Finansiell stabilitet 2017:1

Transkript

1 FINANSIELL STABILITET 1/217 1 Finansiell stabilitet 217:1 Diagramappendix 24 maj 217

2 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram A2. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning Anm. För Sverige, Euroområdet och Japan saknas BNP-utfall för 217, utfallet för kvartal fyra 216 används därför. Källa: Macrobond Diagram A3. 1-åriga statsobligationsräntor Sverige Euroområdet USA Japan 1 Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan. I Sverige finns ingen publicerad dagslåneränta, men normalt följer den reporäntan väl. Heldragna linjer är skattade , streckade linjer Källor: Macrobond och Riksbanken Diagram A4. 3-månaders FX-swapräntor Räntepunkter Sverige Tyskland USA Storbritannien Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källa: Macrobond USD EUR Anm. Extra kostnad för att låna via utländsk valuta och omvandla detta till svenska kronor jämfört med inhemsk lånekostnad. Beräkningarna är baserade på ränteparitetsvillkor mellan interbankräntor Källor: Riksbanken och Bloomberg

3 FINANSIELL STABILITET 1/217 3 Diagram A. Aktieindex Index, 1 januari 2 = 1 3 Diagram A6. Förväntad volatilitet på obligations- och aktiemarknaden Index Sverige - OMXS3 USA - S&P Europa - STOXX Europe VIX, amerikanska aktiemarknaden (vänster skala) MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) Källa: Macrobond Källa: Thomson Reuters Diagram A7. Ränta på företagsobligationer Räntepunkter USD Högre kreditvärdighet USD Lägre kreditvärdighet EUR Högre kreditvärdighet EUR Lägre kreditvärdighet Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor och motsvarande ränteswap. Källa: Bloomberg Diagram A8. Femåriga riskpremier på den svenska obligationsmarknaden Räntepunkter jan-14 jul-14 jan-1 jul-1 jan-16 jul-16 jan-17 Säkerställda obligationer Företagsobligationer Anm. Skillnaden mellan obligationsräntor och motsvarande swapränta. Källa: Riksbanken

4 4 FINANSIELLA MARKNADER Diagram A9. Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter Diagram A1. Emissioner på den svenska företagsobligationsmarknaden Genomsnitt per månad, miljarder kronor Sverige Storbritannien Frankrike Tyskland Italien Spanien Anm. Genomsnitt av jämförbara storbanker hemmahörande i respektive land. Källor: Fitch och Riksbanken Diagram A11. Svenska fondflöden Miljarder kronor Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet Anm. En del obligationer saknar ett kreditbetyg från ett kreditinstitut, för dessa är uppdelningen i högre eller lägre kreditvärdighet baserad på bankernas kreditbedömning av företagen. Källa: Dealogic Diagram A12. Omsättning på den svenska obligationsmarknaden Blandfonder Obligationsfonder Företagsobligationsfond Aktiefonder Hedgefonder Penningmarknadsfonder Övriga fonder Statsobligationer Säkerställda obligationer Företagsobligationer Anm. Särredovisning av företagsobligationsfonder introducerades 214. Källor: Fondbolagens förening och Macrobond Anm. Avser månadsgenomsnitt av daglig avistaomsättning i förhållande till utestående belopp. Källor: Riksgälden, SCB och Riksbanken

5 FINANSIELL STABILITET 1/217 Diagram A13. Svenskt stressindex Ranking (=låg stress, 1=hög stress) 1, Diagram A14. Europeiskt stressindex Rankning (=låg stress,1=hög stress) 1,,8,8,6,6,4,4,2,2, Stressindex Obligationsmarknaden Valutamarknaden Penningmarknaden Aktiemarknaden Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson och Bonthron (213), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, Penning- och valutapolitik 213:1. Sveriges riksbank. Källor: Bloomberg och Riksbanken Diagram A1. Tioåriga statsobligationsräntor, skillnad mot Tyskland 2, Stressindex Finansiella intermediärer Penningmarknaden Obligationsmarknaden Valutamarknaden Aktiemarknaden Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al, CISS - A composite indicators of systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1426, mars 212, ECB. Källa: ECB Diagram A16. Valutakurser för tillväxtländer Index, 1 januari 213 = 1, USD per lokal valuta Frankrike Irland Portugal Grekland Italien Spanien Brasilien Indonesien Turkiet Indien Ryssland Sydafrika Källa: Macrobond Källa: Macrobond

6 6 DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE De svenska bankkoncernernas låntagare Diagram A17. Utlåning till hushåll i Sverige 2 2 Diagram A18. Utlåning till hushåll fördelade på säkerhetstyp i Sverige Årlig procentuell förändring Månadsförändring uppräknat i årstakt Årlig procentuell förändring Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Diagram A19. Hushållens skuldkvot i Sverige av disponibel inkomst Total Lån med småhus som säkerhet Lån med bostadsrätt som säkerhet Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Diagram A2. Hushållens skulder i Sverige av BNP Anm. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos.

7 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A21. Skuldkvot över tid av disponibel inkomst av disponibel inkomst 7 Diagram A22. Skuldkvot för hushåll med bolån i olika inkomstgrupper av disponibel inkomst Median Medelvärde Anm. Data är från juli varje år. Källa: Riksbanken Disponibel inkomstdeciler Anm. Den höga skuldkvoten i den lägsta inkomstgruppen bör tolkas med viss försiktighet eftersom denna grupp bland annat inkluderar hushåll som har väldigt varierande inkomster, exempelvis hushåll med negativ inkomst. Källa: Riksbanken 7 Diagram A23. Andel nya bolåntagare med en skuldkvot över en viss nivå i Sverige 9 Diagram A24. Andel nya bolåntagare med en belåningsgrad över en viss nivå i Sverige över 3% över 4% över 6% över % över 7 % över 8 % Anm. Den vertikala axeln visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna skuldkvoten. Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 211, 212, 213, 214 och 21. Anm. Den vertikala axeln visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna belåningsgraden Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 211, 212, 213, 214 och 21. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

8 8 DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE Diagram A2. Förändring av bolån för hushåll I Sverige Minskad skuld Oförändrad skuld Ökad skuld Diagram A26. Hushållens sparande i Sverige av disponibel inkomst Totalt sparande Eget sparande Eget finansiellt sparande Anm. Återbetalningstiden avser den tid det skulle ta för en individ att återbetala sina lån, givet den skuldförändring som observeras mellan tidsperioderna. Avser endast bolån. Källa: Riksbanken Anm. Eget finansiellt sparande är totalt sparande exklusive kollektivt sparande och nettoinvesteringar i bostäder. Diagram A27. Bolåneräntor till hushåll i Sverige 8 Diagram A28. Räntebindningstider för nya bolån i Sverige, andel bolån Källa: SCB =< 3 månader > år Genomsnittlig bolåneränta Bunden Rörlig Anm. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Källa: SCB

9 FINANSIELL STABILITET 1/217 9 Diagram A29. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige, andel bolån 1 3 Diagram A3. Bostadspriser i Sverige Index, januari 2= Bunden Rörlig Anm. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Rörlig ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden ränta avser räntebindningstider över tre månader. Källa: SCB Bostadsrätter Villor Anm. Bostadspriserna är säsongsjusterade. Källor: Valueguard och Riksbanken Diagram A31. Bostadspriser i Sverige Årlig procentuell förändring Bostadsrätter Villor Källa: Valueguard Diagram A32. Realt Fastighetsprisindex i Sverige Index, kvartal 1 2 = Anm. Deflaterat med KPIF. Avser prisutvecklingen på småhus.

10 1 DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE Diagram A33. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige Nettotal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser. Källa: SEB Diagram A3. Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Årlig procentuell förändring Diagram A34. Bostadsbyggande i Sverige Antal påbörjade bostäder per år Flerbostadshus Småhus Diagram A36. Räntor på nya lån till icke-finansiella företag i Sverige Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källa: SCB <= 3 mån >1 år - <= 3 år >3 år - <= år Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källa: SCB

