KVALITETSRAPPORT. Per Olsskolan. Läsåret 2015/2016

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT Per Olsskolan Läsåret 2015/2016 1

2 1. Inledning Underlaget till denna kvalitetsrapport utgörs av grundskolans uppföljningar och samlad dokumentation under läsåret. 1.1 Demografiska uppgifter och nyckeltal Per Olsskolan leds av en rektor, 100 % samt en bitr. rektor, 75% ( från mars-16 ) Rektor har övergripande ledningsansvar för förskoleklass, grundskola åk 1-6 samt fritidshem. Bitr. rektor har på delegation ansvar för förskoleklass och fritidshem. Skolassistent, 80% handhar administrationen på skolan. Utöver grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare finns tre speciallärare och en lärare med specialpedagogisk kompetens, som arbetar både förebyggande och kompensatoriskt, samt sex elevassistenter för elever i behov av särskilt stöd. Tre lärare samt sju studiestöd med olika modersmål arbetar med de nyanlända eleverna i introduktionsklasser och som stöd i ordinarie elevgrupper. Skolsköterska, 75 % och skolkurator, 80 % finns placerad på skolan. Skolläkare, skolpsykolog och specialpedagogiska insatser finns tillgängliga via det centrala resursteamet. Totalt arbetar ca 60 personer på skolan. Antalet lärare har under året varit i snitt 8.0/ 100 elever. Antal lärare/100 elever 1 V222t /13 8,1 Vt /14 8,3 1Vt /15 8,0 1Mätdatum 15 oktober 2

3 1.2 Elever Per Olsskolan har under året haft 358 elever i åk F-6 snitt under läsåret. I tabellen nedan saknas eleverna i de tre Introduktionsklasserna,( ,) totalt 40 elever. Elevantalet har ökat med 33 elever från föregående läsår. Antalet elever med annat modersmål än svenska har varit 136 i åk F-6. Antalet elever som deltagit i modersmålsundervisning under läsåret är 35, i arabiska, kurdiska, somaliska och finska Antal elever per åk F-6 uppdelat på kön. Klass Flickor Pojkar Total 1A B C A B C A B A B C A B C A B GRUVAN HYTTAN Total

4 Modersmål, antalet elever per årskurs. Modersmål Total Svenska Arabiska Kurdiska, centr. Somaliska Dari, Parsi, Persian Finska 4 4 Vietnamesiska Polska Persiska Kroatiska 2 2 Turkiska Tagalog Bulgariska 2 2 Makedonska 1 1 Armeniska 1 1 Albanska 1 1 Kirundi 1 1 Kinesiska 1 1 Tigrinja 1 1 Ryska 1 1 Tamil 1 1 Ungerska 1 1 Uzbekiska 1 1 Total Kvalitetsredovisning Förskoleklass 1.2 Verksamheten i siffror; elevantal, demografi, bemanning Avdelnings namn Elevantal /grupp Bemanning /grupp Antal barn/ personal Behörighet personal elever med annat modersmål pojkar flickor Hyttan 28 1,8 fördelat på 3 personer Gruvan 22 1,8 fördelat på 3 personer 15,6 barn/ tjänst 12,2 barn/ tjänst 3 förskollärare förskollärare

5 6. Utvecklingsområden Förskoleklass 6.1 Uppföljning föregående års åtgårder Förklaring; Grönt = förbättring, Gult = oförändrat, Rött = försämring Förbättringsområde från föregående års kvalitetsredovisning Implementera och arbeta kring metoden att skiva sig till läsning Implentera och arbeta kring former av läsförståelse i förskoleklass Få en tydlig struktur över matematiken i förskoleklass Fortsatt arbete kring jämställdhet för att minska traditionella könsroller Årets arbete med förbättringsområdet Arbete i små elevgrupper med utgångspunkt i elevernas kunskapsnivåer utifrån Bornholmsmodellen Använda tangentbordet på lärplattorna Konsekvent användande av läsfixarna Genomföra matematiklyftet NTA jämföra/mäta Tillvarata vardagliga spontana stunder där matematiken kan användas och spinna vidare på elevperspektiv. T.ex. bokjakten, panta burkar/samla pengar. Låta alla elever prova på våra olika lekmiljöer och material. Uppmuntring och träning i att söka nya kamrater och göra egna val. Ibland genom styrda stationer Måluppfyllelse Grönt Gult Rött Årligt löpande arbete som alltid ger bra resultat Delvis genomfört, men ej tillfredsställande resultat utifrån önskat mål. Mestadels p.g.a. av den tekniska utrustningen Har gått bra Bra och lärorikt Enligt plan Har gått bra och utvecklats positivt under året. Bra resultat Årligt löpande arbete som alltid ger bra resultat Förskoleklassens verksamhet på Per Olsskolan håller generellt en god kvalitet. Den är trygg och välfungerande. Den ena gruppen har under läsåret tagit emot ett flertal nyanlända elever i gruppen vilket hanterats på ett mycket bra sätt. 5

6 2. Åtgärder för måluppfyllelse från föregående år Förklaring: Grönt: förbättring, rött: försämring, gult: oförändrat läge Förbättringsområden från föregående års kvalitetsrapport Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Måluppfyllelse Utveckla lärarnas kompetens i att arbeta språkutvecklande i alla ämnen Vidareutveckla arbetet med att ASL, att skriva sig till lärande Läsförståelse Systematiskt kvalitetsarbete Utveckla matematikundervisningen Föreläsningar, men framförallt genom kollegialt lärande i tvärgrupper tillsammans med Alfaskolans lärare i syfte att utveckla förhållningssätt, attityder och arbetssätt som gynnar alla elevers kunskapsutveckling i alla ämnen, men i synnerhet våra flerspråkiga elever. Förstelärarna leder arbetet. Arbetet med ASL har inte vidareutvecklats. Organisatoriska svårigheter och problem med tekniken har försvårat arbetet. Alla lärare i alla årskurser har inte som avsett arbetat aktivt med en läsande klass under läsåret. En årsplan för uppföljning och utvärdering av skolans hela verksamhet upprättats. Skolverkets analysverktyg BRUK har implementerats på skolan Alla undervisande lärare i matematik har deltagit i matematiklyftet och utvecklat arbetssättet i undervisningen genom mer lärarledda lektioner med problemlösning, diskussioner i grupper och mindre enskilt elevarbete. Ämneslärarsystem till stor del på åk 4-6 och i mindre omfattning åk 1-3. Gemensamt läromedel, (Favoritmatematik) har beslutats för åk 1-6 för en gemensam röd tråd och progression. 34 % av eleverna i åk 6 har betyget A-C vilket är en ökning jämfört med 2014/15. Ledarskap och studiero i klassrummet Läxläsning i åk 3-6 har erbjudits varje vecka vt-16 Cirkel på temat fullföljs i arbetslagen utifrån tidigare påbörjad litteratur, Stefan Hertz. Införandet av belöningssystem och teckenekonomi som har haft en positivt inverkan på elevernas studiero. Betyg och bedömning Arbetslagen har arbetat med förberedelser inför NP där fokus legat på att ge eleverna rätt förutsättningar att genomföra proven. Det gäller både anpassningar och att de fått tydliga instruktioner, och för våra elever med annat modersmål som bedömts ha förutsättningar att delta, med hjälp av studiestöd. Resurser har fördelats så att anpassningar gjorts vad gäller gruppstorlekar till elever har gjort prov enskilt med resurs. Infomentor har trots kompetensutvecklingsinsatser insatser inte använts kontinuerligt av alla lärare på skolan. 6

7 2. Måluppfyllelse åk 1-5 KLASS Sv Sva En Bl Ma Sl Idh Bi Ke Fy Ge Hi Sh Re Mu Tk Antal % som bedöms uppnå samtliga kunskapskrav fördelat på kön Antal elever som bedöms uppnå samtliga kunskapskrav fördelat på kön Antalet % per klass som bedöms uppnå samtliga kunskapskrav F P F P 1A 81 0/ /10 7/9 81 1B 92 2/ /7 8/9 87 1C 80 2/ /5 8/ A 69 0/ /6 5/7 69 2B 67 1/ /8 5/7 67 2C 64 2/ /7 5/9 68 3A 77 3/ /9 7/ B 72 1/ /10 5/ A 74 4/ /10 7/9 74 4B 88 0/ /8 8/ C 67 2/ /7 7/ A /10 11/ B 100 2/ /6 6/ Nationella prov åk / 2016 Antal elever som gjorde proven Därav med annat modersmål än svenska Antal elever som uppnått minst kravnivån för alla delprov Procent av alla elever som uppnått minst kravnivån i samtliga delprov Ämne Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 2015/ / / 2014 Sv Sva Ma

8 Antal elever som minst nått kravnivån per delprov Ämnesprov - ämne Svenska åk 3 - SV Svenska åk 3 - SVA Kön Antal elever Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Godkänt alla delprov Flickor Pojkar Flickor Pojkar Total Ämnesprov - ämne Kön Antal elever Delpr ov A Delpr ov B Delpr ov C Delpr ov D Delpr ov E Delpro v F1 Delpro v F2 Delpro v G1 Delpro v G2 Godkänt alla delprov Matematik Flick åk 3 - MA or Pojk ar Total Varav nyanlända elever i åk 3 Flickor Pojkar Totalt antal Sva Matematik Nationella prov åk 6 Ämnesprov - ämne Antal elever som genomfört provet Antal elever med godkänt provbetyg Andel (%) elever med godkänt provbetyg Engelska åk 6 - EN % Matematik åk 6 - MA % Svenska åk 6 - SV % Svenska åk 6 - SVA % Provbetyg per ämne, Flickor/pojkar Flickor F E D C B A 99 Total Engelska Matematik Svenska SVA

9 Pojkar F E D C B A 99 Total Engelska Matematik Svenska Sva 1 3 Varav nyanlända elever i åk 6 Flickor Pojkar Totalt antal Sva Matematik Eng Relation provbetyg NP betyg vt åk 6 Flickor Ämne Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 6 Ämnesprov Matematik åk 6 Ämnesprov Svenska åk 6 EN 85,7 14,3 100 MA 21,4 57,1 21,4 100 SV 21,4 42,9 64,3 SVA 7,1 28,6 35,7 Pojkar Ämne Lägre Lika Högre Total Ämnesprov Engelska åk 6 Ämnesprov Matematik åk 6 Ämnesprov Svenska åk 6 EN 4,2 91,7 4,2 100 MA 8,3 58,3 33,3 100 SV 4,2 37,5 41,7 83,3 Sva 8,3 8,3 16,7 9

10 3.3 Betyg och Meritvärde Flickor F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Total Pojkar - F E D C B A Total Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem o Konsumentk Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Total Meritvärde årskurs 6 Vt 2015/2016 Klass Flickor Pojkar Total 6A 202,5 190,0 193,9 6B 170,3 187,3 180,1 Total 184,1 188,8 187,0 3.4 Analys av resultat Antalet elever i åk 1-5 som bedöms uppfylla samtliga kunskapskrav är mellan 65 % till 87 %. Det är svenska, sva, matematik som har lägre måluppfyllelse i flera av klasserna. I NO och SO är måluppfyllnaden hög trots att eleverna inte når kunskapskraven i svenska vilket vi behöver titta närmare på. Används samma underlag för bedömning av elevernas kunskaper och bedömer vi likvärdigt? På nationella proven i svenska, och sva för åk 3 ser vi att det är läsförståelsen och att skriva berättande texter och faktatexter som ställer till det för eleverna. 20 elever av totalt 37 har godkänt på alla delprov. 9 av dessa är sva elever, där endast 1 elev har godkänt på samtliga delprov. 7 av eleverna i åk 3 är nyanlända. 28 elever har genomfört NP i svenska och av dessa har 13 av 15 flickor godkänt, och 6 av 13 pojkar. I NP för åk 3 i matematik är det 28 av 37 elever som har godkänt på samtliga delprov. Det är huvudsakligen brister i taluppfattning samt läsförståelse. Även i åk 4 och åk 5 är det brister i läsförståelse och taluppfattning som gör att eleverna inte når kunskapskraven. I åk 6 är det 38 elever som genomfört nationella proven. Av dem är 9 elever nyanlända och av dessa har en elev godkänt provbetyg i Sva. Av övriga 29 elever har 21 godkänt provbetyg i Sv. I matematik är det 34 elever av 38 som når godkänt provbetyg och i engelska är det 27 elever av 34 som når godkänt provbetyg. Av flickorna är det 11 stycken A-C betyg på NP i svenska, engelska och matematik. Av pojkarna är det är det 27 A-C betyg i dessa ämnen. Meritvärdet i åk 6 har höjts från 170,9 läsåret 2014/15 till 187 läsåret 2015/16 10

11 Mattelyftet har bidragit till att utveckla undervisningen i matematik hos flera av lärarna. Elevernas kunskaper följs upp regelbundet i alla årskurser, och ger indikationer på vad undervisningen måste rikta in sig på för att eleverna ska ges tillfälle att lära, men även befästa sina kunskaper. Vi ser därför en positiv utveckling i matematik när vi jämför höstens resultat med vårterminens testresultat. I svenska och sva behövs kraftfulla åtgärder för att öka elevernas läsförståelse vilket på sikt kommer att höja resultaten även i övriga ämnen. Arbetet med anpassningar har satt fart under året och vi har haft god hjälp av SPSM när det handlat framförallt om språkstörningar. Speciallärarna ger råd och handleder lärarna vid extra anpassningar av olika slag, miljö, läromedel m.m. Speciallärarna arbetar aktivt med avkodning och intensivläsning, en till en och mindre grupper i ämnena svenska, engelska och matematik, framförallt för att befästa baskunskaperna. Det har medfört att dessa elever gjort stora framsteg i sin kunskapsinhämtning. Vi behöver arbeta mer med att tydliggöra progressionen i de olika ämnena, över stadierna. 4. Elevhälsa 4.1 Elevhälsoteamet I januari 2016 införde Per Olsskolan en ny struktur, och rutin för elevhälsans arbete på skolan. Elevhälsan som består av fyra speciallärare, kurator, skolsköterska, och rektor träffas måndag och tisdag morgon varje vecka innan eleverna börjar. All personal på skolan som uppmärksammar något man oroar sig över, kan vara kamratrelationer, bristande arbetsro i klassen, inlärningssvårigheter eller problem hemma kan vända sig till elevhälsan med sin oro med kort varsel. Initialt krävs ingen dokumentation utan man framför ärendet muntligt. Återkoppling och uppföljning av insatser/åtgärder ska med ske läraren inom en två veckorsperiod. På så sätt är syftet att skolans elevhälsa ska fungera som ett slags nav där alla potentiella problem förr eller senare landar. Därifrån kopplas olika insatser in. Ibland kan det räcka med själva samtalet och att läraren får lätta sitt hjärta. I andra fall behövs kraftfulla åtgärder från elevhälsan i flera omgångar innan man hittar rätt. Det viktiga är vetskapen om att problemen finns och att man har ett spektrum av åtgärder att sätta in, alltifrån lärarhandledning till läs- och skrivstöd, omfördelning av resurser m.m. Vi har erbjudit 4 tider varje vecka under vårterminen i 17 veckor, varav 70 % av tiderna använts av skolan personal för råd och stöd i olika ärenden vilket visar att behovet finns och att medvetenheten hos personalen är generellt hög. Elevhälsoteamet har under året gjort insatser i två klasser på skolan, enligt en modell kallad från kaos till ordning som vi hämtat från Kolsva. Vi har då arbetat med hela klassen indelad i små grupper om ca 3 elever under en två veckorsperiod för att ge eleverna möjlighet att ta eget ansvar för förändringar av olika slag, t.ex. bristande studiero, klimatet i kassen m.m. Elevhälsan i sin helhet med skolläkare och skolpsykolog träffas en gång i månaden på skolan för ärendehantering och uppföljning. Analys och Åtgärder Vi har ännu arbetat kort tid med denna modell men ser ändå effekter. I dag upptäcks elever med behov av särskilt stöd mycket tidigare, skämskulturen är på väg bort och eftersom lärarna vet att rätt hjälp finns att få är man mer uppmärksam på elevernas beteenden. Elevhälsans samlade kompetens har fått en starkare ställning, både i konsultationer med elever och lärare, och i det direkta arbetet med eleverna. I elevhälsan deltar skolpsykolog och skolläkare en gång per månad. Elevhälsan på skolan är tillgänglig och elevnära. Skolssköterskan fångar upp och sammanställer all frånvaro på skolan och följer upp den med berörd lärare och förälder. Det vi ska utveckla är att lärarna ska få en tid för uppföljning vid första mötet. Vi ska ta fram en blankett för att förenkla hantering och dokumentation och utöka antalet fasta tider för uppföljning av ärenden. Modellen från kaos till ordning behöver vi förfina ytterligare för att den ska kunna genomföras utan att störa ordinarie undervisning allt för mycket. 11

12 4.2 Antal flickor och pojkar med åtgärdsprogram Klass Kunskaper Annat Avslutade åtgärdsprogram Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totala antalet elever med åtgärdsprogram är åtgärdsprogram är fördelade över ämnena Sv, Sva, Ma, Eng och 3 åtgärdsprogram är socialt betingat. År 1 År År År År År Summ a 4.3 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och analys Per Olsskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling revideras varje år. Underlag för revidering är elev- och föräldraenkäter, skolans sociala rapporter som genomförs i samtliga klasser med varje elev individuellt, samt elevernas egen kartläggning av sin skolmiljö. En viktig del i skolans arbete inom detta område är att vi noga följer elevernas närvaro. Utifrån resultat och analys föreslås och genomförs åtgärder för förbättringar. Planen beskriver både det förebyggande arbetet och de rutiner som gäller om kränkning skulle förekomma. Skolan har ett trygghetsteam, bestående av rektor, skolkurator, idrottslärare, en lärare, och elevrådsansvarig pedagog. Skolsköterskan deltar vid behov. Trygghetsteamet träffas kontinuerligt och stämmer av det aktuella läget på skolan. Trygghetsteamet arbetar både förebyggande och agerar i uppkomna händelser utifrån tydliga rutiner. Reviderad plan för läsåret 2016/17,se skolans hemsida 12

13 4.4 Kränkande behandling anmälda ärenden till huvudmannen 3 kränkningsärenden har under läsåret rapporterats till huvudmannen. Av dessa är två pojkar och en flicka. Samtliga ärenden är avslutade. Även här ser vi positiva effekter av den sociala rapport som genomförs i samtliga klasser F-6 varje månad. Trivsel, förhållningssätt och attityder är genomgående tema, och varje enskild elev får varje månad uttala sig om klimatet i klassen, och på skolan, vilket gör att medvetenheten hos eleverna är hög att detta är en ständigt återkommande fråga för uppföljning. Anmälda ärenden Erbjuden åtgärd från skolan Aktiva ärenden Avslutade ärenden Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 2015/ Trivsel- och trygghetsenkät 100 % av eleverna i åk 3 svarar att de är trygga och trivs på Per Olsskolan. Av eleverna i åk 5 är motsvarande siffra 87-97%. Vårdnadshavarna i åk 3 har samma uppfattning som sina barn, alltså 100 % upplever att barnet är tryggt och trivs. Av vårdnadshavarna i åk 5 är det 93 % som upplever att barnet är tryggt och trivs. Mellan 18-29% av eleverna i åk 3 och 5 säger att det brister i arbetsro på lektionerna. Av vårdnadshavarna i åk 3 anser 100 % att skolan fungerar bra, eller mycket bra. Av föräldrarna i åk 5 anser 97 % att skolan fungerar bra, eller mycket bra. Av enkäter, ärenden i EHT och trygghetsråd samt elevernas egen kartläggning kan man dra slutsatsen att språkbruket bland eleverna och förhindrandet av konflikter som riskerar att utmynna i kränkningar, eller utanförskap, måste fortsatt vara i fokus för all personal på skolan, vilket innebär skyldighet att alltid reagera och agera när detta förekommer. Analys och Åtgärder Både elever och föräldrar i åk 3 och åk 5 är i mycket stor omfattning nöjda eller mycket nöjda med hur skolan fungerar, och känner också trygghet på skolan. Mellan 18-29% av eleverna anser att det är brister i arbetsro, Vi kommer vid terminsstart ht-16 att införa det vi kallar Modellektion, vilket innebär en gemensam struktur på hela skolan för hur lektionen startar, inleds, och avslutas vilket vi hoppas ska medföra att både elever och lärare ska uppleva ökad arbetsro. Vecka 35 kommer hela skolan att arbeta praktiskt med värdegrunden, både i den egna klassen och i tvärgrupper, med andra elever. Syftet är att skapa ett gott klimat på skolan med relationer som bygger på hänsyn och respekt för varandra, men också för varandras olikheter. 13

14 Skolgården på Per Ols är stor och det finns inte i dagsläget tillräckligt med lekredskap som gungor m.m. i förhållande till antalet elever. Eleverna uttrycker att det finns för lite att göra, och att det ibland leder till konflikter Då eleverna själva uttrycker att rasten är ett tillfälle då man ibland känner otrygghet utökar vi antalet rastvärdar och lyfter även fram och förtydligar rastvärdens uppdrag. Det innebär att man som rastvärd på Per Olsskolan att: Är aktiv. Använder reflexväst. Bygger relationer. Hälsa på alla, passa på att lära elevers namn Deltar i bland i leken tillsammans med eleverna. Är tillgänglig för eleverna. Rör sig på skolgården för att få överblick och synas. Visar intresse och hör sig för vad gör ni/du, hur går det? Hjälper elever in i- samt att vid behov komma igång med lek och aktiviteter. Upprätthåller skolans värdegrund. Meddelar vikarie och skolassistent om när man har rastvärdskap. Sprider ut sig till ev. orosområden. (t.ex. en vuxen på grusplanen). Aldrig lämnar eleverna ensamma ute. Rastaktiviteter kommer att genomföras, till att börja med på förmiddagsrasten på onsdagar under hösten. Lekkiosken Skepp o Skoj kommer att ha ett stort utbud av lekmaterial för skolans elever att låna för olika typer av lek och aktivering under skoldagen. Klasserna turas om att stå i kiosken så att den kan hållas öppen så många raster som möjligt. Skolkurator besöker varje elevgrupp i åk 4-6 och pratar om nätetik, för att förebygga kränkningar på sociala medier. 4.6 Elevernas inflytande och delaktighet Elevinflytande innebär inflytande över utbildningen i den mening, att kunna påverka t.ex. vilket läromedel som ska användas, vilka arbetsformer som ska användas, i vilken takt eller ordning olika uppgifter ska göras och hur arbetet ska redovisas. På skolan genomför vi klassråd, och elevråd kontinuerligt. Av eleverna i åk 3 anser 71 % att de får vara med och påverka formen för arbetet, t.ex. grupparbete, enskilt arbete eller annat. 24 % av eleverna i åk 3 anser att det stämmer dåligt, eller att de inte har möjlighet att påverka arbetsform. Av eleverna i åk 5 anser 84 % av eleverna att de ges möjlighet att påverka, medan 13 % anser att de inte har den möjligheten. Analys och Åtgärder Då frågeställningen i elevenkäten handlar om arbetsform under lektionen, redovisningsform och liknande, uppger en stor del av eleverna att de ges inflytande över detta. Om frågan istället skulle handla om innehållet i undervisningen skulle antalet positiva elever förmodligen vara lägre. 14

15 Detta för att lärare uttrycker att man upplever att det är svårare, framförallt för de yngre eleverna. Det är ett förbättringsområde på skolan att lärare i större utsträckning utgår ifrån elevernas intressen och erfarenheter och involverar eleverna när undervisningen planeras, genomförs och utvärderas. Här tänker vi att elevens val är ett bra område/ämne att börja med. På sikt införs elevledda utvecklingssamtal 4.7 Vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet Samtliga klasser F-6 har genomfört minst ett föräldramöte per termin. I några klasser har eleverna organiserat och hållit mötet, vilket var oerhört uppskattat av vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna har erbjudits ett utvecklingssamtal per termin. Föräldraråd med representation från samtliga elevgrupper F-6 hålls två gånger per termin. Här deltar också lärare från respektive årskurs F-6 samt rektor. Jag som rektor skriver ett Rektorsbrev två gånger per läsår med aktuell information som t.ex. aktuella händelser, utvecklingsinsatser, organisation, och liknande. Av föräldrarna i åk 3 säger 46 % att man använder Infomentor för att få information om barnets lärande och utveckling. I åk 5 är motsvarande siffra 89 %. Den största delen av föräldrarna är mycket positiva till information via Infomentor. Dock uttrycker ca 10 % av vårdnadshavarna i åk 3 att de vill ha tydligare information både vad gäller barnets lärande, utveckling, samt läxor. I åk 5 är det mellan 21 % - 35 % föräldrarna som önskar tydligare information om barnets lärande, utveckling och läxor. Förskoleklassens föräldrar har idag inte möjlighet att använda Infomentor vilket är ett förbättringsområde. Analys och åtgärd Elevråden ligger veckan innan ledningsgruppens möte för att elevernas frågor ska finnas med på agendan så att eleverna kan få snabb återkoppling på frågor och synpunkter på förbättringar. Alla lärare åk 1-6 ska använda Infomentor som plattform för kommunikation med hemmen, uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, pedagogisk planering, bedömning och betygssättning m.m. Då det av olika anledningar är en stor variation på skolan behöver användandegrad och innehåll utvecklas, inte minst för att göra elever och vårdnadshavare insyn i, och vara delaktiga i skolans verksamhet och sina barns lärande. Pedagogiska planeringar ska finnas tillgängliga i Infomentor. Insatser för att Infomentor ska användas kontinuerligt av alla lärare åk 1-6 genomförs och följs upp under läsåret. Förskoleklassens föräldrar kopplas på Infomentor under

16 5. Systematiskt kvalitetsarbete 2016/2017 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Skolverkets analysverktyg BRUK har använts för arbetslagens, elevhälsans och skolledningens utvärdering och analys. Enkäter genomförs med elever, och föräldrar och en reviderad likabehandlingsplan upprättas varje år. Screening genomförs i alla årskurser. Resultaten sammaställs och utgör grund för undervisningens innehåll och speciallärarens insatser. Resultaten av ämnesprov, betyg, måluppfyllelse analyseras och åtgärder tas fram för måluppfyllelse. Utifrån läsårets kvalitetsrapport formas en arbetsplan med åtgärder för kommande läsår. Se sida 15 Det kollegiala lärandet är den övergripande rubriken och ska genomsyra arbetet på skolan under det kommande läsåret. Att dela kunskaper och erfarenheter med varandra i syfte att lära och utveckla sig själv och verksamheten. Förbättringsområden Planerade åtgärder Ansvarig Utveckla kvalitetsarbetet på skola Gemensam målbild för skolans hela verksamhet Årsplan för uppföljning revideras Reviderad läroplan för förskoleklass och fritidshem förankras. Rektor Bitr. Rektor Läsförståelse Projektet, en läsande klass återintroduceras i F-åk 6 på skolan och följs upp kontinuerligt. Rektor Bitr. Rektor Bitr. rektor Utveckla arbetet med ASL Ansvarig lärare utsedd att leda och hålla samman arbetet i åk 1-3 enl. plan med en tydlig progression. Ipads med tangentbord används i arbetet. Samverkanspersonal från fritidshemmen är delaktiga i arbetet. Rektor Bitr. Rektor Ansvarig lärare Projektledare Språkutvecklande arbetssätt Förstelärarna på skolan leder fortsatt och fördjupad cirkel i språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Studiestöden och lärarna i introduktionsklasserna deltar i fortbildningen Rektor, Bitr. rektor, Förstelärare Elevhälsan arbete utvecklas Kvalitetssäkra undervisningen Organisation och struktur Planering av innehållet i undervisningen Ledarskap, Förhållningssätt Studiero Vidareutveckla och förädla arbetet enligt Kolsvamodellen som påbörjats vårterminen -16 Vi har utarbetat en lektionsmodell som alla på skolan ska följa, vi har infört lika skolstart med gemensam struktur. Dagens innehåll skrivs upp på tavlan och kompletteras med symboler. Återkoppling till arbete på föregående lektion, Målet för arbetsområdet tydliggörs samt vad som ska läras under lektionen. Innan lektionens slut sammanfattas innehållet samt vad eleverna lärt. Eleverna går gemensamt med sin lärare till lunch. Arbetet startar vid terminsstart ht-16 och utvärderas vid terminsslut ht-16 Rektor, Bitr. rektor, Elevhälsan Rektor, Bitr. rektor, Lärare 16

17 Minska antalet fasta möten på skolan, effektivisera möten. En cykel för möten och kommunikation utformas och förankras. Dagordning med fast agenda och föranmälda frågeställningar används. Rektor, Bitr, rektor Betyg och bedömning Infomentor Bedömningsstöd Alla lärare ska använda Infomentor kontinuerligt för planering, bedömning och information. Alla lärare använder Skolverkets bedömningsportal och dess material som stöd i bedömningsarbetet. Rektor, bitr. rektor, förstelärare, lärare Ämneskonferenser Samplanering ämnesvis mellan lärare och stadier för Planering av undervisningen i respektive ämne en helhetssyn på elevernas ämnesutveckling. att påvisa behovet av kompetensutveckling inom ämnena. att utvärdera innehåll och arbetssätt. Elevnära ledning Genomförs 3 gånger per termin En halvdag i veckan viks för verksamhetsbesök och dialog med elever om undervisningens innehåll och utformning utifrån våra förbättringsområden. Rektor Start v. 36, utvärderas terminsslut ht-16. Elevhälsan ska fortsätta att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan Delta i planering och genomförande av undervisningen inom olika områden, tex. Relationer, kroppen, kost, hälsa, mående m.m. Lärare, Elevhälsa 5.1 Slutord Efter ett år som rektor på Per Olsskolan konstaterar jag att det är en organisation med många duktiga och engagerade människor med olika kompetenser, men i behov av en ökad samsyn med gemensam tydlig målbild som alla agerar utifrån, och som alla känner lojalitet med. Att alla också känner trygghet i hur vi, var och en kan/ska agera inom organisationen. Vi startar upp det nya läsåret 2016/17 med upptaktsdagar med alla medarbetare för att förankra en gemensam målbild och påfyllning av kunskap kring grupputveckling gällande såväl kollegiet som elever. Vi följer upp målbilden löpande under året på APT. Är vi på rätt väg, gör vi det som vi sagt att vi ska göra? Tydligare strukturer och rutiner på skolan är områden som vi ska fortsätta att utveckla inför kommande läsår. All personal ska veta vad som är beslutat och vad som ska genomföras Per Olsskolan har växt det senaste året. Antalet elever har ökat i snitt 33 elever och vi var 15 oktober 358 inklusive 40 elever i introduktionsklasserna. Det är till största delen nyanlända elever, boende på Norrbygården. Eleverna kommer från Syrien, Iran, Irak, Afghanistan i huvudsak. De har skiftande bakgrund, men många av dem har ingen eller obruten skolgång som en följd av krig och flykt. Det ställer stora krav på organisationen att vara flexibel och på de lärare och studiestöd som arbetar nära eleverna som har så skiftande behov att tillgodose. Vi har under våren haft tre introduktionsklasser igång med ett ständigt flöde av elever. Hos eleverna finns en glädje att höra till, glädje över att få lära sig och tänka på annat än krig, rädsla och flykt. Då vi är trångbodda är varje litet rum är fylld av verksamhet. Alla är beundransvärt tålmodiga och generösa i att samsas om utrymmet. Vi är glada över att byggnationerna har satt igång och att vi får 17

18 fler klassrum med tillhörande grupprum. En ny förskoleklass/ fritidsavdelning samt en ny matsal. På lite sikt även en tillbyggnad med ändamålsenlig slöjd, musik och bildsal. Sammantaget kommer det att innebära ett enormt lyft för elever och personal på skolan. Behovet av datorer och Ipads är trots nyanskaffningar fortsatt stort, och det framkommer i elevenkäterna att datorerna på mellanstadiet inte räcker till i den utsträckning som undervisningen kräver. Vi kommer att göra en omfördelning kommande läsår så att Ipads med tangentbord används i ASL arbetet på lågstadiet och datorerna fördelas till åk 4-6. Vi har stora svårigheter att rekrytera utbildade Sva-lärare. Det försvårar och försenar kartläggningar av våra nyanlända elever. Svårigheter i rekrytering gäller också lärare generellt och vi behöver knyta högskolan till oss för att på så sätt ges möjlighet att ta emot lärarkandidater, som efter fullgjord utbildning vill arbeta kvar hos oss. I förskoleklass och fritidshem är implementering och genomförande av intentionerna i de nya läroplanerna den stora utmaningen kommande läsår. Antalet elever i förskoleklasserna har ökat markant vilket resulterat i att inskrivna barn på fritidshemmen är nära 160 vid läsårstart 16/17. När det gäller elevernas resultat ser vi att generellt att det är uppenbara brister i läsförståelse och taluppfattning. Matematikundervisningen har utvecklats och vi gör fler och tätare uppföljningar för att se vad eleverna upplever är svårt, så att undervisningen kan utformas och ge eleverna möjlighet att förstå, och färdighetsträna så att kunskaperna befästs. Ett aktivt arbete i alla elevgrupper med En läsande klass kommer att utveckla läsförståelsen hos eleverna. Lärarna upplever att arbetsbelastningen är hög. Vi behöver inte minst därför prioritera vad vi ska utveckla. Matematiken har varit i fokus under några år och det kommande året fortsätter det kollegiala lärandet med Språkutvecklande arbetssätt, samt den nationella satsningen med Läslyftet. Ett omtag kommer att göras med En Läsande klass för att säkerställa ett aktivt arbete med läsförståelse i alla klasser. Speciallärarkompetensen har omfördelats för att kunna möjliggöra tidiga insatser i både svenska och matematik. Vår plattform Infomentor ska användas av alla i åk 1-6 för planering, information och bedömning för att vårdnadshavarna ska ges möjlighet att följa sina barns utveckling och lärande i skolan. Tryggheten och trivseln på skolan är hög. Vi har månatliga sociala rapporter med varje elev i alla klasser som följs upp i trygghetsteam och elevhälsa. Vi har uppföljning av närvaron och goda rutiner för att tidigt fånga upp framtida potentiella hemmasittare. Vi ser trots stora utmaningar med tillförsikt på kommande läsår och vi kommer att leda och styra utvecklingen på skolan utifrån vår gemensamma vision och målbild, strukturen kring modellektion, och en väl genomtänkt mötesstruktur. Kerstin Bergström-Bylund Rektor 18