Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix"

Transkript

1 Finansiell stabilitet 2:2 Diagramappendix 25 NOVEMBER 2

2

3 Följande diagram i appendixet ingår även i rapporten Finansiell stabilitet 2:2. A5 - Aktieindex 1:1 A9 - Femåriga CDS-premier för banker 1:5 A13 - Svenskt stressindex 1:2 A2 - Hushållens skulder i Sverige 2:9 Diagram A21 - Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med bolån i Sverige 2:13 A27 - Hushållens tillgångar och skulder i Sverige R3:1 A31 - Hushållens ränteutgifter i Sverige 2:1 A34 - Realt Fastighetsprisindex 2:11 A52 - Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna 1:4 A57 - Kapital i förhållande till totala tillgångar 3:4 A6 - Bankernas tillgångar i förhållande till BNP 2:1 A63 - De svenska storbankernas dagliga LCR i kronor 3:8 A64 - De svenska storbankernas lägsta, genomsnittliga och högsta månatliga NSFR 3:9 A7 - Ägare av svenska säkerställda obligationer 2:3

4

5 Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 2/ Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Källa: Macrobond Diagram A3. Tioåriga statsobligationsräntor Sverige USA Euroområdet Japan USA Storbritannien Tyskland Sverige Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källa: Macrobond Diagram A2. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminprissättning Sverige Euroområdet USA Storbritannien Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Heldragna linjer avser senaste skattning, streckade linjer avser informationsstopp för FSR 2:1 (2-5-25) Källor: Macrobond och Riksbanken Totalt Island Nya Zeeland Ungern Mexico Turkiet Indien Schweiz Brasilien Australien Tjeckien Sydkorea Kanada Japan Polen Ryssland Danmark Norge Storbritanninen Kina USA Euroområdet Diagram A4. Valutakursförändringar för den svenska kronan KIX-vikt Prisrörelse sedan FSR 2:1 Källor: Macrobond och Riksbanken

6 APPENDIX 3 25 Diagram A5. Aktieindex Index, 1 januari 2 = 1 1 Diagram A6. Förväntad volatilitet på obligationsoch aktiemarknaden Index Sverige - OMXS3 USA - S&P 5 Europa - STOXX Europe 6 Källor: Bloomberg och Riksbanken VIX, amerikanska aktiemarknaden MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) VSTOXX, aktiemarknaden i euroområdet OMX, svenska aktiemarknaden 2 1 Källa: Bloomberg 8 Diagram A7. Ränteskillnad mellan företagsobligationer med högre och lägre kreditvärdighet Räntepunkter Diagram A8. Femåriga riskpremier på den svenska obligationsmarknaden Räntepunkter Amerikanska dollar Euro Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor. De streckade linjerna visar medelvärdet för serierna sedan januari 21. Källa: Bloomberg Anm. Skillnaden mellan obligationsräntor och swapränta. Källa: Riksbanken

7 FINANSIELL STABILITET 2/2 Diagram A9. Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter 1 6 Diagram A1. Svenska icke-finansiella företags obligationsemissioner Genomsnitt per månad, miljoner euro Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet Anm. Genomsnitt av jämförbara storbanker hemmahörande i respektive land. Källor: Fitch och Riksbanken Diagram A11. Svenska fondflöden Miljarder kronor Blandfonder Obligationsfonder Företagsobligationsfonder Aktiefonder Hedgefonder Penningmarknadsfonder Övriga fonder Anm. En del obligationer saknar ett kreditbetyg från ett kreditinstitut, för dessa är uppdelningen i högre eller lägre kreditvärdighet baserad på bankernas kreditbedömning av företagen. Källa: Dealogic Diagram A12. Omsättning på den svenska obligationsmarknaden Statsobligationer Säkerställda obligationer Företagsobligationer Anm. Avser 12-månaders genomsnitt av månatlig spotomsättning i förhållande till utestående belopp. Källor: SCB och Riksbanken Anm. Särredovisning av företagsobligationsfonder introducerades 214. Källa: Fondbolagens förening

