SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER

Transkript

1 SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER Nätverkskarta, kontaktlista och inbjudan Sara Thil Annika Sköld Landberg

2 Samordnarens arbetsuppgifter FÖRBEREDELSER När någon av huvudmännen uppmärksammat behovet att en samordning kring brukaren behövs, informeras individen om detta och motiverande samtal påbörjas. Både muntlig och skriftlig information är viktigt, det finns en broschyr framtagen som kan lämnas till brukaren. Det är av stor vikt att betona fördelarna med att nätverket kring brukaren samlas och att det är han/hon som har rätt att bestämma över vilka som ska ingå och vad som ska diskuteras. Individen måste känna sig trygg och delaktig. Samordnaren får inte ta ifrån brukaren allt ansvar utan ska istället vara ett bra stöd. Syftet är inte att kommun och landsting har behov av att träffas, utan att brukaren behöver få rätt insatser utifrån sitt perspektiv. GENOMFÖRANDE Om det är svårt, eller tar tid, att få brukaren att se fördelarna med att nätverket samlas, kan man använda sig av en nätverkskarta. Detta är ett bra sätt att tydliggöra för individen hur kontakterna runt omkring ser ut. Genom att samtala kring vilka som ska ingå i nätverket och vad de kan bidra med, tydliggör man för brukaren syftet med samordningen. Det är viktigt att respektera individens egna val av de personer som ska ingå, se instruktioner för nätverkskarta. När kontaktlistan är gjord med de personer som ska ingå i nätverket bokar man, tillsammans med brukaren, in ett möte och skickar ut inbjudan till de involverade. Bestäm gemensamt var mötet ska hållas, om det är bäst att vara hemma hos individen eller man ska vara i en annan lokal. Det är viktigt att alla som får inbjudan även får informationen om vilka de andra i nätverket är och syftet med mötet, se kontaktlista och inbjudan. Samordnaren och brukaren går innan nätverksmötet tillsammans igenom vad som ska diskuteras och vem som ska hålla i mötet. Samordnaren går också igenom hur sekretessen ska hanteras och att den kommer att hävas vid varje nätverksmöte. Anteckningar görs under mötet, vilka sedan gås igenom efteråt med brukaren som får justera och skriva under. Kopia av minnesanteckningarna skickas ut till de man gemensamt kommer överens om. Brukaren sparar originalet. Minnesanteckningarna räknas som en upprättad handling enligt kommunen och ska journalföras. Ett nätverksmöte bör vara kreativt och stimulera till att alla kan bidra med viktig information så att brukaren kan få stöd i sin återhämtning. Ett nätverk är något som kan förändras och personer kan, och bör bytas ut ibland, men det är viktigt att den som är samordnare håller all information levande och om det sker förändringar så måste alla i nätverket få reda på detta.

3 STRUKTUR FÖR NÄTVERKSTRÄFFEN 1. Brukaren eller samordnaren hälsar välkommen. Alla presenterar sig och berättar om vilket förhållande de har till brukaren. 2. Syftet med nätverksmötet presenteras. Dagordningen gås igenom. Tidsramen för träffen klargörs, den kan vara en timme eller max en och en halv. Någon utses föra anteckningar. 3. Ämnet sekretess tas upp och man kommer överens om att den upphävs vi mötet. Ta ställning till om sekretessen ska vara hävd vid alla frågor. 4. Brukaren får ordet och berättar om vad som är aktuellt, vad som har hänt och vilka planerna kan vara framåt. Har brukaren svårt för att prata inför så många kan samordnaren föra brukarens talan och detta bör då vara väl förankrat mellan samordnaren och brukaren innan mötet. 5. Övriga deltagare i nätverksmötet får framföra det de vill säga. Det är av stor vikt att alla respekterar varandra och att alla får komma till tals. Det är också viktigt att man lyssnar in alla och är medveten om att det finns olika infallsvinklar och perspektiv kring brukaren. Alla professioner med olika kunskaper bidrar på olika sätt till att brukaren får det stöd som är önskvärt. 6. Gemensamt beslutas hur man ska gå vidare och vem som ska göra vad. 7. Samordnaren sammanfattar tillsammans med brukaren och gemensamt beslutas om en ny tid för nästa nätverksmöte.

4 Nätverkskarta INLEDNING Nätverkskarta är den bild som en person ritar för att åskådliggöra sitt eget sociala nätverk, sin egen värld, en yttre bild av en inre karta. En kontaktperson som i mötet med brukaren intresserar sig för hela individens sammanhang av viktiga relationer kan sägas arbeta utifrån ett nätverksperspektiv. Det viktiga är inte hur kartan ser ut rent objektivt utan det väsentliga är samtalet som uppstår kring nätverkskartan. (Forsberg, Wallmark, 2002). Syftet med nätverkskartan i arbetsmodellen samordnat kontaktmannaskap är att använda den som ett hjälpmedel för att tydliggöra för brukaren och samordnaren vilka som ska ingå i nätverket. Tanken är att man kan använda tillfället kring ritandet av en nätverkskarta till att samtala om hur individen upplever sitt sociala sammanhang. Det finns många sätt att rita en nätverkskarta och i flera sammanhang används den i terapeutiskt syfte. Kartans fält, eller sektorer, visar på fyra livsområden som är betydelsefulla: 1. Familj de som bor tillsammans under samma tak som kartritaren. 2. Släkt alla de som med blodsband är förbundna med kartritaren, men som också är ingifta, eventuella barns släkt på partnerns sida, f d makar, barn, syskon som flyttat hemifrån. 3. Daglig aktivitet de personer som kartritaren träffar så gott som dagligen genom någon form av strukturerad verksamhet, t.ex. arbete, skola. 4. Övriga i denna sektor ryms vänner, grannar och alla andra som är viktiga för individen, utan att passa i de andra sektorerna. Fältet för övriga delas vid behov genom en streckad linje för att ge ett avgränsat utrymme åt professionella och myndighetspersoner. INSTRUKTIONER TILL KARTRITAREN I mitten är kartritaren, om man vill kan man skriva namnet i ringen eller göra en triangel för man och cirkel för kvinna. Rita in de personer i ditt liv som är viktiga/betydelsefulla för dig. Använd cirklar för kvinna och triangel för man. Rita inte alla som finns runtomkring, t.ex. hela släkten, alla på jobbet osv. Diskutera utifrån kartan vilka som skulle kunna vara lämpliga att ingå i nätverket kring individen. Syftet är att få en överblick över de personer som kartritaren anser vara viktiga. Det samtal som sker kring nätverkskartan kan ge många nya infallsvinklar och bli ett bra samtal, förutom att det är ett sätt att se till att alla som ska ingå i ett nätverk kommer upp till diskussion. REFERENSER Forsberg, G., Wallmark, J. (2002). Nätverksboken om mötets möjligheter. Stockholm, Liber AB.

5 Nätverkskarta DATUM: FAMILJ SLÄKT ÖVRIGA (VÄNNER, GRANNAR MF.L.) DAGLIG AKTIVITET (ARBETE, SKOLA ) MYNDIGHETS PERSONER = Man = Kvinna

6 Kontaktlista för nätverk Datum: BRUKARENS Personnummer: SAMORDNAD KONTAKTMAN:

7 Inbjudan till nätverksmöte SYFTET MED MÖTET TID PLATS INBJUDNA ÖVRIGT HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! MEDDELA OVANSTÅENDE ATT DU KAN KOMMA!