Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga"

Transkript

1 1(9) Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga Ett framtidsscenario för vattenkraften i Skellefteälven Inspel till Energikommissionen 1. Sammanfattning Vattenkraften är en mycket viktig och tillförlitlig förnybar resurs i det svenska kraftsystemet för produktion av elenergi och är dessutom en leverantör av regler- och balanseringstjänster. Vattenkraften har byggts ut under lång tid och har konstruerats för att främst följa förbrukningens mönster under år, vecka, dag och timmar. Vattenkraften är särklassig, billig och snabb, som reglerresurs för kraftsystemet och ingår som en viktig resurs bl.a. för frekvenshållning. I dagens debatt om framtida energisystem och dess utmaningar med väderberoende elproduktion, belyses inte vattenkraftens potential på ett rättvist sätt. Skellefteå Kraft vill med detta inspel visa att vattenkraften mycket väl kan bidra till att öka sin kapacitet och betydelse att vara en viktig reglerresurs för det framtida kraftsystemet. Vårt angreppssätt innebär att vi har studerat hur Skellefteälven kan bidra med ökad effekt genom att effektivisera vattenhushållningen utan att ta jungfruliga fallhöjder i anspråk. Bland Skellefteälvens totalt 16 större kraftstationer finns betydande skillnader i konstruktioner och respektive förutsättningar för effekt- och energiproduktion. Det finns flera kraftstationer som utgör begränsningar, vilket gör att endast en del av den totalt installerade effekten finns att tillgå. I Skellefteälven är den totala installerade effekten ca 1050 MW. Genom begränsningar i systemet uppgår dock den i praktiken maximala varaktiga effekten till ca 989 MW, d.v.s. 6 % lägre. Genom en anpassning av de kraftstationer som har väsentligt lägre utbyggnadsvattenföring till de som har en högre utbyggnadsvattenföring, erhåller man ett mer fungerande produktionssystem och man kan öka den maximala varaktiga effekten till ca 1287 MW. Detta motsvarar en ökning med 298 MW eller 30 % jämfört med dagens situation. Genom att bygga ut fjällstationerna ytterligare, vilket är möjligt eftersom de har stora magasin både uppströms och nedströms, kan effekten ökas. I vårt exempel väljer vi att dubblera dagens installerade effekt, vilket innebär att ytterligare 65 MW kan adderas till den anpassade utbyggnaden. Ökningen i detta fall blir 363 MW, vilket motsvarar en ökning på 37 % jämfört med dagens nivå. Fjällstationerna har potential att byggas ut med möjligheten att återföra vatten till överliggande magasin s.k. pumpkraftverk. Om man väljer en lösning med pumpkraftverk, finns naturligtvis en stor potential till att öka effekten och samtidigt erhålla en flexibel

2 2(9) reglerkälla. Vi har valt att inte göra en noggrannare bedömning, utan konstaterar att det finns ytterligare potential till en sådan effektutbyggnad. Vi har anledning att anta att Skellefteälven inte är unik i detta hänseende utan att det finns liknande effektpotentialer i övriga älvar med storskalig vattenkraftproduktion. Om så är fallet, finns det stor potential att skapa betydande effekttillskott till kraftsystemet från vattenkraften. En försiktig gissning är att så mycket som MW skulle kunna skapas genom anpassade utbyggnader i övriga älvar. Vår bedömning är att en anpassad utbyggnad av älvsystemet är möjlig, men då krävs bl.a. att det skapas incitament för kraftverksägare att investera i effektutbyggnader och att systemmässiga hinder avlägsnas. Ett exempel på systemmässiga hinder är nuvarande stamnätstariff som genom sin effektavgift omöjliggör en utbyggnad av de storskaliga norrlandsälvarna. Vi föreslår att Energikommissionen genomför en mer noggrann undersökning av hela den storskaliga vattenkraften och dess potential. Vidare bör man titta närmare på incitament och hur man kan undanröja uppenbara hinder. Vattenkraften är en förnybar energikälla och dess fördelar som reglerresurs jämfört med andra alternativ exempelvis gaskraftverk är slående och därför bör detta alternativ prioriteras. 2. Inledning I framtiden, med en ökad andel väderberoende kraftslag, vind och sol, i produktionsmixen bedömer vi att produktionsmönstret av vattenkraften kommer att se annorlunda ut än idag. Vattenkraften behöver i en högre grad finnas för att reglera obalanser och utgöra reservkapacitet när de väderberoende kraftkällorna inte levererar. Vid dessa tillfällen är kapacitetsbehovet stort. Behovet av vattenkraften som energiproducent bedömer vi minskar i takt med att den väderberoende elproduktionen ökar. Däremot kommer vattenkraftens kapacitetstjänster efterfrågas i en högre grad. Vattenkraften är en mycket viktig och tillförlitlig förnybar resurs i det svenska kraftsystemet för produktion av elenergi och är dessutom en leverantör av regler- och balanseringstjänster. Vattenkraften har byggts ut under lång tid och har konstruerats för att klara förbrukningens säsongsmönster och variationer under vecka och dygn. Vattenkraften utgör dessutom en viktig reglerresurs för att kunna upprätthålla frekvensbalansen i kraftsystemet. Vattenkraften står inför en ny utmaning där den, förutom förbrukningens behov, också skall täcka upp för väderberoende kraftproduktion. Utbyggnaden av vattenkraften i våra älvar har skett successivt under åren med principen att senare utbyggda fallhöjder har tagit hänsyn till redan befintliga utbyggda kraftstationer i älven. Detta har i många fall medfört, tillsammans med att det faktum att det inte har förelegat något större behov, att effektutbyggnaden har hämmats genom åren och att flaskhalsar uppstått. De svenska älvarna har i regel stora fallhöjder i fjälltrakter och en fallhöjd som är utspridd över längre sträckor närmare havet, vilket gör att vi i regel har många kraftverk per älv. Stora reglermagasin är ofta belägna i fjälltrakterna och mindre magasin, ofta kopplade till enskilda kraftstationer, finns utspridda efter älvssträckor mot havet.

3 3(9) Den hydrologiska kopplingen mellan kraftverk är stor, vilket medför att man måste titta på samspelet i hela älven d.v.s. ha ett systemperspektiv för att kunna bedöma potentialen i enskilda kapacitetshöjande åtgärder. Man kan dock anta att stora möjligheter till effektutbyggnad finns i fjällstationer, men också att betydande tillskott kan erhållas genom att avlägsna flaskhalsar längre ned i älvssystemet. Den installerade vattenkrafteffekten i Sverige utgör idag MW 1 men den maximalt använda effekten som har används de senaste åren utgör MW 2. Anledningen till att vattenkraften ej kan bidra med hela sin utbyggbara installerade effekt kan bero på många saker, exempelvis vattentillgång och revisionsavställningar, men en stor anledning är att utbyggnadsvattenföringen i älvsystemen är begränsad. Det finns ett flera utredningar som har undersökt möjligheten att bygga ut ny vattenkraft. Den senaste i raden av utredningar genomfördes, på uppdrag av branschen, Vattenkraftens roll i ett hållbart energisystem Korsfeldt, år Enligt slutrapporten i utredningsarbetet gjordes en inventering av den svenska vattenkraftens potential och resultatet visade att det fanns ytterligare 9000 MW vattenkraft att bygga ut. Efter hänsyn tagen till skyddade älvar eller älvsträckor bedömdes att det fanns en potential av utbyggnad på ca 1000 MW i nya kraftsträckor. Det är dock noterbart att vi har möjlighet i Sverige att ersätta kärnkraften med vattenkraft, även om det idag kan vara en politisk utmaning att ta nya kraftsträckor i anspråk. Vi har valt att undersöka potentialen i hela Skellefteälven utan att göra anspråk på nya fallhöjder och studerar speciellt möjligheten att öka utnyttjningsgraden i älven och samtidigt öka kapaciteten. Vi väljer att redovisa förslag till åtgärder som bedöms vara olika kostsamma. Vi kommer också att belysa eventuella hinder som behöver överbryggas för att få till stånd ökad effekt och reglerförmåga från vattenkraften. Denna utredning har genomförts av Anders Järvelä, Skellefteå Kraft med hjälp av Peter Lindström, vd på Skellefteälvens Vattenregleringsföretag. Övriga ägare av vattenkraft i Skellefteälven, Vattenfall och Statkraft, har inte varit delaktiga i arbetet. Om man väljer att öka kapaciteten i Skellefteälven, kommer det att krävas en samordning mellan delägare och det skall noteras att ett genomförande kan göras på många olika sätt. Utredningen speglar Skellefteå Krafts syn på hur kapaciteten i Skellefteälven skulle kunna ökas. För att realisera de uppskattningar på kapacitetshöjningar som redovisas i utredningen krävs noggranna undersökningar i varje fallsträcka/kraftstation. Vi bedömer och gör antagandet att älven är väl representativ för situationen i övriga älvar med storskalig vattenkraft. 3. Avgränsning Syftet med utredningen är att belysa potentialen och för att kunna gå vidare med detta spår bör nya utredningar startas upp som på ett genomgripande sätt studerar möjligheterna och utmaningarna i kraftverk och älvssträckor. Nätanslutningar i speciellt avlägsna fjällstationer kan också vara utmanande och måste utredas särskilt. 1 Enligt vattenutredning, Korsfeldt Maximal effekt från vattenkraften per den , MW

4 4(9) 4. Bakgrund Skellefteälven är en av de stora norrlandsälvarna med sin längd på 410 kilometer. Skellefteälven liknar mycket i sin uppbyggnad övriga älvar i Norrland, som inhyser merparten av den storskaliga vattenkraftproduktionen i Sverige. Älven rinner upp i fjällvärlden i västra Lappland och förser vatten till de stora sjöarna Hornavan, Uddjaur och Storavan för att sedan i Skellefteälvens dalgång rinna ut i Bottenviken vid Skellefteå. Antalet större vattenkraftverk i Skellefteälvens vattensystem är 16 stycken och den totala installerade effekten är ca 1050 MW. Normalårsproduktionen för älven är ca 4300 GWh, vilket motsvarar ca 6 % av vattenkraftproduktionen i Sverige. I Skellefteälvens övre del består älven av ett flertal sjöar. Dessa sjöar ger älven en speciell karaktär som kraftkälla, men ger också landskapet sin speciella särart. Vid Storavans utlopp lämnar älven det område som utgörs av sjöarna Sädvajaure, Rebnisjaure, Hornavan, Uddjaur och Storavan. Dessa sjöar är reglerade och fungerar som vattenmagasin. Det gör Skellefteälven till en av de bäst reglerade älvarna i landet.

5 5(9) Figur 1; Schematisk bild av kraftproduktionen i Skellefteälven [Källa: SVF] När man betraktar figur 1 kan man notera att kraftproduktionen i älvsystemet, bestående av 16 stycken kraftverk, utgör ett system som har en direkt eller indirekt påverkan på varandra. Det innebär att en åtgärd som man gör i en punkt i systemet får konsekvenser i andra delar. För att maximera utnyttjande och kapacitet i älven måste alla intressenter samverka och analyser måste ha ett systemperspektiv.

6 6(9) Vattenhushållningen i Skellefteälven samlas under ett gemensamt regleringsföretag som bl.a. har som sin uppgift att ansvara för hushållningen av vattenresurserna. Vattenhushållningen har historiskt sett generellt handlat om att maximera energiproduktionen utifrån den produktionsapparat som finns i älvsystemet, med tillgängliga vattenresurser. Man kan också konstatera att fjällstationerna är mer oberoende av systemet på grund av stora vattenmagasin uppströms och nedströms stationerna. Däremot är stationerna längre nedströms i systemet mycket beroende av varandra, man kan säga att de är kaskadkopplade. Skellefteälven har nyttjats för elproduktionsändamål i över 100 år. En större expansion med anläggande av fler kraftstationer och flera årsregleringsmagasin, med ytterligare intressenter, skedde främst under perioden mellan Utbyggnaden i Skellefteälven var inte unik utan liknande utbyggnader skedde också i andra älvar. Under de dryga 100 år som Skellefteälven varit utbyggd och reglerad för vattenkraftändamål, har förutsättningarna för vattenkraftproduktion väsentligt förändrats. Exempelvis har möjligheterna för flerårs-, års- och korttidsreglering utvecklats. Vissa kraftstationer belägna längs älven har även varit föremål för effektutbyggnad, med installation av fler turbiner/generatorer. Detta innebär att de vattenkraftstationer som idag finns längs Skellefteälven uppvisar betydande skillnader i sin konstruktion och i sina respektive förutsättningar för effekt- och energiproduktion. Skellefteälven är väl utbyggd, men trots detta finns det kraftstationer som begränsar flödet i älvsystemet. Ökar man vattenföringen över de nivåer som utgör begränsningar, blir naturligtvis följden att vatten spills bort vid sidan av vissa kraftstationer. I Skellefteälven är den maximala uteffekten, givet inget spill i älven, ca 989 MW, vilket motsvarar ca 94 % av totalt installerad effekt. 5. Förslag att öka älvens kapacitet och flexibilitet Fördelarna med att öka systemets totala kapacitet är många. En ökad kapacitet innebär bl.a. att flexibiliteten ökar genom att mer effekt kan vara tillgänglig i regleringssyfte men också att risken för spill minskar. En väl anpassad effektutbyggnad kan även innebära att vattennivåerna i de små korttidsregleringsmagasinen i systemet varierar mindre i det korta perspektivet och påverkan på vattenmiljön minskar. Anledningen är att behovet av att utnyttja vattenvolymerna i de korttidsmagasin som vi idag använder till att reglera skillnader i utbyggnadsvattenföring mellan olika kraftstationer minskar.

7 7(9) 5.1. Nivå 1 Anpassad effektutbyggnad Ett första grepp i analysen är att utreda en anpassning av de kraftstationer som idag har väsentligt lägre utbyggnadsvattenföring jämfört med de som har en hög utbyggnads-vattenföring. Inga nya fallsträckor tas i anspråk. De åtgärder som blir aktuella för att öka utbyggnadsvattenföringen kan vara allt från att bygga om befintliga aggregat till att bygga ut stationer med ytterligare aggregat. I det senare fallet kan åtgärderna bli relativt omfattande beroende på bl.a. hur omfattande arbetena i vattenvägarna blir. En preliminär storleksordning på investeringar för Skellefteå Krafts anläggningar ligger på Mkr per anläggning, totalt ca 2 mrd kronor. En viktig poäng med den anpassade effektutbyggnaden är att det förutom stora effekttillskott också kommer att ge ett visst tillskott i energiproduktionen. Man kan säga att anpassningen även bidrar till bättre hushållning av vattenresurser. I beräkningarna har antagits att så kallade gångtider mellan kraftstationerna och magasinen inte har använts. Detta för att gångtiderna i praktiken längs de flesta strömsträckorna är korta och att detta inte påverkar resultaten i någon väsentlig omfattning. I figur 2 nedan redovisas resultatet där man kan se hur vattenföringen ser ut idag och hur det kan se ut efter en anpassad effektutbyggnad. Skellefteälven Uppgifter för kraftstationer i Skellefteälven angående fallhöjd, utbyggnadsvattenföring, maximal effekt samt medelvattenföring. I praktiken idag uttnyttjningsbar effekt Med anpassad effektutbyggnad Station Nettofallhöjd Utbyggnads- Maxeffekt Medelvatten- Magasins- Maxeffekt Utbyggnads- Maxeffekt Ökning vattenföring föring storlek vattenföring av effekt (m) (m 3 /s) (Mw) (m 3 /s) (DE) (Mw) (m 3 /s) (Mw) (%) Sädva 45, % Ringsele (mini) 29, % Rebnis 82, % Bergnäs 4, % Slagnäs 5, % Bastusel 71, % Grytfors 21, % Gallejaur 78, % Vargfors 49, % Rengård 19, % Båtfors 16, % Finnfors 20, % Granfors 18, % Krångfors 29, % Selsfors 22, % Kvistforsen 50, % Summa: % Figur 2. Beräkning av anpassad effektutbyggnad i Skellefteälven 3 3 Beräkningar utförda av Skellefteälvens Vattenregleringsföretag. Max effekt ca 1050 MW inkl G6 i Finnfors

8 8(9) Sammantaget innebär resultatet från beräkningarna en teoretisk ökning av effekten i systemet med cirka 237 MW, eller 23 % mot den idag installerade effektnivån. Men ökningen torde snarare vara cirka 298 MW, eller cirka 30 % mot den idag i praktiken utnyttjningsbara maximala nivån. Detta på grund av att ett flertal av de regleringsmagasin avsedda för korttidsreglering är så små att den teoretiska maximala effekten inte går att uppnå under någon längre period än under ett fåtal timmar, utan spill i vissa kraftstationer med åtföljande bortfall av energiproduktion. Detta faktum innebär att den senare nivån är den i praktiken relevanta för beräknings-resultatet. En anpassad effektutbyggnad är mer gynnsam för miljön. Behovet av korttidsreglering skulle troligtvis minska och nivåerna i korttidsregleringsmagasinen skulle variera mindre Nivå 2 Effektutbyggnad av fjällstationer I tillägg till anpassade effektutbyggnader eller som en fristående åtgärd kan man bygga ut fjällstationerna. Här har man större frihet att välja storlek på aggregat. Hur stort aggregat man väljer beror på yttre förutsättningar hellre än på systemets begränsningar. Möjlighet att mata in i elnät kan vara ett exempel på en sådan begränsning. Idag har fjällstationerna Sädva och Rebnis totalt en effekt av 95 MW, fördelat på 31 respektive 64 MW. I den anpassade effektutbyggnaden förslås effekten för de två stationerna öka till 125 MW. Man kan välja att öka utbyggnadsvattenföringen ytterligare i fjällstationerna och vår bedömning att öka effekten till totalt 190 MW skulle vara möjlig utan att det får alltför stor inverkan på vattennivåer uppströms eller nedströms kraftstationerna. Insatsen skulle innebära ytterligare 65 MW som skall adderas till 298 MW. Ökningen på 363 MW motsvarar en ökning på 36 % Nivå 3 - Pumpkraftverk En annan möjlighet att ytterligare öka effekten och samtidigt behålla fördelarna enligt den anpassade effektutbyggnaden är att bygga större aggregat som har möjlighet att helt eller delvis återföra vatten till överliggande magasin med pumpdrift. Pumpdriften har också fördelen att flexibiliteten ökar genom att man kan välja om aggregatet skall konsumera eller producera elkraft.

9 9(9) 6. Hinder 6.1. Incitament Incitament för effektutbyggnad finns inte idag. En anledning är att det inte finns något behov av mer effekt. I ett framtida kraftsystem med mer sol/vind och mindre reglerbar elproduktion exempelvis kärnkraft kommer däremot efterfrågan av effekt att öka. När den reglerbara elproduktionen minskar kommer incitamenten att öka. Frågan är om signalerna för effektutbyggnad kommer i tillräcklig tid och är på nivåer som får till stånd investeringar. Det finns en risk med att inte i tid ge marknaden tillräckliga incitament då risken ökar att man hamnar i situationer med effektbrist. Att genomföra faktiska förändringar i kraftanläggningar är många gånger tidsmässigt utmanande bl.a. beroende på långa handläggningstider för tillståndsärenden. Ett genomförande av en effektutbyggnad för en älv kräver samordning och planering mellan många intressenter. Tidsåtgången för detta bör nog inte underskattas. Vår bedömning är att man bör genomföra en nationell plan på var och hur effektutbyggnad kan ske. Denna plan bör sedan finansieras genom tillräckliga incitament, kanske via investeringsbidrag för att vara säkra på att uppgraderingen genomförs Miljö och tillstånd En stor satsning på att genomföra en effektutbyggnad kräver en särskild hantering av tillståndsärenden. Genom att det blir nödvändigt att se på hela systemet för att uppnå vinsterna, kommer många intressenter att bli involverade och man måste undvika långa processer och handläggningstider. Ett förslag kan vara att man industrialiserar elproduktionen i de storskaliga älvarna exempelvis genom att utse produktionen till starka riksintressen Tariff och nät En effektutbyggnad av kraftstationer i norrlandsälvarna motverkas av den tariffmodell som stamnätsoperatören använder sig av. Tariffstrukturen har en kapacitetskomponent som innebär att kostnaderna ökar för kraftverksinnehavare efter en effektutbyggnad även om man inte kommer att producera mera energi än tidigare. Kapacitetskomponenten, avståndsbaserade taxor och bördefördelning mellan konsument och producent är element i tariffen som bör ses över, om det överhuvudtaget kan bli tal om någon effektutbyggnad. Transmissionsnäten i nordlig och sydlig riktning måste klara de framtida effekttransporterna och bör dimensioneras för den ökade effekten.

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,

Läs mer

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Skellefteälvens VattenregleringsFöretag

Skellefteälvens VattenregleringsFöretag Skellefteälvens VattenregleringsFöretag BERGNÄS BASTUSEL RENGÅRD BÅTFORS FINNFORS GRANFORS KRÅNGFORS SELSFORS KVISTFORSEN SÄDVA SLAGNÄS GRYTFORS GALLEJAUR VARGFORS REBNIS Vattenregleringsföretag Vattenregleringsföretag

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD ANNA BORGERYD Styrelseordförande i familje företaget Polarbröd, ansvarig för koncernstrategin som bland

Läs mer

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT December 2015 INNEHÅLL 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund till rapporten... 4 3. Kraftsystemets uppbyggnad...

Läs mer

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem:

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem: MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem eller Var kommer elen från när jag tänder lampan? Lennart Söder Professor in

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-2018

Verksamhetsplan 2016-2018 Verksamhetsplan 2016-2018 Budget 2016 Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Verksamhetsstyrning --------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

ERTMS finansiering av ombordutrustning

ERTMS finansiering av ombordutrustning ERTMS finansiering av ombordutrustning 12 mars 2013 Agenda Kostnader och nyttor för ERTMS fördelning på aktörer Kostnader för ERTMS-ombordutrustning och hur de påverkar järnvägsbranschen Möjliga finansieringsalternativ

Läs mer

Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer

Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer Av Lennart Söder, 18 december 2009 Syftet med detta dokument är att ge en översikt över de utmaningar som kan uppkomma då en större mängd vindkraft

Läs mer

Svensk Vindenergis svar på Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan 2016-2025

Svensk Vindenergis svar på Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan 2016-2025 Till: Svenska Kraftnät 10-remiss@svk.se Er referens 2014/2346/3 Svensk Vindenergis svar på Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan 2016-2025 Svensk Vindenergi har fått möjlighet att uttala sig om Svenska

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

Yttrande över Miljö- och energidepartementets utkast till förordning om effektreserv

Yttrande över Miljö- och energidepartementets utkast till förordning om effektreserv Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt 1(8) Bilaga till Vattenregleringsföretagens svar på Samråd, dnr 537-7197-14 Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt VRF samordnar årsreglering i sex av

Läs mer

Vattenfall Vattenkraft AB

Vattenfall Vattenkraft AB Vattenfall Vattenkraft AB Vattenkraft/Miljöåtgärder Pite havsbad 2012 0507 Thord Lindström PY-MP Elproduktionssystemet 2 Vattenfall Vattenkraft AB enskilt, på nätet och i branschen Konkurrans utsatt marknad

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

VINDKRAFTINVESTERINGAR

VINDKRAFTINVESTERINGAR VINDKRAFTINVESTERINGAR EN VINDKRAFTBYGGARES SYN PÅ SAKEN Ingvar Svantesson, Eolus Vind AB Eolus Vind AB Tre verksamhetsgrenar Projektering och försäljning av nyckelfärdiga vindkraftanläggningar Förvaltning

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Förslag till beslut om utökat verksamhetsområde

Förslag till beslut om utökat verksamhetsområde 2012-05-09 Förslag till beslut om utökat verksamhetsområde Förslag till beslut Pireva föreslår kommunfullmäktige besluta - att i syfte att åstadkomma ett ökat skydd för kommunens huvudvattentäkt inrätta

Läs mer

VATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT

VATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT VATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT NEPP seminarium den 17 mars 2016 Johan Bladh, Vattenfall R&D, Power Tech. BALANSERINGSBEHOVET MÅSTE KOPPLAS TILL EN TIDSSKALA Förbrukningen

Läs mer

Urvalet av vattenkraftanläggningar är inte representativt för att dra slutsats om 4,7 % produktionshöjning i Sverige

Urvalet av vattenkraftanläggningar är inte representativt för att dra slutsats om 4,7 % produktionshöjning i Sverige 2013-06-14 Vattenfalls kommentarer på rapporten Sweden s Evolving Hydropower Sector: Renovation, Restoration and Concession Change (Peter M. Rudberg, Stockholm Environment Institute - SEI, Project Report

Läs mer

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh] Sammanfattning Sverige har ett ambitiöst mål som syftar till att öka andelen förnybar energiproduktion. Energimyndighetens befintliga planeringsmål är att Sverige skall producera 10 TWh årligen från vindkraft

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Vatten och Vindkraft Stefan Skarp Stefan Skarp

Vatten och Vindkraft Stefan Skarp Stefan Skarp Vatten och Vindkraft Stefan Skarp 2007-03-21 Innehåll Case Study Innebörd för vattenkraft och reglering Varför samkörning? Bakgrund Studier Framtiden Case study - Uljabuouda (The picture is a photomontage)

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

KLAGSHAMN. Peter Byström, Erik Jondelius, Hanna Olin Petersson

KLAGSHAMN. Peter Byström, Erik Jondelius, Hanna Olin Petersson KLAGSHAMN Peter Byström, rik Jondelius, Hanna Olin Petersson Utredningsområdet Malmö Limhamn Öresundsbron Bunkeflostrand Hyllie Strandhem Skumparp Svågertorp Oxie Klagshamn Borrebacken Västra Klagstorp

Läs mer

SLUTRAPPORT BEHOVSANALYS SVENSK VATTENKRAFT UPPDRAGSNUMMER 9800028801. Luleälven uppströms Vittjärvs kraftverk. Foto: Emma Hagner 2015-12-02

SLUTRAPPORT BEHOVSANALYS SVENSK VATTENKRAFT UPPDRAGSNUMMER 9800028801. Luleälven uppströms Vittjärvs kraftverk. Foto: Emma Hagner 2015-12-02 SLUTRAPPORT UPPDRAGSNUMMER 9800028801 BEHOVSANALYS SVENSK VATTENKRAFT Luleälven uppströms Vittjärvs kraftverk. Foto: Emma Hagner SWECO ENERGUIDE AB Granskning Jennie Molin EMMA HAGNER repo002.docx 2013-06-14

Läs mer

Fortum Värmes öppna fjärrvärme banar vägen för framtidens värmesystem i den hållbara staden

Fortum Värmes öppna fjärrvärme banar vägen för framtidens värmesystem i den hållbara staden Modellen med Öppen Fjärrvärme medger att många små energileverantörer i samverkan kan lämna ett stort bidrag till fjärrvärmeproduktionen. Foto: Kristina Sahlén Fortum Värmes öppna fjärrvärme banar vägen

Läs mer

Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012

Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012 Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012 Tal styrelseordförande Lars G Nordström Observera: Det talade ordet gäller. Tack för ordet, herr ordförande. Låt mig inleda med en beskrivning av styrelsens

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 31 mars 2014 Bokslutskommuniké 2013 20130101 20131231 Nettoomsättning 236 111 tkr (247 556) Rörelseresultat 30 355 tkr (38 148) Resultat efter skatt 22 319 tkr (49

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort.

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort. JIL TJÄNSTEUTLÅTANDE Stockholms läns landsting 2015 os 03 Förvaltning för utbyggd tunnelbana LS 2015-0140 FUT 1501-0022 Ankom Stockholms läns landstin-' Landstingsstyrelsens beredning för utbyggd tunnelbana

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12 Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i den framtida svenska elproduktionen. Vinden är en oändlig

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Vad ska vi göra när det inte blåser?

Vad ska vi göra när det inte blåser? Vad ska vi göra när det inte blåser? Fem förslag som kan lösa effektfrågan Det råder inte längre något tvivel om att Sverige, på årsbasis, kan försörjas med 100 % förnybar el när dagens kärnkraft går i

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

Nationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898

Nationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898 STYRELSENS Vårt dnr BESLUT NR 10 2009-09-18 Avdelningen för vård och omsorg Bengt Lundberg Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Skåne och Västra Götaland samt kommunstyrelsen i Gotlands kommun Nationell

Läs mer

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi?

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi? Vindkraftsutbildning ENKLAV utbildning Sven Ruin 2016-03-09/10 Gävle Projektet Varför bygger vi? Produktion Foto: Henrik 121 Wikimedia Vindkraftsutbildning Vindkraftsutbildning Processen Miljöpåverkan

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter Hur säkerställer vi väl fungerande energimarknader? Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter Energikommissionen - Tekniska museet 27 oktober 2015 Lennart

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Höga flöden Björn Norell Innehåll Förutsättningar för höga flöden Höga flöden i reglerade vattendrag Varningar för höga flöden Samordningsgruppen gg för höga flöden Högflödessituation ett exempel Höga

Läs mer

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013-04-19 1 Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013.04.19 Bakgrund till programmet Fokus på vattenkraft

Läs mer

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén Remissvar avseende M2015/04264/Ee Teknikföretagens synpunkter på Energimyndighetens Dnr 2014-7709, Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet 2017-2020 Teknikföretagen

Läs mer

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-12-22 Handläggare Peter Kreitz Telefon: 08-508 22 020 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Trafikutredning Kyrkerud- Strand ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(8) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem

Dalälvens vattenkraftssystem Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september

Läs mer

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per distrikt och avrinningsområde framgår av svaren till respektive Vattenmyndighet.

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per distrikt och avrinningsområde framgår av svaren till respektive Vattenmyndighet. Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Global Unit Generation E.ON Vattenkraft Sverige AB Box 34 312 21 Laholm www.eon.se Johan Tielman Tel 0705-73 44 14 johan.tielman@eon.se Besöksadress: Industrigatan

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun

Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun Rapport 2008-12-02 Rapport 2008-12-02 Kommungemensamt projekt för lokalisering av vindkraft Planeringen

Läs mer

Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet

Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Claes Hedenström Communication/Business Relations Production, Vattenfall Policy ansvarig vattenkraft NEPP seminarium

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan EXTERN

Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan EXTERN Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan ETERN Erik Sparrevik Martin Nilsson 2009-01-14 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 4 Fordonsbehov

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 4 Fordonsbehov Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 4 Fordonsbehov Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 4: Fordonsbehov Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Kahlström Ola Datum 2016-03-02 Diarienummer KSN-2016-0190 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Läs mer

Förändrade roller på elmarknaden

Förändrade roller på elmarknaden 1 Förändrade roller på elmarknaden Traditionellt: Produktionen i hög grad styrbar Förbrukningen styr produktionen Efterfrågeflexibilitet finns, men spelar en relativt t sett liten roll Tidsdifferentierade

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 12 april 2013, 13:00-15:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 12 april 2013, 13:00-15:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 12 april 2013, 13:00-15:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de övriga

Läs mer

Vattenkraftens bidrag idag och i ett framtida energisystem

Vattenkraftens bidrag idag och i ett framtida energisystem RAPPORT 1(9) Vattenkraftens bidrag idag och i ett framtida energisystem Denna rapport beskriver Skellefteå Krafts syn på hur vattenkraften kan utvecklas för att hantera kommande utmaningar i vårt energisystem,

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

VERKSAMHETEN 2015 / 2016

VERKSAMHETEN 2015 / 2016 VERKSAMHETEN 2015 / 2016 OM VÄSMAN INVEST sid. 3 VDs KOMMENTARER sid. 4 AKTUELLA ENGAGEMANG sid. 5 6 VISION sid. 6 AFFÄRSIDÉ sid. 6 ÄGARE OCH HUVUDMÄN sid. 6 STYRELSE & LEDNING sid. 7 OM VÄSMAN INVEST

Läs mer