Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt

Transkript

1 1(8) Bilaga till Vattenregleringsföretagens svar på Samråd, dnr Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt VRF samordnar årsreglering i sex av Sveriges tio mest betydelsefulla kraftverksälvar. Vi anser att dessa älvar, inkl. utbyggda biflöden, i sin helhet är utbyggda för kraftproduktion. Den storskaliga reglering och elproduktion som bedrivs genom regleringsföretagen och dess delägare utgör ett system som i sin helhet bör utpekas som kraftigt modifierat. Utifrån denna ståndpunkt vill vi särskilt peka på, i vårt tycke, felaktigt satta miljökvalitetsnormer i nedanstående nämnda vattenförekomster. Ångermanälven, Indalsälven och Ljusnan Vattenförekomster med MKN GEP 2027 VRF noterar att huvudfårorna i Göta älv och Luleälven åsatts MKN Måttlig Ekologisk Potential. I den Nationella strategin heter det att för älvarna i grupp 2 bl.a. Ångermanälven, Indalsälven och Ljusnan bör strategin vara motsvarande som Luleälven dvs. huvudsakligt fokus på kraftproduktion. Då den slutliga innebörden av MKN GEP resp. Måttlig EP inte är känd är det inte möjligt att kvantifiera skillnaden i åtgärdsbehov, men VRF reser frågan om inte även huvudfårorna i älvarna i grupp 2 bör ha Måttlig EP som MKN. Ångermanälven Rörströmsälven, MKN GES 2021 Vattenförekomster: SE , SE , SE , SE , SE , SE och SE Vattenförekomsterna Bellvikssjön och Sundsjön regleras genom dammen i Sundsjöns utlopp och är i dagsläget inte utpekade som KMV trots att Länsstyrelsen gjort bedömning att dessa sjöar har en otillfredsställande status för hydrologisk regim. Dessa sjöar är påverkade av årsreglingen av Ormsjön och överledning av vatten från Korpån till Dabbsjön. Dessa sjöar har ingen hög regleringsgrad, men regleringen innebär att delar av vårfloden som skulle lett till spill i nedströms liggande kraftverk kan sparas och användas för produktion vintertid. Vi noterar att denna sträcka är ett Natura 2000 område, men att årsreglering av Ormsjön pågått långt innan området pekades ut som Natura VRF anser att Bellvikssjön, Sundsjön och de nedströms liggande vattenförekomster fram till kraftverket i Borgforsen inte kan uppnå god ekologisk status pga. reglering från KMVutpekande Ormsjön och därför bör pekas ut som KMV med MKN GEP Indalsälven Indalsälven är i den Nationella strategin placerad i grupp 2 med inriktningen huvudsakligt fokus på kraftproduktionen. I Indalälven finns dock ett stort antal naturliga vattenförekoms-

2 2(8) ter insprängda mellan KMV-klassade förekomster. VRF bedömer att det inte är möjligt att uppnå en god ekologisk status på de sträckor som är naturliga vattenförekomster samtidigt som möjligheten till årsreglering skall bibehållas för de KMV-utpekade vattenförekomsterna. Storsjön, MKN GES 2021 SE Storsjön är Sveriges fjärde största årsregleringsmagasin och har idag måttlig status för kvalitetsfaktorn hydrologisk regim. För att uppnå god status på hydrologisk regim får vattenståndet i snitt avvika med max 25 cm från naturligt vattenstånd. I Storsjön motsvarar varje cm vattenstånd 4,5 Mm 3 och ett energiinnehåll om drygt 3 GWh. En anpassning från nuvarande genomsnittliga avvikelse från naturligt vattenstånd (ca 55 cm) skulle alltså innebära att stora volymer som nu kan tappas under vinter måste tappas under vår- och sommar. MKN god ekologisk status påverkar förutom Storsjön även en rad uppströms liggande årsregleringsmagasin. Sammantaget skulle det innebära att årsregleringen i Indalsälven kraftigt inskränktes. Eftersom Storsjön länge varit reglerad på nuvarande sätt skulle det naturliga vattenståndet förmodligen inte heller uppskattas av boende runt Storsjön. Det är svårt att ens föreställa sig allt arbete som kommer att krävas för att Storsjön skall uppfylla de krav som ställs för god ekologisk status och konsekvenserna därav. VRF anser att Storsjön och vattenförekomster från Storsjön och ned till havet måste pekas ut som KMV med MKN GEP alt. Måttlig EP 2027 baserat på deras betydelse för kraftproduktionen och på grund av påverkan från andra KMV-utpekade sjöar och vattendrag. Stor-Rensjön och Anjeströmmen (uppströms Anjan) MKN GES 2021 Vattenförekomster: SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE och SE Näldsjön, Alsensjön och Ytterån MKN GES 2021 Vattenförekomster: SE , SE , SE , SE , SE och SE Näkten och Billstaån MKN GES 2021 Vattenförekomster: SE , SE , SE och SE Årsregleringsmagasinen i Näldsjön, Alsensjön och Näkten är viktiga komplement till Storsjöns magasin. Deras magasinvolymer motsvarar ett energiinnehåll om ca 115 GWh. Det kan noteras att dessa årsregleringar är till förmån för kraftverken nedströms Storsjön och inte (primärt) för de mindre kraftverk som ligger i anslutning till magasinen. Magasinet i Stor- Rensjön har en stor regleringsgrad och kan betraktas som flerårsmagasin. Magasinvolymen motsvarar ett energiinnehåll om ca 95 GWh.

3 3(8) Hydrologisk regim har klassats som otillfredsställande för flera av dessa förekomster, men de har inte pekats ut som KMV. För att uppnå god status för hydrologisk regim försvinner i stor uträckning möjligheten till att spara vår- och sommarvatten för att öka tappningen under vinterperioden. Enskilt är vart och ett av dessa magasin inte av stor nationell betydelse, men tillsammans och tillsammans med andra magasin av samma karaktär kan den sammantagna effekten på möjlighet till vinterproduktion bli betydande. VRF anser att dessa magasin har betydelse för årsregleringen i Indalsälven. Det finns i dagsläget inte någon beskrivning av konsekvenserna för kraftproduktionen pga. ändrade regleringsmöjligheter och VRF anser att dessa vattenförekomster bör pekas ut som KMV med MKN GEP 2027 pga. betydelse för kraftproduktionen i Indalsälven. Långan nedströms Landösjön, MKN GES 2021 Vattenförekomster: SE och SE Hotagen, och Hårkan nedströms Ockern MKN GES 2021 Vattenförekomster: SE , SE , SE , SE , SE Hydrologisk regim har klassats som otillfredsställande för flera av dessa vattenförekomster men de har inte pekats ut som KMV. Dessa vattenförekomster ingår i Natura 2000-områden, men de har alla påverkats av årsreglering och kraftproduktion under en lång tid innan de blev Natura I de övre delarna av Långan finns de stora årsregleringsmagasinen Burvattnet, Mjölkvattnet, Korsvattnet, Övre Oldsjön som tillsammans med Landösjön har ett totalt energiinnehåll i magasinen om ca 550 GWh. Alla dessa är KMV-utpekande. För att uppnå god ekologisk status i Långan nedströms Landösjön försvinner stor del av möjligheten till årsreglering från dessa magasin. Hotagen i Hårkan ligger nedströms de stora årsregleringsmagasinen Stora Stensjön (KMV) och Stor-Foskvattnet (KMV). Tillsammans har de ett energiinnehåll på ca 425 GWh. Utloppet från Hotagen är KMV klassat. I nedre delar av Hårkan finns också sträckor med miljökvalitetsnorm GES. Sammantaget skulle miljökvalitetnorm GES på delar av Långan och Hårkan innebära att möjlighet till årsreglering i dessa biflöden till Indalsälven försvinner. Detta påverkar inte bara produktion i Hårkan och Långan utan skulle också ha en stor påverkan på vinterproduktion i huvudfåran och ett ökat spill under vårflod. VRF anser att Hotagen, sträckorna nedströms Ockern i Hårkan och sträckor i Långan nedström Landösjön inte kan uppnå god ekologisk status pga. reglering från KMV-utpekade vattenförekomster och bör förklaras som KMV med MKN GEP 2027 på grund av påverkan från andra KMV-utpekade förekomster.

4 4(8) Ljungan Sträckan Storsjön till Flåsjön MKN GES 2021 Vattenförekomster: SE , SE och SE Denna sträcka är outbyggd men påverkas av årsregleringen av Storsjön. Sträckan är ett Natura 2000 område, men har påverkats av Storsjöns årsreglering under lång tid innan området pekades ut som Natura Vattenförekomsterna är inte utpekade som KMV trots att hydrologisk regim i VISS är klassad som otillfredsställande eller dålig efter expertbedömning. En tappning från Storsjön som motsvarar god status för hydrologisk regim på denna sträcka skulle i princip innebära att möjligheten att nyttja magasinet i Storsjön för vintertappning försvinner. Energiinnehållet i Storsjöns magasin är drygt 100 GWh. VRF anser att vattenförekomsterna mellan Storsjön och Flåsjön bör utpekas som KMV med MKN GEP 2027 på grund av påverkan från KMV-utpekade Storsjön vars magasin är av stor vikt för kraftproduktinen i Ljungan. Ljusnan Ljusnan är i den Nationella strategin placerad i grupp 2, dvs. med huvudsakligt fokus på kraftproduktionen. I Ljusnans huvudfåra finns dock långa sträckor med naturliga vattenförekomster och MKN god ekologisk status, t.ex. sträckan från Vikarsjön till Sveg i övre Ljusnan, strax nedströms de KMV-klassade stora årsregleringsmagasinen Lossen, Grundsjöarna, Övre och Nedre Särvsjön. Med den vattenföring som krävs för att uppnå god status på kvalitetsfaktorn hydrologisk regim på dessa sträckor skulle stora delar av årsregleringen i Ljusnan gå förlorad. På grund av det stora antalet vattenförekomster som berörs av årsregleringen i Ljusnan och Voxnan nämns nedan endast själva magasinen. Dessa påverkar dock alla nedströms liggande vattenförekomster. Härjeån nedströms Härjeåsjön MKN GES2021 Vattenförekomst: SE Sträckan direkt nedström Härjeåsjön, ned till Kvarnforsens kraftverk är inte utpekad som KMV trots att klassning för hydrologisk regim är otillfredsställande och både Härjeåsjön och Härjeån nedströms Kvarnforsens kraftverk är klassade som KMV. Tappningen till Kvarnforsen bestäms från Härjeåsjön så denna sträcka borde också vara KMV. Möjligtvis kan det ha blivit något fel, då sträckan Härjeån uppströms Lillhärdal (SE ) är KMVutpekad. Vi vet dock inte om något kraftverk eller reglering där.

5 5(8) Ljusnan: Hennan, Linsellsjön, Hundsjön, Målingen, Kvarnsjön, Stor-Öjingen och Ol- Gummessjön, MKN GES2021 Vattenförekomster: SE , SE , SE , SE , SE , SE och SE Dessa är alla mindre årsregleringsmagasin i sidofåror till Ljusnan. Årsregleringen i dessa magasin är till förmån för kraftverken i huvudfåran. Störst betydelse har Hennan med en total magasinvolym motsvararande ca 13 GWh. För Hennan har också hydrologisk regim klassats som otillfredsställande men Hennan har inte pekats ut som KMV. För att uppnå god status för hydrologisk regim försvinner i stor uträckning möjligheten till att spara vår- och sommarvatten för att öka tappningen under vinterperioden. På grund av konnektivitetsproblem är den hydromorfologiska statusen för dessa (med något undantag) dålig. Vid alla dessa dammar finns förslag på fiskväg. VRF anser att det är ekonomiskt orimligt att bygga fiskvägar vid varje regleringsdamm. Enskilt är vart och ett av dessa magasin inte av avgörande betydelse för årsregleringen av Ljusnan, men tillsammans och tillsammans med andra magasin av samma karaktär kan den sammantagna effekten på möjligheten till vinterproduktion bli betydande. Befintligt underlag för att bedöma påverkan av nuvarande reglering är dåligt, och konsekvenserna av ändrade regleringsmöjligheter inte alls belysta. Genom att klassa dessa förekomster som KMV ges en möjlighet att i en plan för hela avrinningsområdet göra en avvägning mellan miljöåtgärder och elproduktion. Det finns i dagsläget inte någon beskrivning av konsekvenserna för kraftproduktionen pga. ändrade regleringsmöjligheter i dessa magasin och VRF anser att dessa och de vattenförekomster som ligger nedströms dessa bör pekas ut som KMV med MKN GEP Voxnan: Amsen, Tandsjön, Fågelsjön-Tyckeln, Stor-Jättsjön, Storhamrasjön, Dåasen, Storryggen, Lossjön, Lången, Grycken-Nöungen, Tälningen och Mållången MKN GES 2021 Vattenförekomster: SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE Dessa är alla mindre årsregleringsmagasin i Voxnans avrinningsområde. För flera av dessa sjöar har den hydrologiska regimen klassats som otillfredsställande men ingen av dessa är klassad som KMV. I den tidigare förvaltningscykeln var dock flera utpekade som KMV. Voxnan är Natura 2000-område, men årsregleringen från dessa magasin har påverkat Voxnan under en lång tid innan Natura 2000 området bildades. Enskilt är vart och ett av dessa magasin inte av avgörande betydelse. Tillsammans bidrar de dock till en årsreglering av Voxnan som leder till en mindre vårflod med ett minskat spill och en ökad produktion vintertid, dels i Alfta kraftverk, dels i de stora kraftverken i nedre Ljusnan. Den totala magasinvolymen motsvarar ett energiinnehåll om ca 60 GWh. De största magasinen är Storhamrasjön och Mållången med en magasinvolym motsvarande ca 13 GWh vardera. Med krav på god status försvinner i stort möjlighet till att spara detta innehåll till vinterperioden.

6 6(8) Liksom för de mindre magasinen i Ljusnan är konsekvenserna av ändrade regleringsmöjligheter inte alls belysta, varken avseende produktion, miljönytta eller översvämningsrisker. Genom att klassa dessa förekomster som KMV ges en möjlighet att i en plan för hela avrinningsområdet göra en avvägning mellan miljöåtgärder och elproduktion. VRF anser att Voxnans reglering är av betydelse för kraftproduktionen. Då konsekvenserna av ändrade regleringsmöjligheter inte är belysta anser VRF att dessa magasin och de vattenförekomster som ligger nedströms dessa bör pekas ut som KMV med MKN GEP 2027 pga. deras betydelse för kraftproduktionen i Voxnan och nedre Ljusnan. Dalälven Möjlighet till årsregleringen i Dalälven finns främst i Österdalälven, Oreälven och Lillälven. I Västerdalälven är regleringsgraden låg. Av Dalälvens årsregleringsmagasin är endast Trängslet och Vässinjärvi utpekade som KMV. Stora delar av Dalälven är naturliga förekomster med miljökvalitetnorm GES God status för hydrologisk regim i Dalälvens huvudfåra skulle innebära en vattenföring nära naturlig. Som nämnts i generella kommentarer så pekar en översiktlig analys mot att produktionen under vinterhalvåret med naturlig vattenföring minskar med 0,6-1,0 TWh. En del av minskningen tas igen under sommaren men spillet under vårfloden skulle motsvara ung. 7 % av hela älvens produktion eller runt 0,3 TWh. En vattenföring nära naturlig skulle innebära en större vårflod vilket samhällena längs Dalälven ofta inte är inrättade för. På grund av det stora antalet vattenförekomster i Dalälven som berörs av årsregleringen nämns i nedanstående genomgång endast själva magasinen. Dessa påverkar dock alla nedströms liggande vattenförekomster. Siljan och Orsasjön MKN GES 2021 Vattenförekomst: SE och SE Siljan är det näst största regleringsmagasinet i Dalälven och mycket viktigt för årsregleringen av Dalälven och för att dämpa flöden från Österdalälven och Ore älv. Både Orsasjön, Siljan och deras utlopp har MKN GES I Siljan motsvarar varje cm vattenstånd ca 1 GWh. En anpassning från nuvarande vattenstånd skulle innebära att stora volymer som nu kan tappas under vinter måste tappas under vår- och sommar. För att uppnå god status för hydrologisk regim i dessa vattenförekomster skulle årsregleringen från de KMV-klassade magasinen i Trängslet och Vässinjärvi i stor utsträckning också behöva upphöra. I princip skulle då alla möjligheter till mer omfattande årsreglering i Dalälven försvinna. Precis som Storsjön (Indalsälven) har Siljan varit reglerad under en mycket lång tid och det är svårt att ens föreställa sig allt arbete som kommer att krävas för att Siljan skall uppfylla de krav som ställs för god ekologisk status och konsekvenserna därav. VRF anser att Siljan måste förklaras som KMV med MKN GEP alt. Måttlig EP 2027 och sträckor nedströms till havet som KMV med MKN GEP 2027 baserat på deras betydelse för kraftproduktionen i Dalälven och på grund av påverkan från andra KMV-utpekade vattenförekomster.

7 7(8) Amungen, Balungen och Ljugaren (Lillälven) MKN GES 2021 Vattenförekomster: SE , SE och SE Amungen är det tredje största årsregleringsmagasinet i Dalälven. Tillsammans med Balungen och Ljugaren motsvarar magasinsvolymen ett energiinnehåll om 107 GWh. Dessa magasin är tillsammans viktiga för regleringsmöjligheterna i Dalälven nedström Siljan. Det kan noteras att dessa årsregleringar är till förmån för kraftverken i huvudfåran och inte (primärt) för de mindre kraftverk som ligger i anslutning till magasinen. Dessa sjöar var i den tidigare förvaltningscykeln utpekade som KMV. Hydrologisk regim för Amungen och Balungen har i nuvarande cykel också klassats som otillfredsställande, men sjöarna har inte pekats ut som KMV. VRF anser att årsregleringsmagasinen Amungen, Balungen och Ljugaren samt sträckor nedströms bör utpekas som KMV med MKN GEP 2027 baserat på deras betydelse för kraftproduktionen i Dalälven. Skattungen-Oresjön (Oreälven) MKN GES 2021 Vattenförekomster: SE och SE Skattungen-Oresjön ligger nedström KMV-klassade Vässinjärvi och Noppikoski kraftverk. Utloppet av Oresjön är också naturlig förekomst med MKN GES. VRF bedömer att det inte är möjligt att uppnå god status för hydrologisk regim i Skattungen-Oresjön och dess utlopp samtidigt som möjligheten till årsreglering från KMV-klassade Vässinjärvi bibehålls. Skattungen- Oresjön är även ett stort årsregleringsmagasin och viktigt för regleringen uppströms Siljan. Hydrologisk regim är för Oresjön klassad som otillfredsställande. VRF anser att Skattungen-Oresjön och vattenförekomster nedströms till Siljan bör utpekas som KMV med MKN GEP 2027 utifrån svårighet att uppnå GES pga. påverkan från andra KMV-utpekade förekomster. Horrmunden, Öjen, Venjansjön, Stor-Flaten och Stora Snesen (Västerdalälven) MKN GES 2021 Vattenförekomster: SE , SE , SE , SE och SE I Västerdalälven är regleringsmöjligheterna små. Regleringsgraden vid Mockfjärds kraftverk är endast ca 9 %. De större magasin som finns här; Horrmunden, Öjen, Venjansjön, Stor- Flaten och Stora Snesen har tillsammans en magasinvolym som motsvarar ett energiinnehåll om ca 122 GWh. Den låga regleringsgraden gör att dessa regleringsmagasin är av stor vikt för produktionen i Västerdalälven. Alla magasinsmöjligheter bidrar här till ett minskat spill på våren och till ökade produktion vintertid. Stor-Flaten, Stora Snesen, Venjansjön och Öjen klassades i den tidigare förvaltningscykeln som KMV.

8 8(8) VRF anser att Horrmunden, Öjen, Venjansjön, Stor-Flaten och Stora Snesen alla bör utpekas som KMV med MKN GEP 2027 pga. deras stora betydelse för reglering och produktion i Västerdalälven. Mindre årsregleringsmagasin Österdalälven, Oreälven och Lillälven MKN GES2021 Vattenförekomster: SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE och SE Västerdalälven inkl. Fulan och Vanån MKN GES2021 Vattenförekomster: SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE , SE och SE I Dalälvens system för årsreglering ingår ett stort antal mindre årsregleringsmagasin. Vid var och en av dammarna i dessa magasin finns förslag på fiskväg. I dammar ägda av Dalarnas vattenregleringsföretag (DVF) finns totalt förslag på ca 50 fiskvägar. Det är orealistiskt att tro att det är möjligt att alla dessa både skall vara byggda och ha gett effekt till Den ekologiska nyttan av en fiskväg vid var och en av dammarna i de små regleringsmagasinen måste också ifrågasättas i förhållande till kostnaden. I remissversionen av HaVs vägledning för kraftigt modifierade vatten nämns att bristande konnektivitet inte skall ligga till grund för KMV-utpekande. VRF anser att det är ekonomiskt orimligt att bygga fiskvägar vid varje regleringsdamm och att krav på fiskväg i många fall leder till utrivning. Effekten av ett större antal utrivna regleringsdammar finns inte belyst någonstans och borde kunna utgöra en grund för KMV-utpekande. Vissa av dessa magasin bidrar förmodligen i mindre uträckning till Dalälvens årsreglering. Det gäller främst magasin i Österdalälven, Oreälven och Lillälven. Den låga regleringsgraden i Västerdalälven gör dock att även de små regleringsmagasinen är av stor vikt. Alla magasineringsmöjligheter bidrar här till ett minskat spill på våren och till ökade produktionsmöjligheter vintertid. Befintligt underlag för att bedöma påverkan av nuvarande reglering är dåligt, och konsekvenserna av ändrade regleringsmöjligheter inte alls belysta. Dessa sjöar har reglerats under en längre tid och människor som visats runt dessa har vants sig vid nuvarande vattennivåer. Det är inte självklart att ett naturligt vattenstånd uppskattas av alla. VRF anser att alla de vattenförekomster som ingår i Dalälvens årsreglering bör utpekas som KMV för att ge möjlighet att i en plan för hela avrinningsområdet kunna göra en avvägning mellan miljöåtgärder och elproduktion. VRF är öppna för att vissa av DVFs små regleringsmagasin i Österdalälven, Oreälven och Lillälven då kan komma att avvecklas. Med avsaknad av konsekvensbeskrivning både vad gäller produktion, ekologisk nytta och effekter för närboende är dock underlaget otillräckligt för att i dagsläget säga vilka magasin detta är.