Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi
|
|
- Simon Hans Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av DART och Afasiföreningen i Göteborg med stöd d från Allmänna Arvsfonden
2 Vi som talar Joana Kristensson, logoped Amanda Nyberg, logoped Ann Ander, logoped och ordförande rande i Afasiföreningen i Göteborg
3 Dagens presentation Bakgrund: afasi och AKK i ett historiskt perspektiv samt tidigare examensarbete Vårt projekt: mål m l och arbetssätt tt Kommunikationsbok och mallar Utvärdering logopedmodellen Om försf rsök k till cirkelverksamhet Handledningsmaterial om kommunikation och kommunikationsböcker
4 Bakgrund Tidigare har rehabilitering av personer med afasi nästan bara varit inriktad påp att träna/ na/återerövra språk Ökat fokus påp funktionell kommunikation delaktighet
5 Bakgrund Därmed ökat intresse för f hjälpmedel och AKK = Alternativ och Kompletterande Kommunikation tidigare förutfattad f mening att AKK ej funkar men den forskning som finns är r positiv!
6 Vad är r viktigt för f r att AKK skall funka vid afasi Man måste m bygga mer påp den friska samtalspartnern den måste ha huvudansvaret för f r det nya sättet s att kommunicera och använda nda hjälpmedlen! Att man har bra material och metoder. Hjälpmedlen måste m vara lätta att använda nda och kunna anpassas till personen och till de situationer de skall användas ndas i.
7 Varför r detta projekt om kommunikationsböcker? AKK vid afasi kan alltså fungera, men ofta negativa erfarenheter i praktiken. Examensarbetet 2005: Vi skulle ha haft en så n n från n börjanb rjan av Zechel och Ellborg. Många tappar kontakt med logoped innan motivationen finns att använda nda AKK. Är det möjligt m att göra g kommunikationsböcker inom afasiföreningarnas cirkelverksamhet
8 Övergripande målsm lsättning för f Komm-A Komm-A har som mål m l att öka möjligheter för f r personer med afasi att kunna kommunicera och vara delaktiga i samhället med hjälp av AKK i form av en kommunikationsbok
9 Specifika målm Utveckla olika mallar till kommunikationsbok som finns lättillgängliga påp Internet. Utveckla informations- och kursmaterial om AKK och kommunikationsbok till 1)logopeder 2)afasiföreningar/studief reningar/studieförbund rbund Utvärdera dels 1)användning/nyttan ndning/nyttan i a) logopedverksamhet b) förenings/cirkelverksamhet 2) utbildningsinsatser/material
10 Viktiga för f r att Mallar - underlätta: komma igång och tjäna tid - ge konkreta idéer till innehåll och utformning Måste personanpassas: tillfoga egna foton/bilder byta ord/fraser ta bort/lägga till sidor välja mapp/pärm
11 Mallar En för f r grav afasi (har funnits påp DARTs hemsida sedan 2006) En för f r måttlig m afasi fler bilder/ord påp varje sida/ämne och fler sidor. Reda-ut ut-häfte stöd d för f r utfrågning vid kommunikations-sammanbrott sammanbrott
12 Innehåll i kommunikationsbok Boken tillhör Värdering Personer Tid & minnen Veckorutiner Månad/ nad/årstid Intressen Karta Mat och dryck Yrkespersoner När r det blir fel Information Exempel påp personliga tillägg: Aktiviteter Lägenhet Butiker & kroppsvård rd Tv-program Kläder Hushålls lls-arbete Bokstäver & Siffror Frågor & fraser
13 Veckoschema MÅNDAG Sjukgymnastik TISDAG Afasi-grupp yoga ONSDAG CaféAfasi TORSDAG Rytmik Afasi-grupp FREDAG Sjuk-gymnastik LÖRDAG promenad TV SÖNDAG
14 Två format: PowerPoint + alla har och många m kan hyfsat + stabilt program + alla bilder måste m importeras Communicate InPrint - innehåller bra bild/symbolbas + andra verktyg som underlättar att ta fram bra kommunikationsmaterial - måste köpas/fk pas/förskrivas - utbildning behövs - lite instabilt med mycket foton
15 Utvärdering av logopedmodellen Magisteruppsats 2009 av Hens & Nyberg
16 Komm-A A modellen Moment Material 1, v. 0 (före) Kartläggning - kommunikation Hemuppgift: Prova mallen till kommunikationsbok. Ta med personliga foton Socialt nätverk, QCL, Samtalsmatta, CETI 2, v. 1 Tillfälle Samtalsmatta Hemuppgift: Fortsätta använda mallen, ev. fler personliga foton 3, v. 2 Målformulering GAS Hemuppgift: Börja använda den personliga boken, ev. komplettera med fler foton 4, v. 4 Återkoppling på boken och de formulerade målen, ev. revidering av mål och vidareutveckling av bok. 5, v. 12 (efter) Uppföljning av mål, bok och metod GAS, CETI, QCL, Samtalsmatta, Anhörigenkät
17 Metod Mixad design- kvalitativ och kvantitativ. Gruppstudie deltagarpar - Före och efter mätningar m påp tre olika instrument, anhörigenk rigenkät. Gruppstudie logopeder - Enkät, gruppintervju. Fallstudie - Två intervjuer.
18 Frågest geställningar Förändras den afasidrabbades kommunikation i och med interventionen? Förändras deltagarparens kommunikation i och med interventionen? Hur uppfattar logopederna att modellen fungerar i logopedisk praktik? Hur uppfattar samtalspartnern interventionen? Är r Komm-A A modellen en lämplig l intervention för f r personer med afasi?
19 Deltagare Gruppstudie deltagare: Nio deltagarpar bestående ende av en person med afasi och dennes samtalspartner. Gruppstudie logopeder: 7 logopeder verksamma inom VG-regionen. Fallstudie: Ett deltagarpar och deras logoped.
20 Gruppstudie deltagarpar Quality of communication life scale (QCL) mäter kommunikationsrelaterad livskvalitet. Målgrupp: M vuxna med neurologisk kommunikationsstörning. 11 av 17påst ståenden ökade sitt medelvärde från n före f till efter. De två påståenden som ökade mest (mer än n en poäng på en femgradig skala) var Jag klarar av de kommunikativa kraven påp jobbet/ i skolan och Jag kan tala för f r mig själv lv.
21 Gruppstudie deltagarpar Communicative effectiveness index (CETI) mäter förändring av funktionell kommunikation hos personer med afasi. 13 av 16 påstp ståenden ökade sitt medelvärde från n före f till efter. De påstp ståenden som ökade mest (mer än n en poäng påp en 10-gradig skala) var: Min partner kan visa att han/hon förstf rstår r det som sägs s till honom/henne, Min partner kan berätta om fysiska problem som värk och smärta rta samt Min partner kan påbörja p ett samtal med personer som inte tillhör r den närmsta n familjen. Goal attainment scaling (GAS) är ett instrument f r ett instrument för målformulering och mätning m av måluppfyllelse. m 11av 19 mål m l fick ett positivt utfall
22 Gruppstudie deltagarpar Anhörigenk rigenkät 25 påstp ståenden Totalt medelvärde var 3,96/5p. Skattningen av paketet som helhet hade ett medelvärde påp 8,94/10p. - Högsta medelvärde: Det var viktigt att utforma en egen personlig bok med eget innehåll och foton/ bilder och Det har varit betydelsefullt att vi båda b har varit delaktiga i arbetet med kommunikationsboken. - Lägsta medelvärde rde: Min partner (personen med afasi) tar själv initiativ till att använda nda boken när n r den behövs utanför hemmet.
23 Gruppstudie logopeder Utvärderingsenk rderingsenkät Totalt medelvärde för f r enkäten var 3,52/5p. Skattningen av paketet som helhet hade ett medelvärde påp 7,00/10p. Högsta medelvärde hade påstp ståendet Det var värdefullt v att ha tillgång till en färdig f kommunikationsboksmall för f r att visa/låna ut. Lägsta medelvärde hade påstp ståendet Mitt intryck är r att personen med afasi själv tar initiativ till att använda nda boken när n r den behövs utanför r hemmet.
24 Gruppintervju Gruppstudie logopeder Modellen användbar ndbar men tog lång l tid att genomföra. Svår r att genomföra i verksamheter med korta vårdtider. v Delade uppfattningar om de utvärderingsinstrument som användes. ndes. Kommunikationsboken var bra att använda nda i specifika konkreta situationer, exempelvis vid utformandet av en inköpslista. Boken hade begränsningar i vissa situationer, t.ex. dåd man körde k fast i kommunikationen. Önskemål l om att deltagarparet skulle ta större ansvar för f r boken från n början. b
25 Fallstudie Till stor del samma som redan lyfts fram i anhörigenk rigenkäten och logopedintervjun. Deltagarparet var överlag mycket positivt till kommunikationsboken. Boken hade hjälpt deras kommunikation och löst l missförst rstånd dem emellan. Deras logoped upplevde också att interventionen varit positiv för f deltagarparet, men att den varit tidskrävande för f r hennes del.
26 Slutsatser 1. Förändras F den afasidrabbades kommunikation i och med interventionen? Resultaten visar en tendens till positiv förändring f av den afasidrabbades kommunikation. 2. Förändras F deltagarparens kommunikation i och med interventionen? Deltagarparens kommunikation förändrades i vissa fall dåd de hade boken att tillgå.. I några fall förändrades f samtalspartnerns förstf rståelse för f den afasidrabbades svårigheter.
27 Slutsatser 3. Hur uppfattar logopederna att modellen fungerar i logopedisk praktik? Logopederna framförde rde blandade åsikter men uppfattade modellen som övervägande positiv. 4. Hur uppfattar samtalspartnern interventionen? Samtalspartners var i de flesta fall mycket nöjda n med interventionen. 5. Är r Komm-A A modellen en lämplig l intervention för f personer med afasi? Ja!
28 Många deltagare Naturligt sammanhang Idéer från n andra Arbeta tillsammans med flera Understödja dja överföring ring
29 Förslag till Cirkelmodell 7 tillfällen llen + ett första f informationstillfälle lle Man anmäler sig till gruppen som par: person med afasi och en nära n samtalspartner. Man gör g r klart förutsf rutsättningar ttningar kring teknikkunnade, tillgång till digital kamera, usb-minne (som ev delas ut under kursen). Optimal grupp: 4 par och 2 kursledare varav en mer tekniskt kunnig
30
31 Utbildning för f r cirkelledare Fick 1 dags gemensam utbildning hos oss + uppföljning påp hemort Kursinnehåll: Om AKK och afasi Om projekt Komm-A A och logopeddelen Om kommunikationsboken Arbete vid dator med PowerPoint-mallarna Samtalsmatta
32 Hur har det gått? g Tre föreningar f har provat: Jönköping, Borås s och Göteborg. G Mycket olika uppläggning Diverse praktiska och oförutsedda hälsomässiga ssiga problem Närstående fyllde i enkät, personerna med afasi gjorde utvärdering med hjälp av mattsamtal.
33 Sammanfattning cirkel Positivt med grupp Anpassning till lokala förutsf rutsättningar ttningar och tyckanden verkar viktigt men kursledarna var ändå mycket positiva till att fåf en färdig f modell att utgå/plocka från! Troligen behövs en grundkurs göra bok och en fortsättning ttning använda nda bok. Kursledarna har uttryckt att denna kurs känns sås konkret, angelägen gen och meningsfull!
34 Avslutning av projektet Sammanfatta cirkelverksamheten och stadfästa modell för r utbildning Produktion av två handböcker: en för f r professionen och en för f r närstn rstående, föreningar f och studieförbund Framställning av DVD-film om hur och varför r man gör g r en kommunikationsbok. 4 seminarier kommer att äga rum runt om i Sverige med information om projektets olika delar och det material som tillverkats: handbok, film och modell för f r utbildning
35 Kommunikativa rättigheter 1. Rätten att fråga 2. Rätten att välja 3. Rätten att säga nej 4. Rätten att ropa på och inleda samspel 5. Rätten att få svar 6. Rätten till hjälp och stöd 7. Rätten att bli bekräftad 8. Rätten till AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) 9. Rätt till en kommunikativ miljö 10.Rätten att veta vad som händer 11.Rätten att tilltalas på ett värdigt sätt 12.Rätten att föra vettiga samtal
36 Afasi och kommunikation Svårt att ta initiativ till kommunikation Svårt att kunna byta strategi Svårt att använda kroppskommunikation Det är du som samtalspartner utan kommunikationsnedsättning som har möjlighet att förbättra kommunikationen mellan er
37 Handledning Handledning för närstående Handledning för yrkesutövare Skrift och film
38 Innehåll Afasi och kommunikation AKK - alternativ och kompletterande kommunikation Kommunikationsbok Självständiga och partnerberoende kommunikatörer Innehåll i och tillverkning av kommunikationsbok Användning av kommunikationsboken
39 Kommunikationsbokens fördelar hållbar pålitlig lätt att använda lätt att individanpassa lätt att uppdatera lätt att ha med sig kan ha ett tilltalande utseende
40 Kommunikationsböcker kan ge goda strategier för kommunikation överlag och göra det lättare att förmedla och ta emot information kan vara starthjälp när orden inte kommer och hjälpa till att ringa in samtalsämnet kan underlätta kommunikation och samspel för båda parter kan användas för att förhindra eller reda ut missförstånd kan fungera som samtalsöppnare, ge förslag på samtalsämnen och öka delaktighet i samtal och sociala sammanhang
41 Andras erfarenheter Många har upplevt kommunikationsboken som ett värdefullt stöd. Personer med afasi som har använt en kommunikationsbok har upplevt att de har blivit mer delaktiga i samtal och i sociala sammanhang. Boken har underlättat för personen med afasi att förmedla och ta emot information Boken har fungerat som en samtalsöppnare Personer som har känt osäkerhet kring hur man kan samtala med någon som har afasi har upplevt att boken har underlättat och gett förslag på samtalsämnen Boken har gjort att personen med afasi har kunnat kommunicera i situationer som han eller hon tidigare har undvikit
42 Hur får vi den att användas? För att boken ska användas är det viktigt att den på rätt sätt svarar mot de behov som finns. Innehållet måste vara personligt och relevant. Det är viktigt att förändra boken samtidigt som behoven förändras så att boken alltid är aktuell. Det tar tid att vänja sig vid nya saker. Afasin kan göra det svårt att ta initiativ och detta innefattar även att ta fram sin kommunikationsbok. Det är samtalspartnern som behöver plocka fram boken för att den ska användas.
43 Hur får vi den att användas? Det som är lätt att förmedla utan bokens hjälp ska inte finnas med i boken. Det gäller att begränsa sig så kommunikationsboken blir hanterbar och lätt att använda. Placera boken bra och gör det lätt att uppfatta bokens innehåll. Boken ska vara lätt att hantera, bläddra i och hitta i. Sätt upp mål.
44 Nycklar till framgång Personligt innehåll Börja tidigt Stressa inte Samarbete, engagera närstående För båda samtalsparter Innehållet i boken är till för kommunikation Den som inte har en kommunikationsnedsättning behöver ta större ansvar och vara mer aktiv
45 Omgivningens viktiga roll Om vi vill att personen med kommunikationssvårigheter skall börja kommunicera på andra sätt så är det helt nödvändigt att vi som kommunikationspartner visar vägen. Kommunikation utvecklas i samspel med andra och genom samspel i vardagen. Om vi vill att en person ska kunna kommunicera bättre genom att peka på bilder/symboler på papper, i böcker eller på en dator så måste vi göra det till personen och i de aktiviteter och miljöer där personen med afasi behöver kommunicera. Genom att vara en god kommunikationspartner och skapa en god kommunikativ miljö ger man personen med afasi goda möjligheter att komma till tals. Det är vi tillsammans som kan få det att fungera.
46 Hur skulle DIN kommunikationsbok se ut?
47 Vänd dig till någon n av oss om du vill veta mer om Komm-A: Gunilla Thunberg, DART i GöteborgG gunilla.thunberg@vgregion.se Ann Ander, Strokeforum och Afasiföreningen i GöteborgG ann.ander@vgregion.se Anneli Schwarz, Rehabiliteringskliniken i Borås anneli.schwarz@vgregion.se
48 Här r hittar du projektinfo och en del material kring AKK-afasi: kommunikationsbok, samtalsmatta, kommunikationspass
49 Filmsnutt
Att arbeta med kommunikationsbok i grupp
Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av
Läs merSeminarium för logopeder m.fl. yrkesgrupper 2010
Seminarium för logopeder m.fl. yrkesgrupper 2010 Joana Kristensson Ann Ander Bakgrund: afasi och AKK i ett historiskt perspektiv samt tidigare examensarbete Projektet Komm-A: mål, arbetssätt och utvärdering
Läs merHur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok?
Hur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok? 2010 Leg.logoped Joana Kristensson Neurologopedi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Leg. logoped Ann Ander Stroke Forum Göteborg Ett
Läs merKommunikation, AKK och kommunikationsböcker vid afasi
Kommunikation, AKK och kommunikationsböcker vid afasi Handbok för dig som arbetar med personer med afasi och deras närstående Denna skrift är utarbetad inom Projekt Komm-A kommunikation med stöd av kommunikationsbok
Läs merUtvärdering av Komm-A, Titel en modell för arbete med kommunikationsbok för personer med afasi i logopedisk verksamhet
SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för logopedi 201 Utvärdering av Komm-A, Titel en modell för arbete med kommunikationsbok för personer med afasi i logopedisk
Läs merKommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel
Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel Afasi och kommunikation Afasi är ett samlingsbegrepp på språkliga svårigheter som uppkommer på grund av hjärnskador, exempelvis efter stroke. Afasi
Läs merKommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Läs merOm kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom
Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.
Läs merHur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?
Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred
Läs merKom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"
Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen
Läs merAKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Läs merMessa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?
Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,
Läs merSpelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar
! Onsdagen 10/7 Onsdagen 10/7 Torsdag 11/7 Torsdag 11/7, Fredag 12/7 Fredag 12/7 Lördag 13/7 Lördag 13/7 Söndag 14/7 Söndag 14/7 Måndag 15/7 Måndag 15/7 Tisdag 16/7 Tisdag 16/7 Onsdag 17/7 Onsdag 17/7
Läs merRätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten
Läs merHar alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation
Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor
Läs merPRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter
PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Läs merANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp
Läs merErfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation
Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention
Läs merKommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort
Läs merLivsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk
Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö
Läs merKurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se
Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu
Läs merPå väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!
På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! Kommunikationskarnevalen 5 juni 2012 Anna Fäldt leg. Logoped (anna.faldt@lul.se ) Helena Tegler leg. Logoped (helena.tegler@lul.se) Vi kommer presentera:
Läs merKOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö
KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten
Läs merUtvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter
Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter Vi som jobbar med utvärderingen Gunilla Thunberg, leg logoped, fil.dr. Ulrika Ferm, leg
Läs merKommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Läs merAssistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik 1...5. Konduktiv pedagogik 2...6. Konduktiv pedagogik 3...
Kurskatalog Hösten 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Assistentutbildning...3 Arbetsledarutbildning...4 Konduktiv pedagogik 1...5 Konduktiv pedagogik 2...6 Konduktiv pedagogik 3...7 Grundkurs i kommunikation och
Läs merRätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling
Läs merMålsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)
SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie
Läs merKomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård
KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Projektgrupp Person Gunilla Thunberg Margret Buchholz Ingrid Mattsson-Müller Stefan Nilsson Carl-Johan Törnhage Carmela Miniscalco Arbets
Läs merRåd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.
Läs merLIAkalendern. Att söka en LIAplats är KRÄVANDE. Om du vill lyckas med att få LIA, måste du marknadsföra dig
LIAkalendern Att söka en LIAplats är KRÄVANDE. Om du vill lyckas med att få LIA, måste du marknadsföra dig Det gäller att känna produkten du skall marknadsföra, dvs. DU! Det är absolut största vikt att
Läs merinför grupp. Dramaturgi Retorik
KURSprogram Agera Kommunikation AB är, sedan företagets start 2003, en flitigt anlitad partner till företag, myndigheter, kommuner och organisationer som vill kompetensutveckla sina medarbetare inom praktisk
Läs merUtdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:
Läs merDaglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk
Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö Ge Er idéer för ett bra arbetssätt
Läs merKommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.
Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola Anita Lübeck Gunilla Thun,berg, Helena Molker Lovén DART KomPiS -Kommunikativ delaktighet
Läs merAKKtiv AKK tidig intervention. Föräldrautbildning om kommunikation och AKK
AKKtiv AKK tidig intervention Föräldrautbildning om kommunikation och AKK Två delprojekt Utvecklingsprojekt: Stöd från Allmänna Arvsfonden. DART huvudsökande ihop med RBU, FA, FUB. Forskningsprojekt: stöd
Läs merDART-kommunikations och dataresurscenter
DART-kommunikations och dataresurscenter Komm-A - kommunikationsböcker vid afasi klinisk modell 3 AKKtiv KomIgång - kursledarutbildning 4 Komm-A - kommunikationsböcker vid afasi - gruppmodell 5 In Print
Läs merUtvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013
Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013 Här kommer en sammanfattning av utvärderingar från de som gick gruppledarutbildningen under våren 2013. Deltagarnas
Läs merVi skulle haft en så n från början
Vi skulle haft en så n från början Utvärdering av hur personer med afasi kan förbättra sin kommunikation med AKK i form av en kommunikationsbok Hilda Ellborg Sofia Zechel Sammanfattning. Utifrån International
Läs merNÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur
MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merKommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det?
Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det? Borås, 2012 09 27 Monica Blom Johansson Leg. Logoped, Med.dr. Institutionen för folkhälso och vårdvetenskap Uppsala Universitet monica.blom.johansson@pubcare.uu.se
Läs merMed kunden i fokus Kurshäfte 2011
Med kunden i fokus Kurshäfte 2011 Skylttextning Sälj mer med service! Praktisk butiksekonomi Skapa en egen hemsida Mera - sälj mer med service! Utveckla din befintliga hemsida Marknadsföring & marknadsplanering
Läs merLPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Läs mer4/10/2019. Vem kan ha nytta av ögonstyrd dator? Ge mig chansen, och jag tar den!
Ge mig chansen, och jag tar den! DELAKTIGHET, SAMSPELSPARTNERN SOM MÖJLIGGÖRARE Helena Wandin, logoped, NationelltCenter förrett syndrom& närliggande diagnoser, doktorand, Uppsala universitet 1 Eva Holmqvist
Läs merKURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI
KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.
Läs merOm rapporten. Direkt effekt 2014 - PostNord
Direkt effekt 0 - PostNord Om rapporten Rapporten DR-monitorn 0 bygger på resultaten från en undersökning av svenskarnas attityder till och vanor kring att ta emot reklam i olika kanaler, främst direktreklam
Läs merKursprogram Våren 2015
Kursprogram Våren 2015 VUXENSKOLAN BORÅS OBS! Ny adress Druveforsvägen 8 504 33 Borås växel 0771-50 20 20 Välkommen till Vuxenskolan Sjuhärad Studieförbundet Vuxenskolan verkar för att personer med intellektuella
Läs merReferens SDN Medel- Lägsta Högsta värde värde värde
Västra Göteborg Referens SDN Medel- Lägsta Högsta värde värde värde NKI, HELHET 69 4 66 84 BEMÖTANDE 85 84 81 91 INFLYTANDE 6 5 5 86 TRYGGHET 1 9 1 8 INFORMATION 61 0 52 85 HJÄLPENS OMFATTNING 63 6 63
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merMedbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk
Medbestämmande, AKK och godmanskap Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk Bakgrund Avhandling i Socialt arbete på Linnéuniversitetet: Erkännande, makt och möten, En studie av inflytande och självbestämmande
Läs merKoll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?
Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg
Läs merGe mig chansen, och jag tar den!
Ge mig chansen, och jag tar den! DELAKTIGHET, SAMSPELSPARTNERN SOM MÖJLIGGÖRARE Helena Wandin, logoped, Nationellt Center för Rett syndrom & närliggande diagnoser, doktorand, Uppsala universitet 1 Vi sätter
Läs merUtvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd
Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Författare: Ingela Moverare och Lina Strömfors Vuxenhabiliteringen, Linköping, ingela.moverare@lio.se, 010-103 74 84 Vuxenhabiliteringen,
Läs merIntresseanmälan för att gå utbildning i ACT i skolan
Fredrik Livheim leg. psykolog 070-694 03 64 livheim@hotmail.com Intresseanmälan för att gå utbildning i ACT i skolan Här kommer lite information (som du delvis redan känner till). I slutet av dokumentet
Läs merEtt redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt
Samtalsmatta Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut på DART Doktorand, inst. för neurovetenskap och fysiologi,
Läs merTeam för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan
Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär
Läs merKommunicera hur svårt kan det vara?
Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva
Läs merAtt jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter
Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter Anna Nyman Leg. logoped, doktorand Personer med tal- och språksvårigheter
Läs merMetoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation
Metoden DIGIBOK är en metod för hur man kan arbeta med fysiska kommunikationsböcker och digitala samtalsstöd i form av applikationer till surfplattor. Målet med metoden är att tillhandahålla en fungerande
Läs merProjektavslut Appar för kommunikation
Projektavslut Appar för kommunikation Plan för dagen Introduktion av projektet Genomgång av forumet Appstöd Användarna i projektet och en fallbeskrivning Erfarenheter från en projektdeltagare Hur funkar
Läs merKommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Läs mer4 maj 2011. Nationell konf om personer med utvecklingsstörning som åldras - Kognitivt stöd
Sidan 1 Sidan 2 hjälpmedel, anpassningar i miljön, förhållningssätt center för kognitivt stöd Alla använder stöd för tanke och minne - det kan bara se lite olika ut Elisabet Lindström, logoped Eva Oknemark,
Läs merHabiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper
Habiliteringen i Blekinge Våren 2014 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv Komigång Nybörjarkurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har Kommunikationssvårigheter. Syftet
Läs merGruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019
Gruppkatalog Våren 2019 Innehållsförteckning Behandlingsgrupper AST, vad är det? 3 Att bli fysiskt aktiv (AST), 4 Koll på vardagen (AST), 5 Stresshantering (AST), 6 Vardagssamtal (AST), 7 Öppna grupper
Läs merGemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik
Uppdatering: Datum för anmälan för boende samt datum för middag. Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik Examensarbetet ska ni genomföra på det universitet som ni är
Läs merOm intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)
Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn
Läs merOm bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012
Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merDART 2013 en kort presentation
DART 2013 en kort presentation Anette Ihrelius (enhetschef) Mats Lundälv (datapedagog) DART kort historik Start 1988, som projekt, ett av flera dataresurscenter, samordnat av dåv. Handikappinstitutet Multidisciplinärt
Läs merCopyright 2007 Team Lars Massage
1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes
Läs merUTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA
Id. nr.. Högskolan i Borås UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA Nedan finns en rad med påståenden om det stöd och hjälp som du som anhörig får från din kommun med att hjälpa, stödja och vårda din
Läs merSjälvskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:
Läs merSveriges Ingenjörer ditt förbund
Välkomna! Sveriges Ingenjörer ditt förbund 133 000 medlemmar Landets största nätverk för högskoleutbildade ingenjörer Det största förbundet i Saco Sveriges Ingenjörer bildades 2006/07 efter en sammanslagning
Läs merKommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)
Skalan West Birmingham Speech & Language Therapy Service ingår som obligatorisk bedömning av kommunikativ förmåga i aktivitet. Skall göras före start av åtgärder och vid uppföljning efter 1 år och efter
Läs merManual för Resultat- och utvecklingssamtal
Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som
Läs merEn kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!
1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter
Läs merEn introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2
En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att
Läs merFöräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång
Föräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång Målgrupp: KomIgång passar föräldrar till barn i förskoleåldern (0-6 år) som har kommunikationssvårigheter. Anhöriga kan delta i mån av plats.
Läs merKurser. Hösten 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se
Kurser Hösten 2015 Autismcenter för barn & ungdom,, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom,, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu ANMÄLAN TILL VÅRA KURSER Våra kurser riktar
Läs merNu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?
Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare
Läs merBOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop
BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop augusti 2005 Bobarometern - augusti 2005 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling
Läs merVad är afasi? Swedish
Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merBIRS - Body Image- och relationsskala
Dagens datum: Markera med kryss hur Du instämmer i varje påstående i denna enkät. 1 min kropp känts som vanligt. 2 min kropp känts frisk. 3 min kropp känts hel. 4 jag känt mig säker på att jag själv kan
Läs merVård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Läs merEventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.
Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merEXAMENSARBETE CIVILEKONOM
EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:
Läs merRätten till kommunikation
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2016 2016-10-12 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet,
Läs merPresentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten
Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil
Läs merBrukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd
sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merKurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)
Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser
Läs merRätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015 1 Leg logoped Gunilla Thunberg Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merCirkelledarutbildningar hösten 2011
ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger
Läs merRAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade
Läs mer