Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Transkript

1 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad

2 Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar Krisländerna behöver återupprätta omvärldens förtroende Säkra hållbara offentliga finanser Ta tag i strukturella problem som medför svag konkurrenskraft Svensk ekonomi visar motståndskraft

3 Utvidgad roll för Europeiska centralbanken (ECB) ECB säkrar likviditet i italienska och spanska banksektorn Europeiska centralbankens fordringar på italienska och spanska banker. Miljarder euro Betydande skillnader i långsiktig upplåningskostnad Räntespread mot Tyskland för italienska och spanska tioåriga statsobligationer. Procentenheter Källor: Nationella centralbanker respektive Reuters Ecowin

4 Sverige har en stark position Ekonomin visar motståndskraft Stabila offentliga finanser Expansiv penningpolitik

5 Nyckeltal Prognosen i vårpropositionen i april inom parentes Årlig procentuell faktisk utveckling BNP 3,9 (3,9) 1,6 (0,4) 2,7 (3,3) 3,7 (3,7) 3,5 (3,6) 3,0 (3,2) Produktivitet näringslivet 1 2,5 (2,4) 2,4 (1,3) 2,2 (3,2) 2,6 (2,3) 1,8 (1,9) 2,1(2,0) Timmar 1 2,3 (2,3) 0,3 (-0,3) 0,6 (0,5) 1,5 (1,6) 1,5 (1,5) 0,8 (0,9) Sysselsättning 2,1 (2,1) 0,4 (-0,1) 0,4 (0,3) 1,3 (1,4) 1,7 (1,7) 0,8 (0,8) Arbetslöshet 2 7,5 (7,5) 7,6 (7,8) 7,5 (7,7) 6,7 (6,9) 5,5 (5,7) 5,2 (5,2) KPI 3 3,0 (3,0) 1,0 (1,2) 1,2 (1,3) 1,7 (1,6) 2,4 (2,5) 2,6 (2,8) KPIF 3 1,4 (1,4) 1,0 (1,0) 1,2 (1,3) 1,4 (1,4) 1,7 (1,7) 1,9 (1,9) BNP-gap 4-0,9 (-1,0) -1,4 (-2,7) -1,7 (-2,1) -0,4 (-0,9) -0,1 (-0,4) 0,0 (0,0) Anm.: 1 kalenderkorrigerad, 2 andel av arbetskraften år, 3 årsgenomsnitt, 4 procent av potentiell BNP.

6 Stor osäkerhet om framtida konjunkturutveckling i omvärlden Stor osäkerhet kring utvecklingen i euroområdet Fortsatt oron på de finansiella marknaderna Oklart hur europeiska banksystemet skulle klara förvärrad ekonomisk utveckling Lång väg till hållbara offentliga finanser för många länder i Europa

7 Offentliga finanser Procent av BNP. Prognosen i vårpropositionen i april inom parentes Finansiellt sparande -0,1 0,1-0,3-0,6 0,3 1,7 2,5 (-0,1) (0,1) (-0,3) (0,3) (1,6) (3,0) (3,7) Strukturellt sparande 1,3 0,6 0,2 0,3 0,6 1,8 2,5 (1,3) (0,7) (1,2) (1,6) (2,1) (3,2) (3,7) Konsoliderad bruttoskuld 39,4 38,4 37,7 36,9 34,7 31,2 27,1 (39,4) (38,4) (37,7) (35,4) (31,8) (27,5) (22,5)

8 Minskande skuldsättning Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Procent av BNP Källa: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar

9 Estland Bulgarien Luxemburg Rumänien Sverige Litauen Danmark Lettland Tjeckien Slovakien Finland Kroatien Slovenien Polen Nederländerna Österrike Malta Cypern Ungern Spanien Tyskland EU-27 Frankrike Storbritannien Euroområdet Belgien Portugal Irland Italien Grekland Sverige Finland Tyskland Luxemburg Bulgarien Italien Lettland Estland Ungern Malta Rumänien Tjeckien Belgien Österrike Polen Euroområdet Litauen Cypern EU-27 Danmark Slovenien Nederländerna Frankrike Portugal Slovakien Kroatien Spanien Storbritannien Grekland Irland Ordning och reda i offentliga finanser Finansiellt sparande Andel av BNP. Procent ,3-0,7-0,9-1,8-1,9-2,0-2,1-2,4-2,5-2,6-2,8-2,9-3,0-3,0-3,0-3,2-3,2-3,4-3,6-4,1-4,3-4,4-4,5-4,7-4,7-5,1-6,4-6,7-7,3-8, Offentliga sektorns skuld Andel av BNP. Procent Källa: EU-kommissionen 2012

10 Långsiktig hållbarhet Diagrammet visar hur stor permanent budgetförstärkning som fordras för att landets offentlig finanser ska vara långsiktigt hållbara, den s.k. S2-indikatorn. Procent av BNP Sverige 0 Estland Danmark 1 1 Italien 2 Ungern Bulgarien 3 3 Finland Lettland 4 4 Frankrike Österrike Belgien Tyskland Polen 6 EU-länderna Tjeckien 8 8 Malta Litauen 8 8 Nederländerna 9 Rumänien Storbritannien Slovakien 10 Slovenien 11 Cypern Spanien Luxemburg 14 Irland 15 Grekland Källa: EU-kommissionen Långsiktig hållbarhet definieras som en situation där nuvärdet av samtliga framtida primärsaldon motsvarar den initiala skulden

11 Inriktning BP13: Investera för framtiden Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft Ökade investeringar i infrastruktur, forskning och innovation samt sänkt bolagsskatt och införandet av ett investeraravdrag Få fler i arbete med fokus på unga och utrikes födda Stabilare finansiellt system och stärkt konsumentskydd Välfärd för alla och jämnare fördelning

12 Nya marknader och nya utmaningar Genomsnittlig tillväxt senaste 30 åren. Procent Världens näst största ekonomi. BNP, miljarder USD Världens största exportland. Exportvolym, 1000-tals miljarder USD Världens största tillverkningssektor. BNP i tillverkningssektorn, miljarder USD Källa: Världsbanken 2012

13 Infrastruktursatsningar i BP13 Regeringen tillför ytterligare 100 miljarder kronor till infrastruktur Sverige påbörjar en ny stambana Förbättrad infrastruktur för gruvindustrin Bidra till snabbare utbyggnad av t-banan till Nacka Kraftfull förstärkning av drift och underhåll

14 Ökade resurser till infrastruktur Totala anslag för väg och järnväg inklusive drift och underhåll. Miljarder kronor Källa: Finansdepartementet och Trafikverket. Exklusive amorteringar, inklusive medfinansiering. Fasta priser med 2013 som basår

15 Ökade resurser till drift och underhåll Drift och underhåll på järnväg. Fasta priser. Miljarder kronor ,0 28,5 28, , ,8 17, ,4 5 0 Källa: Finansdepartementet. Beloppen är uttryckta i 2013 års priser och avser mandatperioder. Exempelvis avser summan för åren 1995 till och med 1998

16 4 miljarder till forskning och innovation Miljoner kronor Stärkta förutsättningar för universitet och högskolor Direkta anslag till universitet och högskolor Spetsforskning Life science SciLifeLab Forskningsanläggningar European Spallation Source (ESS) MAX IV Forskningsresultaten ska leda till nya produkter och tjänster Instrumentet strategiska innovationsområden Forskning för näringsliv och samhälle Energiforskning m.m Summa

17 Sänkt skatt på investeringar Bolagsskattesats i EU, OECD och Sverige. Procent EU 27 OECD Sverige ,5 23,4 26, ,0 20 Källa: Taxation trends in the European Union 2012 och OECD Tax Database

18 Bättre förutsättningar för investeringar och företagande Bolagsskatten sänks till 22 procent Motverka skatteplanering med räntesnurror Möjligheten att göra ränteavdrag som i huvudsak syftar till att uppnå skattefördelar begränsas Genom förändringar i förslaget och förtydliganden förbättras förutsebarheten och rättssäkerheten utan att träffbilden försämras Stärkt rättssäkerhet i skattefrågor Investeraravdrag ökar tillgången till riskkapital

19 Fler vägar till jobb för unga Underlätta övergången från skola till arbetsliv och motverka att arbetslösheten biter sig fast Satsningar på lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar Fler platser inom reguljära utbildningssystemet Jobbpakten - Arbetet fortsätter under hösten Miljoner kronor Underlätta ungas kontakter med arbetsgivare satsningar på lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar Rusta med kunskaper underlätta för unga att komplettera och stärka sin kompetens Fler utbildningsplatser Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Summa

20 Fördelningspolitiska satsningar Höjt tilläggsbidrag för barn till studerande Höjt bostadstillägg för pensionärer Ändrad utformning av försörjningsstödet Fördelningseffekt av förslagen. Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst i olika inkomstdeciler 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 Höjd grundnivå i föräldrapenning 0,10 0, Sänkt skatt för pensionärer Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst) Källor: SCB och egna beräkningar. Justerad disp. inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda års prisnivå

21 Effekter av politik i BP13 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst för kvinnor och män. 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Män Kvinnor Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

22 Sammanfattning Värna Sveriges starka position Fortsatt behov av säkerhetsmarginaler Dämpa krisens effekter Investera för framtiden

23 Miljarder kronor Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft Infrastruktur 1,50 5,17 4,75 6,50 Forskning och innovation 1,74 2,70 3,06 4,00 Företagande och entreprenörskap 8,33 8,05 8,05 8,05 Bostäder 0,65 0,64 0,63 0,63 Fler i arbete Unga 2 2,20 2,36 2,08 1,46 Integration 0,88 1,28 0,98 0,77 Långtidsarbetslösa 0,95 0,66 0,33 0,32 Personer med funktionsnedsättning 0,10 0,17 0,17 0,14 Stärkt arbetslinje och tydligare krav -0,12 0,05-0,06-0,06 Välfärd för alla och jämnare fördelning Sjukvård och omsorg 0,22 0,73 0,56 0,56 Rättsväsende 1,50 1,50 2,00 2,10 Stöd till ekonomiskt utsatta 0,78 0,78 0,78 0,78 Sänkt skatt för pensionärer 1,15 1,15 1,15 1,15 Energi, klimat och miljö Insatser för klimat och miljö 3 0,56 0,55 0,61 0,83 Förändrade skatter på klimat- och energiområdet -0,26-0,35-0,44-0,53 Övriga utgiftsreformer 6,31 2,82 2,08 1,95 Övriga inkomstreformer -0,54-0,43-0,46-0,48 Summa reformer som inte påverkar finansiellt sparande 3,02 0,34 0,34 0,34 Försvagning av finansiellt sparande av förslagen i budgetpropositionen för ,7 27,2 25,6 27,3