Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel"

Transkript

1 Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel Afasi och kommunikation Afasi är ett samlingsbegrepp på språkliga svårigheter som uppkommer på grund av hjärnskador, exempelvis efter stroke. Afasi drabbar ca personer varje år (www.afasi.se). För vissa är dessa svårigheter övergående men för många blir de kroniska. Möjligheter till förbättring finns dock kvar långt efter insjuknandet. Det finns många typer och svårighetsgrader av afasi. Personer med afasi kan bland annat ha svårt med att uttrycka sig med hjälp av sitt tal och/eller sin skrift. Man kan dessutom få svårt att förstå vad andra säger eller svårt att förstå skrift. En person med afasi kan också ha svårt att benämna saker, även om personen vet vad det är för något. Man har också ofta svårt med att ta emot mycket information på en gång. Andra svårigheter kan gälla sådant som att hålla tråden i samtal och försöka komma på andra sätt att göra sig förstådd då man inte hittar ordet. Det kan vara svårt att komma på att man kan ta till papper och penna, pekningar eller dylikt för att försöka göra sig förstådd. Många personer med afasi kan delas in i partner-beroende eller självständiga kommunikatörer (Lasker, Garrett & Fox, 2007). Som självständig kommunikatör kan man på egen hand förmedla sitt budskap. Detta kan ske genom att använda tal, skrift, gester, kommunikationshjälpmedel eller kombinationer av dessa strategier. En självständig kommunikatör klarar självständigt planera och förmedla sitt budskap. Partner-beroende kommunikatörer kan till skillnad från självständiga kommunikatörer ha stora svårigheter att förmedla sig på egen hand, ta kommunikativa initiativ eller välja kommunikationsstrategier i vardagen. Partner-beroende kommunikatörer behöver hjälp från sin omgivning med att konstruera och förmedla sitt budskap, exv. genom att få specifik information presenterad för sig för att sedan kunna använda den i ett samtal Han/hon kan också behöva få instruktioner kontinuerligt om hur man frågar och svarar i ett samtal. De flesta personer med afasi är partnerberoende kommunikatörer i större eller mindre utsträckning. Detta gör att samtalspartnern får ett större ansvar för att kommunikationen ska bli framgångsrik. Samtalspartnern kan underlätta kommunikationen på många sätt. Det är viktigt att vänta och lyssna och att förtydliga sitt eget tal med gester, föremål, bilder och pekningar. Att använda papper och penna för att rita och skriva under konversationen är också en bra strategi för att underlätta kommunikationen mellan personen med afasi och samtalspartner. AKK- alternativ och kompletterande kommunikation AKK står för alternativ och kompletterande kommunikation. AKK innefattar allt från naturliga gester till högteknologiska hjälpmedel som datorer och pratapparater. Andra exempel på AKK är kommunikationskartor och kommunikationsböcker. AKK används för att stödja eller ersätta det talade språket. För många personer med afasi kan AKK användas som ett komplement till personens talade språk eller som ett stöd för att underlätta språkförståelse. Man behöver inte vara rädd för att användandet av alternativ och kompletterande kommunikation, såsom exempelvis en kommunikationsbok, ska hindra förbättringen och utvecklingen av den språkliga förmågan. Tvärtom visar forskning att AKK underlättar språklig rehabilitering och kan hjälpa personen med afasi att lättare få fram orden/sitt tal.

2 Kommunikationsbok En kommunikationsbok kan bestå av bilder, föremål och text. Innehållet ska vara anpassat efter personen den tillhör. Tanken med kommunikationsboken är att den ska minska hindren för personer med afasi att kommunicera och vara delaktiga i samhället. Personen med afasi ska kunna använda boken för att introducera nya samtalsämnen, berätta om sig själv, sin familj och sina intressen. Boken ska också kunna användas för att förhindra missförstånd och för att reda ut missförstånd som redan uppstått. Kommunikationsboken ska kunna användas både med personer som man känner sedan tidigare och nya bekantskaper. För att boken ska kunna fungera väl så måste innehållet vara anpassat efter användaren. Användaren bör ha haft stort inflytande över innehållet i boken och utformningen av den. Innehållet måste kännas relevant och personligt. För att boken ska användas så måste också omgivningen ha en positiv inställning till den. Samtalspartnern behöver ta ansvar för att boken tas fram, tas med och öppnas. Detta är extra viktigt för partner-beroende kommunikatörer. Samtalspartnern behöver också ta ansvar för att boken uppdateras och innehållet hålls relevant. Det kan vara bra att bestämma sig för en situation varje dag där man ska använda boken för att göra det till en vana. Det kan också vara bra att förbereda sig tillsammans för situationer där boken ska användas, till exempel ett läkarbesök. Personen med afasi och dennes samtalspartner kan då tillsammans gå igenom vilka bilder och sidor som ska användas i samtalet. I modellen för arbete med kommunikationsbok i studiecirkel, som presenteras nedan, ingår olika typer av praktiska övningar där man använder boken. Dessa övningar är viktiga för att träna hur man kan använda boken i olika situationer och även för att ta reda på vilket innehåll man behöver ha i sin bok. Komm-A projektet Komm-A projektet är ett samarbetsprojekt mellan DARTkommunikations- och dataresurscenter, Afasiföreningen Göteborg och kliniskt verksamma logopeder i Västra Götalandsregionen. Afasiföreningarna i Borås och Jönköping har också deltagit i projektet. Projektet är finansierat av Arvsfonden. Projektet startade 2007 och har som övergripande mål att öka möjligheterna för personer med afasi att kommunicera och vara delaktiga i samhället med hjälp av AKK i form av en kommunikationsbok. Inom projektet har två magisteruppsatser i logopedi skrivits, två handböcker har getts ut samt en film producerats. För mer information om detta material, besök hemsidan

3 Att tillverka en kommunikationsbok En bra utgångspunkt för att tillverka en kommunikationsbok är en mall. Mallar för kommunikationsbok skrivs enkelt ut och/eller laddas ned från Där finns flera olika varianter på mallar gjorda i programmet PowerPoint, som finns på de flesta datorer. Det finns även mallar gjorda i programmet Communicate Inprint som man behöver ha en speciell licens för. Det går också att tillverka en bok utan dator, med hjälp av sax, klister, bilder och pennor. Till boken behövs foton på familj, släkt och vänner och platser som är viktiga för en. Man kan också lägga till föremål som exv. biobiljetter, urklipp från tidningar eller liknande. Det kan vara en fördel om boken är indelad i olika kategorier, vilket gör det lättare att hitta i den. Nedan följer ett förslag på olika kategorier: - Personlig information - Personer - Aktiviteter - Adress och karta - Minnen/händelser - Kalender, tid - Hushåll - Mat och dryck - Tv-program - Intressen - Sport - Känslor - Alfabetet och siffror - Användbara fraser - Aktuellt - När det blir fel Exempel på personlig information Denna bok tillhör XXX och fungerar som ett stöd i vårtsamtal. Jag har svårt att tala pga. afasi som är en språkstörning efter hjärnskada/stroke/... För att du och jag ska kunna kommunicera på bästa sätt så behöver du: Ge mig tid Ha ögonkontakt Vänta tills jag har bläddrat färdigt Förtydliga dig genom att peka på tidsaxeln Tala i korta meningar men inte som till ett barn Ställa en fråga i taget och vänta in mitt svar Ge mig möjlighet att fråga dig Personer När ni använder foton på personer kan det vara bra att åtminstone skriva namnet på personen under fotot och gärna även relation till personen. Ex. Anna - dotter, Emil - granne, Oskar - f.d. arbetskompis osv. Detta för att öppna för samtal kring personer som samtalspartnern inte är bekant med. Boken kommer förhoppningsvis att användas i alla möjliga sammanhang och då kommer inte alla personer att vara bekanta. Glöm inte foton på eventuella husdjur.

4 Aktiviteter Här kan man göra en veckoplanering med inbokade aktiviteter eller en samling av de aktiviteter som personen brukar ägna sig åt. Adress och karta Sin egen adress kan vara bra att ha nedskriven, om den skulle bli besvärlig att uppge vid exempelvis taxiresor eller liknande. Kartor kan underlätta när man pratar om olika platser. Man kan ha en världskarta, en karta över Sverige och en över närområdet. Minnen/händelser Här kan man samla information om vad som hänt tidigare, i form av text och/eller foton och andra bilder. Man kan även rita upp en tidslinje och placera in viktiga händelser såsom födslar, giftermål, flyttar, arbeten, resor etc. Kalender, tid En mer neutral kalender som kan fungera som hjälp vid tidsangivelser både framåt och bakåt i tiden. En klocka, veckodagarna, årstiderna och högtider kan också vara bra att ha med. Hushåll Under denna rubrik kan det finnas bilder och ord förknippade med hus och hem, dagliga eller ofta återkommande aktiviteter, exempelvis städning, matlagning och trädgårdsarbete. Mat och dryck Mat, dryck och ingredienser kan användas för planering av inköp och matsedel, val från alternativ, kunna förmedla ja tack eller nej tack mm. TV-program Favoritprogrammen kan ge upphov till samtalsämnen Vet du vad jag såg på Aktuellt igår... eller Jag vill titta på... Intressen Hobbyaktiviteter och andra intressen är också vanligt förekommande samtalsämnen och är intressant när man ska lära känna varandra eller om man delar ett intresse. Är intresset väldigt stort kanske det ska ha en helt egen sida, så man kan fördjupa sig i det ämnet. Exempelvis sport. Känslor Det kan vara svårt att uttrycka känslor när orden inte kommer. Här kan finnas bilder eller symboler att peka på för klargörande, både för personen med afasi och för samtalspartnern. Alfabetet och siffror Ibland kanske man kan peka ut första bokstaven och på så sätt göra det lättare att förstå vilket ord man menar. Siffror kan användas till att ange belopp, tider, årtal mm. Användbara fraser Man kan skriva ner några fraser såsom Hur mår du?, Tack ska du ha! eller annat som personen med afasi ofta använde tidigare. I boken kan det också vara viktigt att få med det man INTE gillar/vill ha/vill prata om. För vissa personer är det viktigt att få utrycka sorg, frustration och ilska med exempelvis svordomar, då kan detta vara med här. Kärleksförklaringar och fraser man haft på

5 tumanhand kanske också ska finnas tillgängligt någonstans. Tänk bara på att boken ska kunna visas för många olika personer så det inte står alltför intima och personliga saker i den. Aktuellt Denna sida behöver uppdateras ofta för att innehålla information som är aktuell här och nu. När det blir fel När det uppstår missförstånd kan vissa ord och bilder hjälpa till att reda ut dem. Utgå gärna från dessa kategorier när ni diskuterar vilka kategorier som är viktiga för personen. Lägg till eller ta bort kategorier utifrån personens behov. Att använda kommunikationsbok i studiecirklar Inom Komm-A projektet har vi utarbetat en modell för hur man kan arbeta med kommunikationsbok i studiecirkelformat. Denna modell bygger på att man deltar som ett par, det vill säga en person med afasi och dennes samtalspartner. Två ledare håller i gruppen. En lagom stor grupp består av 4-6 par. Minst en av ledarna bör ha kunskap om afasi. Båda ledarna bör ha datorvana eftersom en hel del datorarbete ingår i studiecirkeln. Vissa förutsättningar behöver vara uppfyllda för att cirkeln ska fungera. Man behöver ha tillgång till flera stycken datorer. Man behöver också ha tillgång till digitalkamera och deltagarna behöver ha var sitt USB-minne. Mallar till kommunikationsbok ska ha skrivits ut och finnas tillgängliga för att visas. Använd mallarna som finns att ladda ner på som en utgångspunkt för varje deltagares personliga bok. Böcker/pärmar samt ev. plastfickor behöver finnas tillgängligt. Böcker finns att beställa från bland annat En filofax kan också fungera som en bok. Även mindre fotoalbum kan användas till en kommunikationsbok. Före första tillfället bör man också ha köpt in minst ett exemplar av boken När orden tryter, som är en handbok i hur man kan arbeta med kommunikationsbok i grupp. Boken kan köpas från Afasiförbundets shop på Med boken följer den film som enligt modellen ska visas vid första tillfället. Modellen består av sju stycken tillfällen där hela gruppen samlas. Varje tillfälle beräknas ta cirka två timmar. Mellan varje tillfälle får paren med sig hemträningsuppgifter. Arbetet med tillverkningen av boken sker vid grupptillfällena. Man tränar även användning vid dessa tillfällen. Alla grupptillfällen, utom det första, består av en del datorarbete. Det kan därför vara viktigt att antingen personen med afasi eller samtalspartnern har datorvana. Vid det första tillfället presenterar sig gruppdeltagarna och ledarna för varandra. Ledarna går igenom upplägget för cirkeln och visar material, bland annat mallarna. Man visar också filmen När orden tryter. Varje par får välja en mall och ta med sig denna hem för att prova användning av den. Till det andra tillfället tar paren med sig personliga bilder. Man diskuterar hur det fungerat att använda mallen och arbetar vid datorn med att lägga in personliga foton i den mall man valt. Till det tredje tillfället provar paren hemma att använda den nya personliga fotosidan. Man diskuterar tillsammans hur detta fungerat och pratar om och gör veckoscheman tillsammans. Till det fjärde tillfället har paren i uppgift att fundera kring vilka andra bilder i mallen som känns viktiga att byta ut. Vid det fjärde tillfället byter de närstående ut bilder i mallarna samtidigt som personerna med afasi försöker att berätta för varandra om sitt dagliga liv med hjälp av AKK. Man tillverkar också en tidslinje tillsammans. Till det femte tillfället har paren i uppgift att fundera kring tidslinjen och ev. ta med bilder till denna. Vid det femte tillfället redovisar man tidslinjen i par för varandra. Man går igenom hur man gör en temakarta vid datorn. Personerna med afasi samtalar tillsammans om sina intressen. Till det sjätte tillfället ska paren tänka ut och tillverka en egen temasida. Man provar att använda boken i gruppen tillsammans med någon annan än sin partner. Hemuppgiften till det sista

6 tillfället blir att prova att använda boken med någon utomstående. Vid det sista tillfället görs de sista justeringarna i boken. Man diskuterar och utvärderar hur boken och cirkeln har fungerat. Arbetsmodell Tillfälle Innehåll/upplägg Tidsåtgång Material Genomgång vid datorn Hemuppgift till nästa tillfälle 1 Presentation av deltagare: namn, bor, år afasi Prata om erfarenhet av AKK Genomgång studiecirkel målsättning/avsikt med kommunikationsbok Visa mallar Titta på film Välja varsin mallköpa USB-minne om ej med 2 Uppföljning av hur det kändes att använda kommunikationsboken Datorarbete lägga in personliga foton: demo 3 Återkoppling hemuppgift Prata om och göra veckoschema tillsammans C:a 2 tim inkl fika Bilder+karta Papper-penna, mallar Olika pärmar/mappar Ev. USBminnen Stor+liten mall till alla En dator/par 1 dator/par med PowerPoint (PP) Att öppna olika mallar Lägga till eller ta bort blad Infoga bilder/foton Infoga tabeller Ändra tabeller Lägga till textrutor Göra ett schema Prova mall i samspel Ta med bilder på människor helst digitala (annars komma tidigare för inscanning) Prova nya personliga personsidan Vilka andra bilder känns viktiga att byta? Ta med bilder 4 Återkoppling hemuppgift De närstående byter bilder Pp med afasi provar att berätta för varandra om sin tillvaro med hjälp av AKK Göra en tidslinje i PP Fundera över tidslinjen och ta ev. med personliga bilder till den Visa tidslinjen 5 Redovisa tidslinjen i par för varandra De närstående fixar iordning tidslinjerna Personerna med afasi pratar om sina intressen Hobbykartor/ bilder Göra en temakarta Tänka ut egen tilläggssida förslagsvis utifrån intresseområde vokabulär, bilder 6 Återkoppling hemuppgift Partnerbyte : Använda hela boken ihop med någon annan Prova att använda boken med någon utomstående

7 7 Återkoppling hemuppgift Finslipa böckerna Diskutera hur böckerna och kursen fungerat Ett viktigt syfte med cirkelmodellen, förutom att tillverka en kommunikationsbok, är att man ska lära sig hur man ska använda boken. Detta finns inbyggt i modellen genom så kallade partnerbyten och andra övningar. Det är viktigt att inte huvudfokus under cirkeln hamnar på tillverkning. Om man upplever att för lite tid finns så kan en idé vara att ha två cirklar, en för tillverkning (steg 1) och en för användning (steg 2). Om man inte tränar användning av boken är risken stor att den tas hem och ställs in i bokhyllan. Det är också viktigt att påminna paren om att boken aldrig blir färdig. Den behöver uppdateras och förändras i takt med att de kommunikativa behoven förändras. Resultat av utvärdering Cirkelmodellen har utvärderats inom Komm-A projektet. Utvärderingen skedde på tre ställen, dels på Afasiföreningen i Borås, Afasiföreningen i Göteborg och dels i Prova- på rum i Jönköping. I alla grupperna utgick man från modellen ovan men man gjorde vissa förändringar från den utifrån vad som passade respektive verksamhet och gruppstorlek. I Borås lade man till ett moment där man åkte hem till deltagarna och intervjuade dem före cirkeln startade. Man frågade bland annat kring kommunikativa behov och hjälpte också till att ta foton. Detta upplevdes som mycket positivt av både deltagare och cirkelledare. Ledarna hade då en annan kunskap om deltagarna redan innan cirkeln började. I Jönköping fick man anpassa modellen då det inte gick att genomföra den i gruppformat, utan med ett par i taget på grund av verksamhetens inriktning. Sammanfattningsvis var resultaten från utvärderingen positiva och cirkelledarna upplevde att det kändes viktigt och värdefullt att arbeta med kommunikationsbok och att gruppformatet var motiverande. Slutsatser Vår erfarenhet av arbete med kommunikationsbok för personer med afasi talar för att arbete med kommunikationsbok i studiecirkelformat bör ha många fördelar. I grupp kan man på ett naturligt sätt träna användning och utbyta erfarenheter med varandra.. En kommunikationsbok kan, förutom att användas för att underlätta och stödja kommunikationen, även användas för språklig träning genom att man benämner och pratar kring bilderna i boken. Det är av stor betydelse att anhöriga och personer runt omkring känner ett engagemang i boken för att användandet av den ska bli framgångsrik. Det är sannolikt att anhöriga kommer att behöva hjälpa till med att ta fram, använda och uppdatera kommunikationsboken. Ledarna för studiecirkeln spelar också en viktig roll i att motivera och uppmuntra till att påbörja och fullfölja arbetet med kommunikationsboken.

8 Referenser Lasker, J. P., Garrett, K. L., & Fox, L. E. (2007). Severe Aphasia. I D. R. Beukelman, K. L. Garrett, & K. M. Yorkston (red:er), Augmentative Communication Strategies for Adults with Acute or Chronic Medical Conditions (ss ). Baltimore: Paul H. Brookes Publishing Co. Kristensson, J., Thunberg, G., Ander A., Scwarz A., Nyberg A. (2011). När orden tryterkommunikationsböcker vid afasi. Tryckt av Brommatryck och Brolins. Webbplatser

Hur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok?

Hur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok? Hur kan vi tillsammans skapa och använda en kommunikationsbok? 2010 Leg.logoped Joana Kristensson Neurologopedi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Leg. logoped Ann Ander Stroke Forum Göteborg Ett

Läs mer

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Att arbeta med kommunikationsbok i grupp Gunilla Thunberg ID-dagarna 9 okt 2009 Komm-A - Kommunikation med stöd av kommunikationsbok för personer med afasi Cirkeldelen Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av

Läs mer

Metoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation

Metoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation Metoden DIGIBOK är en metod för hur man kan arbeta med fysiska kommunikationsböcker och digitala samtalsstöd i form av applikationer till surfplattor. Målet med metoden är att tillhandahålla en fungerande

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

AFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus

AFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus AFASI att vara en stödjande samtalspartner Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus 8 februari 2017 kerstin.gustafsson@afasicenter.se kerstin.t.gustafsson@sll.se

Läs mer

Kommunikation, AKK och kommunikationsböcker vid afasi

Kommunikation, AKK och kommunikationsböcker vid afasi Kommunikation, AKK och kommunikationsböcker vid afasi Handbok för dig som arbetar med personer med afasi och deras närstående Denna skrift är utarbetad inom Projekt Komm-A kommunikation med stöd av kommunikationsbok

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi

Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi Komm-A - Kommunikation med stöd d av kommunikationsbok för f personer med afasi Ett 2-årigt 2 projekt som drivs av DART och Afasiföreningen i Göteborg med stöd d från Allmänna Arvsfonden Vi som talar Joana

Läs mer

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! 1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter

Läs mer

Seminarium för logopeder m.fl. yrkesgrupper 2010

Seminarium för logopeder m.fl. yrkesgrupper 2010 Seminarium för logopeder m.fl. yrkesgrupper 2010 Joana Kristensson Ann Ander Bakgrund: afasi och AKK i ett historiskt perspektiv samt tidigare examensarbete Projektet Komm-A: mål, arbetssätt och utvärdering

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det?

Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det? Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det? Borås, 2012 09 27 Monica Blom Johansson Leg. Logoped, Med.dr. Institutionen för folkhälso och vårdvetenskap Uppsala Universitet monica.blom.johansson@pubcare.uu.se

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder

Läs mer

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet

Läs mer

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Läs mer

Start-paket. Prata med. bilder. Widgitsymboler Widgit Software 2011 - Informationsbok

Start-paket. Prata med. bilder. Widgitsymboler Widgit Software 2011 - Informationsbok Start-paket Prata med bilder Widgitsymboler Widgit Software 2011 - Informationsbok Start-paket Prata med bilder Innehåll Bakgrund S 3 Tänk på att: lite tips kring användandet S 5 Start-paket Innehåll S

Läs mer

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten

Läs mer

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Läs mer

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna. Kursplan 1 ipad - Kom igång - grundläggande nivå Studiematerialet som kursplanen bygger på finns på Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser. Studiematerialet kan användas som en guide/handledning för

Läs mer

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Kom-kIT. Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism Kom-kIT "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism" Gunilla Thunberg Logoped sedan 1984 Verksam vid DART Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter Doktorand vid Institutionen

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Utvärdering av Schyssta Relationer

Utvärdering av Schyssta Relationer Utvärdering av Citat om Väldigt viktigt, glömmer det aldrig. 50 000 miljoner rosor. Roligt. Jävla kul! Tycker vi ska fortsätta med det. - är våldsförebyggande gruppverksamhet som hålls i form av studiecirklar.

Läs mer

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Hjälpmedelskonsulent Camilla Håkansson Leg logoped Pernilla Lundberg Team Kommunikation och Kognition Camilla Håkansson Hjälpmedelskonsulent,

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

"Siri och ishavspiraterna"

Siri och ishavspiraterna "Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08

Läs mer

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Kommunicera hur svårt kan det vara? Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva

Läs mer

Studiecirkel för föräldrar. Levnadsberättelse. Min berättelse om. Skriven av. Datum

Studiecirkel för föräldrar. Levnadsberättelse. Min berättelse om. Skriven av. Datum Studiecirkel för föräldrar Levnadsberättelse Min berättelse om Skriven av Datum Det här är en levnadsberättelse om din vuxna dotter/son. Vem är din dotter/son och hur har hennes/hans liv sett ut? Vad

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

Språkstörningar hos vuxna

Språkstörningar hos vuxna Språkstörningar hos vuxna Per Östberg Enheten för logopedi Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik 2014-06-23 Namn Efternamn 1 Språkets sociala funktion (Clark, 1992) Deltagare Alltid

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö

Läs mer

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER Nätverkskarta, kontaktlista och inbjudan Sara Thil Annika Sköld Landberg 2010-09-16 Samordnarens arbetsuppgifter FÖRBEREDELSER När någon av huvudmännen uppmärksammat behovet

Läs mer

ALLMÄNT Välkommen till Spelförståelse 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

ALLMÄNT Välkommen till Spelförståelse 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga ALLMÄNT Välkommen till Spelförståelse 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga kurshandledningen och ska fungera som stöd och översikt för er som vill arbeta med Spelförståelse 1

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Britt Claesson. Kommunikation TAKK Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Lektion 3 Cykelvägar i din stad

Lektion 3 Cykelvägar i din stad 1 Cykelvägar i din stad Inledning 2 Exercises 6 Del 1: Inhämtning Övning 1: Fördelarna med att cykla 5 Övning 2: Erfarenheter av att cykla 7 Övning 3: Olika delar på en cykel 8 Övning 4: Förberedelse för

Läs mer

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation I IV B 2 går elever med stort behov av stöd i sin kommunikation. Några elever har talat språk och använder teckenkommunikation och bildstöd

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR

Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR Som stöd för att samtala i grupper om RPG:s policyprogram har Studieförbundet Bilda tagit fram en enkel studieguide med förslag på några samtalsfrågor

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! Kommunikationskarnevalen 5 juni 2012 Anna Fäldt leg. Logoped (anna.faldt@lul.se ) Helena Tegler leg. Logoped (helena.tegler@lul.se) Vi kommer presentera:

Läs mer

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.

Läs mer

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna

Läs mer

ALLMÄNT Välkommen till Ledarskap 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

ALLMÄNT Välkommen till Ledarskap 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga ALLMÄNT Välkommen till Ledarskap 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga kurshandledningen och ska fungera som stöd och översikt för er som vill arbeta med Ledarskap i studiecirkelform.

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel

Läs mer

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc). 5 MINUTER Denna övning tränar självkännedom. Klocka Övningen passar framförallt för barn från 10år. Avsätt 5 minuter i slutet av en lektion. Mät tiden. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation Modul 1 Inledning och presentation I den här modulen får deltagarna en uppfattning om kursens innehåll, praktiska detaljer etc. Kursledningen presenterar sig och deltagarna presenterar sig. Syftet med

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Mall för studiecirkelns arbetsplan 1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete Studieplan målinriktat -ledarskap och organisationsarbete av Annika Grälls och Tomas Ekman Svensk damfotboll befinner sig i en spännande tid. Klubbarna satsar, vi har våra första yrkesspelare. Mer tid

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö Ge Er idéer för ett bra arbetssätt

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa

Läs mer

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer