Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr Bottenhavet: Dnr

Transkript

1 1(10) Vattenmyndigheten i Bottenvikens Vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenhavets Vattendistrikt Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr Bottenhavet: Dnr Samråd ang. förslag till förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivningar för Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt Vattenregleringsföretagen (VRF) är en paraplyorganisation för vattenregleringsföretagen i Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Ljungan, Ljusnan och Dalälven. VRF svarar för ett 130-tal årsregleringsmagasin med ett sammanlagt energiinnehåll på 17 TWh, samt den övergripande vattenhushållningen i älvarna. Årsreglering har två huvudsyften; dels att vatten flytttas från vår och sommar till vinter (för att matcha efterfrågan), dels att spill förbi kraftstationerna undviks genom att toppar i vattenföringen (fr.a. vårfloden) kapas. VRFs svar omfattar synpunkter på Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer, Förslag till åtgärdsprogram. Svaret riktar sig till båda de två Vattenmyndigheter där VRF har verksamhet. Vidare ger VRF synpunkter på vattenförekomstnivå riktat till Vattenmyndigheten i Bottenhavets Vattendistrikt i bilaga till detta yttrande. 1. Sammanfattande synpunkter VRF anser att Föreliggande underlag inte kan ligga till grund för myndighetsbeslut då o Underlaget för klassning och därav följande miljökvalitetsnormer i stor utsträckning har låg tillförlitlighet alternativt saknar biologiska data och i stället grundar sig på indirekta mått som hydrologisk data. o Konsekvensanalyser saknas eller är ofullständiga. o Flera viktiga delar av ramverket saknas eller föreligger endast i remissutgåva. Exempel på det som saknas är en beslutad Vägledning för kraftigt modifierade vatten, klargörande av status och nedbrytning på avrinningsområde av HaV rapport 2014:14 Strategi för åtgärder i vattenkraften (fortsättningsvis den Nationella

2 2(10) strategin ) samt vägledningar kring hur avvägningar mellan kostnad och nytta av åtgärderna skall ske. Det är ett felaktigt rekvisit att Vattenverksamhetsutredningens förslag måste genomföras för att nå vattenförvaltningens mål. Det system för omprövning som finns idag kan, möjligen med mindre förändringar och ökade resurser på myndighetssidan, användas för att få till stånd miljöförbättringar, där de efter avvägning mot andra samhällsintressen, är önskvärda. Den Nationella strategin bör medföra att ett betydligt större antal vattenförekomster blir klassade som KMV och/eller föremål för mindre stränga krav. Det är tveksamt om det är möjligt att göra klassningen utan att den Nationella strategin brutits ned per avrinningsområde och ytterligare preciserats när det gäller acceptabel påverkan på reglerförmåga. Påverkan på årsreglering (flytt av produktion från överskottstid till underskottstid samt undvikande av spill vid vårfloden) är till synes inte alls beaktat i klassningen och förslagen till MKN. Det är en synnerligen allvarlig brist. Åtgärder i enstaka vattenförekomster påverkar hela älvsystem. Sveriges årsregleringskapacitet uppgår till 34 TWh och skulle avsevärt krympa om förslagen genomfördes. 2. Allmänt VRF vill medverka till förbättringar av den lokala miljön där vattenkraften har haft en negativ påverkan på densamma och där avvägning mot andra behov skett. VRF vill även fortsättningsvis efter bästa förmåga delta i samverkan med myndigheter och andra aktörer kring detta. Vattenmyndigheterna har tagit fram samrådsunderlaget mot en snäv tidplan och med delvis oklara förutsättningar. VRF har respekt för svårigheterna i detta. För den som skall lämna synpunkter har det varit svårt att tränga igenom det mycket omfattande materialet där skarpa förslag blandats med schablonmässigt inlagda åtgårder. Flera viktiga delar av ramverket saknas eller föreligger endast i remissutgåva. Exempel på det som saknas är en beslutad Vägledning för kraftigt modifierade vatten, klargörande av status och nedbrytning på avrinningsområde av den Nationella strategin samt vägledningar kring hur avvägningar mellan kostnad och nytta av åtgärderna skall ske. 3. Förslag på förvaltningsplan för Synpunkter på avsnittet Vad skall göras Vattenmyndigheterna utgår från att resultat bara kan nås om (bl.a.) ett utvecklat system finns där förorenaren/användaren skapar medel för åtgärder. Det är ett felaktigt rekvisit då det med dagens tillståndgivna vattenkraft är så att staten skall ersätta produktionsförluster vid ökade

3 3(10) miljökrav överstigande (i de flesta fall) 5 %. Det är ett åtagande staten har gjort och det borde rimligtvis finnas möjligheter för staten att leva upp till det. Att bortse från den gällande rätten är att väcka frågor om rättsäkerhet, egendomsskydd och huruvida Sverige skulle leva upp till Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Vattenmyndigheterna utgår från att en rad förslag på ändringar från Vattenverksamhetsutredningen som behöver behandlas och genomföras så snart som möjligt för att ge bättre förutsättningar att nå vattenförvaltningens mål. I remissvaren till nämnda utredning har Vattenregleringsföretagen m.fl. påpekat att ny prövning som föreslås i Vattenverksamhetsutredningen skulle ha oöverskådliga konsekvenser för vattenkraften, ta lång tid, kosta mycket pengar och genom att blanda in alla andra aspekter av ett vattenmål vara ett ineffektivt sätt att åstadkomma miljöförbättringar. Det system för omprövning som finns idag kan, möjligen med mindre förändringar och ökade resurser på myndighetssidan, användas för att få till stånd miljöförbättringar, där de efter avvägning mot andra samhällsintressen, är önskvärda. Under rubriken Klimatanpassa vattenförvaltningen hade det varit lämpligt att lyfta den inneboende konflikten mellan åtgärder till gagn för den lokala miljön och reducerad koldioxidfri vattenkraftproduktion. 3.2 Synpunkter på avsnittet Samverkan Vattenmyndigheterna tillmäter Vattenråden stor betydelse genom att deras påverkanstryck, kunskap och synpunkter är centrala för att Vattenmyndigheten ska ta så bra beslut som möjligt. Enligt VRF så kan Vattenråden vara bra för regional dialog mellan olika aktörer. Men det är inte sannolikt att man inom råden skall kunna jämka uppfattningar i olika frågor. Dels på grund av olika intressen och dels på grund av att det kan vara genuint svåra frågor. Om Vattenmyndigheterna vill få en fråga allsidigt belyst krävs även andra forum. 3.3 Synpunkter på avsnittet Kartläggning och analys Vattenmyndigheterna inleder avsnittet med att deklarera att de statusklassificeringar som ligger till grund för normsättning och åtgärdsprogram är gällande oavsett grad av tillförlitlighet. Om klassificering med låg grad av tillförlitlighet ifrågasätts bör mätningar med en högre tillförlitlighet kunna visas. I Bottenhavets vattendistrikt, där hälften av Sveriges vattenkraft produceras, har över hälften av klassningarna av ekologisk status låg tillförlitlighet. Med tanke på potentiellt stora konsekvenser för verksamhetsutövare av en viss normsättning är den omvända bevisföring som förespeglas här tveksam. 3.4 Synpunkter på avsnittet Miljökvalitetsnormer för vatten Generellt hänvisar Vattenregleringsföretagen till Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen som belyser problematiken med bl.a. att

4 4(10) 1. Orealistiskt högt ställda miljömål (MKN, VRFs anm.) enligt ramdirektivet kan vid genomförandet av åtgärdsprogrammen visa sig mycket kostsamt för Sverige som land, eftersom det kan komma att innebära att kostnadskrävande försiktighetsmått måste finansieras av allmänna medel samtidigt som åtgärderna kan leda till mycket stora begränsningar för svenskt näringslivs utveckling och för samhällsutvecklingen generellt. 2. Med hänsyn till hur samhällspolitiskt viktiga de miljömål (MKN, VRFs anm.), som fastställs enligt ramdirektivet /../ kan bli, bör det övervägas om det är funktionellt att låta besluten fattas av vattendelegationen hos vattenmyndigheterna respektive av Havs- och vattenmyndigheten. Det bör i vart fall inte ske utan att lagstiftaren ger närmare vägledning om vilka avväganden som ska göras politiskt. 3. Även besluten om åtgärdsprogram, som också är av stor samhällspolitisk betydelse fattas i huvudsak av vattenmyndigheterna respektive Havs- och vattenmyndigheten. Det kan ifrågasättas om detta är lämpligt i avsaknad av närmare styrning från lagstiftaren. Det kan vidare ifrågasättas om det är tillräckligt att dessa myndigheter, eller vissa andra myndigheter och kommuner, endast har möjlighet att under vissa begränsade förutsättningar överlämna beslutet till regeringen för prövning. VRF delar Vattenmyndighetens i Bottenhavets bedömning att ge sjöar och vattendrag med sämre än god ekologisk status beroende på fysiska förändringar undantag med tidsfrist till 2021 med skälet orimliga kostnader. VRF delar även bedömningen att ge KMV förlängda tidsfrister till Synpunkter på avsnittet Kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster VRF delar Vattenmyndighetens uppfattning att det behövs åtgärdsplaner med konsekvensanalyser som beaktar den Nationella strategin per avrinningsområde. Vattenmyndigheten har inte kunnat beakta den Nationella strategin för en hållbar vattenkraft vid utpekandet av KMV, då den publicerats i ett sent skede. Vägledningen för KMV från HaV föreligger dessutom endast som remissutgåva. Vägledningen i remissutgåva är teoretisk och detaljerad. Det saknas anvisningar om hur avvägningar kostnad/nytta skall göras. Det saknas vägledning om centrala begrepp som orimlig kostnad eller väsentligt ekologiskt värde. Det är svårt att förstå hur man skall bestämma referensförhållandet. Om Maximal Ekologisk Potential skall bestämmas med referensförhållandet sjö så ger det andra åtgärder än om referensförhållandet är ett vattendrag. I praktiken har Vattenmyndigheten tillgripit genvägar i klassingen baserat på vad man har för datatillgång, främst hydrologisk regim med dygnsupplösning. Med enbart dygnsupplösning på vattenflöden missar man storleken på vattenkraftens kanske viktigaste bidrag till det svenska elsystemet, nämligen korttidsregleringen. VRFs bedömning är att den Nationella strategin kommer att medföra att ett betydligt större antal vattenförekomster behöver bli klassade som KMV och/eller föremål för mindre stränga krav. Det är tveksamt om det är möjligt att göra klassningen utan att den Nationella strategin brutits ned per avrinningsområde och ytterligare preciserats när det gäller acceptabel påverkan

5 5(10) på reglerförmåga. I HaVs remissutkast till KMV-vägledning med tillämpning på vattenkraft påstås att ett bortfall av 140 MW effekt för balanskraft är acceptabelt på nationell nivå samt att inget bortfall av frekvensreglering accepteras. Hur man kommit fram till 140 MW framgår ej. Det saknas vidare ett begränsande mål för hur mycket av den elproduktion som idag sker tack vare årsreglering som kan flyttas från bristtid (vinter) till överskottstid (vår/sommar). Det finns dessutom en okänd faktor som påverkar åtgärdsutrymmet och därmed behovet av att peka ut KMV och/eller besluta om mindre stränga krav. Det är hur många anläggningar som rivs ut då miljökraven inte kan bäras av den kvarvarande intjäningen. Sammantaget anser VRF att underlaget för att besluta om KMV och därtill kopplad MKN är otillräckligt. 4. Förslag till miljökvalitetsnormer Efter granskning av förslag till miljökvalitetsnormer i de vattenförekomster som berörs av VRF verksamhet har vi följande generella kommentarer. VRF lämnar synpunkter på vattenförekomstnivå till Bottenhavets vattendistrikt i bilaga. Inledningsvis noterar VRF att huvudfårorna i Göta älv och Luleälven åsatts MKN måttlig Ekologisk Potential. I den Nationella strategin heter det att för älvarna i grupp 2 bl.a. Ångermanälven, Indalsälven och Ljusnan bör strategin vara motsvarande som Luleälven dvs. huvudsakligt fokus på kraftproduktion. Då den slutliga innebörden av MKN GEP resp. Måttlig EP inte är känd är det inte möjligt att kvantifiera skillnaden i åtgärdsbehov, men VRF reser frågan om inte även huvudfårorna älvarna i grupp 2 bör ha Måttlig EP som MKN. 4.1 Avsaknad av biologiska data ger för stor tyngd åt kvalitetsfaktorn hydrologisk regim Enligt föreskrifterna kan en vattenförekomst med påverkad hydrologisk regim nå god ekologisk status om de biologiska kvalitetsfaktorerna visar på god status. För de vattenförekomster som berörs av VRF årsreglering finns mycket sällan biologiska data som möjliggör klassning baserat på biologiska kvalitetsfaktorer. För de ca 130 årsregleringsmagasin som VRF ansvarar för finns i 25 fall klassning för någon (oftast endast en) av de biologiska kvalitetsfaktorerna. Klassningen har alltså i stor utsträckning baserats på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. VRF gör bedömningen att det är troligt att det även i framtiden kommer att saknas biologiska data. I vår värdering av möjlighet att uppnå god ekologisk status i de naturliga vattenförekomster där status i dagsläget är sämre än god har vi utgått från att det kommer att innebära att kvalitetsfaktorn hydrologisk regim måste nå god status. Klassningen av hydrologisk regim är baserad på modellberäknad naturlig och reglerad vattenföring/vattenstånd med modellen S-HYPE. Efter jämförelser med modellberäknade värden och våra uppmätta och rekonstruerade (naturliga) värden för vattenföring och vattenstånd kan vi notera att S-HYPE har vissa begräsningar. S-HYPE är en modell för storskalig modellering av flöden, och verkar fungera sämre t.ex. för mindre område (som enskilda vattenförekomster) och hanterar inte heller de snabba förändringar som sker genom korttidsreglering. För att

6 6(10) hantera det stora antalet vattenförekomster som vattenförvaltningen baseras på förstår vi att man i viss utsträckning måste förlita sig på modeller, men som underlag för beslut som har långtgående konsekvenser är modellberäknade värden från S-HYPE helt klart otillräckliga. 4.2 Ekologiska flöden i stark motsats till årsreglering VRF konstaterar att med nuvarande förslag på miljökvalitetsnormer kommer det inte att vara möjligt att nå energimålet i den Nationella strategin. Den anpassning av vattenföring som krävs för att nå god ekologisk status i naturliga vattenförekomster kommer att ha en mycket stor påverkan på vattenkraftproduktionen. God status för hydrologisk regim i vattendrag innebär bl.a. att volymsavvikelsen mellan reglerade och naturliga flöden beräknade på dygnsvärden i medeltal får vara max 15 %. Avvikelsen är så liten att det i praktiken innebär en vattenföring nära naturlig vattenföring och det omöjliggör i stor utsträckning årsreglering. För att kunna göra den kompromiss mellan elproduktion och miljöåtgärder som utmålas i den Nationella strategin är det nödvändigt att peka ut betydligt fler vattenförekomster som KMV än vad som gjorts i dagsläget. Med en bred KMV-klassning och miljökvalitetsnorm god ekologisk potential istället för god ekologisk status ges en möjlighet att i avrinningsområdesvisa åtgärdsplaner göra avvägningar och att styra miljöåtgärder dit de gör bäst nytta. 4.3 Naturliga vattenförekomster inom reglerade älvsträckor ej förenligt med årsreglering Miljökvalitetsnormen har satts för enskilda vattenförekomster, tillsynes i stor utsträckning utan att beakta uppströms och nedströms liggande vattenförekomster. Den årsreglering som bedrivs genom att magasinera vårfloden i stora sjömagasin, ofta högt belägna i älven, påverkar i mycket stor grad vattenföringen i alla nedströms belägna vattenförekomster. Den omvända vattenföring som en årsreglering innebär gör att det oftast inte är möjligt att uppnå god status för kvalitetsfaktorn hydrologisk regim i nedströms liggande vattenförekomster. För att beakta årsregleringens effekter krävs att man i mycket större utsträckning än i dag utnyttjar möjligheten att KMV-klassa vattenförekomster baserat på påverkan från andra KMV-klassade vattenförekomster. Exempel från Ljusnan: Vikarsjön i övre Ljusnan ligger strax nedströms årsregleringsmagasinen Lossen, Grundsjöarna, Övre och Nedre Särvsjön som är KMV-klassade. Vikarsjön liksom långa sträckor nedströms i Ljusnan är naturliga vattenförekomster med MKN god ekologisk status. Med den vattenföring som krävs för att uppnå god status på kvalitetsfaktorn hydrologisk regim på dessa sträckor skulle i princip hela årsregleringen i Ljusnan gå förlorad. 4.4 Effekter på elproduktionen av utebliven årsreglering ej beaktade I underlaget till den Nationella strategin har beräkningar av förluster i elproduktion utgått från bortfall pga. minimitappningar och tappning i fiskvägar. Med den minskade möjlighet till reglering som ett krav på en god hydromorfologisk status innebär kommer även produktion att försvinna genom spill vid vårfloden. Förflyttning av elproduktion från vinter (bristtid) till sommar (överskottstid) kommer också att vara stor.

7 7(10) Exempel Dalälven: I Dalälven är Trängslet och sträckan ned till Siljan utpekad som KMV. Siljan och långa sträckor nedströms är dock klassade som naturliga vattenförekomster. För att uppnå god ekologisk status i dessa krävs en nära nog naturlig vattenföring i hela älven (jmf exemplet Ljusnan). Skillnaden i produktion på vinterhalvåret mellan dagens reglerade vattenföring och elproduktion vid en naturlig vattenföring är stor. En översiktlig analys pekar mot att produktionen under vinterhalvåret minskar med 0,6-1,0 TWh. En del av minskningen tas igen under sommaren, men spillet under vårfloden skulle motsvara ung. 7 % (motsv. ca 0,3 TWh) av hela älvens produktion. 4.5 Natura 2000-område inget hinder för KMV-utpekande Vi noterar att myndigheten har gjort tolkningen att vattenförekomster i Natura 2000-område med sötvattenrelaterade habitat/arter inte ska klassas som KMV. Vi delar inte myndighetens uppfattning, utan hänvisar till utkast till vägledning för vattenkraft och Natura 2000: Guidance document on hydropower development and Natura 2000 (draft 4). Utkastet till vägledning säger visserligen att de åtgärder som krävs för att uppnå gynnsam bevarandestatus skall vidtas även om dessa åtgärder är ett högre krav än vad som krävs för att uppnå GEP i ett KMV (kap ), men att i förekomster där det innan utpekandet av Natura 2000 fanns en påverkan av vattenkraft skall livsmiljön inte försämras jämfört med tillståndet då vattenförekomsten blev ett Natura 2000 område (kap. 8.1). De vattenförekomster som berörs av vår verksamhet har under en lång tid påverkats av reglering och kraftproduktion innan de utpekades som Natura Åtgärder för att uppnå god ekologisk status är då (förmodligen) mer omfattande än vad som krävs för en icke-försämrad livsmiljö. 4.6 Steget från måttlig status för hydrologisk regim till god d:o ger betydande påverkan på verksamheten En vattenförekomst får förklaras som KMV med MKN god ekologisk potential om den på väsentligt sätt har ändrat sin fysiska karaktär, och om de hydromorfologiska förändringar som krävs för att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status på ett betydande sätt påverkar verksamheten som orsakat förändringen. Enligt remissversionen av HaVs vägledning för KMV-utpekande görs i ett första steg en preliminär identifiering av KMV; dessa är de där kvalitetsfaktorerna hydrologisk regim och/eller morfologiska förhållanden har klassats som otillfredsställande eller dålig. I ett andra steg bestäms om de åtgärder som krävs för nå god hydromorfologisk status har en betydande påverkan på verksamheten. Skillnaden mellan måttlig status och god status för hydrologisk regim kan dock också vara avsevärd. Vid granskning av enskilda förekomster är det tydligt att de åtgärder som krävs för att nå god status även för förekomster med måttlig status innebär en betydande negativ påverkan på verksamheten. Gränsvärden för vad som är god, måttlig och otillfredsställande status är förmodligen i stor utsträckning subjektivt satta. Vid utpekande av KMV borde i första hand möjlighet att nå god status utan betydande effekter på verksamheten beaktas. Exempel Storsjön: Storsjön i Indalsälven är Sveriges fjärde största årsregleringsmagasin. Status på kvalitetfaktorn hydrologisk regim är måttlig. För att uppnå god status skulle bl.a.

8 8(10) innebära att vattenståndet i snitt får avvika med max 25 cm från naturligt vattenstånd. I Storsjön motsvarar varje cm vattenstånd 4,5 Mm 3 och ett energiinnehåll om drygt 3 GWh. En anpassning från nuvarande genomsnittliga avvikelse från naturligt vattenstånd (ca 55 cm) skulle alltså innebära att stora volymer som nu kan tappas under vinter måste tappas under vår- och sommar. Det påverkar förutom Storsjön även en rad uppströms liggande årsregleringsmagasin. Det skulle innebära att årsregleringen i Indalsälven kraftigt inskränktes med effekter av samma art men av större storlek än de som redovisats i exemplet Dalälven. 4.7 Många bäckar små I de system för årsreglering som finns i de utbyggda älvar där VRF har verksamhet finns ett flertal mindre årsregleringsmagasin. Det kan noteras att dessa primärt är för årsreglering till förmån för kraftproduktionen i huvudfåran och inte primärt för de mindre kraftverk som ibland kan ligga i direkt anslutning till magasinen. Utifrån remissversionen av vägledning för KMV utpekanden kommer dessa magasin ofta inte ifråga för att pekas ut som KMV. Även om inte förlusten i elproduktion skulle bli betydande på nationell nivå om ett enskilt magasin skulle bli en nära oreglerad sjö, kommer den sammantagna effekten av förlorad elproduktion från alla dessa magasin förmodligen uppta en stor del av de maximalt 1,5 TWh som accepteras i den Nationella strategin. Exempel Voxnan: I Voxnan finns många mindre regleringsmagasin (ingen KMV utpekad) som var och en för sig inte innebär en stor förlust av reglerförmåga. Tillsammans bidrar de dock till en årsreglering av Voxnan som leder till en ökad produktion vintertid och minskat spill och översvämningsrisk i vårflod. 5. Förslag på åtgärdsprogram för Synpunkter på avsnitt Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner. VRF anser att Svenska Kraftnät i likhet med Energimyndigheten och HaV borde fått i uppdrag att vägleda länsstyrelserna vid prioritering av miljöförbättrande åtgärder kontra elproduktion och reglerförmåga. Detta både utifrån Svenska Kraftnäts roll som balansansvarig myndighet och som tillsynsvägledande inom dammsäkerhet. I åtgärdsförslagen till Kammarkollegiet nämns inte den Nationella strategin. VRF anser att det bör framgå hur Kammarkollegiets strategi från den 15 oktober 2013 skall synkroniseras med den Nationella strategin. 5.2 Synpunkter på avsnitt Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem förändrade habitat genom fysisk påverkan Redovisningen i Bottenhavets Tabell B15. Möjliga fysiska åtgärder för att minska de negativa miljöeffekterna av flödesförändringar i Bottenhavets vattendistrikt innehåller 268 åtgärder till en årlig kostnad av 23 MSEK. VRF ifrågasätter grunden för dessa siffror. Det framgår

9 9(10) inte hur åtgärdernas skälighet vägts av enligt 2 kap 7 miljöbalken. Vi har i våra kommentarer till Förslag till miljökvalitetsnormer visat på hur åtgärder avseende flödesförändringar kan leda till genomgripande förändringar i regleringen av hela älvsystem. Det leder till kostnader av en annan storleksordning än de redovisade 23 MSEK/år. Bottenviken redovisar inte motsvarande tabell. Redovisningen i Bottenhavets Tabell B18. Möjliga fysiska åtgärder för att minska de negativa miljöeffekterna av konnektivitetsförändringar i Bottenhavets vattendistrikt innehåller 1802 fiskvägar/utrivningar av vandringshinder till en årlig kostnad av 102 MSEK. VRF ifrågasätter grunden för dessa siffror. Det framgår inte hur åtgärdernas skälighet vägts av enligt 2 kap 7 miljöbalken. Det framgår inte hur kostnaden fördelar sig på anläggningskostnad, drift och underhåll respektive produktionstapp. Det framgår inte heller om siffrorna inkluderar åtgärder i KMV som skall tas fram i Avrinningsområdesspecifika åtgärdsplaner. Nedslag i VISS visar t.ex. på hur kostnaden för en fiskväg i Trängslet, Sveriges högsta damm, är angiven till 0,5 Mkr, vilket naturligvis är helt orimligt. VRF anser att redovisningen av kostnader är oklar och sannolikt en grov underskattning. Synpunkten gäller även Bottenvikens Tabell 3. Möjliga fysiska åtgärder avseende konnektivitetsförändringar i Bottenvikens vattendistrikt. 5.3 Synpunkter på avsnitt Samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem - förändrade habitat genom fysisk förändring Tabell F20. Kostnad för fysiska åtgärder som krävs för att följa MKN är av skäl som anförts under avsnitt 5.2 oklar, sannolikt en grov underskattning och bör inte ligga till grund för beslut om MKN. I avsnittet om Samhällsekonomisk nytta av åtgärder och god status citeras två studier ang. betalningsvilja för miljöförbättringar. Beloppen uttrycks per hushåll utan avgränsning i geografi och i det ena fallet inte heller i tid. Vad de aktuella förbättringarna kostade anges ej. För att göra anspråk på att kallas för analys bör även kostnader ingå. Relevanta exempel på detta finns i Elforsks rapport 10:90 Vattenkraft miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten. Där ställs kostnader mot betalningsvilja för åtgärder i Dönjes och i Emån. I Dönjes var det samhällsekonomiska resultatet (nuvärde) -50 MSEK till -243 MSEK, utan att effekten av inskränkning i korttidsreglering beaktats. I Emån var det samhällsekonomiska resultatet (årligt) -150 kkr till -900 kkr. Till det kom installationskostnader på 4-10 MSEK. Samtliga analyserade scenarion var alltså samhällsekonomiskt olönsamma. 5.4 Synpunkter på avsnitt Sammanvägda konsekvenser av åtgärdsprogrammet I avsnittet om Vad är god status värt anges också i anslutning till fysisk påverkan relaterad till vattenkraftproduktion betalningsvilja per hushåll eller person utan avgränsning i geografi och tid och utan relation till kostnader, vilket utgör en ofullständig analys.

10 10(10) Tabell F55. Sammanfattning av beräknade kostnader per miljöproblem är av skäl som anförts under p. 5.2 oklar, sannolikt en grov underskattning och bör inte ligga till grund för beslut om MKN. I Bilaga 1:14 A Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt återkommer ofullständiga påståenden om samhällsekonomiska effekter. Man refererar till organisationen The Economics of Ecosystems and Biodiversity, TEEB och värderingar av ekosystemtjänster på kr/ha och år. Det är ofullständigt att bara ta upp det totala värdet av ekosystemtjänsten (som om det vore noll idag och som om man inte hade någon alternativ kostnad för att minska vattenkraftproduktionen.) Läser man i underlag från TEEB framgår att de mest värdefulla ekosystemtjänsterna från Rivers and Lakes är 1) att det finns vatten 2) att vattnet är rent 3) att systemet ger översvämningsskydd. Inget av dessa försämras nämnvärt av vattenkraft. Sammantaget är uppgifter från de citerade TEEB-studierna inte applicerbara på svenska förhållanden. UMEÄLVENS VATTENREGLERINGSFÖRETAG ÅNGERMANÄLVENS - - INDALSÄLVENS - - LJUNGANS - - LJUSNANS - - DALÄLVENS - - Jonas Bengtsson vd Anna Hedström Ringvall avd. f. Vattenhushållning Bilaga: Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt