Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Transkript

1 Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd

2 Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2

3 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent Årlig förändring av Sveriges BNP. Fasta priser Källa: Konjunkturinstitutet BNP-gap procent av potentiell BNP Källa: Konjunkturinstitutet 3

4 Har gått bra för Sverige Procent 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0-0, Sverige EU Årlig förändring av BNP. Fasta priser. Källa: Konjunkturinstitutet 4

5 Riskfylld omvärld Brexit Presidentval i USA Presidentval i Frankrike och förbundsdagsval i Tyskland IS och risken för fler terrordåd Flyktingströmmar till Europa Global konjunkturnedgång 5

6 Svenska banker står starka Kapitaltäckning före stress (2015) Kapitaltäckning efter stress (2018) Stressat scenario innebär för Sverige att BNP minskar med 13,5 % (EU 6,8 %) och bostadspriser minskar med 38,9 % (EU 20,2 %) under åren Källa: EBA 6

7 och har hög kreditvärdighet HSBC AA- Handelsbanken Nordea Swedbank Pohjola A+ DNB Rabobank SEB BNP Paribas HSBC A Lloyds Nationwide UBS KBC Bank Credit Agricole Santander Societe Generale Danske Bank A- HSBC HSBC BBB+ Deutsche Bank RBS Credit Suisse Commerzbank Erste Bank BBVA BBB- Intensa Bankinter Mediobanca UBI Källa: S&P Long term rating, februari

8 Kredittillförseln till företagen är god Utlåning till icke-finansiella företag. Årstakt. Källor: ECB och SCB 8

9 Svenska banker har höga kapitalkrav Procent Svenska särkrav 5 0 Basel minimikrav EU-genomsnitt* Sverige Basel 3 * Egen uppskattning, exklusive svenska banker 9

10 De svenska särkraven Procent Kapitalkrav norska bolån 8 Riskviktsgolv bolån 6 Pelare 2 4 Kontracyklisk buffert 2 Systemriskbuffert 0 Genomsnitt för de fyra stora bankerna. Källa: Finansinspektionen 10

11 Lagom är bäst Samhällsnytta Svenska kapitalkrav? Kapitalkrav 11

12 Hur mycket kapital behövs? Bedömare Lämpligt kapitalkrav CET1/RWA BASELIII LEI-rapporten (BCBS) % Miles et al % Riksbanken % BIS % IMF Staff Discussion Note % 12

13 Nya omfattande regelverk PRIPs Solvency II MiFID II Market abuse EMIR Investor protection CSD SEPA Stabilitetsfonden Riskvikter bolån Amorteringskrav UCITS V Dollarfinansiering Accounting rules Mortgage Credit Likviditetskrav Bolånetak Bank Accounts Basel III CRD IV FATCA COREP FINREP Banking Union Recovery & Resolution Deposit guarantee Global SIBs Strukturreformen FTT FAT Rating agencies 13

14 Regleringsmaskinen 14

15 Basel 4 ytterligare stora förändringar Globala schabloner o Riskviktsgolv o Bruttosoliditet kapitalkrav som inte tar hänsyn till risk Begränsning av interna modeller 15

16 Kraftig ökning av kapitaltäckningskraven Procent 30 Riskviktsgolv 90 % mdr Riskviktsgolv 75 % 20 Riskviktsgolv 60 % Basel minimikrav EU-genomsnitt* Sverige Basel 3 Sverige Basel 4** * Egen uppskattning. Exklusive svenska banker ** Basel 4-krav beräknat utifrån riskviktsgolv % 16

17 Störst ökning för starkaste bankerna Kapitaltäckning före stress (2015) Kapitaltäckning efter stress (2018) Stressat scenario innebär för Sverige att BNP minskar med 13,5 % (EU 6,8 %) och bostadspriser minskar med 38,9 % (EU 20,2 %) under åren Källa: EBA 17

18 Riskviktsgolv ökar räntemarginalen Källa: Oliver Wyman 18

19 Slår mot jobb och tillväxt Riskviktsgolv 60 % Riskviktsgolv 75 % Riskviktsgolv 90 % Ökat kapitalbehov: 125 mdkr* Ökat kapitalbehov: 245 mdkr* Ökat kapitalbehov: 365 mdkr* Högre utlåningsräntor, vilket ger minskade investeringar Lägre BNP med 1,8 4,4 %** Lägre skatteintäkter med mdkr*** * Beräkningar från Oliver Wyman ** Egna beräkningar, utifrån samband angivna i Penningpolitisk rapport juli 2014, Sveriges riksbank *** Egna beräkningar, givet skattekvot på 44 procent 19

20 Sveriges intressen behöver värnas Baselkommittén 20

21 Bankskatt införs 2017 Banker och andra finansiella företag kommer inte längre kunna dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen I praktiken en bankskatt på 1,7 miljarder kronor 21

22 Ytterligare en ny skatt på finanssektorn 2018 Sägs minska den skattefördel för den finansiella sektorn som antas följa av momsundantaget för finansiella tjänster Särskild skatt på procent av lönesumman för företag som producerar och säljer finansiella tjänster 22

23 Vem gynnas av momsundantaget? Hushållen är de som tjänar på dagens momsundantag på finansiella tjänster Företagskunderna missgynnas Skatteeffekt dagens momsundantag Hushåll Företag Totalt skattebortfall för staten Tjänar mdkr Förlorar 4 5 mdkr mdkr Källa: Copenhagen Economics 23

24 Många anställda i bankerna Antal anställda i svensk finanssektor Antal anställda i de fyra största svenska bankerna Banker Övriga Sverige Baltikum Övriga Norden Övriga länder Källor: SCB och bankernas årsredovisningar

25 Skatt på finansiella tjänster skadligt för svensk ekonomi Cirka 6 miljarder kronor som belastar hushåll och företag Skyndar på strukturomvandling och digitalisering Fler tjänster flyttar utomlands till länder med lägre lönekostnader färre bankjobb i Sverige Drastiskt sämre förutsättningar för en sektorn med stor potential att växa och skapa nya jobb Källa: Copenhagen Economics 25

26 Viktiga vägval Stora händelser och processer i vår omvärld påverkar oss Somligt har vi möjlighet att påverka, som förhandlingen om Basel 4 Det krävs krafttag både i Basel och Bryssel Annat ligger helt i våra egna händer Minska de svenska påslagen på kapitaltäckningen Skrota förslaget om skatt på finansiella tjänster Agerar vi rätt, finns goda utsikter för Sveriges ekonomi 26