8 APPENDIX Diagram A13. Svenskt stressindex Ranking (=låg stress, 1=hög stress) Diagram A14. Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, =låg stress) Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson, Tor och Bonthron, Fredrik (213), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, Penning- och valutapolitik 213:1. Sveriges riksbank. Källor: Bloomberg och Riksbanken Diagram A. Tioåriga statsobligationsräntor, skillnad mot Tyskland Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al, CISS - A composite indicator of systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1426, Mars 212, ECB. Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Diagram A16. Valutakurser för tillväxtländer Index 1 = Jan 213, USD per lokal valuta Källa: Macrobond Källa: Macrobond

9 De svenska bankkoncernernas låntagare Diagram A17. Utlåning till hushåll i Sverige 2 Diagram A18. Utlåning till hushåll fördelade på säkerhetstyp i Sverige Årlig procentuell förändring Årlig procentuell förändring Månadsförändring uppräknat i årstakt Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källor: SCB och Riksbanken Diagram A19. Hushållens skuldkvot i Sverige av disponibel inkomst Total Lån med småhus som säkerhet Lån med bostadsrätt som säkerhet Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källor: SCB och Riksbanken Diagram A2. Hushållens skulder i Sverige av BNP Anm. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken Källor: SCB oh Riksbanken

10 APPENDIX Diagram A21. Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med bolån i Sverige av disponibel inkomst Diagram A22. Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med bolån i olika inkomstgrupper i Sverige av disponibel inkomst Anm. Medelvärden för skuldsatta hushåll i juli varje år. Källa: Riksbanken Anm. Den höga skuldkvoten i den lägsta inkomstgruppen bör tolkas med viss försiktighet eftersom denna grupp bland annat inkluderar hushåll som har väldigt varierande inkomster, exempelvis hushåll med negativ inkomst. Källa: Riksbanken Diagram A23. Andel nya bolåntagare med en skuldkvot över en viss nivå i Sverige över 2 % över 3 % över 4 % över 5 % över 6 % Anm. Diagrammet visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna skuldkvoten. Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 29, 211, 212, 213 och 214. Värden för 21 är interpolerade mellan värden och 29 och 211. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Diagram A24. Andel nya bolåntagare med en belåningsgrad över en viss nivå i Sverige Över 5 % Över 7 % Över 85 % Anm. Diagrammet visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna belåningsgraden Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 29, 211, 212, 213 och 214. Värden för 21 är interpolerade mellan värden och 29 och 211. Skuldkvoterna är winsoriserade vid 99:e percentilen för varje år. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

11 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A25. Återbetalningstid för individer med bolån i Sverige Diagram A26. Hushållens sparande i Sverige av disponibel inkomst Totalt sparande Eget sparande Eget finansiellt sparande Anm. Eget finansiellt sparande är totalt sparande exklusive kollektivt sparande och nettoinvesteringar i bostäder. Källor: SCB och Riksbanken Anm. Återbetalningstiden avser den tid det skulle ta för en individ att återbetala sina lån givet den skuldförändring som observerats mellan tidsperioderna. Källa: Riksbanken Diagram A27. Hushållens tillgångar och skulder i Sverige av disponibel inkomst Diagram A28. Bolåneräntor till hushåll i Sverige Totala tillgångar Reala tillgångar Finansiella tillgångar Skulder Kontanter och bankinlåning Källa: SCB =< 3 månader > 5 år Genomsnittlig bolåneränta Anm. Totala tillgångar är exklusive kollektiva försäkringar. Finansiella tillgångar avser huvudsakligen kontanta medel, bankinlåning, obligationer, fonder och aktier. Reala tillgångar avser villor, bostadsrätter och fritidshus. Källor: SCB och Riksbanken

12 APPENDIX Diagram A29. Räntebindningstider för nya bolån i Sverige, andel bolån 1 Diagram A3. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige, andel bolån >=5 år >3 månader <5 år <= 3 månader Bunden Rörlig Källa: SCB Källa: SCB 12 Diagram A31. Hushållens ränteutgifter i Sverige av disponibel inkomst Anm. Ränteutgifterna är efter skatt. Källor: SCB och Riksbanken

13 FINANSIELL STABILITET 1/2 3 Diagram A32. Bostadspriser i Sverige Index, januari 25=1 Diagram A33. Bostadspriser i Sverige Årlig procentuell förändring Bostadsrätter Villor Anm. Bostadspriserna är säsongsjusterade. Källor: Valueguard och Riksbanken Bostadsrätter Villor Källa: Valueguard Diagram A34. Realt Fastighetsprisindex i Sverige Index, kvartal 1 2=1 Diagram A35. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige Nettotal Anm. Fastighetsprisindex är deflaterat med KPIF och avser prisutvecklingen på småhus. Källor: SCB och Riksbanken Boprisindikator Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser. Källa: SEB Diagram A36. Bostadsbyggande i Sverige Antal påbörjade bostäder per år Flerbostadshus Småhus Källor: SCB och Riksbanken

14 APPENDIX 2 Diagram A37. Utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Årlig procentuell förändring Diagram A38. Räntor på nya lån till icke-finansiella företag i Sverige Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källa: SCB <= 3 mån >1 år - <= 3 år >3 år - <= 5 år Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källa: SCB Diagram A39. Finansieringsvillkor för ickefinansiella företag i Sverige Nettotal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som bedömer att finansieringsvillkoren är bättre eller mycket bättre än normalt och andelen som bedömer att finansieringsvillkoren är sämre eller mycket sämre än normalt. Källa: Konjunkturinstitutet Diagram A4. Bankernas bedömning om utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Nettotal Nuvarande kvartal Nästkommande kvartal Nästkommande fyra kvartal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen bankchefer som bedömer att utlåningen kommer att öka eller öka mycket den kommande perioden och andelen som bedömer att utlåningen kommer att minska eller minska mycket den kommande perioden. Källa: ALMI låneindikator

15 FINANSIELL STABILITET 1/2 Diagram A41. Icke-finansiella företags skulder i Sverige av BNP , 2,5 2, 1,5 1,, Marknadsfinansiering Banklån Anm. Banklån avser lån på kort och på lång sikt. Marknadsfinansiering avser certifikat och obligationer. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A43. Konkurssannolikheter för börsnoterade icke-finansiella företag i Sverige Diagram A42. Konkursgrad för icke-finansiella företag i Sverige 3, 2,5 2, 1,5 1,, Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet företag. Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken Diagram A44. Transaktionsvolymer på den kommersiella fastighetsmarknaden i Sverige Miljarder kronor, Anm. Konkurssannolikheterna är beräknat utifrån en representativ portfölj av börsnoterade icke-finansiella företag. Källa: Moody's KMV Kv3 Svenska köpare Utländska köpare Källa: Pangea Property Research

16

17 Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna Chart A45. De svenska storbankernas intäkter och kostnader Miljarder kronor Resultat före kreditförluster Övriga intäkter Provisionsnetto Räntenetto Kostnader Anm. De skuggade staplarna visar Riksbankens prognos. Källor: Bankernas resultatrapporter, SME direkt och Riksbanken Chart A47. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Prognos Europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den blå linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 19 i Finansiell stabilitet 214:1. Prognosen baseras på att utlåningen fortsätter växa i samma takt som under de senaste två åren. Källor: SNL Financial, SME Direkt och Riksbanken Chart A46. Kostnad i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent ,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, De svenska storbankerna Prognos Europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den blå linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 19 i Finansiell stabilitet 214:1. Källor: SNL Financial, SME direkt och Riksbanken Chart A48. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent -, De svenska storbankerna Prognos Andra europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den blå linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 19 i Finansiell stabilitet 214:1. Prognosen baseras på att utlåningen fortsätter växa i samma takt som under de senaste två åren. Källor: SNL Financial, SME direkt och Riksbanken

18 APPENDIX Chart A49. De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor per kvartal Sverige Danmark Norge Finland Baltikum Övriga länder Anm. Kategorin övriga länder avser dels kreditförluster från de övriga länder där bankerna har verksamhet, dels kreditförluster från utlåning som inte är allokerad till ett specifikt land i bankernas offentliga rapportering. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Chart A51. Svenska storbankernas utlåning geografiskt September 2, Chart A5. De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor Svenska bolån Icke-finansiella företag, Sverige Övrig utlåning, Sverige Utlåning, utomlands Källor: SCB, bankernas resultatrapporter och Riksbanken Chart A52. Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september Resultat före kreditförluster Kreditförluster Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Chart A53. Utlåning i förhållande till inlåning December 214, procent Handelsbanken Swedbank DNB Nordea Intesa Sanpaolo SEB Banco Santander UniCredit Danske Bank Lloyds Société Générale Raiffeisen Bank BBVA BNP Paribas Barclays Erste Group Bank Royal Bank of Scotland Commerzbank UBS HSBC Credit Suisse Crédit Agricole Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen. Källor: SNL Financial och Riksbanken

19 FINANSIELL STABILITET 1/ Chart A54. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital/Totala tillgångar Anm. Viktat genomsnitt. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Chart A55. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Nordea 214 kv 4 2 kv 1 2 kv 2 2 kv 3 SEB Swedbank Källa: Bankernas resultatrapporter Chart A56. Redovisad bruttosoliditet September 2, procent Handelsbanken Handelsbanken Källa: Bankernas resultatrapporter Nordea SEB Swedbank Chart A57. Kapital i förhållande till totala tillgångar September 2, procent Crédit Agricole Handelsbanken Socitété Générale Lloyds BNP Paribas Nordea Swedbank Danske Bank SEB Deutsche Bank Credit Suisse Barclays UBS UniCredit DNB Commerzbank Erste Group Bank Intesa Sanpaolo HSBC Banco Santander BBVA Royal Bank of Scotland Raiffeisen Bank Anm. Måttet är definierat av SNL som en uppskattning av bankernas bruttosoliditet och avser primärkapital i förhållande till totala tillgångar, exklusive derivat. För vissa banker är data från det fjärde kvartalet 214. Källor: SNL Financial och Riksbanken

20 APPENDIX Chart A58. Utveckling av de svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel III 17,4 Kärnprimärkapitalrelation, mars 2,5 Förändring av kärnprimärkapital -,1 Förändring av genomsnittliga riskvikter,6 Förändring av totala tillgångar 18,4 Kärnprimärkapitalrelation, september Chart A59. Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 61225, november 25 och Riksbanken Schweiz Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Frankrike Danmark Cypern Tyskland Österrike Grekland Portugal Luxemburg Malta Medelvärde Italien Irland Belgien Finland Slovenien Lettland Ungern Polen Bulgarien Slovakien Kroatien Tjeckien Rumänien Estland Litauen Chart A6. Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 214, procent Chart A61. De svenska storbankernas LCR September 2, procent Handelsbanken Totalt Amerikanska dollar Euro Källa: Bankernas resultatrapporter Nordea SEB Swedbank Anm. I banktillgångar inkluderas landets bankkoncerners samtliga tillgångar, det vill säga både tillgångar inom och utom landet. Den skuggade delen av den blåa stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP. Källor: ECB, Swiss Bankers Association, Swiss Statistics, bankernas resultatrapporter och Riksbanken

21 FINANSIELL STABILITET 1/ Chart A62. De svenska storbankernas genomsnittliga LCR per valuta September 2, procent Chart A63. De svenska storbankernas dagliga LCR i kronor LCR Totalt LCR USD LCR EUR Källa: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Månadens högsta observation Månadens genomsnitt, alla banker Månadens lägsta observation Anm. De svenska storbankernas genomsnittliga dagliga LCR i kronor per månad, samt de enskilt högsta och lägsta observationerna varje månad. Källa: Riksbanken Chart A64. De svenska storbankernas lägsta, genomsnittliga och högsta månatliga NSFR Oktober 214 till september 2, procent Chart A65. Riksbankens strukturella likviditetsmått Lägsta värde Genomsnittligt värde Högsta värde Anm. Riksbanken samlar sedan november 214 varje månad in storbankernas NSFR enligt Baselkommitténs slutgiltiga definition. Diagrammet visar genomsnittet sedan dess för samtliga banker, samt den högsta och lägsta enskilda månatliga observationen. Källa: Riksbanken Anm. Måttet jämför en banks stabila finansiering med dess illikvida tillgångar. Ju högre resultat en bank får i måttet desto mindre är dess strukturella likviditetsrisker. Källa: Riksbanken

22 APPENDIX Chart A66. Riksbankens strukturella likviditetsmått December 214, procent 6 Chart A67. Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar Miljarder kronor Medel 2 Handelsbanken 1 Nordea Swedbank SEB sep-13 dec-13 mar-14 jun-14 sep-14 dec-14 mar- jun- sep Anm. De röda staplarna visar ett urval av europeiska banker. Källor: Liquidatum och Riksbanken Chart A68. De svenska storbankernas finansiering September 2, procent 4 5 Sverige Euroområdet Övriga Europa Källa: Investment Company Institute och Riksbanken Chart A69. De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Inlåning Säkerställda obligationer Certifikat Icke säkerställda obligationer Interbank, netto Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Utländsk valuta Svenska kronor Källor: SCB och Riksbanken

23 FINANSIELL STABILITET 1/ Chart A7. Ägare av svenska säkerställda obligationer Miljarder kronor Svenska banker Svenska fonder Svenska försäkringsbolag Offentlig sektor inkl. AP fonderna Utländska investerare 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 Chart A71. Genomsnittlig löptid på utestående svenska säkerställda obligationer Antal år, Källa: Association of Swedish Covered Bond Issuers Källor: SCB och Riksbanken Chart A72. De svenska storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor De svenska storbankerna Övriga största motparter (exkl. de svenska storbankerna) Övriga motparter Anm. Diagrammet visar hur storbankernas totala värdepappersinnehav fördelar sig uppdelat utifrån vem som har emitterat värdepappret. Källa: Riksbanken

24 APPENDIX Chart A73. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet 18,38 Kärnprimärkapitalrelation Kv 3 2-1,54 Kreditförluster -,88 +9,46 Resultat före kreditförluster 16,42 Förändring av riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Kv Chart A74. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

25

26

Kapitel 1 2014-12-04

Kapitel 1 2014-12-04 Kapitel 1 2014-12-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2

Finansiell stabilitet 2016:2 FINANSIELL STABILITET /16 1 Finansiell stabilitet 16: Diagramappendix 3 november 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik 8 7 5 3 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:1

Finansiell stabilitet 2017:1 FINANSIELL STABILITET 1/217 1 Finansiell stabilitet 217:1 Diagramappendix 24 maj 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:2

Finansiell stabilitet 2017:2 FINANSIELL STABILITET 2/217 1 Finansiell stabilitet 217:2 Diagramappendix 22 nov 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel

Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel 1 2014-06-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 07 08 09 10 11 12 13 14 Penningmarknaden Obligationsmarknaden

Läs mer

Det svenska banksystemet 2013-11-28

Det svenska banksystemet 2013-11-28 Det svenska banksystemet 213-11-28 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking

Läs mer

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2 Kapitel 1 Stabilitetsväv Makroekonomisk utveckling Banker Finansiella marknader Bankernas låntagare FSR 212:1 FSR 212:2 Diagram 1:1 Källa: Riksbanken Europeiskt stressindex 1..9.8.7.6.5.4.3.2.1. 7 8 9

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Det svenska banksystemet

Det svenska banksystemet Det svenska banksystemet Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Cypern Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R 1--1 I K 1S B A N K KAPITEL 1 Diagram 1:1. Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:1

Finansiell stabilitet 2016:1 FINANSIELL STABILITET 1/16 1 Finansiell stabilitet 16:1 Diagramappendix Maj 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 6 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:1. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:1. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress)

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016 Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Swedish House of Finance 4 april 2017 De svenska storbankernas strukturella likviditetsrisker

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport December 2016 Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitisk rapport september 2017 Penningpolitisk rapport september 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014 Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som

Läs mer

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport juli 2017 Penningpolitisk rapport juli 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:2

Finansiell stabilitet 2012:2 Finansiell stabilitet 212:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014

Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014 Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014 Länsförsäkringar växer i hela bankaffären Rörelseresultatet ökade 45 procent till 197 (136) Mkr och räntabiliteten på eget kapital stärktes till 7,5

Läs mer

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Kontracykliskt buffertvärde

Kontracykliskt buffertvärde 17--7 BESLUT FI Dnr 17-9 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Kontracykliskt buffertvärde Finansinspektionen (FI) beslutar

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:1

Finansiell stabilitet 2015:1 Finansiell stabilitet 215:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbanken och den finansiella stabiliteten Riksbanken definierar finansiell stabilitet som att det finansiella systemet kan upprätthålla sina

Läs mer

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217 Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Undermining our Future

Undermining our Future November 2015 Svensk sammanfattning av de svenska bankernas resultat i Fair Finance Guides internationella rapport Undermining our Future Kort om de svenska bankernas resultat Trots löften om att ta ansvar

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer