Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix"

Transkript

1 Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI

2

3 Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Riksbanken ECB Federal Reserve Bank of England Bank of Japan Källor: Nationella centralbanker och Reuters EcoWin Diagram A3. Tioåriga statsobligationsräntor 7 3,5 1,5 1,5 Diagram A. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminprissättning -, Sverige Euroområdet USA Storbritannien Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Heldragna linjer avser senaste skattning, streckade linjer avser informationsstopp för FSR 1: (1-11-1). Källor: Macrobond och Riksbanken Diagram A. Förväntad volatilitet på obligationsoch aktiemarknaden Index USA Storbritannien Tyskland Sverige Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källa: Macrobond VIX, amerikanska aktiemarknaden MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) VSTOXX, aktiemarknaden i euroområdet OMX, svenska aktiemarknaden Källa: Reuters EcoWin

4 APPENDIX Investerarnas efterfrågan på mer riskfyllda tillgångar har ökat vilket delvis är en avsedd effekt med penningpolitiken Diagram A5. Aktieindex Index, 1 januari = Sverige - OMXS3 Europa - Stoxx Europe Källor: Bloomberg och Riksbanken USA - S&P5 Diagram A7. Emissioner på den svenska marknaden för företagsobligationer Genomsnitt per månad, miljarder kronor Diagram A. Ränteskillnad mellan företagsobligationer med högre och lägre kreditvärdighet Räntepunkter Amerikanska dollar Euro Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor. De streckade linjerna visar medelvärdet för serierna sedan januari 1. Källa: Bloomberg Diagram A8. Riskpremien på svenska företagsobligationer Räntepunkter Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet Anm. En del obligationer saknar ett kreditbetyg från ett kreditinstitut, för dessa är uppdelningen i högre eller lägre kreditvärdighet baserad på bankernas kreditbedömning av företagen. Emissioner till och med maj ingår för. Källa: Dealogic Anm. Index bygger på indikativa priser på sekundärmarknaden och avspeglar skillnaden mellan den genomsnittliga räntan på ett urval av svenska företagsobligationer och en ränteswap med motsvarande löptid. Källor: Nasdaq OMX och Bloomberg

5 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A9. Månatliga fondflöden i förhållande till fondförmögenhet för svenska investerare - jan-13 jul-13 jan-1 jul-1 jan- Penningmarknadsfonder Övriga fonder 3-månader Stibor Anm. Övriga fonder avser aktiefonder, blandfonder och obligationsfonder. Källor: Fondbolagens förening och Macrobond Ett ökat risktagande kan samtidigt medföra risker om tillgångspriser blåses upp eller om risker inte prissätts fullt ut Diagram A1. P/E-tal för aktieindex P/E-tal, priset på en aktie i förhållande till det senaste årets vinst per aktie Sverige, OMXS3 Euroområdet, Euro Stoxx 5 USA, S&P Diagram A11. Aktieindex i amerikanska dollar Index, 1 januari = Sverige - OMXS3 Europa - Stoxx Europe USA - S&P5 Källa: Bloomberg Källor: Bloomberg och Riksbanken

6 APPENDIX Diagram A1. Omsättning på obligationsmarknader i förhållande till utestående volym Företagsobligationer Statsobligationer Bostadsobligationer Anm. Omsättningen avser spotmarknaden. Riksbankens köp av statsobligationer är exkluderade. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A13. Korrelation mellan indikatorer för finansiell stress i Sverige respektive euroområdet =låg (negativ), 1=hög 1,,8,,,, Sverige Euroområdet Anm. Diagrammet sammanfattar korrelationen mellan indikatorerna som ingår i det svenska respektive europeiska stressindexet på en skala mellan noll och ett. Metoden bekom de båda skattade linjerna skiljer sig något åt. Källor: ECB och Riksbanken Volatiliteten har ökat på de finansiella marknaderna till följd av divergerande penningpolitik och en apprecierande amerikansk dollar Diagram A1. Svenskt stressindex Ranking (=låg stress, 1=hög stress) 1, Diagram A. Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, =låg stress) 1,,8,8,,,,,,, Stressindex Obligationsmarknaden Valutamarknaden Penningmarknaden Aktiemarknaden Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson, Tor och Bonthron, Fredrik (13), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, Penning- och valutapolitik 13:1. Sveriges riksbank. Källor: Bloomberg och Riksbanken, Stressindex Finansiella intermediärer Obligationsmarknaden Valutamarknaden Penningmarknaden Aktiemarknaden Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al, CISS - A composite indicator of systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1, Mars 1, ECB. Källa: Europeiska centralbanken (ECB)

7 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A1. Volatilitet på finansiella marknader Standardiserade mått USA aktiemarknaden Diagram A17. Valutakurser för tillväxtländer Index 1 = Jan 1, USD per lokal valuta 1 1 USDSEK Euroområdet aktiemarknaden 8 EURSEK USA obligationsmarknaden Valutamarknaden globalt Innan finanskrisen Finanskrisen FSR 1: FSR :1 Anm. Innan finanskrisen avser perioden januari 3 till augusti 7 och finanskrisen avser perioden augusti 7 till december 9. Källor: Bloomberg och Riksbanken jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan- apr- Sydafrika Brasilien Ukraina Källa: Macrobond Indien Ryssland Fallande oljepriser, geopolitiska konflikter och situationen i Grekland har haft begränsad påverkan på finansiella marknader utöver de marknader som är direkt berörda Diagram A18. Tioåriga statsobligationsräntor, skillnad mot Tyskland jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan- apr- Frankrike Spanien Portugal Irland Italien Grekland Källor: Macrobond och Riksbanken Diagram A19. Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter jan-13 jul-13 jan-1 jul-1 jan- Sverige Tyskland Frankrike Italien Spanien Anm. Genomsnitt av jämförbara storbanker hemmahörande i respektive land. Källor: Bloomberg, Reuters Ecowin och Fitch

8 APPENDIX Diagram A. Femåriga CDS-premier för stater Räntepunkter jan-13 jul-13 jan-1 jul-1 jan- Finland Ryssland Estland Lettland Litauen Ukraina (höger axel) Källor: Reuters Ecowin och Fitch Diagram A1. Riskpremien på obligationer emitterade av energibolag och icke-finansiella företag Räntepunkter jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan- apr- Energibolag Lägre kreditvärdighet Högre kreditvärdighet Anm. Riskpremien avspeglar skillnaden mellan den genomsnittliga räntan på olika urval av företagsobligationer och en ränteswap med motsvarande löptid. Källa: Bloomberg

9 De svenska bankkoncernernas låntagare Hushållens skulder fortsätter att öka från höga nivåer Diagram A. Utlåning till hushåll i Sverige Diagram A3. Utlåning till hushåll fördelade på säkerhetstyp i Sverige Årlig procentuell förändring Årlig procentuell förändring Månadsförändring uppräknat i årstakt Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källor: SCB och Riksbanken Diagram A. Hushållens skuldkvot i Sverige av disponibel inkomst Anm. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken Total Lån med småhus som säkerhet Lån med bostadsrätt som säkerhet Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källor: SCB och Riksbanken Diagram A5. Hushållens skulder i Sverige av BNP Källor: SCB oh Riksbanken

10 APPENDIX Diagram A. Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med bolån i Sverige av disponibel inkomst Diagram A7. Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med bolån i olika inkomstgrupper i Sverige av disponibel inkomst Anm. Medelvärden för skuldsatta hushåll i juli varje år. Källa: Riksbanken Anm. Den höga skuldkvoten i den lägsta inkomstgruppen bör tolkas med viss försiktighet eftersom denna grupp bland annat inkluderar hushåll som har väldigt varierande inkomster, exempelvis hushåll med negativ inkomst. Källa: Riksbanken Diagram A8. Andel nya bolåntagare med en skuldkvot över en viss nivå i Sverige över % över 3 % över % över 5 % över % Anm. Den vertikala axeln visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna skuldkvoten. Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 9, 11, 1, 13 och 1. Värden för 1 är interpolerade mellan värden och 9 och 11. Skuldkvoterna är winsoriserade vid 99:e percentilen för varje år. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Diagram A9. Andel nya bolåntagare med en belåningsgrad över en viss nivå i Sverige över 5 % över 7 % över 85 % Anm. Den vertikala axeln visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna belåningsgraden Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 9, 11, 1, 13 och 1. Värden för 1 är interpolerade mellan värden och 9 och 11. Skuldkvoterna är winsoriserade vid 99:e percentilen för varje år. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

