Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel"

Transkript

1 Finansiell stabilitet 2014:1 Kapitel

2 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden Finansiella intermediärer Valutamarknaden Stressindex Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB)

3 Svenskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:2 Källor: Bloomberg och Riksbanken

4 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Mars 2012 Mars 2013 Mars 2014 Diagram 1:3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

5 De fyra av Basel III-måtten December 2013, procent Diagram 1:4 Källor: Bankernas resultatrapporter, BIS och Riksbanken

6 De svenska storbankernas utlåning i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor Diagram 1:5 Källa: Riksbanken

7 Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, mars Resultat före kreditförluster Kreditförluster Diagram 1:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

8 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 2013, procent Diagram 1:7 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

9 De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Svenska kronor Utländsk valuta Diagram 1:8 Källor: SCB och Riksbanken

10 De svenska storbankernas finansiering Mars 2014, procent Diagram 1:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

11 De svenska storbankernas utlåning December 2013, procent Diagram 1:10 Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

12 Ägare av säkerställda obligationer December 2013, procent Svenska banker Andra finansinstitut inkl. svenska fonder Utländska investerare Svenska försäkringsbolag Offentlig sektor inkl. AP-fonderna Diagram 1:11 Källor: SCB och Riksbanken

13 De svenska storbankernas likviditetstäckningskvoter (LCR) Februari 2014, procent Diagram 1:12 USD EUR SEK Alla valutor Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

14 Eget kapital i relation till totala tillgångar December 2013, procent Raiffeisen Bank BBVA Erste Bank Intesa Sanpaolo Banco Santander HSBC Swedbank DNB UniCredit RBS Medelvärde Credit Suisse BNP Paribas SEB UBS Commerzbank Barclays Lloyds Nordea Danske Bank Handelsbanken Société Générale Deutsche Bank Crédit Agricole Diagram 1:13 Källa: SNL Financial

15 Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Procent Diagram 1:14 Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No , November 2005 och Riksbanken

16 Hushållens skulder i olika länder December 2012, procent av disponibel inkomst Danmark Nederländerna Irland Norge Schweiz Sverige Kanada Storbritannien Portugal Spanien Japan Finland USA Frankrike Belgien Österrike Tyskland Italien Diagram 1:15 Källa: OECD

17 De svenska hushållens skulder och realt fastighetsprisindex Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst och index, 2000 kv 1 = Skuldkvot Fastighetsprisindex Diagram 1:16 Källor: SCB och Riksbanken

18 Hushållens förväntningar på den rörliga bolåneräntan på ett, två och fem års sikt Procent Reporänta + 1,7 procentenheter Hushållens boränteförväntningar Reporänta + 2,0 procentenheter Diagram 1:17 Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken

19 Kreditgivning i förhållande till BNP och statistisk trend enligt Baselkommitténs standardmetod Procent Kreditgivning i förhållande till BNP Trend Diagram 1:18 Källa: Riksbanken

20 Det kontracykliska buffertvärdet enligt Baselkommitténs standardmetod Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Diagram 1:19 Källa: Riksbanken

21 De svenska storbankernas resultat i Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent Diagram 1:20 Källor: Liquidatum och Riksbanken

22 Kreditgivning i förhållande till BNP och statistisk trend enligt Baselkommitténs standardmetod Procent Kreditgivning i förhållande till BNP Trend Genomsnitt Diagram R1:1 Källa: Riksbanken

23 Det kontracykliska buffertvärdet enligt Baselkommitténs standardmetod Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Diagram R1:2 Källa: Riksbanken

24 Det kontracykliska buffertvärdet enligt Baselkommitténs standardmetod utan övre gräns för buffertvärdet Procent Kontracykliskt buffertvärde Diagram R1:3 Källa: Riksbanken

25 Kreditgivning i förhållande till BNP och alternativ trend med Norges Banks metod Procent Kreditgivning i förhållande till BNP Standardtrend Alternativ trend Diagram R1:4 Källa: Riksbanken

26 Det kontracykliska buffertvärdet i Sverige enligt Norges Banks metod Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Kontracykliskt buffertvärde med Norges Banks metod Kontracykliskt buffertvärde med standardmetoden Diagram R1:5 Källa: Riksbanken

27 Kreditgivning som finansierats med icke-stabil finansiering Procent av BNP Diagram R1:6 Källa: Riksbanken

28 Reala huspriser och statistisk trend Index, 1980 kv 4= Reala huspriser Trend Diagram R1:7 Källa: Riksbanken

29 De svenska storbankernas LCR Procent Mar Jun Sep Dec Mar Mar Jun Sep Dec Mar Mar Jun Sep Dec Mar Mar Jun Sep Dec Mar Svenska kronor Euro Amerikanska dollar Totalt Diagram R1:8 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

30 De svenska storbankernas genomsnittliga och lägsta LCR-nivåer i svenska kronor Procent Diagram R1:9 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

31 Fördelning av de svenska storbankernas likviditetsbuffertar Mars 2014, procent Diagram R1:10 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

32 De svenska storbankernas behov av ytterligare nivå 1-tillgångar för att nå 60 procent LCR i kronor, jämfört med utestående statsobligationer Miljarder kronor Nivå 1- tillgångar idag Ytterligare behov av nivå 1-tillgångar Utestående statsobligationer Diagram R1:11 Källor: Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken

33 Kapitel

34 Förväntad volatilitet på obligationsoch aktiemarknaden Index Diagram 2:1 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

35 Förväntad volatilitet på obligationsoch aktiemarknaden Index Diagram 2:2 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

36 Tioåriga statsobligationsräntor Procent USA Tyskland Storbritannien Sverige Diagram 2:3 Källa: Reuters EcoWin

37 Utvecklingen på aktiemarknaden Index, 1 januari 2013 = jan-13 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 Sverige - OMXS30 USA - S&P500 Europa - STOXX600 Emerging Markets - MSCI Diagram 2:4 Källor: Bloomberg och Riksbanken

38 Skillnaden mellan räntan på europeiska företagsobligationer och tyska statsobligationer Procentenheter Diagram 2:5 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

39 Riskpremien på svenska företagsobligationer Räntepunkter Diagram 2:6 Källa: Nasdaq OMX

40 Svenska företags emissionsvolymer oberoende av valuta samt antalet emittenter Miljarder euro och antal Diagram 2:7 Källor: Dealogic och Riksbanken

41 Tillväxtländers växelkurs mot amerikanska dollar Index, 1 januari 2013 = jan-13 apr-13 jul-13 okt-13 jan-14 apr-14 Argentina Sydafrika Turkiet Ryssland Ukraina Diagram 2:8 Källa: Bloomberg och Riksbanken

42 Tioåriga statsobligationsräntor Procent Italien Spanien Frankrike Portugal Irland Tyskland Diagram 2:9 Källa: Reuters Ecowin

43 Balanser i Target2 Miljarder euro Diagram 2:10 Källa: Bloomberg och Riksbanken

44 Bankers utlåning till icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, procent Tyskland Spanien Frankrike Italien Diagram 2:11 Källa: ECB

45 Ränta på säkerställda obligationer och swapräntan Procent Italien Frankrike Spanien Tyskland Sverige Swapräntan Diagram 2:12 Källor: Barclays Research och Bloomberg

46 Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter Tyskland Spanien Frankrike Italien Nederländerna Sverige Diagram 2:13 Källor: Bloomberg, Reuters EcoWin och Riksbanken

47 Svenska bankers finansieringskostnad för säkerställda obligationer Räntepunkter apr-11 okt-11 apr-12 okt-12 apr-13 okt-13 apr-14 Upplåning i euro Upplåning i svenska kronor Upplåning i euro omvandlat till svenska kronor Diagram 2:14 Källor: Bloomberg och Riksbanken

48 Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter Diagram 2:15 Källor: Bloomberg och Riksbanken

49 Stibor och ränta för lån utan säkerhet från i morgon till i övermorgon i svenska kronor mellan bankerna i Stiborpanelen Procent 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 apr-13 maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 sep-13 okt-13 nov-13 dec-13 Stibor Ränta i faktiska transaktioner mellan bankerna i Stibor-panelen Diagram R2:1 Källa: Riksbanken

50 Kapitel

51 Bostadspriser i Sverige Index, januari 2005= Bostadsrätter Villor Diagram 3:1 Källor: Valueguard och Riksbanken

52 De svenska hushållens skulder Årlig procentuell förändring Totalt Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med villa som säkerhet Diagram 3:2 Källor: SCB och Riksbanken

53 De svenska hushållens skuldkvot Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst Skuldkvot Skuldkvot inkl. bostadsrättsföreningar Diagram 3:3 Källor: SCB och Riksbanken

54 Genomsnittlig skuld i svenska bostadsrättsföreningar i olika kommuner Kronor per kvadratmeter boyta Diagram 3:4 Källa: Värderingsdata

55 Skuldkvoter för olika grupper, 2013 Procent, skulder som andel av disponibel inkomst Alla, även ej skuldsatta Endast skuldsatta Endast bolånetagare Nya bolånetagare Diagram 3:5 Källor: SCB, Finansinspektionen och Riksbanken

56 Hushållens skuldkvot i olika inkomstgrupper, endast bolånetagare Procent, skulder som andel av disponibel inkomst Inkomstgrupper (deciler) Diagram 3:6 Källa: Riksbanken

57 Andelen bolånetagare som ökar, minskar eller har oförändrad skuld mellan 2012 och 2013, och beräknad återbetalningstid Procentandelar Återbetalat hela skulden 0 till 10 år till 30 år 30 till 50 år Över 50 år Oförändrad skuld Ökad skuld 23 Diagram 3:7 Källa: Riksbanken

58 De svenska hushållens tillgångar och skulder Procent av disponibel inkomst Totala tillgångar, exkl. kollektiv försäkring Finansiella tillgångar Kontanter och bankinlåning Reala tillgångar Skulder Diagram 3:8 Källor: SCB och Riksbanken

59 Andelen skulder hos skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper, 2013 Procent Diagram 3:9 Källa: Riksbanken

60 Andelen reala och finansiella tillgångar hos skuldsatta hushåll i olika inkomstgrupper, 2007 Procent Inkomstgrupper (kvintiler) Andel finansiella tillgångar Andel reala tillgångar Diagram 3:10 Källor: SCB och Riksbanken

61 De svenska hushållens ränteutgifter Procent av disponibel inkomst Räntekvot Prognos Diagram 3:11 Källor: SCB och Riksbanken

62 De svenska hushållens förväntningar på bostadspriserna Nettotal Diagram 3:12 Källa: SEB

63 De svenska företagens skulder Årlig procentuell förändring Lån från MFI Lån från utlandet Värdepapperslån Sverige Värdepapperslån utlandet Totalt Diagram 3:13 Källor: SCB och Riksbanken

64 De svenska företagens skulder Totala skulder som andel av BNP Lån från monetära finansinstitut (MFI) Marknadsfinansiering Diagram 3:14 Källor: SCB och Riksbanken

65 Icke-finansiella företags skulder i olika länder, 2013 Procent av BNP Diagram 3:15 Källor: Bank for International Settlements, SCB och Riksbanken

66 Konkursgrad för svenska företag Procent Diagram 3:16 Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken

67 Konkurssannolikheter för svenska företag Median Diagram 3:17 Källa: Moody's KMV

68 Priser på kommersiella fastigheter i Sverige Index, 1984=100 Diagram 3:18 Källor: IPD och Riksbanken

69 Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde, index, 2007= Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:19 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

70 Hushållens skuldkvot och konsumtion i Danmark Skulder som andel av disponibel inkomst och miljarder DKK Diagram 3:20 Källa: Macrobond

71 Bostadspriser i Norge Index, 2003=100 Diagram 3:21 Källor: Norsk Eiendomsmeglerforbund och Riksbanken

72 Betalningsförseningar Procent av utestående utlåning Estland (mer än 60 dagar) Lettland (mer än 90 dagar) Litauen (mer än 60 dagar) Diagram 3:22 Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Comission och Lietuvos bankas

73 Kapitel

74 De svenska storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor Diagram 4:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

75 Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent Diagram 4:2 Källor: SNL Financial och Riksbanken

76 Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent Diagram 4:3 Källor: SNL Financial och Riksbanken

77 Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent Diagram 4:4 Källor: SNL Financial och Riksbanken

78 De svenska storbankernas utlåning till allmänheten Miljarder kronor Diagram 4:5 Källor: SCB, bankernas resultatrapporter och Riksbanken

79 De svenska storbankernas kreditförluster Miljarder kronor per kvartal Diagram 4:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

80 De svenska storbankernas andel osäkra fordringar av total utlåning i de baltiska länderna Procent Hushåll Företag Offentlig sektor Diagram 4:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

81 Prognos av de svenska storbankernas kreditförluster i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor per år Sverige Danmark Norge Finland De baltiska länderna Övriga länder Diagram 4:8 Källa: Riksbanken

82 Utveckling av de svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel II Procentenheter Kärnprimärkapitalrelation, december 2008 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av genomsnittliga riskvikter Förändring av totala tillgångar Kärnprimärkapitalrelation, december 2013 Diagram 4:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

83 De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar Procent Diagram 4:10 Källor: SNL Financial och Riksbanken

84 Svenska och europeiska bankers kärnprimärkapitalrelationer samt eget kapital i förhållande till totala tillgångar December 2013, procent Diagram 4:11 Källor: SNL Financial och Riksbanken

85 De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer och föreslagna krav Mars 2014, procent Diagram 4:12 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

86 Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Procent Kv Kv Kv Kv Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 4:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

87 De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer i stresstestet och dess förändring över tid Procentenheter Diagram 4:14 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

88 Bruttosoliditetsnivåer, initialt och i stresstestet Procent Diagram 4:15 Källor: SNL Financial och Riksbanken

89 De svenska storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor Diagram 4:16 Källa: Riksbanken

90 Riksbankens strukturella likviditetsmått December 2013, procent Medelvärde Swedbank Handelsbanken Nordea SEB Diagram 4:17 Källor: Liquidatum och Riksbanken

91 Genomsnittlig löptid på emitterade svenska säkerställda obligationer Antal år Diagram 4:18 Källa: Association of Swedish Covered Bond issuers

92 Svenska penningmarknadsfonders tillgångar uppdelade på legal hemvist Miljarder kronor Sverige Luxemburg Finland Diagram R4:1 Källa: Morningstar

93 Utestående svenska räntebärande instrument uppdelat på återstående löptid och typ av emittent Mars 2014, miljarder kronor Diagram R4:2 Källa: SCB

94 Amerikanska penningmarknadsfonders investeringar i olika länders banksektor Miljarder dollar Diagram R4:3 Källor: ICI och Riksbanken

95 De svenska storbankernas marknadsfinansiering Mars 2014, miljarder kronor Diagram R4:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

96 Amerikanska penningmarknadsfonders investeringar i landets banker i förhållande till banksektorns storlek April 2014, procent Diagram R4:5 Källor: SNL Financial, ECB, ICI och Riksbanken

Kapitel 1 2014-12-04

Kapitel 1 2014-12-04 Kapitel 1 2014-12-04 Europeiskt stressindex Rankning (1=hög stress, 0=låg stress) Diagram 1:1 Källa: Europeiska centralbanken (ECB) Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index Diagram

Läs mer

Det svenska banksystemet 2013-11-28

Det svenska banksystemet 2013-11-28 Det svenska banksystemet 213-11-28 Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal

Läs mer

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2 Kapitel 1 Stabilitetsväv Makroekonomisk utveckling Banker Finansiella marknader Bankernas låntagare FSR 212:1 FSR 212:2 Diagram 1:1 Källa: Riksbanken Europeiskt stressindex 1..9.8.7.6.5.4.3.2.1. 7 8 9

Läs mer

Det svenska banksystemet

Det svenska banksystemet Det svenska banksystemet Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 211, procent Schweiz Cypern Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2

Finansiell stabilitet 2016:2 FINANSIELL STABILITET /16 1 Finansiell stabilitet 16: Diagramappendix 3 november 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix Finansiell stabilitet 2:2 Diagramappendix 25 NOVEMBER 2 Följande diagram i appendixet ingår även i rapporten Finansiell stabilitet 2:2. A5 - Aktieindex 1:1 A9 - Femåriga CDS-premier för banker 1:5 A13

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix Finansiell stabilitet :1 Diagramappendix 3 JUNI Finansiella marknader FINANSIELL STABILITET 1/ Fortsatt expansiv penningpolitik 8 7 5 3 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:1

Finansiell stabilitet 2017:1 FINANSIELL STABILITET 1/217 1 Finansiell stabilitet 217:1 Diagramappendix 24 maj 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget Finansiell stabilitet 2017:1 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... 5 Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... 5 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:2

Finansiell stabilitet 2017:2 FINANSIELL STABILITET 2/217 1 Finansiell stabilitet 217:2 Diagramappendix 22 nov 217 2 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)

Läs mer

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget Finansiell stabilitet 2017:2 Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Prisutveckling på bostäder

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.

Läs mer

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA S V E R I Finansiell G stabilitet, E S diagrambilaga R 1--1 I K 1S B A N K KAPITEL 1 Diagram 1:1. Riksbankslånens och garantiprogrammets utestående volym Miljarder

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Kontracykliskt buffertvärde

Kontracykliskt buffertvärde 17--7 BESLUT FI Dnr 17-9 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Kontracykliskt buffertvärde Finansinspektionen (FI) beslutar

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2016 Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson

Den finansiella krisen. 2009-02-05 Mattias Persson Den finansiella krisen 29-2-5 Mattias Persson Ted-spread och Basis spread (räntepunkter) USA Euroområdet 5 45 Ted-spread, USD Basis spread, USD 4 35 3 25 2 15 5 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:1

Finansiell stabilitet 2016:1 FINANSIELL STABILITET 1/16 1 Finansiell stabilitet 16:1 Diagramappendix Maj 16 FINANSIELLA MARKNADER Finansiella marknader 1 8 6 Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP Diagram

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling

Läs mer

Kontracykliskt buffetvärde

Kontracykliskt buffetvärde 17-7-1 BESLUT Kontracykliskt buffetvärde FI Dnr 17-99 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens beslut Finansinspektionen

Läs mer

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget Mittuniversitetet, Campus Östersund 4 november 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GRAVITY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Under oktober fortsatte räntemarknaderna att påverkas av låga inflationstal, expansiv penningpolitik och stigande oro kring den ekonomiska

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Finansiell stabilitet 2014:1

Finansiell stabilitet 2014:1 Finansiell stabilitet 214:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Uppdaterad 214-6-4, 15:45 Sidan 21, första stycket: 5,7 ska vara 5,9 14 2 ska vara 15 5 21 8 ska vara 21 9 Riksbankens rapport Finansiell stabilitet

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch

Läs mer

Undermining our Future

Undermining our Future November 2015 Svensk sammanfattning av de svenska bankernas resultat i Fair Finance Guides internationella rapport Undermining our Future Kort om de svenska bankernas resultat Trots löften om att ta ansvar

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014 Penningpolitisk rapport Oktober 2014 Diagram 1.1. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

Den svenska fastighetsmarknaden. 3 november 2015

Den svenska fastighetsmarknaden. 3 november 2015 Den svenska fastighetsmarknaden 3 november 21 Totalavkastning för olika tillgångsslag vid placering år 2 Totalavkastningsindex 199 214 Index 2=1 1 Totalavkastning och standardavvikelse 2 214 Genomsnittlig

Läs mer

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1 Penningpolitisk rapport december 217 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:2

Finansiell stabilitet 2012:2 Finansiell stabilitet 212:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2010-11-12 statliga stabilitetsåtgärderna Fjärde rapporten 2010 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas utveckling 5 Emissioner av

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015

Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015 1 Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015 Konjunkturen OECD, Total industrial Production 110.0 107.5 105.0 102.5 100.0 97.5 95.0 index, 2005 = 100 92.5 90.0 15 10 5 0-5 Percent -10-15 Nov Mar Jul

Läs mer

Business Region Göteborg

Business Region Göteborg Business Region Göteborg Stabil tillväxt för viktiga marknader * Genomsnitt för de fem senaste prognoserna i Konjunkturinstitutets sammanställning från EU, Swedbank, Riksbanken, Riksgäldskontoret och Sveriges

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Finansiell stabilitet 2013:2

Finansiell stabilitet 2013:2 Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:4 26.5.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2016 Liten minskning av hotellgästnätter i april, preliminära siffor Antalet övernattningar

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:1. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:1. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:1 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress)

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitisk rapport Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitisk rapport september 2017 Penningpolitisk rapport september 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 juni 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Finansiell stabilitet 2013:2

Finansiell stabilitet 2013:2 Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Finansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 211:2 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport om finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-11-11 statliga stabilitetsåtgärderna Fjärde rapporten 2011 Avser tredje kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 Stödåtgärder 2 MARKNADSRÄNTORNAS UTVECKLING

Läs mer

Bankernas räntor och utlåning

Bankernas räntor och utlåning Bankernas räntor och utlåning 13 Mars 213 (kv4, 212) 13 mars 213 Dnr 12-5725 innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Utlåning, inlåning och räntor 6 Utlåning till hushåll och företag 6 Inlåning från hushåll

Läs mer

Svenskt portföljinnehav 2002

Svenskt portföljinnehav 2002 AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK Undersökning Svenskt portföljinnehav 2002 Utländska aktier och räntebärande värdepapper Johanna Nahkuri Högfeldt NOVEMBER 2003 S V E R I G E S R I K S B A N K Svenskt portföljinnehav

Läs mer

Finansiell stabilitet 2013:1

Finansiell stabilitet 2013:1 Finansiell stabilitet 213:1 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 31 juli 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter B.

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer