Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix"

Transkript

1 Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI

2

3 Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Riksbanken ECB Federal Reserve Bank of England Bank of Japan Källor: Nationella centralbanker och Reuters EcoWin Diagram A3. Tioåriga statsobligationsräntor 7 3,5 1,5 1,5 Diagram A. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminprissättning -, Sverige Euroområdet USA Storbritannien Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Heldragna linjer avser senaste skattning, streckade linjer avser informationsstopp för FSR 1: (1-11-1). Källor: Macrobond och Riksbanken Diagram A. Förväntad volatilitet på obligationsoch aktiemarknaden Index USA Storbritannien Tyskland Sverige Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källa: Macrobond VIX, amerikanska aktiemarknaden MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) VSTOXX, aktiemarknaden i euroområdet OMX, svenska aktiemarknaden Källa: Reuters EcoWin

4 APPENDIX Investerarnas efterfrågan på mer riskfyllda tillgångar har ökat vilket delvis är en avsedd effekt med penningpolitiken Diagram A5. Aktieindex Index, 1 januari = Sverige - OMXS3 Europa - Stoxx Europe Källor: Bloomberg och Riksbanken USA - S&P5 Diagram A7. Emissioner på den svenska marknaden för företagsobligationer Genomsnitt per månad, miljarder kronor Diagram A. Ränteskillnad mellan företagsobligationer med högre och lägre kreditvärdighet Räntepunkter Amerikanska dollar Euro Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor. De streckade linjerna visar medelvärdet för serierna sedan januari 1. Källa: Bloomberg Diagram A8. Riskpremien på svenska företagsobligationer Räntepunkter Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet Anm. En del obligationer saknar ett kreditbetyg från ett kreditinstitut, för dessa är uppdelningen i högre eller lägre kreditvärdighet baserad på bankernas kreditbedömning av företagen. Emissioner till och med maj ingår för. Källa: Dealogic Anm. Index bygger på indikativa priser på sekundärmarknaden och avspeglar skillnaden mellan den genomsnittliga räntan på ett urval av svenska företagsobligationer och en ränteswap med motsvarande löptid. Källor: Nasdaq OMX och Bloomberg

5 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A9. Månatliga fondflöden i förhållande till fondförmögenhet för svenska investerare - jan-13 jul-13 jan-1 jul-1 jan- Penningmarknadsfonder Övriga fonder 3-månader Stibor Anm. Övriga fonder avser aktiefonder, blandfonder och obligationsfonder. Källor: Fondbolagens förening och Macrobond Ett ökat risktagande kan samtidigt medföra risker om tillgångspriser blåses upp eller om risker inte prissätts fullt ut Diagram A1. P/E-tal för aktieindex P/E-tal, priset på en aktie i förhållande till det senaste årets vinst per aktie Sverige, OMXS3 Euroområdet, Euro Stoxx 5 USA, S&P Diagram A11. Aktieindex i amerikanska dollar Index, 1 januari = Sverige - OMXS3 Europa - Stoxx Europe USA - S&P5 Källa: Bloomberg Källor: Bloomberg och Riksbanken

6 APPENDIX Diagram A1. Omsättning på obligationsmarknader i förhållande till utestående volym Företagsobligationer Statsobligationer Bostadsobligationer Anm. Omsättningen avser spotmarknaden. Riksbankens köp av statsobligationer är exkluderade. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A13. Korrelation mellan indikatorer för finansiell stress i Sverige respektive euroområdet =låg (negativ), 1=hög 1,,8,,,, Sverige Euroområdet Anm. Diagrammet sammanfattar korrelationen mellan indikatorerna som ingår i det svenska respektive europeiska stressindexet på en skala mellan noll och ett. Metoden bekom de båda skattade linjerna skiljer sig något åt. Källor: ECB och Riksbanken Volatiliteten har ökat på de finansiella marknaderna till följd av divergerande penningpolitik och en apprecierande amerikansk dollar Diagram A1. Svenskt stressindex Ranking (=låg stress, 1=hög stress) 1, Diagram A. Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, =låg stress) 1,,8,8,,,,,,, Stressindex Obligationsmarknaden Valutamarknaden Penningmarknaden Aktiemarknaden Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson, Tor och Bonthron, Fredrik (13), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för Sverige, Penning- och valutapolitik 13:1. Sveriges riksbank. Källor: Bloomberg och Riksbanken, Stressindex Finansiella intermediärer Obligationsmarknaden Valutamarknaden Penningmarknaden Aktiemarknaden Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al, CISS - A composite indicator of systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1, Mars 1, ECB. Källa: Europeiska centralbanken (ECB)

7 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A1. Volatilitet på finansiella marknader Standardiserade mått USA aktiemarknaden Diagram A17. Valutakurser för tillväxtländer Index 1 = Jan 1, USD per lokal valuta 1 1 USDSEK Euroområdet aktiemarknaden 8 EURSEK USA obligationsmarknaden Valutamarknaden globalt Innan finanskrisen Finanskrisen FSR 1: FSR :1 Anm. Innan finanskrisen avser perioden januari 3 till augusti 7 och finanskrisen avser perioden augusti 7 till december 9. Källor: Bloomberg och Riksbanken jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan- apr- Sydafrika Brasilien Ukraina Källa: Macrobond Indien Ryssland Fallande oljepriser, geopolitiska konflikter och situationen i Grekland har haft begränsad påverkan på finansiella marknader utöver de marknader som är direkt berörda Diagram A18. Tioåriga statsobligationsräntor, skillnad mot Tyskland jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan- apr- Frankrike Spanien Portugal Irland Italien Grekland Källor: Macrobond och Riksbanken Diagram A19. Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter jan-13 jul-13 jan-1 jul-1 jan- Sverige Tyskland Frankrike Italien Spanien Anm. Genomsnitt av jämförbara storbanker hemmahörande i respektive land. Källor: Bloomberg, Reuters Ecowin och Fitch

8 APPENDIX Diagram A. Femåriga CDS-premier för stater Räntepunkter jan-13 jul-13 jan-1 jul-1 jan- Finland Ryssland Estland Lettland Litauen Ukraina (höger axel) Källor: Reuters Ecowin och Fitch Diagram A1. Riskpremien på obligationer emitterade av energibolag och icke-finansiella företag Räntepunkter jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan- apr- Energibolag Lägre kreditvärdighet Högre kreditvärdighet Anm. Riskpremien avspeglar skillnaden mellan den genomsnittliga räntan på olika urval av företagsobligationer och en ränteswap med motsvarande löptid. Källa: Bloomberg

9 De svenska bankkoncernernas låntagare Hushållens skulder fortsätter att öka från höga nivåer Diagram A. Utlåning till hushåll i Sverige Diagram A3. Utlåning till hushåll fördelade på säkerhetstyp i Sverige Årlig procentuell förändring Årlig procentuell förändring Månadsförändring uppräknat i årstakt Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källor: SCB och Riksbanken Diagram A. Hushållens skuldkvot i Sverige av disponibel inkomst Anm. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken Total Lån med småhus som säkerhet Lån med bostadsrätt som säkerhet Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Källor: SCB och Riksbanken Diagram A5. Hushållens skulder i Sverige av BNP Källor: SCB oh Riksbanken

10 APPENDIX Diagram A. Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med bolån i Sverige av disponibel inkomst Diagram A7. Genomsnittlig skuldkvot för hushåll med bolån i olika inkomstgrupper i Sverige av disponibel inkomst Anm. Medelvärden för skuldsatta hushåll i juli varje år. Källa: Riksbanken Anm. Den höga skuldkvoten i den lägsta inkomstgruppen bör tolkas med viss försiktighet eftersom denna grupp bland annat inkluderar hushåll som har väldigt varierande inkomster, exempelvis hushåll med negativ inkomst. Källa: Riksbanken Diagram A8. Andel nya bolåntagare med en skuldkvot över en viss nivå i Sverige över % över 3 % över % över 5 % över % Anm. Den vertikala axeln visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna skuldkvoten. Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 9, 11, 1, 13 och 1. Värden för 1 är interpolerade mellan värden och 9 och 11. Skuldkvoterna är winsoriserade vid 99:e percentilen för varje år. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken Diagram A9. Andel nya bolåntagare med en belåningsgrad över en viss nivå i Sverige över 5 % över 7 % över 85 % Anm. Den vertikala axeln visar hur stor andel av nya låntagare som ligger över den givna belåningsgraden Data är baserad på Finansinspektionens stickprov på nya bolånetagare under 9, 11, 1, 13 och 1. Värden för 1 är interpolerade mellan värden och 9 och 11. Skuldkvoterna är winsoriserade vid 99:e percentilen för varje år. Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

11 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A3. Återbetalningstid för individer med bolån i Sverige Diagram A31. Hushållens sparande i Sverige av disponibel inkomst Totalt sparande Eget sparande Eget finansiellt sparande Anm. Eget finansiellt sparande är totalt sparande exklusive kollektivt sparande och nettoinvesteringar i bostäder. Källor: SCB och Riksbanken Anm. Återbetalningstiden avser den tid det skulle ta för en individ att återbetala sina lån givet den skuldförändring som observerats mellan tidsperioderna. Källa: Riksbanken Diagram A3. Hushållens tillgångar och skulder i Sverige av disponibel inkomst 7 5 Diagram A33. Bolåneräntor till hushåll i Sverige Totala tillgångar Reala tillgångar Finansiella tillgångar Skulder Kontanter och bankinlåning Källa: SCB =< 3 månader > 5 år Genomsnittlig bolåneränta Anm. Totala tillgångar är exklusive kollektiva försäkringar. Finansiella tillgångar avser huvudsakligen kontanta medel, bankinlåning, obligationer, fonder och aktier. Reala tillgångar avser villor, bostadsrätter och fritidshus. Källor: SCB och Riksbanken

12 APPENDIX Diagram A3. Räntebindningstider för nya bolån i Sverige, andel bolån 1 Diagram A35. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige, andel bolån >=5 år >3 månader <5 år <= 3 månader Bunden Rörlig Källa: SCB Källa: SCB 1 Diagram A3. Hushållens ränteutgifter i Sverige av disponibel inkomst Historiskt genomsnitt Räntekvot Anm. Ränteutgifterna är efter skatt. Källor: SCB och Riksbanken

13 FINANSIELL STABILITET 1/ Bostadspriserna ökar i en allt snabbare takt Diagram A37. Bostadspriser i Sverige Index, januari 5= Bostadsrätter Villor Anm. Bostadspriserna är säsongsjusterade. Källor: Valueguard och Riksbanken Diagram A38. Bostadspriser i Sverige Årlig procentuell förändring Bostadsrätter Villor Källa: Valueguard Diagram A39. Realt Fastighetsprisindex och statistisk trend i Sverige Index, kvartal 1 = Realt fastighetsprisindex Trend Anm. Fastighetsprisindex är deflaterat med KPIF och avser prisutvecklingen på småhus. Den långsiktiga trenden beräknas genom ett ensidigt HP-filter med hjälp av en utjämningsparameter satt till. Källor: SCB och Riksbanken Diagram A1. Bostadsbyggande i Sverige Antal påbörjade bostäder per år Flerbostadshus Småhus Diagram A. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige Nettotal Boprisindikator Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande bostadspriser. Källa: SEB Diagram A. Utlåning till företag i Sverige Årlig procentuell förändring Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI) Källa: SCB Källor: SCB och Riksbanken

14 APPENDIX Ökad kredittillväxt i företagssektorn och bättre finansieringsvillkor Diagram A3. Räntor på nya lån till icke-finansiella företag i Sverige <= 3 mån >1 år - <= 3 år >3 år - <= 5 år Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI) Källa: SCB Diagram A5. Bankernas bedömning om utlåning till icke-finansiella företag i Sverige Nettotal Nuvarande kvartal Nästkommande kvartal Nästkommande fyra kvartal Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen bankchefer som bedömer att utlåningen kommer att öka eller öka mycket den kommande perioden och andelen som bedömer att utlåningen kommer att minska eller minska mycket den kommande perioden. Källa: ALMI låneindikator Diagram A. Finansieringsvillkor för ickefinansiella företag i Sverige Nettotal Totala näringslivet Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som bedömer att finansieringsvillkoren är bättre eller mycket bättre än normalt och andelen som bedömer att finansieringsvillkoren är sämre eller mycket sämre än normalt. Källa: Konjunkturinstitutet Diagram A. Icke-finansiella företags skulder i Sverige av BNP Marknadsfinansiering Banklån Anm. Banklån avser lån på kort och på lång sikt. Marknadsfinansiering avser certifikat och obligationer. Källor: SCB och Riksbanken

15 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A7. Konkursgrad för icke-finansiella företag i Sverige 3,,5, 1,5 1, 3,5 1,5 1,5 Diagram A8. Konkurssannolikheter för börsnoterade icke-finansiella företag i Sverige EDF, Konkursgrad Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med antalet företag. Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken Diagram A9. Värdeförändring på kommersiella fastigheter i Sverige Index, 198= Butiker Kontor Industri Bostäder Övrigt Icke-finansiella företag Fastighetsbolag Anm. Konkurssannolikheterna är beräknat utifrån en representativ portfölj av börsnoterade icke-finansiella företag. Källa: Moody's KMV Diagram A5. Transaktionsvolymer på den kommersiella fastighetsmarknaden i Sverige Miljarder kronor Kv1 Svenska köpare Utländska köpare Källa: Pangea Property Research Anm. Serierna är deflaterade med KPI. Källor: IPD och Riksbanken

16

17 Utvecklingen i de svenska bankkoncernern Fortsatt goda resultat hos de svenska storbankerna Diagram A51. De svenska storbankernas intäkter och kostnader Miljarder kronor Resultat före kreditförluster Räntenetto Provisionsnetto Övriga intäkter Kostnader Anm. De skuggade staplarna visar Riksbankens prognos. Källor: Bankernas resultatrapporter, SME direkt och Riksbanken Diagram A53. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent De svenska storbankerna Prognos, de svenska storbankerna Andra europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den blå linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 19 i Finansiell stabilitet 1:1. Prognosen baseras på att utlåningen fortsätter växa i samma takt som under de senaste två åren. Källor: SNL Financial, SME Direkt och Riksbanken Diagram A5. Kostnad i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent ,8 1, 1, 1, 1,8,,, De svenska storbankerna Prognos, de svenska storbankerna Andra europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den blå linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 19 i Finansiell stabilitet 1:1. Prognosen baseras på att bankerna följer sina utdelningsmål, alternativt delar ut lika stor andel av vinsten som de har delat ut under det senaste året. Källor: SNL Financial, SME direkt och Riksbanken Diagram A5. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent -, De svenska storbankerna Prognos, de svenska storbankerna Andra europeiska banker Anm. Oviktat genomsnitt. Den blå linjen avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 19 i Finansiell stabilitet 1:1. Prognosen baseras på att utlåningen fortsätter växa i samma takt som under de senaste två åren. Källor: SNL Financial, SME direkt och Riksbanken

18 APPENDIX Diagram A55. De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor per kvartal Sverige Danmark Norge Finland Baltikum Övriga länder Anm. Kategorin övriga länder avser dels kreditförluster från de övriga länder där bankerna har verksamhet, dels kreditförluster från utlåning som inte är allokerad till ett specifikt land i bankernas offentliga rapportering. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Diagram A57. Svenska storbankernas utlåning geografiskt Diagram A58. 1 Diagram A5. De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor Utlåning utomlands Övrig utlåning, Sverige Icke-finansiella företag, Sverige Svenska bolån Källor: SCB, bankernas resultatrapporter och Riksbanken Diagram A58. Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, mars Sverige Norge Danmark Finland Baltikum Storbritannien Övrigt Resultat före kreditförluster Kreditförluster Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Anm. Streckade linjer avser prognos. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

19 FINANSIELL STABILITET 1/ Diagram A59. Utlåning i förhållande till inlåning December 1, procent Handelsbanken Nordea Swedbank DNB Intesa Sanpaolo SEB Banco Santander UniCredit Raiffeisen Bank Lloyds Danske Bank Société Générale BNP Paribas Banco Bilbao Erste Group Barclays Commerzbank RBS Deutsche Bank UBS HSBC Credit Suisse Crédit Agricole 5 1 Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen. Källor: SNL Financial och Riksbanken Uppåtgående trend i kärnprimärkapitalrelationer men låg bruttosoliditet Diagram A. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapital/Totala tillgångar Anm. Viktat genomsnitt. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken RJD Diagram A1. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Nordea SHB SEB Swedbank 1 kv 1 kv3 1 kv Källa: Bankernas resultatrapporter kv1

20 APPENDIX Diagram A. Redovisad bruttosoliditet Mars, procent SHB Nordea SEB Swedbank Källa: Bankernas resultatrapporter Diagram A. Bruttosoliditet Mars, procent Crédit Agricole Société Générale BNP Paribas Handelsbanken Lloyds SEB Nordea Danske Bank Swedbank Barclays Credit Suisse Deutsche Bank UBS Commerzbank DNB UniCredit Erste Group Bank Royal Bank of Scotland HSBC Intesa Sanpaolo Raiffeisen Bank Banco Bilbao 8 Anm. Måttet är definierat av SNL som en uppskattning av bankernas bruttosoliditet och avser primärkapital i förhållande till totala tillgångar, exklusive derivat. För vissa banker är data från det fjärde kvartalet 1. Källor: SNL Financial och Riksbanken Diagram A3. Utveckling av de svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel III, Kärnprimärkapitalrelation, december 13 1, Förändring av kärnprimärkapital, Förändring av genomsnittliga riskvikter -1, Förändring av totala tillgångar Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken 17, Kärnprimärkapitalrelation, december 1 Diagram A5. Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No, November 5 och Riksbanken Diagram A. Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 13, procent Schweiz Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Frankrike Danmark Cypern Österrike Tyskland Portugal Grekland Luxemburg Medelvärde Irland Italien Belgien Slovenien Finland Lettland Ungern Polen Bulgarien Tjeckien Slovakien Litauen Rumänien Estland Anm. I banktillgångar inkluderas landets bankkoncerners samtliga tillgångar, det vill säga både tillgångar inom och utom landet. Den skuggade delen av den blåa stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP. Källa: Bankernas resultatrapporter

21 FINANSIELL STABILITET 1/ Bankerna kan hantera en mycket kort likviditetsstress däremot kvarstår de strukturella riskerna 5 Diagram A7. De svenska storbankernas LCR Mars, procent 5 Diagram A8. De svenska storbankernas genomsnittliga LCR per valuta Mars, procent RJD SHB Swedbank Nordea SEB Totalt Amerikanska dollar Euro LCR Totalt LCR USD LCR EUR Källa: Bankernas resultatrapporter Källa: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken 3 Diagram A9. De svenska storbankernas LCR i kronor 11 Diagram A7. De svenska storbankernas lägsta, genomsnittliga och högsta månatliga NSFR Oktober 1 till april, procent nov-1 dec-1 jan- feb- mar- apr- Månadens högsta enskilda observation Genomsnitt per månad, alla banker Månadens lägsta enskilda observation Anm. De svenska storbankernas genomsnittliga dagliga LCR i kronor per månad, samt de enskilt högsta och lägsta observationerna varje månad. Källa: Bankernas resultatrapporter Högsta månatlig NSFR Genomsnittlig månatlig NSFR Lägsta månatlig NSFR Anm. Riksbanken samlar sedan november 1 varje månad in storbankernas NSFR enligt Baselkommitténs slutgiltiga definition. Diagrammet visar genomsnittet sedan dess för samtliga banker, samt den högsta och lägsta enskilda månatliga observationen. Källa: Riksbanken

22 APPENDIX Diagram A71. Riksbankens strukturella likviditetsmått 1 Diagram A7. Riksbankens strukturella likviditetsmått December 1, procent 1 8 Medel jan-1 jan-13 jan-1 Anm. Måttet jämför en banks stabila finansiering med dess illikvida tillgångar. Ju högre resultat en bank får i måttet desto mindre är dess strukturella likviditetsrisker. Källa: Riksbanken Handelsbanken Nordea Swedbank SEB Anm. De röda staplarna visar ett urval av europeiska banker. Källor: Liquidatum och Riksbanken Diagram A73. Amerikanska penningmarknadsfonders exponeringar Miljarder kronor mar-13 jun-13 sep-13 dec-13 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar- Sverige Eurozonen Övriga Europa Källa: Investment Company Institute och Riksbanken

23 FINANSIELL STABILITET 1/ Stor andel marknadsfinansiering hos svenska banker varav en stor andel är i utländsk valuta Diagram A7. De svenska storbankernas finansiering Mars, procent Diagram A75. De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Certifikat Säkerställda obligationer Inlåning Interbank, netto Icke säkerställda obligationer Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Diagram A7. Ägare av svenska säkerställda obligationer December 1, procent Utländsk valuta Svenska kronor Källor: SCB och Riksbanken Diagram A77. Genomsnittlig löptid på utestående svenska säkerställda obligationer Antal år 3, ,,5, 1,5 7 1, Svenska banker Svenska försäkringsbolag Andra finansinstitut inkl. svenska fonder Offentlig sektor inkl. AP-fonderna Utländska investerare,5, Löptid säkerställda obligationer Källa: Association of Swedish Covered Bond Issuers Källor: SCB och Riksbanken Diagram A78. De svenska storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor Övriga motparter De största motparterna, exkl. de svenska storbankerna De svenska storbankerna Anm. Diagrammet visar hur storbankernas totala värdepappersinnehav fördelar sig uppdelat utifrån vem som har emitterat värdepappret. Källa: Riksbanken

24 APPENDIX Stresstest Diagram A79. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet 18,8-1, +1, 17, 1 5 Kärnprimärkapitalrelation Kv 1 Kreditförluster -1, Förändring av Resultat före riskvägt kreditförluster exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation Kv Diagram A8. Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Det svenska banksystemet 2013-11-28

Det svenska banksystemet 2013-11-28 Det svenska banksystemet 213-11-28 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:1

Finansiell stabilitet 2015:1 Finansiell stabilitet 215:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbanken och den finansiella stabiliteten Riksbanken definierar finansiell stabilitet som att det finansiella systemet kan upprätthålla sina

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Under oktober fortsatte räntemarknaderna att påverkas av låga inflationstal, expansiv penningpolitik och stigande oro kring den ekonomiska

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:1

Finansiell stabilitet 2014:1 Finansiell stabilitet 214:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Uppdaterad 214-6-4, 15:45 Sidan 21, första stycket: 5,7 ska vara 5,9 14 2 ska vara 15 5 21 8 ska vara 21 9 Riksbankens rapport Finansiell stabilitet

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:2

Finansiell stabilitet 2014:2 Finansiell stabilitet 214:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Finansiell stabilitet 2013:2

Finansiell stabilitet 2013:2 Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn ANFÖRANDE DATUM: 2013-03-20 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärsvärldens Bank & Finans Outlook, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax

Läs mer

Finansiell stabilitet 2013:2

Finansiell stabilitet 2013:2 Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015

Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015 1 Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015 Konjunkturen OECD, Total industrial Production 110.0 107.5 105.0 102.5 100.0 97.5 95.0 index, 2005 = 100 92.5 90.0 15 10 5 0-5 Percent -10-15 Nov Mar Jul

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Storbankernas kortfristiga upplåning i utländsk valuta och deras användning av den kortfristiga valutaswapmarknaden

Storbankernas kortfristiga upplåning i utländsk valuta och deras användning av den kortfristiga valutaswapmarknaden Storbankernas kortfristiga upplåning i utländsk valuta och deras användning av den kortfristiga valutaswapmarknaden Ida Hilander* Författaren är verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2008:10 18.6.2008 Inkvarteringsstatistik för hotell Maj 2008 Övernattningarna ökade i maj Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 2008-2009

Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 2008-2009 Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och 28-29 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Oron på de finansiella marknaderna är i nuläget stor, till följd av flera länders problem att hantera sina

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2015-09-07 September 2015 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1 PROMEMORIA Datum 2013-11-14 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

Sparbarometern QII 2010. Sparbarometern andra kvartalet 2010 1

Sparbarometern QII 2010. Sparbarometern andra kvartalet 2010 1 Sparbarometern QII 2010 Sparbarometern andra kvartalet 2010 1 SEBs Sparbarometer Andra kvartalet 2010 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande,

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i maj 00 publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden samt deras

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009 Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Vart är konjunkturen på väg?

Vart är konjunkturen på väg? Peter Malmqvist Vart är konjunkturen på väg? Vinster Konjunktur Inflation och räntor Värdering Eurokrisen Bankmarginaler Börs- /konjunkturutsikter på 6-12 månader Konjunktur Konjunktur 70 65 USA: Inköpschefernas

Läs mer

Undermining our Future

Undermining our Future November 2015 Svensk sammanfattning av de svenska bankernas resultat i Fair Finance Guides internationella rapport Undermining our Future Kort om de svenska bankernas resultat Trots löften om att ta ansvar

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Olika syn på penningpolitiken

Olika syn på penningpolitiken Olika syn på penningpolitiken Lars E.O. Svensson SNS/SIFR Finanspanel 8 juni Min syn på penningpolitiken Penningpolitiken ska stabilisera inflationen runt målet och arbetslösheteten runt en långsiktigt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Under den senaste finansiella krisen har de finansiella marknaderna fungerat sämre än vanligt. Denna kommentar presenterar och diskuterar två index, ett internationellt och ett

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Sparbarometern QIII 2012

Sparbarometern QIII 2012 Sparbarometern QIII 2012 SEBs Sparbarometer Tredje kvartalet 2012 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Inkvartering 2006:9 Tel. 25491 12.10.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell September 2006 Hotellövernattningarna från Finland ökar Totala antalet övernattningar

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer De svenska storbankerna har förbättrat sin transparens relativt mycket sedan finanskrisen, och tillhör idag några av de mest transparenta bankerna i Europa avseende likviditetsrisker.

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Valutaobligation USD/SEK

Valutaobligation USD/SEK www.handelsbanken.se/mega Valutaobligation USD/SEK Avkastningen är kopplad till en förstärkning av amerikanska dollar mot svenska kronor Dollarn är på den lägsta nivån mot kronan på 15 år Kapitalskyddad

Läs mer

Bostadsindex Finansiella Produkter

Bostadsindex Finansiella Produkter 1 Bostadsindex Finansiella Produkter Magnus Olsson Juni 2010 Agenda NASDAQ OMX och index Omvärlden vad händer Vad bygger en ny marknad Produkter baserade på HOX några exempel 2 NASDAQ OMX och Index NASDAQ

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index AKTIEINFORMATION BÖRSHANDEL Ericssonaktien noteras på Stockholmsbörsen (A- och B-aktier). B-aktien noteras även på Londonbörsen. Ericssonaktien kan också handlas i form av American Depositary Shares (ADS)

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning Bankernas räntor och utlåning 28 MAJ 213 (KV1, 213) 28 maj 213 Dnr 13-5747 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 UTLÅNING, INLÅNING OCH RÄNTOR 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från hushåll

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

1 ekonomiska 21 kommentarer JULI 2009 nr 8, 2009

1 ekonomiska 21 kommentarer JULI 2009 nr 8, 2009 n Ekonomiska kommentarer Under finanskrisen och den efterföljande kraftiga konjunkturned gången har bankernas utlåning till hushåll och företag avtagit. I en lågkonjunk tur är det normalt att efterfrågan

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Den svenska marknaden för företagsobligationer växer och såväl den utestående volymen som antalet emittenter ökar. Samtidigt ökar även andelen obligationer som emitteras med lägre

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Ålandsbankens bolagsstämma 2012

Ålandsbankens bolagsstämma 2012 Ålandsbankens bolagsstämma 2012 1 Percent index, 2005 = 100 Konjunkturen 2 Bankkrisen blev en statskris 3 Styrräntorna på låg nivå höjningarna startar Styrräntorna på låg nivå höjningarna dröjer 4 Euribor

Läs mer