11 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A3. Återbetalningstid för individer med bolån i Sverige Diagram A31. Hushållens sparande i Sverige av disponibel inkomst Totalt sparande Eget sparande Eget finansiellt sparande Anm. Eget finansiellt sparande är totalt sparande exklusive kollektivt sparande och nettoinvesteringar i bostäder. Källor: SCB och Riksbanken Anm. Återbetalningstiden avser den tid det skulle ta för en individ att återbetala sina lån givet den skuldförändring som observerats mellan tidsperioderna. Källa: Riksbanken Diagram A3. Hushållens tillgångar och skulder i Sverige av disponibel inkomst 7 5 Diagram A33. Bolåneräntor till hushåll i Sverige Totala tillgångar Reala tillgångar Finansiella tillgångar Skulder Kontanter och bankinlåning Källa: SCB =< 3 månader > 5 år Genomsnittlig bolåneränta Anm. Totala tillgångar är exklusive kollektiva försäkringar. Finansiella tillgångar avser huvudsakligen kontanta medel, bankinlåning, obligationer, fonder och aktier. Reala tillgångar avser villor, bostadsrätter och fritidshus. Källor: SCB och Riksbanken

12 APPENDIX Diagram A3. Räntebindningstider för nya bolån i Sverige, andel bolån 1 Diagram A35. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige, andel bolån >=5 år >3 månader <5 år <= 3 månader Bunden Rörlig Källa: SCB Källa: SCB 1 Diagram A3. Hushållens ränteutgifter i Sverige av disponibel inkomst Historiskt genomsnitt Räntekvot Anm. Ränteutgifterna är efter skatt. Källor: SCB och Riksbanken

13 FINANSIELL STABILITET 1/ Bostadspriserna ökar i en allt snabbare takt Diagram A37. Bostadspriser i Sverige Index, januari 5= Bostadsrätter Villor Anm. Bostadspriserna är säsongsjusterade. Källor: Valueguard och Riksbanken Diagram A38. Bostadspriser i Sverige Årlig procentuell förändring Bostadsrätter Villor Källa: Valueguard Diagram A39. Realt Fastighetsprisindex och statistisk trend i Sverige Index, kvartal 1 = Realt fastighetsprisindex Trend Anm. Fastighetsprisindex är deflaterat med KPIF och avser prisutvecklingen på småhus. Den långsiktiga trenden beräknas genom ett ensidigt HP-filter med hjälp av en utjämningsparameter satt till. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A1. Bostadsbyggande i Sverige Antal påbörjade bostäder per år Flerbostadshus Småhus Diagram A. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige Nettotal Boprisindikator Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser. Källa: SEB Diagram A. Utlåning till företag i Sverige Årlig procentuell förändring Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI) Källa: SCB Källor: SCB och Riksbanken

14 APPENDIX Ökad kredittillväxt i företagssektorn och bättre finansieringsvillkor Diagram A3. Räntor på nya lån till icke-finansiella företag i Sverige <= 3 mån >1 år - <= 3 år >3 år - <= 5 år Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI) Källa: SCB Diagram A5. Bankernas bedömning om utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Nettotal Nuvarande kvartal Nästkommande kvartal Nästkommande fyra kvartal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen bankchefer som bedömer att utlåningen kommer att öka eller öka mycket den kommande perioden och andelen som bedömer att utlåningen kommer att minska eller minska mycket den kommande perioden. Källa: ALMI låneindikator Diagram A. Finansieringsvillkor för ickefinansiella företag i Sverige Nettotal Totala näringslivet Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som bedömer att finansieringsvillkoren är bättre eller mycket bättre än normalt och andelen som bedömer att finansieringsvillkoren är sämre eller mycket sämre än normalt. Källa: Konjunkturinstitutet Diagram A. Icke-finansiella företags skulder i Sverige av BNP Marknadsfinansiering Banklån Anm. Banklån avser lån på kort och på lång sikt. Marknadsfinansiering avser certifikat och obligationer. Källor: SCB och Riksbanken

15 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A7. Konkursgrad för icke-finansiella företag i Sverige 3,,5, 1,5 1, 3,5 1,5 1,5 Diagram A8. Konkurssannolikheter för börsnoterade icke-finansiella företag i Sverige EDF, Konkursgrad Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet företag. Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken Diagram A9. Värdeförändring på kommersiella fastigheter i Sverige Index, 198= Butiker Kontor Industri Bostäder Övrigt Icke-finansiella företag Fastighetsbolag Anm. Konkurssannolikheterna är beräknat utifrån en representativ portfölj av börsnoterade icke-finansiella företag. Källa: Moody's KMV Diagram A5. Transaktionsvolymer på den kommersiella fastighetsmarknaden i Sverige Miljarder kronor Kv1 Svenska köpare Utländska köpare Källa: Pangea Property Research Anm. Serierna är deflaterade med KPI. Källor: IPD och Riksbanken

16

17 Utvecklingen i de svenska bankkoncernern Fortsatt goda resultat hos de svenska storbankerna Diagram A51. De svenska storbankernas intäkter och kostnader Miljarder kronor Resultat före kreditförluster Räntenetto Provisionsnetto Övriga intäkter Kostnader Anm. De skuggade staplarna visar Riksbankens prognos. Källor: Bankernas resultatrapporter, SME direkt och Riksbanken Diagram A53. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Prognos, de svenska storbankerna Andra europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den blå linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 19 i Finansiell stabilitet 1:1. Prognosen baseras på att utlåningen fortsätter växa i samma takt som under de senaste två åren. Källor: SNL Financial, SME Direkt och Riksbanken Diagram A5. Kostnad i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent ,8 1, 1, 1, 1,8,,, De svenska storbankerna Prognos, de svenska storbankerna Andra europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den blå linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 19 i Finansiell stabilitet 1:1. Prognosen baseras på att bankerna följer sina utdelningsmål, alternativt delar ut lika stor andel av vinsten som de har delat ut under det senaste året. Källor: SNL Financial, SME direkt och Riksbanken Diagram A5. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent -, De svenska storbankerna Prognos, de svenska storbankerna Andra europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den blå linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 19 i Finansiell stabilitet 1:1. Prognosen baseras på att utlåningen fortsätter växa i samma takt som under de senaste två åren. Källor: SNL Financial, SME direkt och Riksbanken

18 APPENDIX Diagram A55. De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor per kvartal Sverige Danmark Norge Finland Baltikum Övriga länder Anm. Kategorin övriga länder avser dels kreditförluster från de övriga länder där bankerna har verksamhet, dels kreditförluster från utlåning som inte är allokerad till ett specifikt land i bankernas offentliga rapportering. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Diagram A57. Svenska storbankernas utlåning geografiskt Diagram A58. 1 Diagram A5. De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor Utlåning utomlands Övrig utlåning, Sverige Icke-finansiella företag, Sverige Svenska bolån Källor: SCB, bankernas resultatrapporter och Riksbanken Diagram A58. Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, mars Sverige Norge Danmark Finland Baltikum Storbritannien Övrigt Resultat före kreditförluster Kreditförluster Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Anm. Streckade linjer avser prognos. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

19 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A59. Utlåning i förhållande till inlåning December 1, procent Handelsbanken Nordea Swedbank DNB Intesa Sanpaolo SEB Banco Santander UniCredit Raiffeisen Bank Lloyds Danske Bank Société Générale BNP Paribas Banco Bilbao Erste Group Barclays Commerzbank RBS Deutsche Bank UBS HSBC Credit Suisse Crédit Agricole 5 1 Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen. Källor: SNL Financial och Riksbanken Uppåtgående trend i kärnprimärkapitalrelationer men låg bruttosoliditet Diagram A. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapital/Totala tillgångar Anm. Viktat genomsnitt. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken RJD Diagram A1. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Nordea SHB SEB Swedbank 1 kv 1 kv3 1 kv Källa: Bankernas resultatrapporter kv1

20 APPENDIX Diagram A. Redovisad bruttosoliditet Mars, procent SHB Nordea SEB Swedbank Källa: Bankernas resultatrapporter Diagram A. Bruttosoliditet Mars, procent Crédit Agricole Société Générale BNP Paribas Handelsbanken Lloyds SEB Nordea Danske Bank Swedbank Barclays Credit Suisse Deutsche Bank UBS Commerzbank DNB UniCredit Erste Group Bank Royal Bank of Scotland HSBC Intesa Sanpaolo Raiffeisen Bank Banco Bilbao 8 Anm. Måttet är definierat av SNL som en uppskattning av bankernas bruttosoliditet och avser primärkapital i förhållande till totala tillgångar, exklusive derivat. För vissa banker är data från det fjärde kvartalet 1. Källor: SNL Financial och Riksbanken Diagram A3. Utveckling av de svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel III, Kärnprimärkapitalrelation, december 13 1, Förändring av kärnprimärkapital, Förändring av genomsnittliga riskvikter -1, Förändring av totala tillgångar Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken 17, Kärnprimärkapitalrelation, december 1 Diagram A5. Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No, November 5 och Riksbanken Diagram A. Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 13, procent Schweiz Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Frankrike Danmark Cypern Österrike Tyskland Portugal Grekland Luxemburg Medelvärde Irland Italien Belgien Slovenien Finland Lettland Ungern Polen Bulgarien Tjeckien Slovakien Litauen Rumänien Estland Anm. I banktillgångar inkluderas landets bankkoncerners samtliga tillgångar, det vill säga både tillgångar inom och utom landet. Den skuggade delen av den blåa stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP. Källa: Bankernas resultatrapporter

21 FINANSIELL STABILITET 1/ Bankerna kan hantera en mycket kort likviditetsstress däremot kvarstår de strukturella riskerna 5 Diagram A7. De svenska storbankernas LCR Mars, procent 5 Diagram A8. De svenska storbankernas genomsnittliga LCR per valuta Mars, procent RJD SHB Swedbank Nordea SEB Totalt Amerikanska dollar Euro LCR Totalt LCR USD LCR EUR Källa: Bankernas resultatrapporter Källa: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken 3 Diagram A9. De svenska storbankernas LCR i kronor 11 Diagram A7. De svenska storbankernas lägsta, genomsnittliga och högsta månatliga NSFR Oktober 1 till april, procent nov-1 dec-1 jan- feb- mar- apr- Månadens högsta enskilda observation Genomsnitt per månad, alla banker Månadens lägsta enskilda observation Anm. De svenska storbankernas genomsnittliga dagliga LCR i kronor per månad, samt de enskilt högsta och lägsta observationerna varje månad. Källa: Bankernas resultatrapporter Högsta månatlig NSFR Genomsnittlig månatlig NSFR Lägsta månatlig NSFR Anm. Riksbanken samlar sedan november 1 varje månad in storbankernas NSFR enligt Baselkommitténs slutgiltiga definition. Diagrammet visar genomsnittet sedan dess för samtliga banker, samt den högsta och lägsta enskilda månatliga observationen. Källa: Riksbanken

22 APPENDIX Diagram A71. Riksbankens strukturella likviditetsmått 1 Diagram A7. Riksbankens strukturella likviditetsmått December 1, procent 1 8 Medel jan-1 jan-13 jan-1 Anm. Måttet jämför en banks stabila finansiering med dess illikvida tillgångar. Ju högre resultat en bank får i måttet desto mindre är dess strukturella likviditetsrisker. Källa: Riksbanken Handelsbanken Nordea Swedbank SEB Anm. De röda staplarna visar ett urval av europeiska banker. Källor: Liquidatum och Riksbanken Diagram A73. Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar Miljarder kronor mar-13 jun-13 sep-13 dec-13 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar- Sverige Eurozonen Övriga Europa Källa: Investment Company Institute och Riksbanken

23 FINANSIELL STABILITET 1/ Stor andel marknadsfinansiering hos svenska banker varav en stor andel är i utländsk valuta Diagram A7. De svenska storbankernas finansiering Mars, procent Diagram A75. De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Certifikat Säkerställda obligationer Inlåning Interbank, netto Icke säkerställda obligationer Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Diagram A7. Ägare av svenska säkerställda obligationer December 1, procent Utländsk valuta Svenska kronor Källor: SCB och Riksbanken Diagram A77. Genomsnittlig löptid på utestående svenska säkerställda obligationer Antal år 3, ,,5, 1,5 7 1, Svenska banker Svenska försäkringsbolag Andra finansinstitut inkl. svenska fonder Offentlig sektor inkl. AP-fonderna Utländska investerare,5, Löptid säkerställda obligationer Källa: Association of Swedish Covered Bond Issuers Källor: SCB och Riksbanken Diagram A78. De svenska storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor Övriga motparter De största motparterna, exkl. de svenska storbankerna De svenska storbankerna Anm. Diagrammet visar hur storbankernas totala värdepappersinnehav fördelar sig uppdelat utifrån vem som har emitterat värdepappret. Källa: Riksbanken

24 APPENDIX Stresstest Diagram A79. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet 18,8-1, +1, 17, 1 5 Kärnprimärkapitalrelation Kv 1 Kreditförluster -1, Förändring av Resultat före riskvägt kreditförluster exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Kv Diagram A8. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix Finansiell stabilitet 2:2 Diagramappendix 25 NOVEMBER 2 Följande diagram i appendixet ingår även i rapporten Finansiell stabilitet 2:2. A5 - Aktieindex 1:1 A9 - Femåriga CDS-premier för banker 1:5 A13

Läs mer

Kapitel 1 2014-12-04

Kapitel 1 2014-12-04 Kapitel 1 2014-12-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2

Finansiell stabilitet 2016:2 FINANSIELL STABILITET /16 1 Finansiell stabilitet 16: Diagramappendix 3 november 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel

Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel 1 2014-06-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 07 08 09 10 11 12 13 14 Penningmarknaden Obligationsmarknaden

Läs mer

Det svenska banksystemet 2013-11-28

Det svenska banksystemet 2013-11-28 Det svenska banksystemet 213-11-28 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2 Kapitel 1 Stabilitetsväv Makroekonomisk utveckling Banker Finansiella marknader Bankernas låntagare FSR 212:1 FSR 212:2 Diagram 1:1 Källa: Riksbanken Europeiskt stressindex 1..9.8.7.6.5.4.3.2.1. 7 8 9

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Det svenska banksystemet

Det svenska banksystemet Det svenska banksystemet Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Cypern Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R 1--1 I K 1S B A N K KAPITEL 1 Diagram 1:1. Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:1

Finansiell stabilitet 2016:1 FINANSIELL STABILITET 1/16 1 Finansiell stabilitet 16:1 Diagramappendix Maj 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 6 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:1. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:1. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress)

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016 Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport December 2016 Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens

Läs mer

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:1

Finansiell stabilitet 2015:1 Finansiell stabilitet 215:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbanken och den finansiella stabiliteten Riksbanken definierar finansiell stabilitet som att det finansiella systemet kan upprätthålla sina

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitisk rapport Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Under oktober fortsatte räntemarknaderna att påverkas av låga inflationstal, expansiv penningpolitik och stigande oro kring den ekonomiska

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:2

Finansiell stabilitet 2012:2 Finansiell stabilitet 212:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:1

Finansiell stabilitet 2016:1 Finansiell stabilitet 216:1 Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbankens direktion en samlad bedömning

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Redogörelse för penningpolitiken 2013 Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:2

Finansiell stabilitet 2014:2 Finansiell stabilitet 214:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 71 mnkr. Det är en minskning med 139 mnkr sedan förra månaden, och 6% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:1

Finansiell stabilitet 2014:1 Finansiell stabilitet 214:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Uppdaterad 214-6-4, 15:45 Sidan 21, första stycket: 5,7 ska vara 5,9 14 2 ska vara 15 5 21 8 ska vara 21 9 Riksbankens rapport Finansiell stabilitet

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest

Läs mer

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 2013 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem december 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 853 mnkr. Det är en ökning med 136 mnkr sedan förra månaden, och 85% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

DNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

DNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt DNR 2015-332 Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt VÅREN 2015 Marknadsaktörernas syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

Finansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 211:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport om finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 juni 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Annika Falkengren. Resultatpresentation. Jan Sep 2008

Annika Falkengren. Resultatpresentation. Jan Sep 2008 Annika Falkengren Resultatpresentation Jan Sep 28 1 Extremt krävande marknader Utvalda aktieindex OMX NORDIC FTSE W.EUROPE BANKS 13 MSCI World 12 11 1 9 8 7 6 5 4 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer