Hur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok?"

Transkript

1 Hur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok? 2010 Leg.logoped Joana Kristensson Neurologopedi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Leg. logoped Ann Ander Stroke Forum Göteborg

2 Ett 2-årigt projekt som drivs av DART och Afasiföreningen i Göteborg med stöd från Allmänna Arvsfonden

3 Bakgrund: afasi och AKK i ett historiskt perspektiv samt tidigare examensarbete Vårt projekt: mål och arbetssätt Kommunikationsbok: vad ska man tänka på när man tillverkar en bok Kommunikationsbok: hur ska man få den att användas. Att tillverka en bok i grupp/studiecirkel

4 Tidigare har rehabilitering av personer med afasi nästan bara varit inriktad på att träna/återerövra språk Ökat fokus på funktionell kommunikation delaktighet

5 Därmed ökat intresse för hjälpmedel och AKK = Alternativ och Kompletterande Kommunikation tidigare förutfattad mening att AKK ej funkar men den forskning som finns är positiv!

6 Många tappar kontakt med logoped innan motivationen finns att använda AKK. Är det möjligt att göra kommunikations-böcker inom afasiföreningarnas cirkelverksamhet? (Att använda dator, internet och digitalkamera har blivit vanligt. Det gör det lättare att rent praktiskt forma en individuell bok: på mottagningen, på föreningen eller i hemmet. Det är också lättare att hålla en bok aktuell.)

7 Utomstående tillverkare Generellt innehåll Kort introduktion Mest till personen med afasi Otydligt syfte Tidsbrist Teknik/Datorkrångel

8 svårt att ta initiativ till kommunikation svårt att kunna byta strategi svårt att använda kroppskommunikation och annan alternativ kommunikation svårt att generalisera svårt att kombinera delar till ett nytt sammanhang + + =?

9 Man måste bygga mer på den friska samtalspartnern den måste ha huvudansvaret för det nya sättet att kommunicera och använda hjälpmedlen! Att man har bra material och metoder. Hjälpmedlen måste vara lätta att använda och kunna anpassas till personen och till de situationer de skall användas i.

10 *Komm-A:s modell här = 5 träffar, noga kartläggning av vad man vill ha med i boken, engagera närstående så man får en personanpassad bok, sätta mål för användning av boken, paren får egen mall/bok från början samt hemuppgifter. Logopederna hade fått utbildning i AKK, Komm-A:s metod och praktisk dataträning

11 Utvärdering (Hens& Nyberg, 2009) visade att närstående var mycket nöjda, logopederna relativt nöjda. Tendens till förändrad/ förbättrad kommunikation hos personerna med afasi och mellan parterna.

12 Afasiföreningarna i Borås och Göteborg samt PPR-rummet i Jönköping testade. Fick en dags utbildning samt uppföljning på hemmaplan. Varierande förutsättningar och varierande sätt att lägga upp cirklarna. De deltagare som deltagit i utvärdering var positiva. Även ledarna, men de hade många synpunkter på hur cirklarna kan genomföras

13 Gunilla Thunberg, DART i Göteborg gunilla.thunberg@vgregion.se Ann Ander, Strokeforum och Afasiföreningen i Göteborg ann.ander@vgregion.se Anneli Schwarz, Rehabiliteringskliniken i Borås anneli.schwarz@vgregion.se

14 1. Rätten att fråga 2. Rätten att välja 3. Rätten att säga nej 4. Rätten att ropa på och inleda samspel 5. Rätten att få svar 6. Rätten till hjälp och stöd 7. Rätten att bli bekräftad 8. Rätten till AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) 9. Rätt till en kommunikativ miljö 10.Rätten att veta vad som händer 11.Rätten att tilltalas på ett värdigt sätt 12.Rätten att föra vettiga samtal

15 Svårt att ta initiativ till kommunikation Svårt att kunna byta strategi Svårt att använda kroppskommunikation Det är du som samtalspartner utan kommunikationsnedsättning som har möjlighet att förbättra kommunikationen mellan er

16 Handledning för närstående Handledning för yrkesutövare Text och film

17 Afasi och kommunikation AKK - alternativ och kompletterande kommunikation Kommunikationsbok Självständiga och partnerberoende kommunikatörer Innehåll i och tillverkning av kommunikationsbok Användning av kommunikationsboken

18 hållbar pålitlig lätt att använda lätt att individanpassa lätt att uppdatera lätt att ha med sig kan ha ett tilltalande utseende

19 kan ge goda strategier för kommunikation överlag kan göra det lättare att förmedla och ta emot information kan vara starthjälp när orden inte kommer kan hjälpa till att ringa in samtalsämnet

20 kan underlätta kommunikation och samspel för båda parter kan användas för att förhindra eller reda ut missförstånd kan fungera som samtalsöppnare kan ge förslag på samtalsämnen kan öka delaktighet i samtal och sociala sammanhang

21 Många har upplevt kommunikationsboken som ett värdefullt stöd. Personer med afasi som har använt en kommunikationsbok har upplevt att de har blivit mer delaktiga i samtal och i sociala sammanhang. Boken har underlättat för personen med afasi att förmedla och ta emot information. Boken har gjort att personen med afasi har kunnat kommunicera i situationer som han eller hon tidigare har undvikit

22 Boken har fungerat som en samtalsöppnare. Personer som har känt osäkerhet kring hur man kan samtala med någon som har afasi har upplevt att boken har underlättat och gett förslag på samtalsämnen.

23 För att boken ska användas är det viktigt att den på rätt sätt svarar mot de behov som finns. Innehållet måste vara personligt och relevant. Det är viktigt att förändra boken samtidigt som behoven förändras så att boken alltid är aktuell.

24 Det tar tid att vänja sig vid nya saker. Afasin kan göra det svårt att ta initiativ och detta innefattar även att ta fram sin kommunikationsbok. Det är samtalspartnern som behöver plocka fram boken för att den ska användas.

25 Det som är lätt att förmedla utan bokens hjälp ska inte finnas med i boken. Det gäller att begränsa sig så kommunikationsboken blir hanterbar och lätt att använda. Placera boken bra och gör det lätt att uppfatta bokens innehåll. Boken ska vara lätt att hantera, bläddra i och hitta i. Sätt upp mål.

26 Personligt innehåll Börja tidigt Stressa inte Innehållet i boken är till för kommunikation För båda samtalsparter Samarbete, engagerade närstående Den som inte har en kommunikationsnedsättning behöver ta större ansvar och vara mer aktiv

27 Använd egna foton på släkt och vänner, på miljöer där ni brukar vistas och annat material som är relevant och aktuellt för er Använd annat personligt material som biljetter, urklipp från broschyrer eller tidningar, en tygbit från ett pågående handarbete, en färgklick från renoveringsprojektet eller en torkad blomma som minner om någonting speciellt. Skriv stödord eller annan kortfattad information som komplement till övrigt material.

28 Det är bra att börja tänka på kommunikationsbok som stöd tidigt Det är viktigt med ett komplement till övrig kommunikation, använd allt som går Börja med enstaka sidor Det är oftast för mycket begärt att personen med afasi spontant ska ta till alternativ Det är omgivningen som måste börja använda boken till personen med afasi

29 Låt det ta tid. Kommunikationsboken får ses som ett livslångt projekt. Logopeden eller cirkelledaren kan hjälpa er att komma igång. Den/de närstående arbetar med boken tillsammans med personen som har afasi. Kom ihåg att uppdatera boken och hålla den aktuell.

30 Innehållet i boken är till för kommunikation innehållet ska komplettera och underlätta övrig kommunikation, undvik onödigt innehåll design och utseende är viktigt men sekundärt Det är inte ett fotoalbum eller ett kommunikationspass Kommunikationsboken är ett kommunikationshjälpmedel

31 Boken bör användas i samspel Boken underlättar både förståelse och uttryck Visa och välja Förtydliga och avgränsa Båda behöver träna och vänja sig vid en ny vana

32 Kommunikation utvecklas i samspel med andra och genom samspel i vardagen. Genom att vara en god kommunikationspartner och skapa en god kommunikativ miljö ger man personen med afasi goda möjligheter att komma till tals. Det är vi tillsammans som kan få det att fungera

33 Om vi vill att personen med kommunikationssvårigheter skall börja kommunicera på andra sätt så är det helt nödvändigt att vi som kommunikationspartner visar vägen. Om vi vill att en person ska kunna kommunicera bättre genom att peka på bilder/symboler på papper, i böcker eller på en dator så måste vi göra det till personen och i de aktiviteter och miljöer där personen med afasi behöver kommunicera.

34 Färdiga mallar att ha som utgångspunkt Skriven handledning för den som i sitt yrke arbetar med personer med afasi och deras närstående Skriven handledning till närstående till personer med afasi Film Studiecirkel

35 Närstående tillverkar, i samarbete med personen med afasi Personligt innehåll Lång inträningstid Till båda kommunikationspartners Tydligt syfte Effektivare tidsanvändning Förebygga teknik- /datorkrångel Istället för Utomstående tillverkare Generellt innehåll Kort introduktion Mest till personen med afasi Otydligt syfte Tidsbrist Teknik- /Datorkrångel

36 På DARTs hemsida finns förslag på olika mallar som kan fungera som utgångspunkt för er kommunikationsbok. Mallarna är tänkta som inspiration. Det är väldigt viktigt att förändra och byta ut bilder och annat material så innehållet är relevant för just er.

37 Det går också utmärkt att tillverka en kommunikationsbok utan dator. Sax, tejp, klister, papper och penna fungerar lika bra som ett alternativ eller komplement till det datorbaserade materialet.

38 Ta foton på släkt och vänner, på miljöer där ni brukar vistas och ta fram annat material som är relevant och aktuellt för just er.

39 Ordna gärna foton och annat material i kategorier så det är lättare att hitta Personlig information Personer Aktiviteter Adress och karta Minnen/händelser Kalender, tid Hushåll Mat och dryck Tv-program Intressen Sport Känslor Alfabetet och siffror Användbara fraser Aktuellt När det blir fel

40 Här kan man skriva en liten presentation av personen med afasi, så som han eller hon vill presentera sig för andra. Skriv i jag-form. Hej! Jag heter Linda Svensson. Jag tycker om djur och natur. Jag har arbetat som lärare och försäljare Denna text kan fungera som en samtalsöppnare och väcker förhoppningsvis intresse att kommunicera mera.

41 Skriva namnet på personen under fotot och gärna även relation till personen. Glöm inte foton på eventuella husdjur. Dotter Anna Granne Emil Arbetskamrater Lena och Sofie Missan

42 Här kan man göra en veckoplanering med inbokade aktiviteter eller en samling av de aktiviteter som personen brukar ägna sig åt. simma lösa korsord gitarrkurs

43 Sin egen adress kan vara bra att ha nedskriven, om den skulle bli besvärlig att uppge vid exempelvis taxiresor eller liknande. Kartor kan underlätta när man pratar om olika platser. Man kan ha en världskarta, en karta över Sverige och en över närområdet.

44 Här kan man samla information om vad som hänt tidigare, i form av text och/eller foton och andra bilder. Man kan även rita upp en tidslinje och placera in viktiga händelser såsom födslar, giftermål, flyttar, arbeten, resor etc. Petter född 1/ Bröllop 1959 Malin -79 Patrik

45 Mat, dryck och ingredienser kan användas för planering av inköp och matsedel, val från alternativ, kunna förmedla ja tack eller nej tack mm.

46 Nyheter Antikrundan Matlagningsprogram Naturprogram Filmer Sport När&Fjärran

47 Hobbyaktiviteter och andra intressen är också vanligt förekommande samtalsämnen och är intressant när man ska lära känna varandra eller om man delar ett intresse. Är intresset väldigt stort kanske det ska ha en helt egen sida, så man kan fördjupa sig i det ämnet.

48 Det är också bra att tillverka särskilda sidor om det är något speciellt som ska hända. Inför t.ex. ett läkarbesök kan det vara bra att ha en ny sida med detaljerad hälsorelaterad information som sedan plockas bort om där står känsliga uppgifter. Ska ni gå på kalas kan man komplettera med en sida som gör det lättare att uttrycka saker som grattis, det var länge sedan, vilken god tårta etc. som kanske inte används varje dag.

49

50 När boken är tillverkad är det viktigt att komma igång att använda den. Förslag på situationer där man kan använda boken är * Inköp och shopping * Val av mat/dryck * Restaurangbesök * Dagens aktiviteter * Veckoplanering * Resor

51 Den som pratar pekar samtidigt på symboler/bilder/ord eller annan information i boken. Förtydliga eller efterfråga förtydligande genom att peka ut alternativ i boken. Uppmuntra till val genom att visa alternativ i boken. Klargör tidsaspekter genom att visa i boken (igår/nu/i morgon/nästa år etc.). Peka ut område/kategori för att ringa in samtalsämnet. Red ut missförstånd genom att peka ut alternativ i boken. Efterfråga behov och önskemål genom att peka ut alternativ i boken.

52 Det kan vara bra att bestämma sig för en situation varje dag där ni ska använda boken så att man lättare kan göra det till en vana. Sätt gärna upp mål att sträva mot. I vilka sammanhang behövs extra stöd för att kommunikationen ska fungera bra? Vad är viktigt att kunna kommunicera, med vem, var och i vilket sammanhang? Anteckna hur mycket och i vilka sammanhang ni har använt boken. Hur ska ni göra för att arbeta vidare mot målet? När målet är uppfyllt får ni sätta nya mål. Detta hjälper er också att se framsteg och att uppdatera och förändra boken allt eftersom.

53 Tänk på att placera boken bra. Detta är extra viktigt om personen med afasi har synnedsättning, synfältsbortfall, koncentrationssvårigheter eller om andra omständigheter gör det svårt att uppfatta bokens innehåll. Boken ska vara lätt att hantera, bläddra i och hitta i även om man har förlamningar eller känselnedsättningar. Prova att sätta gem eller flikar på sidorna för att det ska gå lättare att bläddra. Gör boken i olika storlekar. Pröva att ha fler eller färre bilder och annat material på sidorna.

54 Gör boken i olika storlekar. Pröva att ha fler eller färre bilder och annat material på sidorna. Ha olika färger för olika ämnen eller rama in bilderna för att göra dem tydligare. Laminera sidorna eller använd styvare papper. Sätt in tomma sidor och tomma plastfickor för att kunna fylla på med material vid behov. Pröva er fram!

55 Här hittar du projektinfo och en del material kring AKK-afasi: kommunikationsbok, samtalsmatta, kommunikationspass

56

57 Kommunikationen i naturligt sammanhang Få idéer från andra Understödja överföring En ny chans när man inte (längre) har kontakt med logoped

58 7 tillfällen + ett första informationstillfälle Man anmäler sig till gruppen som par: person med afasi och en nära samtalspartner. Man gör klart förutsättningar kring teknikkunnade, tillgång till digital kamera, usb-minne (som ev delas ut under kursen). Optimal grupp: 4 par och 2 kursledare varav en mer tekniskt kunnig

59 Plats för samvaro (utan datorer) Datorer (helst en per par) Färgskrivare Scanner PowerPoint Internet (ladda ner mallar, hämta bilder) Kommunikationspärmar (ev Nilbilds) Gärna bildbehandlingsprogram (kunna beskära bilder mm)

60 FÖRSLAG TILL PLAN FÖR CIRKEL, enligt Komm-A

61 Innehåll Presentation Genomgång av målsättning Se på mallar Film Välja mall Datorarbete Öppna olika mallar Hemuppgift Prova mall Ta med bilder

62 Innehåll Uppföljning användning av kommunikationsbok Demo: Lägga in egna bilder Demo: Lägga till/ta bort blad Datorarbete Lägga till eller ta bort blad Infoga bilder Hemuppgift: Använda personlig bok

63 Innehåll Återkoppling Diskussion samt demo: veckoscheman Datorarbete Infoga tabeller Ändra tabeller Textruta Göra schema Hemuppgift Har jag rätt bilder/text

64 Innehåll Återkoppling hemuppgift Bildbyte; ta hjälp av varandra Använda boken tillsammans med andra Demo; tidslinje Datorarbete Göra en tidslinje Hemuppgift Utveckla tidslinjen Fler/Andra bilder?

65 Innehåll Använda tidslinjen Datorarbete Göra en temakarta Datorarbete: Närstående Praktisk tillämpning; Personer med afasi Hemuppgift Tilläggssida speciella intressen

66 Tillfälle 6 Återkoppling hemuppgift Partnerbyte: Använda med ovan partner Hemuppgift Ovan samtalspartner Tillfälle 7 Återkoppling hemuppgift Finslipa böckerna Diskutera böcker och kurs

67 Tre föreningar provade: Jönköping, Borås och Göteborg Borås: stor grupp, 3 ledare, eget upplägg Göteborg: sjukdomsfall bland ledare och deltagare. Följde delvis planen Jönköpings PPR: skulle ha varit 2 par, blev ett

68 Deltagare och ledare positiva. Rapporter att det stödjer kommunikationen. Paren mycket engagerade i tillverkningen av boken (inte minst personerna med afasi) Efter färdigställande är man stolt över boken.

69 Datorvanan varierar. Svårt för ledarna att hinna med att ge ovana tillräcklig hjälp. Ingen tid att använda boken, alla sitter hela passet vid datorerna Ofta trycktes boken ut först sista tillfället, man har då ingen möjlighet att ändra det som inte blev bra. Svårt att hitta bra och billiga fotoböcker Svårt för paren att hinna ta fram material (foton etc) om man träffas varje vecka.

70 Borde man ordna två kurser: tillverkning resp. användning? Vore det bättre med workshops än cirkel? Ska man följa Borås och göra hembesök? Måste man använda mallarna? Vad gör man om bara närstående styr innehållet?

71 Pröva att använda kursplanen men anpassa efter gruppen. Första informationstillfället mycket viktigt Spara boken på USB och i datorn (eller 2 USB) Lås er inte vid mallarna Jäkta inte, bygg ut boken successivt Ledarna måste hjälpa personerna med afasi att hävda sig.

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av

Läs mer

Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel

Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel Afasi och kommunikation Afasi är ett samlingsbegrepp på språkliga svårigheter som uppkommer på grund av hjärnskador, exempelvis efter stroke. Afasi

Läs mer

Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi

Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av DART och Afasiföreningen i Göteborg med stöd d från Allmänna Arvsfonden Vi som talar Joana

Läs mer

Seminarium för logopeder m.fl. yrkesgrupper 2010

Seminarium för logopeder m.fl. yrkesgrupper 2010 Seminarium för logopeder m.fl. yrkesgrupper 2010 Joana Kristensson Ann Ander Bakgrund: afasi och AKK i ett historiskt perspektiv samt tidigare examensarbete Projektet Komm-A: mål, arbetssätt och utvärdering

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred

Läs mer

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort

Läs mer

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Läs mer

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö Ge Er idéer för ett bra arbetssätt

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten

Läs mer

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! 1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter

Läs mer

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! Kommunikationskarnevalen 5 juni 2012 Anna Fäldt leg. Logoped (anna.faldt@lul.se ) Helena Tegler leg. Logoped (helena.tegler@lul.se) Vi kommer presentera:

Läs mer

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola. Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola Anita Lübeck Gunilla Thun,berg, Helena Molker Lovén DART KomPiS -Kommunikativ delaktighet

Läs mer

Metoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation

Metoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation Metoden DIGIBOK är en metod för hur man kan arbeta med fysiska kommunikationsböcker och digitala samtalsstöd i form av applikationer till surfplattor. Målet med metoden är att tillhandahålla en fungerande

Läs mer

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation Modul 1 Inledning och presentation I den här modulen får deltagarna en uppfattning om kursens innehåll, praktiska detaljer etc. Kursledningen presenterar sig och deltagarna presenterar sig. Syftet med

Läs mer

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017 Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling

Läs mer

Kommunikation, AKK och kommunikationsböcker vid afasi

Kommunikation, AKK och kommunikationsböcker vid afasi Kommunikation, AKK och kommunikationsböcker vid afasi Handbok för dig som arbetar med personer med afasi och deras närstående Denna skrift är utarbetad inom Projekt Komm-A kommunikation med stöd av kommunikationsbok

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Projektgrupp Person Gunilla Thunberg Margret Buchholz Ingrid Mattsson-Müller Stefan Nilsson Carl-Johan Törnhage Carmela Miniscalco Arbets

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

DIGITALA BERÄTTELSER. En handbok för digitalt berättande

DIGITALA BERÄTTELSER. En handbok för digitalt berättande DIGITALA BERÄTTELSER En handbok för digitalt berättande 1 Inledning I alla tider har det varit viktigt att berätta. Både för att lära och för att underhålla. Genom berättandet får alla möjlighet att ge

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation Logoped Anna Rensfeldt Flink, Habilitering & Hälsa, Göteborg AKKtiv AKK tidig intervention

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Kommunikation som daglig verksamhet. Lund 19:e april 2016 Linda Björk

Kommunikation som daglig verksamhet. Lund 19:e april 2016 Linda Björk Kommunikation som daglig verksamhet Lund 19:e april 2016 Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö. Livssituation helhetsperspektiv Kommunikativ miljö. Delaktiga medarbetare.

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Hösten 2015 - Våren 2016

Hösten 2015 - Våren 2016 Hösten 2015 - Våren 2016 Masugnen ~ 1 ~ Vem kan gå på särvux? Särskild utbildning för vuxna (särvux) är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och som har inlärningssvårigheter som beror på

Läs mer

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD Under våren 2012 tog Riksförbundet Attentions Unga vuxna-projekt fram filmen Jag har ADHD och kampanjsidan www.jagharadhd.se där du kan

Läs mer

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation Modul 1 Inledning och presentation I den här modulen får deltagarna en uppfattning om kursens innehåll, praktiska detaljer etc. Kursledningen presenterar sig och deltagarna presenterar sig. Syftet med

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

NOKflex. Smartare matematikundervisning

NOKflex. Smartare matematikundervisning NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.

Läs mer

Assistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik 1...5. Konduktiv pedagogik 2...6. Konduktiv pedagogik 3...

Assistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik 1...5. Konduktiv pedagogik 2...6. Konduktiv pedagogik 3... Kurskatalog Hösten 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Assistentutbildning...3 Arbetsledarutbildning...4 Konduktiv pedagogik 1...5 Konduktiv pedagogik 2...6 Konduktiv pedagogik 3...7 Grundkurs i kommunikation och

Läs mer

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Klipp ut denna del. www.speakbook.org. system för icke-verbal kommunikation. Klipp ut denna del. Klipp ut denna del.

Klipp ut denna del. www.speakbook.org. system för icke-verbal kommunikation. Klipp ut denna del. Klipp ut denna del. Ring bind along this edge Ring bind along this edge Ring bind along this edge Ring bind along this edge Ring bind along this edge Färgblindsvänlig! system för icke-verbal kommunikation www.speakbook.org

Läs mer

Taggad på Insta. Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor

Taggad på Insta. Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? När Tara ringer blir Erik jätteglad. Men Tara är inte glad, hon är ledsen. Hon har upptäckt att någon har skapat ett hatkonto på Instagram. Hatkontot heter Vi

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019 Gruppkatalog Våren 2019 Innehållsförteckning Behandlingsgrupper AST, vad är det? 3 Att bli fysiskt aktiv (AST), 4 Koll på vardagen (AST), 5 Stresshantering (AST), 6 Vardagssamtal (AST), 7 Öppna grupper

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11

Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Digital kompetens och lärande/it-ämnen vt11 Results of survey Startade: June 1, 2011 Avslutad: June 30, 2011 Svarsfrekvens: 11% ( 9 / 84 ) Cambros elektroniska

Läs mer

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Hjälpmedelskonsulent Camilla Håkansson Leg logoped Pernilla Lundberg Team Kommunikation och Kognition Camilla Håkansson Hjälpmedelskonsulent,

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn

Läs mer

Arbetsplan - turkiska.

Arbetsplan - turkiska. Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Carina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped

Carina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped Carina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped Team Kommunikation och Kognition Stefan Frisk - Ingenjör Carina Svensson Hjälpmedelskonsulent, arbetsterapeut Pernilla Lundberg Logoped

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga: Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna

Läs mer

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna LUST ATT LÄRA MER Särskild utbildning för vuxna SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA - SÄRVUX Våra kurser vänder sig till dig som - har fyllt 20 år - har en kognitiv funktionsnedsättning, eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

Studieguide Hej skolan!

Studieguide Hej skolan! Linn Jonsson Linus Torgeby Clara Vennman Studieguide Hej skolan! Innehåll Till ledaren 3 Studiecirkelns upplägg 3 Träff 1: Lära känna varandra och din skoltid 4 Träff 2: Föräldrarollen: Läxor, språk och

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Rätten till kommunikation

Rätten till kommunikation Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2016 2016-10-12 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet,

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Stöd till hur webbutbildningen kan användas i gruppdiskussion med vård- och omsorgspersonal 1 Innehåll Inledning 03 Om webbutbildningen 03 Hur ska det här

Läs mer

Kursplan A. Svenska kursenheten

Kursplan A. Svenska kursenheten Kursplan A Svenska kursenheten Folkuniversitetets kurser i svenska som främmande språk Värdegrund På Folkuniversitetet ses språkinlärningen som en livslång process. Begreppet Kunskap förändrar innebär

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5 Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5 Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift.

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken? Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare

Läs mer

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Kom-kIT. Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm tillsammans med Afasiföreningen i Stockholms län

Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm tillsammans med Afasiföreningen i Stockholms län Cirkeln öppnar vägar För personer med afasi Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm tillsammans med Afasiföreningen i Stockholms län Innehåll Vad är afasi? sid 3 Orsak sid 3 Rehabilitering sid 3 Att mötas

Läs mer

Viktigt att veta innan du börjar

Viktigt att veta innan du börjar Namnlappar Viktigt att veta innan du börjar Innan vi börjar med din design så betalar du 150:- i en startavgift som du sedan får tillbaks på fakturan då du beställer dina namnlappar. (har du redan en

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

Cirkelledaren Din egen berättelse

Cirkelledaren Din egen berättelse Till Cirkelledaren Din egen berättelse 11 11. Till cirkelledaren Här finns kommentarer till avsnitten, tips och metoder som är tänkta att underlätta ditt uppdrag som cirkelledare. Läs igenom innan cirkeln

Läs mer

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Kommunicera hur svårt kan det vara? Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Kom ihåg! Sista ansökningsdag. 1 maj. Trollhättan Y Vänersborg

Särskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Kom ihåg! Sista ansökningsdag. 1 maj. Trollhättan Y Vänersborg Särskild utbildning för vuxna Särvux Välkommen till Särvux - en plats där du växer Kom ihåg! Sista ansökningsdag 1 maj Trollhättan Y Vänersborg Kort om Särvux i Trollhättan och Vänersborg Särvux är för

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

5 I vilken utsträckning har kurslitteraturen varit till hjälp för ditt lärande?

5 I vilken utsträckning har kurslitteraturen varit till hjälp för ditt lärande? Kursvärdering Patent, varumärke och design - information som inspiration HT13 ÖVDFR1 10 hp Kursansvariga: Ingrid Johansson Rolf Hasslöw Antal registrerade studenter: 30 Antal besvarade: 7 Antodkända studenter

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer