss försiktighet, bland annat eftersom skattefria inkomstkällor (som barn eller bostadsbidrag) inte observeras. Dessa inkomstkällor utgör sannolikt en större andel av inkomsten för låginkomsthushållen. Källa: Riksbanken 7 Diagram A23. Andel nya bolåntagare med en skuldkvot över en viss nivå i Sverige 9 Diagram A24. Andel nya bolåntagare med en belåningsgrad över en viss nivå i Sverige över 3% över 4% över 6% över % över 7 % över 8 % Anm. Den vertikala axeln visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna skuldkvoten. Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 211, 212, 213, 214, 21 och 216. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Anm. Den vertikala axeln visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna belåningsgraden. Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 211, 212, 213, 214, 21 och 216. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

8 8 DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE 7% 6% % 4% 3% 2% 1% Diagram A2. Förändring av bolåneskuld över tid Diagram A26. Hushållens sparande i Sverige av disponibel inkomst % Minskad skuld Oförändrad skuld Ökad skuld Källa: Riksbanken Totalt sparande Eget sparande Eget finansiellt sparande Anm. Eget finansiellt sparande är totalt sparande exklusive kollektivt sparande och nettoinvesteringar i bostäder. Källor: SCB och Riksbanken 8 Diagram A27. Bolåneräntor till hushåll i Sverige 1 Diagram A28. Räntebindningstider för nya bolån i Sverige, andel bolån Källa: SCB =< 3 månader > år Genomsnittlig bolåneränta Bunden Rörlig Anm. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Källa: SCB

9 FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A29. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige, andel bolån 3 Diagram A3. Bostadspriser i Sverige Index, januari 2= Bunden Rörlig Anm. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden ränta avser räntebindningstider över tre månader. Källa: SCB Diagram A31. Bostadspriser i Sverige Årlig procentuell förändring Bostadsrätter Villor Källa: Valueguard Bostadsrätter Villor Anm. Bostadspriserna är säsongsjusterade. Källor: Valueguard och Riksbanken Diagram A32. Realt Fastighetsprisindex i Sverige Index, kvartal 1 2 = Anm. Deflaterat med KPIF. Avser prisutvecklingen på småhus. Källor: SCB och Riksbanken

10 1 DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE Diagram A33. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige Nettotal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser. Källa: SEB Diagram A3. Räntor på nya lån till icke finansiella företag i Sverige <= 3 mån >1 år <= 3 år >3 år <= år Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källa: SCB Diagram A34. Utlåning till icke finansiella företag i Sverige Årlig procentuell förändring Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källa: SCB Diagram A36. Finansieringsvillkor för icke finansiella företag i Sverige Nettotal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som bedömer att finansieringsvillkoren är bättre eller mycket bättre än normalt och andelen som bedömer att finansieringsvillkoren är sämre eller mycket sämre än normalt. Källa: Konjunkturinstitutet

11 FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A37. Bankernas bedömning om utlåning till icke finansiella företag i Sverige Nettotal Nuvarande kvartal Nästkommande kvartal Nästkommande fyra kvartal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen bankchefer som bedömer att utlåningen kommer att öka eller öka mycket den kommande perioden och andelen som bedömer att utlåningen kommer att minska eller minska mycket den kommande perioden. Källa: ALMI låneindikator Diagram A38. Icke finansiella företags skulder i Sverige av BNP Marknadsfinansiering Banklån Anm. Banklån avser lån på kort och på lång sikt. Marknadsfinansiering avser certifikat och obligationer. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A39. Konkursgrad för icke finansiella företag i Sverige 3, 2, 2, 1, 1,, Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet företag. Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken

12 12 UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna Diagram A4. De svenska storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Resultat före kreditförluster Provisionsnetto Kostnader Övriga intäkter Räntenetto Diagram A41. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt justerad för engångsposter. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 216:2 Källor: SNL Financial och Riksbanken Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken Diagram A42. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent 1,4 1,2 1,,8,6,4,2,, Diagram A43. Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Europeiska banker De svenska storbankerna Europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 216:2. Källor: SNL Financial och Riksbanken Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 216:2. Källor: SNL Financial och Riksbanken

13 FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A44. De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor Diagram A4. Osäkra fordringar som andel av total utlåning Rullande fyra kvartal, procent Sverige Finland Danmark Baltikum Norge Övriga länder Europeiska banker De svenska storbankerna Anm. Kategorin "övriga länder" avser dels övriga länder där bankerna har verksamhet, dels kreditförluster från utlåning som inte är allokerad till ett specifikt land i bankernas offentliga rapporterig. Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken Anm. Oviktat genomsnitt. De röda staplarna avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 216:2. Källa: SNL Financial Diagram A46. De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor Diagram A47. De svenska storbankernas utlåning per geografi Miljarder kronor Utlåning utomlands Icke finansiella företag, Sverige Övrig utlåning, Sverige Svenska bolån Sverige Norge Övriga länder Finland De baltiska länderna Danmark Storbritannien Källa: SCB Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

14 14 UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA Diagram A48. Resultat före kreditförluster samt kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser Resultat före kreditförluster Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken Kreditförluster Diagram A. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar Diagram A49. Utlåning i förhållande till inlåning för europeiska banker Juni 217, procent Handelsbanken Swedbank DNB Nordea SEB Intesa Sanpaolo BPCE Banco Santander Danske Bank Lloyds BBVA Société Générale UniCredit Erste Group Bank KBC Raiffeisen Bank Barclays BNP Paribas RBS Commerzbank UBS Credit Suisse HSBC Crédit Agricole Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen. Källor: SNL Financial och Riksbanken Diagram A1. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapital/Totala tillgångar Anm. Viktat genomsnitt. Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken RJD2 Nordea SHB SEB Swedbank dec 16 mar 17 jun 17 sep 17 Källa: Bankernas delårsrapporter

15 FINANSIELL STABILITET 2/ RJD2 Diagram A2. Bruttosoliditet Nordea Handelsbanken SEB Swedbank jun 16 sep 16 Källa: Bankernas delårsrapporter dec 16 mar 17 jun 17 sep 17 Diagram A4. Utveckling av de svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer Diagram A3. Bruttosoliditet för europeiska banker Juni 217, procent DNB BBVA Intesa Sanpaolo Erste bank KBC HSBC Raiffeisen Credit Suisse RBS UniCredit BPCE SEB Lloyds Swedbank Crédit Agricole UBS Nordea Banco Santander Commerzbank Barclays Handelsbanken BNP Société Générale Danske Bank Anm. Avser bankernas rapporterade bruttosoliditet. Källor: SNL Financial och Riksbanken Diagram A. Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker 2 7,9-3, , ,7 11, Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska ban Kärnprimärkapitalrelation, 211 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av genomsnittliga riskvikter Förändring av totala tillgångar Kärnprimärkapitalrelation, 217 Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 6122, November 2, SCB och Riksbanken Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

16 16 UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA Schweiz Nederländerna Sverige Spanien Frankrike Cypern Danmark Storbritannien Tyskland Österrike Luxemburg Malta Grekland Portugal Medel Italien Belgien Finland Irland Lettland Slovenien Ungern Polen Bulgarien Tjeckien Slovakien Kroatien Estland Litauen Rumänien Diagram A6. Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 216, procent Anm. Diagrammet visar samtliga banktillgångar, både inhemska och utländska för banker hemmahörande i respektive land. Utlandskontrollerade banker är exkluderade. Den skuggade delen av den röda stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP. Källor: Eurostat, Swiss Bankers Association, Swiss national bank, Swiss Statistics, bankernas resultatrapporter och Riksbanken RJD2 Diagram A7. LCR per valuta och bank September 217, procent SHB Swedbank Nordea SEB LCR LCR USD LCR EUR Källa: Bankernas resultatrapporter 2 Diagram A8. De svenska storbankernas genomsnittliga LCR 2 Diagram A9. De svenska storbankernas dagliga LCR i kronor jun 17 jul 17 aug 17 sep 17 LCR, Total LCR USD LCR EUR LCR SEK LCR, övriga RJD2 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken okt 16 jan 17 apr 17 jul 17 okt 17 Högsta observation Genomsnitt dagliga observationer, alla banker Lägsta enskilda observation Källa: Riksbanken

17 FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A6. De svenska storbankernas genomsnittliga NSFR 12 Diagram A61. Riksbankens strukturella likviditetsmått dec 14 jun 1 dec 1 jun 16 dec 16 jun 17 Källa: Riksbanken Diagram A62. Riksbankens strukturella likviditetsmått, europeiska banker December 216, procent dec 14 jun 1 dec 1 jun 16 dec 16 jun 17 3 Anm. Måttet jämför en banks stabila finansiering med dess illikvida tillgångar. Ju högre resultat en bank får i måttet desto mindre är dess strukturella likviditetsrisker. Källa: Riksbanken Diagram A63. Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar mot Europa Miljarder amerikanska dollar 2 2 Medel 1 Swedbank Nordea SEB 1 Handelsbanken 1 1 Anm. De blå staplarna visar ett urval av europeiska banker. Källor: Liquidatum och Riksbanken apr 1 okt 1 apr 16 okt 16 apr 17 Sverige Euroområdet Anm. Avser prime money market funds Källor: ICI och Riksbanken Övriga Europa

18 18 UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA Diagram A64. Storbankens totala finansiering per skuldtyp Miljarder kronor Inlåning Icke säkerställda obligationer Interbanknetto Säkerställda obligationer Certifikat (CD/CP) Anm. Avser de svenska storbankernas finansiering på koncernnivå. Källa: Bankernas delårsrapporter Diagram A66. Storbankernas totala finansiering per valuta SEK EUR USD DKK NOK GBP Övriga Anm. Avser de svenska storbankernas finansiering på koncernnivå. Källa: Bankernas delårsrapporter Diagram A6. De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder och dotterbolag Miljarder kronor Utländsk valuta Svenska kronor Anm. Storbankernas utländska dotterbolag omfattas ej av diagrammet. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A67. Ägare av svenska säkerställda obligationer Miljarder kronor Svenska banker Svenska fonder Svenska försäkringsbolag Offentlig sektor ink. AP fonderna Utländska investerare Övriga Källor: SCB och Riksbanken

19 FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A68. De svenska storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor Övriga motparter De 1 största motparterna, exkl. de svenska storbankerna De svenska storbankerna Anm. Diagrammet visar hur storbankernas totala värdepappersinnehav fördelar sig uppdelat utifrån vem som har emitterat värdepappret. Källa: Riksbanken

Finansiell stabilitet 2017:1

Finansiell stabilitet 2017:1 FINANSIELL STABILITET 1/217 1 Finansiell stabilitet 217:1 Diagramappendix 24 maj 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2

Finansiell stabilitet 2016:2 FINANSIELL STABILITET /16 1 Finansiell stabilitet 16: Diagramappendix 3 november 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix Finansiell stabilitet 2:2 Diagramappendix 25 NOVEMBER 2 Följande diagram i appendixet ingår även i rapporten Finansiell stabilitet 2:2. A5 - Aktieindex 1:1 A9 - Femåriga CDS-premier för banker 1:5 A13

Läs mer

Kapitel 1 2014-12-04

Kapitel 1 2014-12-04 Kapitel 1 2014-12-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik 8 7 5 3 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel

Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel 1 2014-06-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 07 08 09 10 11 12 13 14 Penningmarknaden Obligationsmarknaden

Läs mer

Det svenska banksystemet 2013-11-28

Det svenska banksystemet 2013-11-28 Det svenska banksystemet 213-11-28 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)

Läs mer

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2 Kapitel 1 Stabilitetsväv Makroekonomisk utveckling Banker Finansiella marknader Bankernas låntagare FSR 212:1 FSR 212:2 Diagram 1:1 Källa: Riksbanken Europeiskt stressindex 1..9.8.7.6.5.4.3.2.1. 7 8 9

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder

Läs mer

Det svenska banksystemet

Det svenska banksystemet Det svenska banksystemet Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Cypern Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:1

Finansiell stabilitet 2016:1 FINANSIELL STABILITET 1/16 1 Finansiell stabilitet 16:1 Diagramappendix Maj 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 6 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R 1--1 I K 1S B A N K KAPITEL 1 Diagram 1:1. Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder

Läs mer

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1 Penningpolitisk rapport december 217 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport December 2016 Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:1. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:1. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress)

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitisk rapport september 2017 Penningpolitisk rapport september 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016 Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport juli 2017 Penningpolitisk rapport juli 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Penningpolitisk rapport februari 2016

Penningpolitisk rapport februari 2016 Penningpolitisk rapport februari 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitisk rapport februari 2018

Penningpolitisk rapport februari 2018 Penningpolitisk rapport februari 2018 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014 Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:2

Finansiell stabilitet 2012:2 Finansiell stabilitet 212:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitisk rapport Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Swedish House of Finance 4 april 2017 De svenska storbankernas strukturella likviditetsrisker

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:1

Finansiell stabilitet 2014:1 Finansiell stabilitet 214:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Uppdaterad 214-6-4, 15:45 Sidan 21, första stycket: 5,7 ska vara 5,9 14 2 ska vara 15 5 21 8 ska vara 21 9 Riksbankens rapport Finansiell stabilitet

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217 Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Ekonomiska kommentarer

Ekonomiska kommentarer NR 6 217 21 november Ekonomiska kommentarer Svenska hushållens skuldsättning uppdatering för 217 Karl Blom och Peter van Santen Författarna är verksamma vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Redogörelse för penningpolitiken 2013 Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Under oktober fortsatte räntemarknaderna att påverkas av låga inflationstal, expansiv penningpolitik och stigande oro kring den ekonomiska

Läs mer

Finansiell stabilitet. 26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer

Finansiell stabilitet. 26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer Finansiell stabilitet 26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad

Läs mer