Vad kräver ramdirektivet för vatten = vattenförvaltningsförordningen i samband med vattenkraftverk? Och vem betalar vad? Och hur mycket????

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad kräver ramdirektivet för vatten = vattenförvaltningsförordningen i samband med vattenkraftverk? Och vem betalar vad? Och hur mycket????"

Lina Jonsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Vad kräver ramdirektivet för vatten = vattenförvaltningsförordningen i samband med vattenkraftverk? Och vem betalar vad? Och hur mycket????

2 Vattenförvaltningsförordningens grundkrav Alla vatten ska uppnå god kemisk status (obs inkluderar inte t.ex. fosfor och kväve) Alla vatten utom kraftigt modifierade ska uppnå god ekologisk status (GES) Kraftigt modifierade vatten ska uppnå god ekologisk potential (GEP) Status (dvs ingångsvärdena i vattenförvaltningsarbetet) får inte försämras Strängaste kravet gäller, enligt VFF eller annan lag som genomför EU-miljödirektiv/-förordning Tidsgräns: 2015, eller senast 2027

vatten ska uppnå god ekologisk potential (GEP) Status (dvs ingångsvärdena i vattenförvaltningsarbetet) får inte

3 Gäller god ekologisk status (GES) eller god ekologisk potential (GEP) för vattenkraftspåverkade vatten? JA Dvs det kommer att vara en blandning Förklarandet av kraftigt modifierade vatten är reserverat för vatten med särskilt stor fysisk påverkan För vatten med något mindre fysisk påverkan kommer GES att vara utgångspunkten, men undantag får medges på vissa villkor För KMV är GEP utgångspunkten. Undantag är möjliga.

vatten med särskilt stor fysisk påverkan För vatten med något mindre fysisk påverkan kommer GES att vara

4 Vad betyder det egentligen att ett vatten är kraftigt modifierat? Det betyder ungefär att: I den här vattenförekomsten har vi redan på förhand konstaterat att god ekologisk status inte kommer att nås, för det skulle innebära alltför stora konsekvenser för den samhällsnyttiga verksamhet (=elproduktion) som förorsakar modifieringen. Vi ska vid normsättningen endast bedöma samhällsnyttan av sådana fysiska åtgärder som kan tålas av verksamheten. Av tillgängliga åtgärder väljs de som är samhällsnyttiga, vilket också avgör nivån på miljökvalitetsnormen. - EU-vägledningen markerar dessutom att det måste röra sig om stora fysiska ingrepp

alltför stora konsekvenser för den samhällsnyttiga verksamhet (=elproduktion) som förorsakar modifieringen.

5 Hur skiljer sig bedömningen för ett naturligt vatten? I den här vattenförekomsten har vi inte redan på förhand uteslutit att god ekologisk status bör eftersträvas. Vi ska vid normsättningen bedöma den samhällsekonomiska rimligheten av konkreta åtgärder för att nå GES. Ej rimligt => mindre sträng miljökvalitetsnorm.

6 Vad blir slutsatsen? Åtgärder som är samhällsekonomiskt rimliga ska i princip alltid genomföras i naturliga vatten. De ska också genomföras i kraftigt modifierade vatten, men inte om de äventyrar pågående verksamhet Akademisk skillnad? I miljöbalken - ett legalt verktyg för att omsätta åtgärdsprogrammet - regleras kraven enligt samma princip som för naturliga vatten De rimliga GES-åtgärderna nästan en utopi i första 6- årscykeln? Flaskhalsar pga ekonomi, administration och juridik

I miljöbalken - ett legalt verktyg för att omsätta åtgärdsprogrammet - regleras kraven enligt samma princip som för

7 Vem ska betala? Oklara regler på EU-nivå. EG-kommissionens syn är att uppdämning och lagring av vatten = vattentjänst, för vilken kostnadstäckning (inklusive miljö- och resurskostnader) och principen om förorenaren betalar bör eftersträvas/gälla. Sverige har invänt mot denna definition av vattentjänster. Sveriges syn är att EU-reglerna omsätts via bl.a. miljöbalkens principer, d.v.s. åtgärder bekostas av verksamhetsutövare enligt skälighetsprinciper i 2 kap. MB dessutom verksamhetsutövares skyldighet att avstå 5-20 % kraftnytta för bla fiske och miljövård vid större bortfall av kraftnytta betalar staten ersättning

principen om förorenaren betalar bör eftersträvas/gälla. Sverige har invänt mot denna definition av vattentjänster.

8 Hur bedöma styrmedelskostnader? Genomförande av konkreta, fysiska åtgärder kräver ofta ändrade tillstånd, dvs kräver domstolsprövning => styrmedelskostnader Styrmedelskostnader ska bäras av både verksamhetsutövare och staten, t.ex. ökade personalkostnader, utrednings- och projekteringskostnader och rättegångskostnader m.m. Styrmedelskostnader ingår inte i den egentliga bedömningen av åtgärders rimlighet och åtföljande miljökvalitetsnorm, men Ytterst avgör regeringen vilka resurser som tillförs, vilket i sin tur avgör ambitionsnivå. Kräver dialog VMdepartement

Styrmedelskostnader ska bäras av både verksamhetsutövare och staten, t.ex.

9 Vad kommer detta att kosta? En första indikation i slutet av året dels utkast till åtgärdsprogram dels redovisning av regeringsuppdrag om kostnader för återställning pga fysisk påverkan (dock även miljömålsarbete och alla typer av verksamheter) Oklart om regeringsuppdraget kommer att kunna väga in rimlighetsbedömda åtgärder eller bara åtgärder för att nå GES/GEP. Troligen flertal miljarder snarare än miljoner för att nå GES/GEP. Men vad är samhällsekonomiskt rimligt respektive politiskt rimligt? Troligen endast indikativa svar denna förvaltningsperiod

pga fysisk påverkan (dock även miljömålsarbete och alla typer av verksamheter) Oklart om regeringsuppdraget kommer att kunna väga in

10 Förslag till åtgärdsprogram: Källa:

Relevanta dokument

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och