11 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A37. Finansieringsvillkor för icke-finansiella företag i Sverige Nettotal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som bedömer att finansieringsvillkoren är bättre eller mycket bättre än normalt och andelen som bedömer att finansieringsvillkoren är sämre eller mycket sämre än normalt. Källa: Konjunkturinstitutet Diagram A38. Bankernas bedömning om utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Nettotal Nuvarande kvartal Nästkommande kvartal Nästkommande fyra kvartal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen bankchefer som bedömer att utlåningen kommer att öka eller öka mycket den kommande perioden och andelen som bedömer att utlåningen kommer att minska eller minska mycket den kommande perioden. Källa: ALMI låneindikator Diagram A39. Icke-finansiella företags skulder i Sverige av BNP Marknadsfinansiering Banklån Anm. Banklån avser lån på kort och på lång sikt. Marknadsfinansiering avser certifikat och obligationer. Diagram A4. Konkursgrad för icke-finansiella företag i Sverige 3, 2, 2, 1, 1,, Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet företag. Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken

12 12 UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna Diagram A41. De svenska storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Resultat före kreditförluster Övriga intäkter Provisionsnetto Räntenetto Kostnader Diagram A42. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt justerad för engångsposter. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 216:2 Källor: SNL Financial och Riksbanken Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken Diagram A43. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, -, Diagram A44. Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Europeiska banker De svenska storbankerna Europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 216:2. Källor: SNL Financial och Riksbanken Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 216:2. Källor: SNL Financial och Riksbanken

13 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A4. De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor Diagram A46. Osäkra fordringar som andel av total utlåning Rullande fyra kvartal, procent Sverige Finland Danmark Baltikum Norge Övriga länder Europeiska banker De svenska storbankerna Anm. Kategorin "övriga länder" avser dels övriga länder där bankerna har verksamhet, dels kreditförluster från utlåning som inte är allokerad till ett specifikt land i bankernas offentliga rapporterig. Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken Anm. Oviktat genomsnitt. De röda staplarna avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 216:2. Källa: SNL Financial Diagram A47. De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor Diagram A48. De svenska storbankernas utlåning per geografi Miljarder kronor Utlåning utomlands Icke-finansiella företag, Sverige Övrig utlåning, Sverige Svenska bolån Sverige Norge Övriga länder Finland De baltiska länderna Danmark Storbritannien Källa: SCB Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken

14 14 UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA Diagram A49. Resultat före kreditförluster samt kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser Resultat före kreditförluster Kreditförluster Diagram A. Utlåning i förhållande till inlåning för europeiska banker Mars 217, procent Handelsbanken DNB Swedbank Nordea SEB Intesa Sanpaolo BPCE Danske Bank Banco Santander Lloyds BBVA Société Générale UniCredit Erste Group Bank KBC Barclays Raiffeisen Bank BNP Paribas RBS Commerzbank UBS Credit Suisse HSBC Crédit Agricole Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken Diagram A1. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar 2 3 Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen med undantag för Raiffeisen bank vars sista observation är december 216. Källor: SNL Financial och Riksbanken Diagram A2. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapital/Totala tillgångar Anm. Viktat genomsnitt. Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken RJD2 Nordea SHB SEB Swedbank jun-16 sep-16 dec-16 mar-17 Källa: Bankernas delårsrapporter

15 FINANSIELL STABILITET 1/ RJD2 Diagram A3. Bruttosoliditet Nordea Handelsbanken SEB Swedbank dec-1 mar-16 Källa: Bankernas delårsrapporter jun-16 sep-16 dec-16 mar-17 Diagram A. Utveckling av de svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel III Diagram A4. Bruttosoliditet för europeiska banker Mars 217, procent DNB BBVA Raiffeisen Intesa Sanpaolo Erste bank KBC HSBC RBS Lloyds BPCE Banco Santander Swedbank SEB Nordea Crédit Agricole UniCredit Credit Suisse Commerzbank UBS SHB Barclays Société Générale BNP Danske Bank Anm. Beräknad enligt gällande definition i Basel III. Observationen för Raiffeisen avser december 216. Källor: SNL Financial och Riksbanken Diagram A6. Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker 3 2 1,6,2 -, ,2 2, Kärnprimärkapitalrelation, mars 216 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av genomsnittliga riskvikter Förändring av totala tillgångar Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken Kärnprimärkapitalrelation, mars 217 Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska bank Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 6122, November 2, SCB och Riksbanken

16 16 UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA Schweiz Nederländerna Cypern Sverige Spanien Frankrike Danmark Storbritannien Tyskland Österrike Grekland Luxemburg Malta Portugal Medel Italien Belgien Irland Finland Lettland Slovenien Ungern Polen Bulgarien Slovakien Kroatien Tjeckien Estland Litauen Rumänien Diagram A7. Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 21, procent Anm. Diagrammet visar bankkoncernernas samtliga tillgångar, både inom och utom landet. Den skuggade delen av den röda stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP. Källor: Eurostat, Swiss Bankers Association, Swiss national bank, Swiss Statistics, bankernas resultatrapporter och Riksbanken RJD2 Diagram A8. LCR per valuta och bank Mars 217, procent SHB Swedbank Nordea SEB LCR LCR USD LCR EUR Källa: Bankernas resultatrapporter RJD2 Diagram A9. De svenska storbankernas genomsnittliga LCR dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 LCR, Total LCR USD LCR EUR Källor: Finansinspektionen och Riksbanken LCR SEK LCR, övriga Diagram A6. De svenska storbankernas dagliga LCR i kronor apr-16 jul-16 okt-16 jan-17 apr-17 Högsta observation Genomsnitt dagliga observationer, alla banker Lägsta enskilda observation Källa: Riksbanken

17 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A61. De svenska storbankernas genomsnittliga NSFR 12 Diagram A62. Riksbankens strukturella likviditetsmått dec-14 jun-1 dec-1 jun-16 dec-16 Anm. De svenska storbankerna rapporterar varje månad sin NSFR till Riksbanken. Källa: Riksbanken Diagram A63. Riksbankens strukturella likviditetsmått, europeiska banker December 216, procent dec-14 jun-1 dec-1 jun-16 dec-16 Anm. Måttet jämför en banks stabila finansiering med dess illikvida tillgångar. Ju högre resultat en bank får i måttet desto mindre är dess strukturella likviditetsrisker. Källa: Riksbanken Diagram A64. Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar mot Europa Miljarder amerikanska dollar 3 2 Medel 2 1 Swedbank Nordea SEB Handelsbanken okt-14 apr-1 okt-1 apr-16 okt-16 Anm. De blå staplarna visar ett urval av europeiska banker. Källor: Liquidatum och Riksbanken Sverige Euroområdet Anm. Avser prime money market funds Källor: ICI och Riksbanken Övriga Europa

18 18 UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA Diagram A6. Storbankens totala finansiering per skuldtyp Miljarder kronor Inlåning Icke-säkerställda obligationer Interbanknetto Säkerställda obligationer Certifikat (CD/CP) Anm. Avser de svenska storbankernas finansiering på koncernnivå. Källa: Bankernas delårsrapporter Diagram A67. Storbankernas totala finansiering per valuta SEK EUR USD DKK NOK GBP Övriga Anm. Avser de svenska storbankernas finansiering på koncernnivå. Källa: Bankernas delårsrapporter Diagram A66. De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Utländsk valuta Svenska kronor Anm. Storbankernas utländska dotterbolag omfattas ej av diagrammet. Diagram A68. Ägare av svenska säkerställda obligationer Miljarder kronor Svenska banker Svenska fonder Svenska försäkringsbolag Offentlig sektor ink. AP-fonderna Utländska investerare Övriga

19 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A69. Genomsnittlig löptid på storbankernas utestående långfristiga marknadsfinansiering Antal år, 3 månaders rullande genomsnitt, 4, 4, 3, 3, 2, 2, 1, Säkerställda obligationer, samtliga valutor Säkerställda obligationer, EUR Säkerställda obligationer, SEK Icke-säkerställda obligationer Anm. Avser obligationer emitterade utav de fyra svenska storbankerna, genomsnittliga volymviktade löptider. Källa: Riksbanken Diagram A7. De svenska storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor Övriga motparter De 1 största motparterna, exkl. de svenska storbankerna De svenska storbankerna Anm. Diagrammet visar hur storbankernas totala värdepappersinnehav fördelar sig uppdelat utifrån vem som har emitterat värdepappret. Källa: Riksbanken