Yttrande över samråd inom vattenförvaltning i Bottenvikens vattendistrikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande över samråd inom vattenförvaltning i Bottenvikens vattendistrikt"

Transkript

1 Vattenmyndigheten för Bottenvikens distrikt diarienummer Date: Contact: Claes Hedenström Phone: Fax: Yttrande över samråd inom vattenförvaltning i Bottenvikens vattendistrikt Sammanfattning Vattenfall anser att samrådsdokumenten i huvudsak väl beskriver processen fram till 2018 då åtgärdsplanerna ska beslutas. Vattenfalls övergripande kommentar till dokumenten är att förslagen till beslut om åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer i allt för stor utsträckning bygger på bedömningar istället för kunskap vilket innebär en uppenbar risk att felaktiga åtgärder kommer att beslutas för enskilda vattenförekomster och därmed ett stort resursslöseri. Vattenfall har för fyra avrinningsområden, Arbågaån, Viskan samt Indalsälven detaljgranskat grunderna för identifieringen samt statusklassningen för Vattenfalls vattenkraftverk och kunnat identifiera ca 100 otydligheter eller direkta felaktigheter för dessa avrinningsområden. En lista som konkretiserar problematiken biläggs. Inget talar för att det ser annorlunda ut i andra avrinningsområden. Vattenfall har full förståelse för länsstyrelsernas arbetssituation vad gäller resursbrist samt tidspress och vill därför föreslå en arbetsprocess som bygger på ett utökat program för pilotprojekt. I detta sammanhang vill Vattenfall också påpeka vikten av att verksamhetsutövare involveras i processerna. Vattenfall AB Address : Postal address SE STOCKHOLM, Country SWEDEN Visit: Evenemangsgatan 13, Solna VAT

2 EU kommissionen har i ett meddelande pekat på att åtgärdsprogram ska grundas på en tillförlitlig bedömning av påverkan och konsekvenser på akvatiska ekosystem och på en tillförlitlig bedömning av vattenstatus. Detta betyder att myndigheterna måste fokusera mer på faktainsamling som grund för sina beslut. Vattenfall kan konstatera att vattenmyndigheterna och länsstyrelserna, trots vägledningar från HaV, går tillväga på väldigt olika sätt vad gäller identifieringar, klassificeringar etc. Det framgår inte av dokumenten hur vattenmyndigheterna kommer kunna säkerställa att vattenförvaltningsarbetet tillämpas på samma sätt mellan samt inom de olika vattendistrikten. HaV och Energimyndigheten publicerade i juli 2013 en nationell strategi för miljöåtgärder inom vattenkraften. Det framgår inte hur vattenmyndigheterna kommer att se till att denna strategi efterlevs. De olika vattenkraftverkens betydelse för reglering av elsystemet är en viktig aspekt då rimligheten olika miljöåtgärder ska bedömmas. I utgångsläget är det viktigt att det finns ett mått på ett vattenkraftverks och ett avrinningsområdes betydelse för elförsörjningssystemet. Detta gäller med avseende dels på säsongsregleringen (variationen under ett år), dels på korttidsregleringen (variationen under dag och vecka). Därtill kommer även i vilken utsträckning ett kraftverk bidrar till de s.k. systemtjänsterna, dvs. att rätt frekvens och spänning hålls i elsystemet. Här krävs ett utvecklingsarbete dels i hur dessa mått ska tas fram dels i hur de ska tillämpas då olika miljöåtgärder ska rimlighetsbedömas. Myndigheterna bör betrakta hela avrinningsområdet då en miljöåtgärd ska bedömmas för ett enskilt vattenkraftverk. Detta gäller speciellt för miljöåtgärder som påverkar ett vattenkraftverks reglerförmåga. En åtgärd i ett kraftverk har ofta betydelse för regleringen i kraftverk såväl uppströms som nedströms i ett avrinningsområde. Vattenfalls bedömning är att de angivna kostnaderna för olika miljöåtgärder i underlagen är kraftigt underskattade. De schablonkostnader som förnärvarande anges i VISS bidrar till att ge en missvisande bild av åtgärdsbehovet och den samhällsekonomiska kostnaden. Vattenfall anser därför att Vattenmyndigheterna i samråd med verksamhetsutövarna ska göra en översyn av kostnadsberäkningarna för åtgärder, alternativt att schablonåtgärderna stryks till dess att åtgärdsplaner antagits.

3 Inledning Inför vattenförvaltningens kommande arbetscykel har vattenmyndigheterna tagit fram förslag på nya förvaltningsplaner, åtgärdsprogram, miljökonsekvensbeskrivningar m.m. som är föremål för samråd under perioden 1 november 2014 till 30 april Vattenfall har ombetts att yttra sig över de olika dokumenten. Vattenfall har valt att lämna ett och samma yttrande till samtliga vattenmyndigheter med övergripande kommentarer på de dokument som är föremål för samråd. Särskilda synpunkter på uppgifter som finns i VISS och berör specifika avrinningsområden redogörs för i Bilaga 1. Yttrandet fokuserar i första hand på åtgärder m.m. som kan komma att påverka vattenkraftsproduktion. Övriga parametrar har enbart granskats översiktigt och kommenteras inte särskilt i yttrandet. Inledningsvis lämnas övergripande kommentarer på de olika dokumenten Förslag på Förvaltningsplan, Förslag på Åtgärdsprogram, Förslag på Miljökonsekvensbeskrivning samt Förslag på Miljökvalitetsnormer. Därefter redogörs för vikten av att påverkan på vattenkraftproduktion och reglerförmåga beaktas. Slutligen lämnar Vattenfall ett förslag till en effektiv arbetsprocess för att ta fram åtgärdsplaner för respektive vattenförekomst. Arbetsprocessen syftar till att säkra kvaliteten i arbetet med att miljöanpassa vattenkraften så att rätt åtgärder sätts in på rätt plats med största möjliga ekologiska nytta. Förslag på Förvaltningsplan Stort behov av samverkan inför arbetet i den kommande cykeln, med fokus på att överbrygga kunskapsluckor och säkerställa ett i enlighet med direktivet korrekt och rimligt avvägt genomförande av miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsbehovet måste grundas på en tillförlitlig bedömning av påverkan och konsekvenser på akvatiska ekosystem och på en tillförlitlig bedömning av vattenstatusen. Vattenfall anser generellt att Förvaltningsplanen är väl genomarbetad och ger en bra och heltäckande sammanfattning av arbetet med vattenförvaltningen inom regionen. Även om den övergripande beskrivningen är bra finns dock en del problem kopplade till den praktiska tillämpningen. Vattenfall har till exempel kunnat se brister i ett flertal klassningar och beslutade miljökvalitetsnormer. Genom att analysera klassningar och miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i avrinningsområden med småskaligrespektive storskalig vattenkraft kan brister åskådliggöras. Detta beskrivs närmare i avsnittet Särskilda synpunkter för vissa avrinningsområden och i Bilaga 1. I förhållande till Förvaltningsplanen vill Vattenfall betona riskerna med att de metoder som ska användas för klassificering och bedömning av åtgärdsbehov bygger på att omfattande kunskap finns om varje enskild vattenförekomst, kunskap som i dagsläget saknas. Planerna på att göra en ny indelning av vattenförekomster och uppdatering av normer och åtgärdsbehov ser Vattenfall positivt på men ifrågasätter tidsplanen. Med tanke på den mängd underlagsinformation som fortfarande saknas i förhållande till tidsplanen ser Vattenfall en risk att arbetet hastas fram vilket kan leda till felaktiga resultat avseende

4 såväl klassificeringar som bedömning av åtgärdsbehov. Mot bakgrund av detta ser Vattenfall ett mycket stort behov framöver av samverkan, inte bara mellan de olika vattenmyndigheterna och övriga myndigheter utan även med berörda verksamhetsutövare. En strategi för detta bör utgöra en del av den övergripande planeringen för kommande sexårscykel som ska infogas i Förvaltningsplanen till beslutet i december HaV och Energimyndighetens nationella strategi är ett viktigt styrmedel i framtagandet av åtgärdsplaner. Förvaltningsplaner och åtgärdsprogram måste innehålla närmare instruktioner om hur strategin ska tillämpas i det fortsatta arbetet och hur olika åtgärder ska prioriteras för att säkerställa en nationellt avvägd och acceptabel påverkan på reglerförmåga och produktion av förnybar energi. Betydelsen av vattenkraften som förnybar energikälla och som reglerbar energikälla är väsentlig och får ständigt allt större betydelse. Vattenfall har i flera sammanhang poängterat vikten av en ansvarsfull och nationellt omfattande avvägning mellan miljö- och energimål och ser anledning att lyfta denna aspekt även i detta remissvar. I Förvaltningsplanen saknas en beskrivning över hur det ska säkerställas att de åtgärder som genomförs inte innebär alltför långtgående påverkan på förnybar energiproduktion och reglerförmåga i ett nationellt perspektiv. Även om Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) och Energimyndighetens förslag till nationell strategi 1 i viss mån har beaktats vid fastställande av miljökvalitetsnormerna för kraftigt modifierade vatten saknas närmare instruktioner om hur strategin ska tillämpas i det fortsatta arbetet. Det gäller framförallt i arbetet med att ta fram de åtgärdsplaner för vattenförekomster utpekade som kraftigt modifierade vatten (KMV) på grund av vattenkraft som ska ha tagits fram till slutet av 2017 för att beslutas av vattendelegationerna under HaV:s övergripande vägledning för KMV med tillämpning på vattenkraft är ännu inte slutlig och riskerar vid en strikt tillämpning i nuvarande utformning att påverka såväl reglerförmåga som energiproduktion alltför negativt på ett nationellt plan. Förvaltningsplanen bör därför på ett tydligare sätt beskriva hur arbetet med framtagande av åtgärdsplaner är tänkt att ske och hur det ska kunna säkerställas att tillräcklig miljönytta uppnås samtidigt som reglerförmågan inte minskar och produktionen av förnybar energi genom vattenkraft inte minskar oacceptabelt. Hur övervakningen av målen ska ske ur ett nationellt perspektiv är ännu inte klarlagt. Kunskap är en avgörande utgångspunkt för framtagandet av åtgärdsplaner. För att säkerställa att faktisk kunskap ligger till grund för statusklassificering och bedömning av åtgärdsbehov föreslås en effektiv strategi baserad på en stegvis arbetsprocess. I detta sammanhang måste vikten av att vattenförvaltningsarbetet baseras på kunskap betonas. Detta gäller såväl arbetet med att fastställa den faktiska statusen som vid bedömningen av olika miljöåtgärders miljökonsekvenser och konsekvenserna på elproduktionen och därmed även elförsörjningen. 1 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14, Strategi för åtgärder i vattenkraften

5 EU-kommissionen har i ett meddelande 2 uttryckt sina farhågor att så inte alltid är fallet och att detta får konsekvenser för kvaliteten i vattenförvaltningen. I slutsatserna lyfts behovet av solid grund för åtgärdsprogrammen fram: Medlemsstaterna måste öka sina ansträngningar för att grunda sina åtgärdsprogram på en tillförlitlig bedömning av påverkan och konsekvenser på akvatiska ekosystem och på en tillförlitlig bedömning av vattenstatus. I annat fall, om den allmänna bedömningen av påverkan är bristfällig, kommer alla förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten att vara dåligt underbyggda, och det finns då en risk för att medlemsstaterna inte kommer att utföra sitt arbete där det bäst behövs och på ett kostnadseffektivt sätt. / / Återstående brister i metoderna för bedömning av ekologisk status hos vatten bör omedelbart åtgärdas i flera medlemsstater. Som ett förslag för att säkerställa att statusklassificeringen och åtgärdsbehovet baseras på faktisk kunskap har Vattenfall tagit fram ett förslag till strategi för arbetet med framtagande av åtgärdsplaner (se nedan avsnitt Förslag till arbetsprocess för framtagande av åtgärdsplaner). Förslaget bygger i korthet på en stegvis arbetsprocess med ett urval av typiska avrinningsområden (pilotprojekt) inom respektive grupp i HaV och Energimyndighetens strategi för åtgärder inom vattenkraften. Tanken är att med en gemensam metodik för avrinningsområdena fastställa vilken typ av åtgärder som kan bli aktuella i enskilda vattenförekomster. Detta leder i slutändan till en gemensam åtgärdsplan för hela avrinningsområdet. En mycket viktig del av den stegvisa arbetsprocessen är att genomförda åtgärder ges tid att följas upp och analyseras så att kunskap om hur åtgärderna fungerar i praktiken tas tillvara inför kommande inventeringsarbeten. Förslag på Åtgärdsprogram Styrmedelsåtgärder -Tydliga åtgärder och genomarbetade motiveringar är av yttersta vikt för att säkerställa en enhetlig och väl avvägd tillämpning av Ramdirektivet för vatten. Vattenfalls uppfattning är att flertalet styrmedelsåtgärder är bra och ger en tydlig bild av vad som behöver göras, när och av vilken myndighet. För att öka tydligheten, säkerställa ett konsekvent handlande på ett nationellt plan och förutsebarheten för verksamhetsutövare har Vattenfall några förslag på hur vissa av styrmedelsåtgärderna skulle kunna utvecklas. Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1 och Länsstyrelserna, åtgärd 9 Åtgärden att Energimyndigheten och HaV ska vägleda länsstyrelserna vid prioritering av miljöförbättrande åtgärder mellan och inom avrinningsområdena är av avgörande betydelse för att säkerställa att rätt åtgärder genomförs på rätt plats med största möjliga ekologiska nytta och inom skälig tid. För att säkerställa att strategin får genomslag i ett nationellt 2 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och Rådet. Ramdirektivet för vatten och översvämningsdirektivet: åtgärder för att nå god status för EU s vatten och minska översvämningsriskerna. COM (2015) 120 final. Bryssel

6 perspektiv anser Vattenfall att det krävs instruktioner för hur myndigheterna ska kunna kontrollera att de åtgärder som föreslås av respektive länsstyrelse också sammantaget ligger inom strategins gränser. Det krävs även instruktioner om hur prioritering ska ske mellan olika möjliga åtgärder. Vattenfall anser att det redan i styrmedelsåtgärderna bör framgå att arbetet ska bygga på ett samarbete med verksamhetsutövare. Även om åtgärder inte kan riktas direkt mot enskilda så bör en skyldighet läggas på länsstyrelserna att i sitt arbete söka samarbete med verksamhetsutövare för att säkerställa att bedömningar som görs i fråga om produktionspåverkan m.m. är korrekta. I och med ett sådant samarbete säkerställs också att kunskapsluckor i möjligaste mån kan fyllas ut och samtliga erfarenheter kan tas tillvara i arbetet. Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 4, Kammarkollegiet, åtgärd 1 samt Länsstyrelserna. Åtgärd 3 Det är viktigt att den bäst lämpade rättsliga åtgärden väljs för att få till stånd de fysiska åtgärder som bedöms relevanta för att uppfylla miljökvalitetsnormen. Vattenfall vill i detta sammahang poängtera att det första steget är att definiera vilka fysiska åtgärder som ska genomföras, sedan väljs med vilken rättslig åtgärd det ska ske. Såsom uppdraget och strategin nu är utformade finns en risk att önskan att få till stånd fysiska åtgärder föregår arbetet med en nationell prioriteringsplan och framtagande av specifika åtgärdsplaner. Vattenfall anser att detta bör klargöras i uppdragsbeskrivningen. Inför Kammarkollegiets fortsatta arbete med att revidera strategin och anpassa den till gällande praxis vill Vattenfall också påpeka att vissa av strategins utgångspunkter i nuläget baseras på rättsliga förhållanden som fortfarande är oklara. Det gäller t.ex. den rättsliga statusen av en rätt baserad på urminnes hävd. Strategin synes utgå ifrån att en sådan rätt inte uppnår status som tillstånd enligt miljöbalken. Vattenverksamhetsutredningen har dock i sitt slutbetänkande kommit till den motsatta slutsatsen (SOU 2013:69, avsnitt 6.7.2, 6.8 m.m.). Även beskrivningen av i vilken utsträckning latenta villkor kan åberopas som grund för att ställa krav på fysiska åtgärder bör nyanseras. Åtgärder mot betydande påverkan per miljöområde - Åtgärdsbehovet är ännu inte slutligt klarlagt. Det är av yttersta vikt att det fortsatta arbetet baseras på tillförlitligt underlag och att förhastade slutsatser inte dras. I samband med beskrivningen av åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem bör det lyftas fram att de förbättringsåtgärder som idag föreslås i VISS inte utgör sådana åtgärder som beslutats ska genomföras. Det får inte uppfattas som att åtgärder, i nuläget benämnda som möjliga åtgärder i VISS, måste genomföras för normerna ska nås. Redan nu förekommer att myndigheter i samband med prövningar, som stöd för att en viss åtgärd ska genomföras, hänvisar till att den nämns i VISS som en åtgärd för att uppnå miljökvalitetsnormen. Detta bör förtydligas. I avsnittet Förändrade habitat genom fysisk påverkan beskrivs olika fysiska förändringar såsom flödesförändringar, konnektivitetsförändringar och morfologiska förändringar. Vattenfall har noterat ett antal skrivningar som bör ses över för att inte ge en missvisande bild. Det gäller bl.a. slutsatser och beskrivningar beträffande minimitappning. Som exempel kan nämnas att behovet av lockvatten beskrivs som att det för att lyckas locka fisken att vandra i flödet krävs att lockvattnet motsvarar ca 6 23 procent av vattenflödet i huvudfåran. Det är enligt Vattenfall olyckligt när så detaljerade tekniska uppgifter

7 används i ett dokument som i övrigt är mycket generellt hållet. Som underlag för bedömningen att ca 6-23 % av flödet bör gå via fiskvägen finns totalt åtta studier. Det ger en betydande osäkerhet att det enbart är en av dessa studier som ger underlag för att så mycket som 23 % av det totala flödet bör gå genom fiskvägen. I avsnittet Konnektivitetsförändringar saknas redovisning av kumulativa effekter av fiskvägar. Ett faktum är att endast ett fåtal studier belyst de kumulativa effekterna av flera fiskvägar i samma vattendrag, vilket visats kan reducera den totala uppvandringsframgången. Som exempel kan nämnas att Croze (2005) 3, fann att endast 4,3% av lekande fisk passerat 28 fiskvägar på väg mot lekplatser i en fransk älv. Gowans m.fl. (2003) 4 har i en studie gjord i en skotsk älv med fyra fiskvägar och ett kraftverksmagasin funnit en kumulativ uppvandring om 7,4%. En teoretisk modell som är framtagen av Leonardsson (2012) 5 belyser också vikten av att utreda kumulativa effekter av fiskvandringsvägar när man analyserar effekter i ett avrinningsområdesperspektiv. Vägledningar i förhållande till kraftigt modifierade vatten saknar såväl referens- som målbilder samt är svårtolkade och problematiska att tillämpa praktiskt. HaV har tagit fram en vägledning för KMV med tillämpning på vattenkraft. Vägledningen saknar koppling till den strategi för åtgärder inom vattenkraften som tagits fram av Energimyndigheten och HaV. Dessutom är vägledningen inte tillräckligt detaljerad för att det ska gå att bedöma hur balans- och reglerkraft påverkas av olika åtgärder. Beaktande av kumulativa och framtida effekter av åtgärder på energisystemet saknas. Det saknas också referenser till åtgärdernas ekologiska nytta för svenska förhållanden. Många åtgärder är också mycket exakt beskrivna, t.ex. sänknings- och höjningshastigheter för vattenkraftmagasin. Det slår väldigt olika i ett magasin med långsluttande strandzon och ett magasin med brant strandzon. Det saknas också referens- och målbilder för åtgärdernas ekologiska betydelse. Vattenfall vill i sammanhanget återigen betona vikten av att berörda verksamhetsutövare är delaktiga i arbetet med att åtgärdsplanerna tas fram. Idag saknas det en beskrivning av hur detta arbete ska organiseras och några färdiga vägledningar från HaV finns inte. Kunskap om olika åtgärders nytta och verksamhetspåverkan är också bristfällig speciellt när man ska bedöma åtgärders kumulativa effekter i ett avrinningsområdesperspektiv, t.ex. anläggning av fiskvägar eller kunskapen om den ekologiska betydelsen av förändrad flödesreglering (e-flows) i kraftigt modifierade vatten. Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram Konsekvenserna av minskad vattenproduktion är inte tillräckligt utredda och riskerar att underskattas. De kostnadsbedömningar som gjorts är i många fall gravt 3 Croze, O Radio-tracking: a useful tool for the Aulne Atlantic salmon rehabilitation program. Spedicato, M.T.; Lembo, G.; Marmulla, G. (eds.) 13 Aquatic telemetry: advances and applications. Proceedings of the Fifth Conference on Fish Telemetry held in Europe. Ustica, Italy, 9-13 June Gowans, A. R. D., Armstrong, J. D., Priede, I. G. and Mckelvey, S Movements of Atlantic salmon migrating upstream through a fish-pass complex in Scotland. Ecology of Freshwater Fish, 12: doi: /j x 5 Leonardsson, K Modellverktyg för beräkning av ålförluster vid vattenkraftverk. Elforsk rapport 12:36.

8 underskattade och det saknas en heltäckande samhällsekonomisk analys av de konsekvenser som följer av åtgärdsprogrammen. Ekonomiska konsekvenser med anledning av produktionsförluster och minskad reglerförmåga saknas helt i redovisade åtgärdskostnader. Detta måste finnas med för att de totala kostnaderna inte ska underskattas. För att korrekta beslut om åtgärdsprogram och åtgärdsplaner ska kunna fattas är det helt avgörande att konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna är ordentligt utredda. Denna del bör utvecklas mer än vad som framgår i underlagen. Här kan hänvisas till tidigare konsekvensanalyser avseende produktionshämmande åtgärders påverkan på produktion som Vattenfall genomfört. År 2011 genomfördes en studie angående ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk. 6 Studien kom fram till att för anläggning av fiskvandringsvägar, minimitappning till torrfåror (medellågvattenföring) och införande av vårflöden i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk kommer produktionsförlusterna att uppgå till cirka 3,7 TWh per år, ca 12 % av Vattenfalls produktion i de aktuella älvarna. Det motsvarar ungefär 6 % av den totala svenska vattenkraftens elproduktion. Observera att utredningen vad gäller fiskvägar endast avser Vattenfalls anläggningar som är belägna mellan havet och det naturliga vandringshindret för lax. Den ekologiska nyttan i form av ökad produktion av smolt av vild lax bedömdes genom minimitappningar i torrfåror uppgå till 1,5 % av de kompensationsutsättningar som Vattenfall idag genomför i de aktuella älvarna. År 2014, med anledning av förslag som fanns omnämnda i Vattenverksamhetsutredningen, genomförde Vattenfall en motsvarande studie för hela Sveriges storskaliga vattenkraftverk. 7 Rapporten belyser att reducerad säsongs- och korttidsreglering kommer få en stor påverkan på hela energisystemet. Ett generellt genomförande av sådana åtgärder i den storskaliga vattenkraften kan motverka den pågående energiomställningen och integreringen av vindkraft. Detta visar på vikten av att alla i beslutskedjan har klart för sig vilka konsekvenser olika åtgärder medför och att liknande heltäckande konsekvensanalyser måste genomföras även för de föreslagna åtgärdsprogrammen och de kommande åtgärdsplanerna. Den kostnadsbedömning som görs i VISS avseende åtgärdsbehov i vatten med fysisk påverkan är väldigt generell och osäker. Det är bara i ett ytterligt fåtal fall man har gått längre än till att föreslå schablonåtgärden Fiskväg eller utrivning av vandringshinder som åtgärd. Vidare saknas i stort sett kostnadsbedömningar för lösningar för nedströms passage ( kr/år i Norra Östersjön). Sådana lösningar kan vara mycket kostsamma och stå för ett betydligt större belopp än fiskväg för uppströms passage. Även utrivning av dammar innebär potentiellt stora kostnader, inte minst i samband med prövning. Geotekniska, hydrologiska och hydrauliska utredningar är nödvändiga för att kunna bedöma påverkan på allmänna intressen som kan följa av en utrivning (skredrisk, grundvattenavsänkningar, påverkan på dricksvatten, fastighetspriser, påverkan på tredje part, sakägare mm.). Sådana utredningar är komplexa och ofta osäkra och kostsamma. Drift- och underhållskostnader för fiskvägar och fysiska avledare för nedströmsvandring av fisk saknas också i nuvarande 6 Sparrevik, E., Viklands, H., Bergsten, P. och Harju, L Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk. Vattenfall Power Consultant AB. 7 Bostorp, C., Hedenström, C., Nilsson, O. och Sparrevik, E Konsekvensanalys Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Modifierande Vatten (KMV). Vattenfall AB.

9 kostnadsbedömningar. Att alla dessa kostnader inte finns med i underlaget för den samhällsekonomiska bedömningen innebär naturligtvis att denna blir mycket missvisande. Vid en översiktlig granskning av siffrorna bakom de kostnadsberäkningar som har gjorts framgår att åtminstone vissa delar av materialet är baserat på antaganden som får anses orimliga. Som ett exempel kan nämnas åtgärden vid Harsprånget i Luleälven, som är Sveriges största kraftstation: Fiskväg/utrivning av vandringshinder Harsprångets kraftstation: kr vilket i VISS baseras på en enhet av 10 m och en schablonkostnad av 0,5 Mkr/m. Den totala kostnaden för att anlägga en fiskväg eller riva ut delar av Harprångets dammanläggningar skulle naturligtvis vida överstiga kr. Det är oklart varifrån enheten 10 m är tagen. Fallhöjden vid Harsprånget är 103 m och dammhöjden 50 m. Schablonkostnaden av 0,5 Mkr kan också ifrågasättas då erfarenheter från t.ex. fisktrappan i Stornorrfors, Umeälven, uppgår till en kostnad av mer än 200 Mkr dvs. ca 8 Mkr/m dammhöjd. Fallhöjden och dammhöjden i Stornorrfors är 75m resp. 25 m vilket är betydligt lägre än i Harsprånget. Under ett antagande att en fiskväg i Harsprånget skulle kosta lika mycket per meter dammhöjd skulle kostnaden istället uppgå till mer än 400 Mkr. Det är problematiskt att schablonåtgärdsförslag redan idag angivits för samtliga KMVklassade vattenförekomster, trots att det anges att en detaljerad åtgärdsplan ska tas fram till Schablonkostnaderna för dessa bidrar till att ge en missvisande bild av åtgärdsbehovet och den samhällsekonomiska kostnaden. Vattenfall anser därför att Vattenmyndigheterna i samråd med verksamhetsutövarna ska göra en översyn av kostnadsberäkningar för åtgärder, alternativt att schablonåtgärderna stryks till dess att åtgärdsplaner antagits. Miljökvalitetsnormer För att rätt miljökvalitetsnormer ska kunna sättas krävs att tillförlitligt underlag finns att tillgå avseende såväl nuvarande status och referensförhållanden som olika åtgärders möjlighet att i praktiken bidra till ekologiska förbättringar. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer De nya bedömningsgrunderna för hydromorfologi har medfört att en större andel vattenförekomster har klassats ner från god ekologisk status till måttlig ekologisk status under innevarande förvaltningscykel. Det är tydligt att det finns stora brister i det underlagsdata som ligger till grund för klassificeringen av ekologisk status. Expertbedömningar kan göras i de fall det saknas tillräckligt med underlagsdata vid klassificeringen. De motivtexter som redovisas i VISS ger dock sällan någon vägledning till hur klassificeringen gått till, exempelvis redovisas inte på vilket sätt eller på vilka grunder den hydromorfologiska påverkan är relaterad till uppmätta biologiska parametrar. Detta står i direkt strid med de föreskrifter som finns på området. Dessutom saknar 36 % av de 203 berör Vattenfalls hel- och delägda vattenkraftanläggningar klassning utifrån hydromorfologi. Som jämförelser kan nämnas att 88 % av de berör Vattenfalls anläggningar saknar information om klassning avseende den biologiska kvalitetsfaktorn Fisk.

10 Bedömning av konnektivitet i vattendrag i uppströms och nedströms riktning ska enligt bilaga 3 till HVMFS 2013:19 i första hand göras utifrån hur stor andel av de naturligt förekommande fiskarterna som fritt kan vandra utifrån ett referensförhållande. Vid intervjuer med 10 handläggare vid vattenmyndigheternas beredningssekretariat framgår dock att föreskrifterna rörande referensförhållanden i praktiken inte har tillämpats vid klassningen i den innevarande cykeln. Det finns inte heller redovisat i samrådsunderlaget hur eller när det är tänkt att föreskrifterna ska implementeras i bedömningen. Det är en brist att de naturliga referensförhållandena inte har utretts vid klassificering av den ekologiska statusen, eller att en bristanalys angående detta inte redovisas. Hydrologisk regim ska enligt HVMFS 2013:19 klassificeras utifrån ett flertal parametrar som var och en beskriver olika former av avvikelse från naturliga referensförhållanden. Vid en sammanvägd bedömning ger den lägst klassificerade parametern genomslag på hela bedömningen. Klassificeringen av flödesförändringar (benämns flödesregim i HVMFS 2013:19) har i stor utsträckning genomförts utifrån simuleringar med SMHI:s S-HYPEmodell. I förvaltningsplanerna (exempelvis Bottenvikens vattendistrikt s 61) framgår att länsstyrelserna, som har den regionala kunskapen, har kvalitetsgranskat resultaten och i vissa fall kunnat jämföra med de faktiska vattenståndsvariationer som förekommer vid dammar och vattenkraftverk. Enligt intervjusvaren med handläggare från vattenmyndigheternas beredningssekretariat verkar det inte finnas någon länsstyrelse som faktiskt gjort ovanstående. Inte heller beskrivningarna i VISS indikerar att detta är något som utförts i någon större utsträckning. För att säkerställa möjligheten till förutsebarhet och att klassificering och normsättning sker enhetligt för samtliga distrikt är det naturligtvis viktigt att arbetet sker i enlighet med de vägledningar som finns och baseras på tillförlitligt underlag. Än viktigare blir det med beaktande av den betydelse som klassificering och normsättning har för verksamhetsutövaren och dennes möjligheter att fortsätta bedriva sin verksamhet. Bedömningen av en verksamhets miljöpåverkan i samband med t.ex. en tillståndsprövning enligt miljöbalken utgår i hög grad från påverkan på miljökvalitetsnormerna och kvalitetsfaktorerna i bedömningsgrunderna för dessa. När den nuvarande statusen i många fall grundas på expertbedömningar istället för faktisk kunskap finns en stor risk att bedömningen av verksamhetens påverkan på normerna avviker från den faktiska påverkan. Utifrån denna aspekt skulle det vara bättre om vattenförekomster där enbart svagt eller osäkert underlag finns tillgängligt lämnas oklassificerade tillsvidare istället för att en expertbedömning görs. Påverkan på vattenkraftproduktion och reglerförmåga Tillgången till balans- och reglerkraft är av yttersta vikt och behovet av reglerbara energikällor kommer att öka i framtiden Vattenfall är enig med såväl HaV som Energimyndigheten angående vikten av att föreslagna miljöåtgärder inte ger väsentlig påverkan på balans- och reglerkraft och att reglerbehovet kommer att öka i framtiden. Energimyndigheten har i en rapport om vattenkraftens betydelse för elsystemet tagit fram en metod som redovisar reglerförmågan i

11 olika avrinningsområden vilket möjliggör en prioritering av avrinningsområden. 8 Den redovisade reglerförmågan ger ett mått på olika avrinningsområdens betydelse på årsbasis. Än viktigare är vattenkraftens reglerförmåga under en dag, vecka och månad för att klara balanseringen av elanvändningens och övrig elproduktions variation. Den fortsatta ökningen av vindkraften kommer att leda till än större variationer för vattenkraften att hantera i framtiden. Vid bedömningen av om en åtgärd är rimlig eller om undantag ska tillämpas behövs ett mått på hur viktigt ett vattenkraftverk är för elförsörjningssystemet dels för säsongsregleringen, alltså variationen under ett år, dels för korttidsregleringen, variationen under dag och vecka. Därtill kommer även i vilken utsträckning ett kraftverk bidrar till de s.k. systemtjänsterna, dvs. att rätt frekvens och spänning hålls i elsystemet. För den viktiga korttidsregleringen föreslår Vattenfall att kraftverkens relativa reglerbidrag används som utgångspunkt för att bedöma om undantag ska tillämpas. Detta gäller i första hand de stora kraftverken större än 10 MW. Om en åtgärd leder till en minskad vattenkraftproduktion kan denna ersättas med annan, men betydligt dyrare förnybar elproduktion. Om en åtgärd leder till en minskad reglerförmåga måste den ersättas med annan kraftproduktion med motsvarande egenskaper som vattenkraften. Idag finns det ingen annan förnybar elproduktionskälla med motsvarande egenskaper. Närmast tillhands finns i princip bara fossila gasturbiner. Särskilda synpunkter för vissa avrinningsområde Granskning av uppgifter i VISS visar på stora skillnader i hur biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer bedöms och tillämpas vilket leder till risker för feltolkningar och i flera fall direkta felaktigheter i beskrivning av slutsatser och åtgärdsbehov. Vattenfall har gjort detaljgranskningar av uppgifter i VISS gällande avrinningsområdena, Arbågaån, Viskan och Indalsälven. Syftet har varit undersöka om det finns skillnader i hur bedömning av ekologisk status utförts samt i användningen av biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Vattenfalls slutsatser av denna granskning sammanfattas nedan och redovisas detaljerat i Bilaga 1. Även om bara några avrinningsområden har detaljgranskats speglar detta utmaningen i att på ett likvärdigt sätt klassificera ekologisk status eller potential och även hur biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer ska användas. Mot bakgrund av detta kan Vattenfall konstatera att en bättre samordning mellan olika länsstyrelser behöver göras för att inte omotiverade skillnader i användning av biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer ska uppstå. Ekologisk status och potential 8 Vad avgör ett vattenkraftverks betydelse för elsystemet, Underlag till nationell strategi för åtgärder inom vattenkraften, ER 2014:12, Energimyndigheten.

12 För Arbågaån och är motiveringen till den ekologiska statusen i många fall följande Tre av totalt fem bedömda kvalitetsfaktorer ligger till grund för klassningen. Någon närmare förklaring till vilka kvalitetsfaktorer som saknas framgår först vid djupare granskning av kvalitetfaktorerna. Det är trots detta svårt att följa vilka faktorer som avses i motiveringen. För att underlätta användningen av VISS och för att undvika feltolkningar bör det istället framgå av motiveringen vilka kvalitetsfaktorer som varit utslagsgivande för bedömningen. I Viskan har bedömningen att havsvandrande arter som lax och öring kunnat passera det nedersta kraftverket påverkat klassificeringen av ekologisk status i uppströmsliggande vattenförekomster. Men en genomgång av historiska källor visar att det funnits ett naturligt definitivt vandringshinder för dessa arter innan kraftverket byggdes. Detta visar vikten av göra noggranna analyser av referensförhållanden. För Indalsälven är flertalet vattenförekomster klassade som KMV medan några har klassats som naturliga vattenförekomster. Motiveringen till detta är oklar och behöver förtydligas. Biologiska kvalitetsfaktorer För Arbågaån och motsäger många gånger klassificeringen av Fisk de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. Detta eftersom vattendraget enligt expertbedömning under Fisk anses utgöras av torrfåra, medan de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna uppvisar att vattendraget enligt flödesmodelleringen är helt opåverkat av reglering. Det finns också skillnader mellan olika länsstyrelser. Klassificering av de biologiska kvalitetsfaktorerna Bottenfauna samt Påväxt-kiselalger saknas t.ex. i Dalarnas län. För Indalsälven saknas biologiska data eller har inte bedömts vid samtliga statusklassningar. Avsaknaden av biologiska data bedöms vara likartad för övriga älvar där Vattenfall äger storskalig vattenkraft. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Vid klassificeringen av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer har i huvudsak SMHI:s modell S-hype eller en indikativ modell framtagen av Bottenhavets vattendistrikt använts. Ingen av dessa modeller tar hänsyn till vecko-, dygns- eller timreglering. Det innebär att det finns risk för att är klassificerade som naturliga istället borde vara klassificerade som KMV. Förslag till arbetsprocess för framtagande av åtgärdsplaner För att säkerställa att rätt åtgärder genomförs på rätt plats med största möjliga ekologiska nytta krävs tillförlitliga underlagsdata och erfarenhetsbaserad kunskap om olika åtgärders faktiska effekter vilket kan säkerställas genom en stegvis arbetsprocess Arbetet med att komma fram till åtgärdsplaner för varje enskild vattenförekomst år 2018 är mycket omfattande. En av de största bristerna i den pågående processen att fastställa dagens status (klassificering), åtgärdsprogram, miljökonsekvensbeskrivningar samt fastställande av miljökvalitetsnormer är tillgången till framför allt biologiska inventeringsdata. Med inventeringsdata avses vilken faktisk status respektive vattenförekomst har, vilka naturvärden som kan förstärkas etc. Vid genomgången av Vattenfalls vattenförekomster i VISS har det kunnat konstateras att klassificeringarna av Vattenfalls vattenförekomster i mycket stor utsträckning bygger på expertbedömningar,

13 dvs. inga eller bristfälliga data. Med det som utgångsläge är risken stor att felaktiga åtgärder föreslås och/eller den förväntade miljönyttan uteblir efter genomförda åtgärder. Vattenfall har stor förståelse för att tidsschemat är pressat, men att göra allt samtidigt utifrån en bristande kunskapsbas kan bli förödande och leda till stort resursslöseri. Detta uttrycks även i EU-kommissionens meddelande 9. Rätt åtgärder måste genomföras på rätt plats med största möjliga ekologiska nytta samtidigt som den maximala påverkan på vattenkraftproduktionen inte ska överstiga 1,5 TWh per år på den svenska vattenkraftproduktionen. Som verksamhetsutövare både kan och vill Vattenfall hjälpa till i denna pressade situation och har som ett led i detta tagit fram ett förslag till en arbetsprocess. Denna process kan visserligen komma i konflikt med tidsschemat men har som syfte att säkra kvaliteten i processen att miljöanpassa vattenkraften, en resurs som är helt avgörande för en konkurrenskraftig och väl fungerande elmarknad. Utgångspunkten är HaV och Energimyndighetens nationella strategi för åtgärder inom vattenkraften. I den nationella strategins grupp 1 och 2 finns i första hand avrinningsområden där vattenkraftverkens betydelse för elförsörjning väger tyngre än miljövärdena vilket medför förslag på miljöåtgärder som har liten påverkan på elförsörjningen. I grupp 5 och 6 är det tvärt om och i grupp 3 och 4 finns det både och. Den föreslagna inriktningen vad gäller miljöåtgärder i respektive grupp av avrinningsområde är väldigt generell i den nationella strategin. Vi föreslår istället en stegvis arbetsprocess. I ett första steg behöver en mer ingående analys genomföras för att fastställa vilken typ av åtgärder som kan bli aktuella i den enskilda vattenförekomsten och därmed inom hela avrinningsområdet. Vattenfall har erfarenhet av att göra ett sådant analysarbete för både enskilda vattenförekomster och av ett helt avrinningsområde. Men för att få ett tillförlitligt underlag finns det behov av mer biologiska inventeringsdata och därefter måste prioriteringar av möjliga åtgärder utföras. En viktig del av den stegvisa arbetsprocessen är att uppföljningar av åtgärder hinner utföras för att ge kunskap om hur olika åtgärder fungerar. Ett exempel är uppföljning av kumulativa effekter av anläggning av fiskvägar. Detta är ett relativt omfattande och tidskrävande arbete och det blir svårt att göra detta överallt på samma gång. Den föreslagna arbetsprocessen kan delas upp i följande konceptuella steg: 1. Ett antal pilotavrinningsområden inom olika grupper i den nationella strategin, tas fram i samråd med HaV och vattenmyndigheterna. Urvalet kan fördelas på de olika vattendistrikten. Urvalet bör representera olika typer av avrinningsområden. 2. En gemensam metodik för hur inventeringar ska utföras och vilka naturvärden (målarter och habitat) som ska prioriteras tas fram. Även en gemensam metodik för insamling av befintligt underlagsdata måste bestämmas. Förslagvis bildas en arbetsgrupp under ledning av HaV med representanter från länsstyrelser, vattenmyndigheter och vattenkraftbolag. 9 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och Rådet. Ramdirektivet för vatten och översvämningsdirektivet: åtgärder för att nå god status för EUs vatten och minska översvämningsriskerna. COM (2015) 120 final. Bryssel

14 3. För varje avrinningsområde tas i samarbete mellan länsstyrelserna och verksamhetsutövarna fram en plan för hela avrinningsområdet; inventeringsbehov, val av målarter mm. Detta kan för de enskilda vattenkraftverken innebära förslag på genomförande av åtgärder, inga åtgärder eller utrivning beroende på omständigheterna (vad som är miljömässigt och elproduktionsmässigt motiverat). En plan för hur uppföljning av åtgärder ska göras behöver också tas fram. Denna föreslagna process kan sägas vara en utvidgning av Umeälvsprojektet till ett antal pilotprojekt av avrinningsområden inom respektive grupp i den nationella strategin. En djupare genomgång av ett antal typ-avrinningsområden innebär att erfarenheter från dessa områden sedan kan ligga till grund för agerande inom andra, liknande avrinningsområden. Två frågor blir centrala men behöver inte hanteras i denna process; nämligen hur en effektiv prövning av åtgärder ska gå till samt hur åtgärderna, produktionsförluster och eventuell utrivning ska finansieras. Om verksamhetsutövarna och myndigheterna är eniga om vilka åtgärder som ska genomföras bör den juridiska processen bli effektiv. Vad gäller finansieringen är frågeställningen vem eller vilka som ska stå för kostnader för åtgärder, produktionsförluster och eventuell utrivning. Med vänlig hälsning, Claes Hedenström Public and regulatory Affairs Business Communications Vattenfall AB

15 Bilaga 1 Huvudvattendrag EUCD Förslag till ändring Motivering till ändring SE Modellering med S-HYPE bör kontrolleras mer noggrant innan statusklassning utförs Flödets förändringstakt uppgår till -19 % SE SE SE SE SE Dammhöjd ej korrekt, bör ej anges om man saknar uppgift om dammhöjd alternativt bör schablonhöjder användas. Modellering med S-HYPE bör kontrolleras mer noggrant innan statusklassning utförs Modellering med S-HYPE bör kontrolleras mer noggrant innan statusklassning utförs. Dammhöjd ej korrekt, bör ej anges om man saknar uppgift om dammhöjd alternativt bör schablonhöjder användas. Volymsavvikelse i vattendrag bör uppgå till Hög status med avseende på den hydrauliska modelleringen. De biologiska kvalitetsfaktorerna och de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna bör studeras och jämföras för en mer korrekt bedömning av ekologisk status. Dammhöjd ej korrekt, bör ej anges om man saknar uppgift om dammhöjd alternativt bör schablonhöjder användas. Dammhöjden anges som 1 m men den verkliga dammhöjden är 10 m. Detta påverkar beräknad kostnad för föreslagna åtgärder. Flödets förändringstakt uppgår till -19 %. Klassificeringen av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är tvetydig då klassningen av kvalitetsfaktorn Hydrologisk regim (Måttlig status) inte överensstämmer med de underliggande parametrarna som uppnår Hög samt God status. Regleringsgraden (Hydrologisk regim) är 92 %, medan de underliggande parametrarna visar på God samt Hög status. Volymsavvikelsen är beräknad till 12 %. Flödets förändringstakt beräknas till -3 %. Dammhöjderna anges som 1 m men den verkliga dammhöjden är 6 m, 5 m, 3 m, 5 m. Detta påverkar beräknad kostnad för föreslagna åtgärder. Parametern Volymsavvikelse i vattendrag tycks ha fel status (Otillfredsställande) med avseende på motivtexten. Om vattenflödet endast avviker med 5 % ska parametern, enligt HVMFS 2013:19, klassificeras som Hög. Detta framgår i motiveringen men inte av klassificeringen. Vattenförekomsten visar på inkonsekvent bedömning då det under Fisk nämns att vattendraget torrläggs helt periodvis, medan Hydrologisk regim visar att vattenflöde samt vattenvolym inte avviker från det naturliga tillståndet. Det faktum att vattendraget torrläggs helt bör valideras och påverkan på fiskfaunan bör påvisas genom standardiserade provtagningar. vattenförekomster som att volymsavvikelsen i vattendrag samt flödets förändringstakt uppgår till 0 % bör uppmärksammas. Dammhöjderma anges som 3 m men den verkliga dammhöjden är 5 m samt 3 m. Detta påverkar beräknad kostnad för föreslagna åtgärder.

16 SE SE SE SE SE Modellering med S-HYPE bör kontrolleras mer noggrant innan statusklassning utförs. Dammhöjd ej korrekt, bör ej anges om man saknar uppgift om dammhöjd alternativt bör schablonhöjder användas. uppnår Hög status för till följd av att volymsavvikelsen i vattendrag samt flödets förändringstakt uppgår till 0 % bör uppmärksammas. uppnår Hög status för till följd av att volymsavvikelsen i vattendrag samt flödets förändringstakt uppgår till 0 % bör uppmärksammas. Dammhöjd ej korrekt, bör ej anges om man saknar uppgift om dammhöjd alternativt bör schablonhöjder användas. att volymsavvikelsen i vattendrag samt flödets förändringstakt uppgår till 0 % bör uppmärksammas. Dammhöjd ej korrekt, bör ej anges om man saknar uppgift om dammhöjd alternativt bör schablonhöjder användas. att volymsavvikelsen i vattendrag samt flödets förändringstakt uppgår till 0 % bör uppmärksammas. Dammhöjd ej korrekt, bör ej anges om man saknar uppgift om dammhöjd alternativt bör schablonhöjder användas. Volymsavvikelse i vattendrag samt Flödets förändringstakt i vattendrag uppgår till Hög status på grund av modellering enligt S-HYPE som anger 0 % flödes- och volymsavvikelser trots förekomst av sju vandringshinder i vattenförekomsten och angränsande vattenförekomster. Dammhöjden anges som 1 m men den verkliga dammhöjden är 3 m vardera. Detta påverkar beräknad kostnad för föreslagna åtgärder. S-HYPE beräknar att vattendragets flödesregim avviker med 0 % från den naturliga flödesregimen samtidigt som beräknad regleringsgrad uppgår till 33 %. Klassificeringen av Hydromorfologisk regim är mycket osammanhängande med avseende på att 90 % av vattenförekomsten bedöms utgöras av torrfåra, medan S-HYPE beräknar att vattendragets flödesregim är likställt med den naturliga flödesregimen. Dammhöjden anges som 1 m men den verkliga dammhöjden är 10 m, 7 m samt 3m. Detta påverkar beräknad kostnad för föreslagna åtgärder. S-HYPE beräknar att vattendragets flödesregim avviker med 0 % från den naturliga flödesregimen samtidigt som beräknad regleringsgrad uppgår till 35 %. Dammhöjden anges som 1 m men den verkliga dammhöjden är 5 m. Detta påverkar beräknad kostnad för föreslagna åtgärder. Hydrologisk regim uppnår Hög status och har enbart bedömts utifrån modellering med hjälp av S-HYPE som visar 0 % förändringar i flöde samt volymsavvikelse. Dammhöjden anges som 1 m men den verkliga dammhöjden är 3m. Detta påverkar beräknad kostnad för föreslagna åtgärder.

17 SE SE SE SE SE SE att volymsavvikelsen i vattendrag samt flödets förändringstakt uppgår till 0 % bör uppmärksammas. Dammhöjd ej korrekt, bör ej anges om man saknar uppgift om dammhöjd alternativt bör schablonhöjder användas. att volymsavvikelsen i vattendrag samt flödets förändringstakt uppgår till 0 % bör uppmärksammas att S-HYPE beräknar 0 % förändring från det naturliga tillståndet bör uppmärksammas att S-HYPE beräknar 0 % förändring från det naturliga tillståndet bör uppmärksammas. Dammhöjd ej korrekt, bör ej anges om man saknar uppgift om dammhöjd alternativt bör schablonhöjder användas. att S-HYPE beräknar 0 % förändring från det naturliga tillståndet bör uppmärksammas. att volymsavvikelsen i vattendrag samt flödets förändringstakt uppgår till 0 % bör uppmärksammas S-HYPE beräknar att vattendragets flödesregim avviker med 0 % från den naturliga flödesregimen samtidigt som beräknad regleringsgrad uppgår till 25 %. Dammhöjden anges som 1 m men den verkliga dammhöjden är 4 m. Detta påverkar beräknad kostnad för föreslagna åtgärder. S-HYPE beräknar att vattendragets flödesregim avviker med 0 % från den naturliga flödesregimen samtidigt som beräknad regleringsgrad uppgår till 27 %. Hydrologisk regim uppnår Hög status då samtliga underliggande parametrar modellering enligt S-HYPE. Modellverktyget har beräknat att sjöns vattenstånd förändras med 0 meter från det naturliga tillståndet samt att vattenståndets förändringstakt uppgår till 0 %. Klassificeringen av Hydromorfologisk regim är mycket osammanhängande med avseende på att 40 % av vattenförekomsten utgörs av torrfåra, medan S-HYPE beräknar att vattendragets flödesregim är likställt med den naturliga flödesregimen. Dammhöjden anges som 1 m men den verkliga dammhöjden är 5 m. Detta påverkar beräknad kostnad för föreslagna åtgärder. Två av fem hydromorfologiska kvalitetsfaktorer uppnår Hög status till följd av att flödesmodellen S-HYPE visar att volymsavvikelsen i vattendrag samt flödets förändringstakt uppgår till 0 %. Detta anses orimligt med tanke på att vattendraget är påverkat av en regleringsdamm. Hydrologisk regim uppnår Hög status då samtliga underliggande parametrar modellering enligt S-HYPE.

18 Arbogaån SE SE SE SE att volymsavvikelsen i vattendrag samt flödets förändringstakt uppgår till 0 % bör uppmärksammas. Dammhöjd ej korrekt, bör ej anges om man saknar uppgift om dammhöjd alternativt bör schablonhöjder användas. att volymsavvikelsen i vattendrag samt flödets förändringstakt uppgår till 0 % bör uppmärksammas Olika vandringshinders betydelse för klassificering av Konnektivitet bör klargöras. Volymsavvikelse i vattendrag bör uppgå till Hög status med avseende på den hydrauliska modelleringen. Dammhöjd ej korrekt, bör ej anges om man saknar uppgift om dammhöjd alternativt bör schablonhöjder användas. Kvalitetsfaktorn Hydrologisk regim baseras på parametrarna Volymsavvikelse i vattendrag samt Flödets förändringstakt i vattendrag vilka båda uppvisar Hög status utifrån modellering av S-HYPE. Dammhöjden anges som 1 m men den verkliga dammhöjden är 5 m, 3 m, 5 m samt 3 m. Detta påverkar beräknad kostnad för föreslagna åtgärder. Klassificeringen av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är tvetydig då klassningen av kvalitetsfaktorn Hydrologisk regim (Måttlig status) inte överensstämmer med de underliggande parametrarna som uppnår Hög status. Regleringsgraden beräknas till 32 % medan flödesmodellen S-HYPE beräknar att vattendragets flödesregim avviker med 0 % från den naturliga flödesregimen. "Konnektivitet" ges Måttlig status och kan jämföras med Lilla Lövsjön SE där samma antal vandringshinder (ett i vattenförekomsten samt två i direkt anslutande vattenförekomster) ger sämre status (Dålig). Parametern Volymsavvikelse i vattendrag tycks ha fel status (Otillfredsställande) med avseende på motivtexten. Om vattenflödet endast avviker med 5 % ska parametern, enligt HVMFS 2013:19, klassificeras som Hög. Detta framgår i motiveringen men inte av klassificeringen. För denna vattenförekomst har en schablon använts för att ange höjden på tre dammar medan en annan bedömning har använts för de övriga tre dammarna. Anledningen till att vissa dammar har getts en specifik dammhöjd, och hur denna har erhållits, samt att vissa dammar bedömts med hjälp av en schablon framgår inte.. För Vattenfalls dammar stämmer inte de angivna höjderna om 5,5 m (Kungsfors Mellandammen) samt 3,2 m (Norra Hörken) då dessa dammar uppgår till 3 m respektive 4 m.

19 Arbogaån Arbogaån Arbogaån Arbogaån SE SE SE SE Underlagsdata till angiven regleringsgrad bör redovisas.. Om modellering är gjord med hjälp av S-HYPE bör detta framgå eftersom ett i dagsläget mycket stort spann på regleringsgrad är angivet Underlagsdata från elfisken bör valideras och klassificering av "Fisk" bör ses över. Nätprovfisket bör användas för att utvärdera vattenförekomstens försurningsgrad, ej för att bedöma fiskfaunan. Underlagsdata till angiven regleringsgrad bör redovisas. Om modellering är gjord med hjälp av S-HYPE bör detta framgå eftersom ett i dagsläget mycket stort spann på regleringsgrad är angivet Underlagsdata från elfisken bör valideras och klassificering av "Fisk" bör ses över. Underlagsdata till angiven regleringsgrad bör redovisas.. Om modellering är gjord med hjälp av S-HYPE bör detta framgå eftersom ett i dagsläget mycket stort spann på regleringsgrad är angivet Underlagsdata till angiven regleringsgrad redovisas ej Vattenförekomsten är regelbundet elfiskad men endast två elfisken har använts i klassificering av "Fisk". Anledningen är oklar, liksom varför kvalitetsfaktorn Fisk bedöms som Dålig. Baserat på elfisket 2009 bör statusen uppgå till God och elfisket från 2012 bör inte anses representativt men har troligtvis varit utslagsgivande för klassificeringen. Endast ett nätprovfiske ligger till grund för att bedöma sjöns fisksamhälle. Därutöver är fisket riktat mot mört för att undersöka försurningen i sjön. Underlagsdata till angiven regleringsgrad redovisas ej Klassificeringen av ekologisk status grundas på kvalitetsfaktorn Fisk vilken i sin tur är grundad på två elfisken under Underlaget är mycket litet och det bör ifrågasättas att kvalitetsfaktorn får så stort genomslag på den ekologiska statusen. Underlagsdata till angiven regleringsgrad redovisas ej

20 Upperudsälven Upperudsälven SE SE Med avseende på historisk påverkan kan klassificering av tillkomst/härkomst diskuteras med anledning av att vattenförekomst SE är klassad som KMV. Karlsforsälvens utlopp via Gustavsfors (SE ) bedöms idag vara naturligt trots omfattande historiska rensningar m.m. Det bör tydliggöras med vilken motivering utloppet vid Skifors har klassats som KMV. Med avseende på historisk påverkan kan klassificering av tillkomst/härkomst diskuteras med anledning av att vattenförekomst SE är klassad som KMV. Karlsforsälvens utlopp via Gustavsfors (SE ) bedöms idag vara naturligt trots omfattande historiska rensningar m.m. Det bör tydliggöras med vilken motivering utloppet vid Skifors har klassats som KMV. Västra Silen har två utlopp, vid Gustafsfors samt Skifors. Vattenförekomsten vid Gustafsfors är historiskt påverkad genom rensning och grävning och beskrivs som ett svagare utlopp än det vid Skifors. (Kongl. Maj:ts och Riksens Bergscollegii utslag ). Utloppet vid Skifors beskrivs som "ej genom konst bildadt eller utwidgat" (Häradsrättens dom 1843), dock är denna vattenförekomst (SE ) klassificerad som KMV. Vid Skifors och Gustafsfors finns endast regleringsdammar, ej vattenkraftsverk. Motivering till klassning av KMV saknas, därför är det oklart om klassningen beror på vattenkraftsproduktion eller på grund av det faktum att närområdet är 100 % aktivt brukad mark/bebyggd mark. Länsstyrelsen har kontaktats och angav att det är vattenkraftsproduktionen som styr klassning av KMV. Det är i sådant fall märkligt att Skifors är KMV då ingen produktion äger rum på platsen och ingen nolltappning förekommer. Västra Silen har två utlopp, vid Gustafsfors samt Skifors. Vattenförekomsten vid Gustafsfors är historiskt påverkad genom rensning och grävning och beskrivs som ett svagare utlopp än det vid Skifors. (Kongl. Maj:ts och Riksens Bergscollegii utslag ). Utloppet vid Skifors beskrivs som "ej genom konst bildadt eller utwidgat" (Häradsrättens dom 1843), dock är denna vattenförekomst (SE ) klassificerad som KMV. Vid Skifors och Gustafsfors finns endast regleringsdammar, ej vattenkraftsverk. Motivering till klassning av KMV saknas, därför är det oklart om klassningen beror på vattenkraftsproduktion eller på grund av det faktum att närområdet är 100 % aktivt brukad mark/bebyggd mark. Länsstyrelsen har kontaktats och angav att det är vattenkraftsproduktionen som styr klassning av KMV. Det är i sådant fall märkligt att Skifors är KMV då ingen produktion äger rum på platsen och ingen nolltappning förekommer.

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB

Läs mer

Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14

Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14 1(10) Vattenmyndigheten i Bottenvikens Vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenhavets Vattendistrikt Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Tekniska verken i Linköping ABs (publ) synpunkter i samrådet för vattenförvaltningen i Södra Östersjöns vattendistrikt

Tekniska verken i Linköping ABs (publ) synpunkter i samrådet för vattenförvaltningen i Södra Östersjöns vattendistrikt Tekniska verken Datum 2015-04-29 1/1 Referens Kristina Appleby Telefonnummer 013-20 92 87 Länsstyrelsen i Kalmar län Att: Vattenmyndigheten 39186 Kalmar Märke / Diarienummer 537-5346-2014 Tekniska verken

Läs mer

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt Author Stéphanie Nicolin Phone +46 10 505 00 00 Mobile 0046(0)72 718 22 68 E-mail stephanie.nicolin@afconsult.com Date 2015-04-15 Project ID 6054235 Statkraft Sverige AB Remissvar gällande förslag till

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT HUVUDRAPPORT 2012-05-15. VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT HUVUDRAPPORT 2012-05-15. VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT HUVUDRAPPORT 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2012-05-15

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft 2 Laxen i Vindelälven vandrar upp till 26 mil för att kom till sina lekvatten. Vi arbetar med biologisk mångfald Sveriges riksdag har beslutat att Sveriges

Läs mer

7 Arbetet med Åtgärdsprogram 2015

7 Arbetet med Åtgärdsprogram 2015 Protokoll nr 3 2013 Vattendelegationen för Bottenhavets vattendistrikt Onsdag den 4 december 2013, kl.10.00 16.00 Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen Västernorrlands län, Nybrogatan 15, Härnösand Närvarande

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Datum 2009-06-18 Ert datum. Skellefteå Kraft avger härmed sitt svar på rubricerade remiss.

Datum 2009-06-18 Ert datum. Skellefteå Kraft avger härmed sitt svar på rubricerade remiss. Rraft~ Tjänsteställe/Handläggare Stab Rolf Lindgren, tfn 0910-77 29 61 Datum 2009-06-18 Ert datum jjr-/i5jli; Vårref n 217668.. t..- _ Er beteckn; 9,.,. \.", tl (If ) )'. J l I:"" 15'1l1i:sl " Vatten myndigheten

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 4: SMÅSKALIG VATTENKRAFT FISKVÄGAR, MILJÖANPASSADE FLÖDEN, BIOTOPVÅRDSÅTGÄRDER 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport ~~,c. 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås

Stockholm Arlanda Airport ~~,c. 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås *T* -+e+ Stockholm Arlanda Airport ~~,c SWEDAVIA SWEDISH AIRPORTS 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås Yttrande över Vattenmyndighetens remiss angående

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Konsekvensanalys Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Modifierade Vattendrag (KMV)

Konsekvensanalys Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Modifierade Vattendrag (KMV) Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Christian Bostorp Claes Hedenström Olof Nilsson Erik Sparrevik Innehållsförteckning 1. Förord... 2 2. Sammanfattning...

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Stockholm den 31 oktober 2014

Stockholm den 31 oktober 2014 R-2014/1013 Stockholm den 31 oktober 2014 Till Miljödepartementet M2014/1451/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA

Läs mer

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken Från torrt till vått Prövning enligt miljöbalken Kammarkollegiet är en myndighet som för det allmännas talan i miljödomstolen. Talan gäller tillståndsprövningar, omprövningar och återkallelser av tillstånd

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Status, potential och kvalitetskrav

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson,

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 REMISSVAR Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 Diarienummer 537-9859-2014 (Bottenviken) Diarienummer 537-7197-14 (Bottenhavet) Diarienummer 537-5058-14 (Norra Östersjön) Diarienummer

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbottens synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens vattendistrikt

Länsstyrelsen i Västerbottens synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens vattendistrikt YTTRANDE 1(28) Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr: 537-9859-2014 Vattenmyndighetens kansli 971 86 Luleå Länsstyrelsen i s synpunkter på samrådet inom vattenförvaltningen 2015-2021 i Bottenvikens

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Bilaga C. Bedömningsgrunder för hydromorfologi. Till Handbok 2007:4. Efter den 1 juli 2011

Bilaga C. Bedömningsgrunder för hydromorfologi. Till Handbok 2007:4. Efter den 1 juli 2011 Bilaga C Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmy ndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havoch vatten.se www.havochvatten. se/publikationer Till Handbok 2007:4 Bedömningsgrunder

Läs mer

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Havs och Vatten myndigheten

Havs och Vatten myndigheten Havs och Vatten myndigheten Yttrande STRÅLSÄKFCH-r Datum 2012-05-25 Handläggare Ann-Sofie Wernersson Dnr 165-11 M1333-11 samt 283-11 (Strålsäkerhetsmyndigh ref 12-399) Dir tel 010-698 6355 Mottagare Nacka

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Rikedomar runt rinnande vatten. De ekonomiska värdena av en miljöanpassad vattenkraft

Rikedomar runt rinnande vatten. De ekonomiska värdena av en miljöanpassad vattenkraft Rikedomar runt rinnande vatten De ekonomiska värdena av en miljöanpassad vattenkraft 2 RIKEDOMAR RUNT VATTEN Innehållsförteckning FÖRORD...3 1. SAMMANFATTNING...4 2. BAKGRUND OCH SYFTE...6 2.2 Vattenkraftens

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015 VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015 DAGENS PROGRAM 10.00 - Syfte med dagen - Referensgruppen, presentation - Presentation

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

KALLELSE OCH FÖREDRAGNINGSLISTA

KALLELSE OCH FÖREDRAGNINGSLISTA KALLELSE OCH FÖREDRAGNINGSLISTA Till miljö- och byggnämndens sammanträde Måndagen den 31 augusti 2009 kl. 13.00 Grums kommunhus, sammanträdesrummet Sågen OBS! Inget gruppmöte för Socialdemokratiska partigruppen.

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft

Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft Sv Dagbladet 6/10 2013 Debatt (totalt 4 artiklar) Vattenverksamhetsutredningens förslag hotar satsningarna på ett fossilfritt energisystem och riskerar

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson UPPDRAG Åbyfors Tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1300884000 UPPDRAGSLEDARE Karin Alenius UPPRÄTTAD AV DATUM 09 PLATS Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö DATUM 2013-12-17 TID 13.00-15.30 NÄRVARANDE Jan

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2014-09-15 Arbetsmaterial Missiv Samråd om Förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogam samt miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer