Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel
|
|
- Astrid Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel
2 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden Finansiella intermediärer Valutamarknaden Stressindex Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB)
3 Svenskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:2 Källor: Bloomberg och Riksbanken
4 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Mars 2012 Mars 2013 Mars 2014 Diagram 1:3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
5 De fyra av Basel III-måtten December 2013, procent Diagram 1:4 Källor: Bankernas resultatrapporter, BIS och Riksbanken
6 De svenska storbankernas utlåning i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor Diagram 1:5 Källa: Riksbanken
7 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, mars Resultat före kreditförluster Kreditförluster Diagram 1:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
8 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 2013, procent Diagram 1:7 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken
9 De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Svenska kronor Utländsk valuta Diagram 1:8 Källor: SCB och Riksbanken
10 De svenska storbankernas finansiering Mars 2014, procent Diagram 1:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
11 De svenska storbankernas utlåning December 2013, procent Diagram 1:10 Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken
12 Ägare av säkerställda obligationer December 2013, procent Svenska banker Andra finansinstitut inkl. svenska fonder Utländska investerare Svenska försäkringsbolag Offentlig sektor inkl. AP-fonderna Diagram 1:11 Källor: SCB och Riksbanken
13 De svenska storbankernas likviditetstäckningskvoter (LCR) Februari 2014, procent Diagram 1:12 USD EUR SEK Alla valutor Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
14 Eget kapital i relation till totala tillgångar December 2013, procent Raiffeisen Bank BBVA Erste Bank Intesa Sanpaolo Banco Santander HSBC Swedbank DNB UniCredit RBS Medelvärde Credit Suisse BNP Paribas SEB UBS Commerzbank Barclays Lloyds Nordea Danske Bank Handelsbanken Société Générale Deutsche Bank Crédit Agricole Diagram 1:13 Källa: SNL Financial
15 Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Procent Diagram 1:14 Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No , November 2005 och Riksbanken
16 Hushållens skulder i olika länder December 2012, procent av disponibel inkomst Danmark Nederländerna Irland Norge Schweiz Sverige Kanada Storbritannien Portugal Spanien Japan Finland USA Frankrike Belgien Österrike Tyskland Italien Diagram 1:15 Källa: OECD
17 De svenska hushållens skulder och realt fastighetsprisindex Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst och index, 2000 kv 1 = Skuldkvot Fastighetsprisindex Diagram 1:16 Källor: SCB och Riksbanken
18 Hushållens förväntningar på den rörliga bolåneräntan på ett, två och fem års sikt Procent Reporänta + 1,7 procentenheter Hushållens boränteförväntningar Reporänta + 2,0 procentenheter Diagram 1:17 Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken
19 Kreditgivning i förhållande till BNP och statistisk trend enligt Baselkommitténs standardmetod Procent Kreditgivning i förhållande till BNP Trend Diagram 1:18 Källa: Riksbanken
20 Det kontracykliska buffertvärdet enligt Baselkommitténs standardmetod Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Diagram 1:19 Källa: Riksbanken
21 De svenska storbankernas resultat i Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent Diagram 1:20 Källor: Liquidatum och Riksbanken
22 Kreditgivning i förhållande till BNP och statistisk trend enligt Baselkommitténs standardmetod Procent Kreditgivning i förhållande till BNP Trend Genomsnitt Diagram R1:1 Källa: Riksbanken
23 Det kontracykliska buffertvärdet enligt Baselkommitténs standardmetod Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Diagram R1:2 Källa: Riksbanken
24 Det kontracykliska buffertvärdet enligt Baselkommitténs standardmetod utan övre gräns för buffertvärdet Procent Kontracykliskt buffertvärde Diagram R1:3 Källa: Riksbanken
25 Kreditgivning i förhållande till BNP och alternativ trend med Norges Banks metod Procent Kreditgivning i förhållande till BNP Standardtrend Alternativ trend Diagram R1:4 Källa: Riksbanken
26 Det kontracykliska buffertvärdet i Sverige enligt Norges Banks metod Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Kontracykliskt buffertvärde med Norges Banks metod Kontracykliskt buffertvärde med standardmetoden Diagram R1:5 Källa: Riksbanken
27 Kreditgivning som finansierats med icke-stabil finansiering Procent av BNP Diagram R1:6 Källa: Riksbanken
28 Reala huspriser och statistisk trend Index, 1980 kv 4= Reala huspriser Trend Diagram R1:7 Källa: Riksbanken
29 De svenska storbankernas LCR Procent Mar Jun Sep Dec Mar Mar Jun Sep Dec Mar Mar Jun Sep Dec Mar Mar Jun Sep Dec Mar Svenska kronor Euro Amerikanska dollar Totalt Diagram R1:8 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
30 De svenska storbankernas genomsnittliga och lägsta LCR-nivåer i svenska kronor Procent Diagram R1:9 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
31 Fördelning av de svenska storbankernas likviditetsbuffertar Mars 2014, procent Diagram R1:10 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken
32 De svenska storbankernas behov av ytterligare nivå 1-tillgångar för att nå 60 procent LCR i kronor, jämfört med utestående statsobligationer Miljarder kronor Nivå 1- tillgångar idag Ytterligare behov av nivå 1-tillgångar Utestående statsobligationer Diagram R1:11 Källor: Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken
33 Kapitel
34 Förväntad volatilitet på obligationsoch aktiemarknaden Index Diagram 2:1 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
35 Förväntad volatilitet på obligationsoch aktiemarknaden Index Diagram 2:2 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
36 Tioåriga statsobligationsräntor Procent USA Tyskland Storbritannien Sverige Diagram 2:3 Källa: Reuters EcoWin
37 Utvecklingen på aktiemarknaden Index, 1 januari 2013 = jan-13 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 Sverige - OMXS30 USA - S&P500 Europa - STOXX600 Emerging Markets - MSCI Diagram 2:4 Källor: Bloomberg och Riksbanken
38 Skillnaden mellan räntan på europeiska företagsobligationer och tyska statsobligationer Procentenheter Diagram 2:5 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
39 Riskpremien på svenska företagsobligationer Räntepunkter Diagram 2:6 Källa: Nasdaq OMX
40 Svenska företags emissionsvolymer oberoende av valuta samt antalet emittenter Miljarder euro och antal Diagram 2:7 Källor: Dealogic och Riksbanken
41 Tillväxtländers växelkurs mot amerikanska dollar Index, 1 januari 2013 = jan-13 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 Argentina Sydafrika Turkiet Ryssland Ukraina Diagram 2:8 Källa: Bloomberg och Riksbanken
42 Tioåriga statsobligationsräntor Procent Italien Spanien Frankrike Portugal Irland Tyskland Diagram 2:9 Källa: Reuters Ecowin
43 Balanser i Target2 Miljarder euro Diagram 2:10 Källa: Bloomberg och Riksbanken
44 Bankers utlåning till icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, procent Tyskland Spanien Frankrike Italien Diagram 2:11 Källa: ECB
45 Ränta på säkerställda obligationer och swapräntan Procent Italien Frankrike Spanien Tyskland Sverige Swapräntan Diagram 2:12 Källor: Barclays Research och Bloomberg
46 Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter Tyskland Spanien Frankrike Italien Nederländerna Sverige Diagram 2:13 Källor: Bloomberg, Reuters EcoWin och Riksbanken
47 Svenska bankers finansieringskostnad för säkerställda obligationer Räntepunkter apr-11 okt-11 apr-12 okt-12 apr-13 okt-13 apr-14 Upplåning i euro Upplåning i svenska kronor Upplåning i euro omvandlat till svenska kronor Diagram 2:14 Källor: Bloomberg och Riksbanken
48 Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter Diagram 2:15 Källor: Bloomberg och Riksbanken
49 Stibor och ränta för lån utan säkerhet från i morgon till i övermorgon i svenska kronor mellan bankerna i Stiborpanelen Procent 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 apr-13 maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 sep-13 okt-13 nov-13 dec-13 Stibor Ränta i faktiska transaktioner mellan bankerna i Stibor-panelen Diagram R2:1 Källa: Riksbanken
50 Kapitel
51 Bostadspriser i Sverige Index, januari 2005= Bostadsrätter Villor Diagram 3:1 Källor: Valueguard och Riksbanken
52 De svenska hushållens skulder Årlig procentuell förändring Totalt Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med villa som säkerhet Diagram 3:2 Källor: SCB och Riksbanken
53 De svenska hushållens skuldkvot Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst Skuldkvot Skuldkvot inkl. bostadsrättsföreningar Diagram 3:3 Källor: SCB och Riksbanken
54 Genomsnittlig skuld i svenska bostadsrättsföreningar i olika kommuner Kronor per kvadratmeter boyta Diagram 3:4 Källa: Värderingsdata
55 Skuldkvoter för olika grupper, 2013 Procent, skulder som andel av disponibel inkomst Alla, även ej skuldsatta Endast skuldsatta Endast bolånetagare Nya bolånetagare Diagram 3:5 Källor: SCB, Finansinspektionen och Riksbanken
56 Hushållens skuldkvot i olika inkomstgrupper, endast bolånetagare Procent, skulder som andel av disponibel inkomst Inkomstgrupper (deciler) Diagram 3:6 Källa: Riksbanken
57 Andelen bolånetagare som ökar, minskar eller har oförändrad skuld mellan 2012 och 2013, och beräknad återbetalningstid Procentandelar Återbetalat hela skulden 0 till 10 år till 30 år 30 till 50 år Över 50 år Oförändrad skuld Ökad skuld 23 Diagram 3:7 Källa: Riksbanken
58 De svenska hushållens tillgångar och skulder Procent av disponibel inkomst Totala tillgångar, exkl. kollektiv försäkring Finansiella tillgångar Kontanter och bankinlåning Reala tillgångar Skulder Diagram 3:8 Källor: SCB och Riksbanken
59 Andelen skulder hos skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper, 2013 Procent Diagram 3:9 Källa: Riksbanken
60 Andelen reala och finansiella tillgångar hos skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper, 2007 Procent Inkomstgrupper (kvintiler) Andel finansiella tillgångar Andel reala tillgångar Diagram 3:10 Källor: SCB och Riksbanken
61 De svenska hushållens ränteutgifter Procent av disponibel inkomst Räntekvot Prognos Diagram 3:11 Källor: SCB och Riksbanken
62 De svenska hushållens förväntningar på bostadspriserna Nettotal Diagram 3:12 Källa: SEB
63 De svenska företagens skulder Årlig procentuell förändring Lån från MFI Lån från utlandet Värdepapperslån Sverige Värdepapperslån utlandet Totalt Diagram 3:13 Källor: SCB och Riksbanken
64 De svenska företagens skulder Totala skulder som andel av BNP Lån från monetära finansinstitut (MFI) Marknadsfinansiering Diagram 3:14 Källor: SCB och Riksbanken
65 Icke-finansiella företags skulder i olika länder, 2013 Procent av BNP Diagram 3:15 Källor: Bank for International Settlements, SCB och Riksbanken
66 Konkursgrad för svenska företag Procent Diagram 3:16 Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken
67 Konkurssannolikheter för svenska företag Median Diagram 3:17 Källa: Moody's KMV
68 Priser på kommersiella fastigheter i Sverige Index, 1984=100 Diagram 3:18 Källor: IPD och Riksbanken
69 Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde, index, 2007= Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:19 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
70 Hushållens skuldkvot och konsumtion i Danmark Skulder som andel av disponibel inkomst och miljarder DKK Diagram 3:20 Källa: Macrobond
71 Bostadspriser i Norge Index, 2003=100 Diagram 3:21 Källor: Norsk Eiendomsmeglerforbund och Riksbanken
72 Betalningsförseningar Procent av utestående utlåning Estland (mer än 60 dagar) Lettland (mer än 90 dagar) Litauen (mer än 60 dagar) Diagram 3:22 Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Comission och Lietuvos bankas
73 Kapitel
74 De svenska storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Diagram 4:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
75 Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent Diagram 4:2 Källor: SNL Financial och Riksbanken
76 Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent Diagram 4:3 Källor: SNL Financial och Riksbanken
77 Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent Diagram 4:4 Källor: SNL Financial och Riksbanken
78 De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor Diagram 4:5 Källor: SCB, bankernas resultatrapporter och Riksbanken
79 De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor per kvartal Diagram 4:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
80 De svenska storbankernas andel osäkra fordringar av total utlåning i de baltiska länderna Procent Hushåll Företag Offentlig sektor Diagram 4:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
81 Prognos av de svenska storbankernas kreditförluster i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor per år Sverige Danmark Norge Finland De baltiska länderna Övriga länder Diagram 4:8 Källa: Riksbanken
82 Utveckling av de svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel II Procentenheter Kärnprimärkapitalrelation, december 2008 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av genomsnittliga riskvikter Förändring av totala tillgångar Kärnprimärkapitalrelation, december 2013 Diagram 4:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
83 De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar Procent Diagram 4:10 Källor: SNL Financial och Riksbanken
84 Svenska och europeiska bankers kärnprimärkapitalrelationer samt eget kapital i förhållande till totala tillgångar December 2013, procent Diagram 4:11 Källor: SNL Financial och Riksbanken
85 De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer och föreslagna krav Mars 2014, procent Diagram 4:12 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
86 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Procent Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 4:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
87 De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer i stresstestet och dess förändring över tid Procentenheter Diagram 4:14 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
88 Bruttosoliditetsnivåer, initialt och i stresstestet Procent Diagram 4:15 Källor: SNL Financial och Riksbanken
89 De svenska storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor Diagram 4:16 Källa: Riksbanken
90 Riksbankens strukturella likviditetsmått December 2013, procent Medelvärde Swedbank Handelsbanken Nordea SEB Diagram 4:17 Källor: Liquidatum och Riksbanken
91 Genomsnittlig löptid på emitterade svenska säkerställda obligationer Antal år Diagram 4:18 Källa: Association of Swedish Covered Bond issuers
92 Svenska penningmarknadsfonders tillgångar uppdelade på legal hemvist Miljarder kronor Sverige Luxemburg Finland Diagram R4:1 Källa: Morningstar
93 Utestående svenska räntebärande instrument uppdelat på återstående löptid och typ av emittent Mars 2014, miljarder kronor Diagram R4:2 Källa: SCB
94 Amerikanska penningmarknadsfonders investeringar i olika länders banksektor Miljarder dollar Diagram R4:3 Källor: ICI och Riksbanken
95 De svenska storbankernas marknadsfinansiering Mars 2014, miljarder kronor Diagram R4:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
96 Amerikanska penningmarknadsfonders investeringar i landets banker i förhållande till banksektorns storlek April 2014, procent Diagram R4:5 Källor: SNL Financial, ECB, ICI och Riksbanken
Kapitel 1 2014-12-04
Kapitel 1 2014-12-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram
Läs merDet svenska banksystemet 2013-11-28
Det svenska banksystemet 213-11-28 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal
Läs merStabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2
Kapitel 1 Stabilitetsväv Makroekonomisk utveckling Banker Finansiella marknader Bankernas låntagare FSR 212:1 FSR 212:2 Diagram 1:1 Källa: Riksbanken Europeiskt stressindex 1..9.8.7.6.5.4.3.2.1. 7 8 9
Läs merDet svenska banksystemet
Det svenska banksystemet Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Cypern Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal
Läs merFinansiell stabilitet 2016:2
FINANSIELL STABILITET /16 1 Finansiell stabilitet 16: Diagramappendix 3 november 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merFinansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix
Finansiell stabilitet 2:2 Diagramappendix 25 NOVEMBER 2 Följande diagram i appendixet ingår även i rapporten Finansiell stabilitet 2:2. A5 - Aktieindex 1:1 A9 - Femåriga CDS-premier för banker 1:5 A13
Läs merFinansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix
Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik 8 7 5 3 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1
FINANSIELL STABILITET 1/217 1 Finansiell stabilitet 217:1 Diagramappendix 24 maj 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merFinansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar
Läs merDiagramunderlag till Samverkansrådet
Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar
Läs merFinansiell stabilitet 2017:2
FINANSIELL STABILITET 2/217 1 Finansiell stabilitet 217:2 Diagramappendix 22 nov 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP
Läs merFinansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)
Läs merFinansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget
Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder
Läs merFinansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015
Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor
Läs merFinansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.
Läs merFinansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning
Finansiell stabilitet 2018:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 4 januari 2016 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Bostadspriser i Sverige Index, januari 2011 = 100 Anm. Bostadspriserna
Läs merFinansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA
Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R 1--1 I K 1S B A N K KAPITEL 1 Diagram 1:1. Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merFinansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA
Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R --1 I K 1S B A N K 1:1 Centralbankers balansräkningar... 1: Federal Reserves balansräkning... 1:3 Riksbankslånens
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Läs merKontracykliskt buffertvärde
17--7 BESLUT FI Dnr 17-9 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Kontracykliskt buffertvärde Finansinspektionen (FI) beslutar
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merPenningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merPenningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merPenningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2014
Handelsbanken januari september 22 oktober Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1
Läs merDen finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson
Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merÄr hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Läs merDiagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Läs merVECKOBREV v.2 jan-12
Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen
Läs merFinansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K
Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merUtmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd
Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2015
Handelsbanken januari september 21 oktober Sammanfattning januari september Rörelseresultatet ökade till 14 942 mkr (14 901) Vinst per aktie uppgick till 6,21 kr (6,21) Räntabilitet på eget kapital uppgick
Läs merHandelsbanken januari september oktober 2012
Handelsbanken januari september 2012 22 oktober 2012 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merMånadskommentar, makro. Oktober 2013
Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och
Läs merHandelsbanken Tredje kvartalet oktober 2003
Handelsbanken Tredje kvartalet 2003 21 oktober 2003 Resultaträkning, januari - september Förändring mkr 2003 2002 % Räntenetto 10 936 10 611 3 Provisionsnetto 3 794 3 782 0 Tradingnetto 1 601 1 248 28
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas
Läs merBolånestatistik januari augusti 2004
1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merMin penningpolitiska bedömning
Min penningpolitiska bedömning Riksdagens finansutskott 2 september 213 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Min penningpolitiska bedömning Det finns skäl för ännu lägre ränta Tillväxten är svag och resursutnyttjandet
Läs merHandelsbanken januari juni juli 2014
Handelsbanken januari juni 17 juli Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital Inklusive utdelningar kr / aktie 300 Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar sedan 2008 275 250 225 200 175
Läs merArbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3
GLOBALA NYCKELTAL BNP OECD 2,3 1,7 2,0 2,0 BNP världen (PPP) 3,1 3,1 3,5 3,6 KPI OECD 0,6 0,9 1,6 1,8 Exportmarknad OECD 3,1 2,5 3,3 4,0 Oljepris Brent (USD/fat) 53,4 44,0 55,0 60,0 USA mdr USD BNP 18
Läs merHandelsbanken januari mars april 2014
Handelsbanken januari mars 30 april Kv3 07 Kv4 07 Kv1 08 Kv2 08 Kv3 08 Kv4 08 Kv1 09 Kv2 09 Kv3 09 Kv4 09 Kv1 10 Kv2 10 Kv3 10 Kv4 10 Kv1 11 Kv2 11 Kv3 11 Kv4 11 Kv1 12 Kv2 12 Kv3 12 Kv4 12 Kv1 13 Kv2
Läs merFinansiell stabilitet 2016:1
FINANSIELL STABILITET 1/16 1 Finansiell stabilitet 16:1 Diagramappendix Maj 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 6 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram
Läs merStabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves
Stabilitetsläget Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves Hög skuldsättning gör hushållen räntekänsliga Hushållens ränteutgifter förväntas öka En kombination av åtgärder behövs Strukturella
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling
Läs merStabiliteten i det finansiella systemet
Stabiliteten i det finansiella systemet Erik Thedéen, generaldirektör Henrik Braconier, chefsekonom 29 maj 218 FI:s uppdrag Finansiell stabilitet - kapitalkrav - likviditet Konsumentskydd - bolånetak -
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2012
Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen - Årlig procentuell förändring, månadsdata KPIF KPI - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram.. BNP-tillväxt,
Läs merDags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016
Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merKontracykliskt buffetvärde
17-7-1 BESLUT Kontracykliskt buffetvärde FI Dnr 17-99 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens beslut Finansinspektionen
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merPressträff. Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening. 17 januari 2019
Pressträff Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening 17 januari 2019 Om föreningen Grundades 1979 Medlemsbolag 62 varav associerade 14 Antal anställda 11 Föreningen ska tillvarata fondandelsägarnas och
Läs merHandelsbanken Januari - mars april 2010
Handelsbanken Januari - mars 21 28 april 21 Sammanfattning första kvartalet 21 Stigande vinst per aktie upp 14% jämfört med fjärde kvartalet Rörelseresultatet ökade 18% jämfört med fjärde kvartalet och
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs merMånadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014
Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Under oktober fortsatte räntemarknaderna att påverkas av låga inflationstal, expansiv penningpolitik och stigande oro kring den ekonomiska
Läs merFinansiell stabilitet 2014:1
Finansiell stabilitet 214:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Uppdaterad 214-6-4, 15:45 Sidan 21, första stycket: 5,7 ska vara 5,9 14 2 ska vara 15 5 21 8 ska vara 21 9 Riksbankens rapport Finansiell stabilitet
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merJOOL ACADEMY. Företagsobligationsmarknaden
JOOL ACADEMY 1 Företagsobligations- marknaden 2 HISTORIA uppkom i USA och utvecklades hand i hand med det moderna företagandet och utvecklingen av kapitalmarknaderna. I början var det främst de stora stabila
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merRiksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget
Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merÄr finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson
Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig
Läs merDen historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016
Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch
Läs merHandelsbanken januari mars april 2015
Handelsbanken januari mars 29 april Sammanfattning första kvartalet Det högsta rörelseresultatet under ett första kvartal i bankens 143-åriga historia* Rörelseresultatet ökade med 15% till 4 955 mkr (4
Läs merPenningpolitisk rapport december Kapitel 1
Penningpolitisk rapport december 217 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merUndermining our Future
November 2015 Svensk sammanfattning av de svenska bankernas resultat i Fair Finance Guides internationella rapport Undermining our Future Kort om de svenska bankernas resultat Trots löften om att ta ansvar
Läs merPenningpolitisk rapport. Oktober 2014
Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merDen svenska fastighetsmarknaden. 3 november 2015
Den svenska fastighetsmarknaden 3 november 21 Totalavkastning för olika tillgångsslag vid placering år 2 Totalavkastningsindex 199 214 Index 2=1 1 Totalavkastning och standardavvikelse 2 214 Genomsnittlig
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2015
Penningpolitisk rapport juli 2015 Kapitel 1 Diagram 1:1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merBNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)
Globala nyckeltal 2017 2018 2019 2020 BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat) 55 72 70 75 USA mdr USD 2017 2018 2019 2020 BNP 20 865
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merFinansiell stabilitet 2012:2
Finansiell stabilitet 212:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2010-11-12 statliga stabilitetsåtgärderna Fjärde rapporten 2010 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas utveckling 5 Emissioner av
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merSkulder, bostadspriser och penningpolitik
Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net
Läs merHandelsbanken januari - december februari 2011
Handelsbanken januari - december 2010 9 februari 2011 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Ackumulerade utdelningar sedan 2006 Justerat eget kapital per aktie Kr/aktie 225
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merRiksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?
Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank
Läs merVälkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015
1 Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015 Konjunkturen OECD, Total industrial Production 110.0 107.5 105.0 102.5 100.0 97.5 95.0 index, 2005 = 100 92.5 90.0 15 10 5 0-5 Percent -10-15 Nov Mar Jul
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs mer