Motion 1983/84:2826. Lars Werner m. fl. Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84: 160)

Transkript

1 l_ 35 Motion 1983/84:2826 Lars Werner m. fl. Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84: 160) l propositionen har regeringen nu lämnat öppet för en vattenkraftsutbyggnad långt över den som det rått bred politisk enighet om och som senast kom till uttryck i vattenkraftberedningens förslag. Regeringen föreslår en ökning av vattenkraftberedningens utbyggnadsplan från ca 3,0 till 3,8 TWh. Beredningens förslag var en utbyggnad med 2,5 TWh, men man tog även med en marginal på ytterligare ca 0,5 TWh med tanke på bl. a. vissa kontroversiella projekt. Det är en händelse som ser ut som en tanke, att regeringen i propositionen har lagt sig väldigt nära kraftindustriintressena då det gäller föreslagen plan och att man har hamnat på den nivå som moderaterna krävde i en reservation i vattenkraftberedningen. l propo itionen anförs inga rimliga skäl för att frångå vattenkraftberedningens betänkande och höja utbyggnadsnivån från 2,5 TWH till 3,5 TWh ytterligare vattenkraft under den närmaste tioårsperioden. Vid en presskonferens framhöll energiministern bl. a. att ett motiv var att minska försurningen. Utbyggnad av vattenkraft är dock en dyr återvändsgränd i kampen mot försurningen. l TWh vattenkraft kan, om den går till elvärm e, ersätta villaolja i en sådan utsträckning att svaveldioxidutsläppen (S02) reduceras med ca ton, eller 0,6 o/o av de svenska utsläppen. Om man, med utgångspunkterna från erfarenheterna i Västerås, skulle satsa de 2 miljarder kronor, som det kostar att bygga ut ovannämnda l TWh vattenkraft på rökgasrening istället, skulle S02-utsläppen kunna reduceras med ton. Inte ens om all återstående lönsam vattenkraft i Sverige byggdes ut skulle man med elvärme kunna reducera S02-utsläppen så mycket att det motsvarade vad de 50 värsta skorstenarna i Sverige f. n. släpper ut. Energiministerns kamp mot försurningen förefaller därför vara utsiktslös och ineffektiv. Den höjda utbyggnadsnivån försvårar också avvecklingen av kärnkraften, eftersom den ökar Sveriges elberoende. De 3,5 TWh skall ju byggas ut samtidigt som kärnkraften är i full produktion. Energiminister Dahls argument, att utbyggnaden skall ses som ett led i kärnkraftsavvecklingen är därför missvisande. Vpk motsätter sig förslaget att investeringsfonden normalt skall få utnyttjas för ny- eller reinvesteringar i vattenkraft Vi accepterar dock att investeringsfonden får användas för reinvesteringsprojekt där kostnaden överstiger 3 kr./nyvunnen kwh. Vpk motsätter sig också förslaget att frånta riksdagen inflytande över Vattenfalls investeringar i vattenkraftverk mellan 1,5 och 8 MW.

2 Mot. 1983/84: Regeringens utbyggnadsförslag är, med hänsyn även till de tilläggsuppdrag som tidigare gavs till 1981 års energikommission, ett svek mot alla de krafter som gemensamt arbetat för att skapa en så bred politisk enighet som möjligt om vattenkraften och som kom till uttryck i kompromissen i vattenkraftberedningen. De enda som kan känna sig nöjda med regeringsförslaget är kraftindustrin och moderata samlingspartiet. Vänsterpartiet kommunisterna känner sig nu inte längre bundet av den breda politiska kompromissen om älvarna. Läget beträffande vattenkraftsutbyggnaden har försvårats och förvärrats och risken är nu att en satsning på modernisering och ombyggnad av befintliga kraftstationer, på effektutbyggnader för att få ut mera av vattenkraften och på nyutbyggnad av i stort sett okontroversiella projekt, försvåras. Det är svårt att förstå varför regeringen nu går ifrån den enighet som fanns i höstas och den utbyggnadsplan som beredningen lade fram. Mest förvånande då det gäller konkreta förslag är givetvis förslaget om utbyggnad av Långan. Där har energiministern uppenbarligen tagit mera hänsyn till Östersunds kommuns delägarintresse i det kraftbolag som vill bygga ut och till vissa landstings- och kommunalpolitiker och mindre till den kommun där man vill genomföra utbyggnaden, nämligen Krokoms kommun som sagt nej, liksom till den lokala opinionen och den stora enigheten bland nästan alla som på olika sätt utrett och undersökt olika alternativ. Kortsiktiga exploateringsintressen har fått väga tyngre än långsiktiga bevarandeintressen. Det är vare sig särskilt modigt eller kraftfullt att lägga fram förslag som klart äventyrar bevarandet av värdefulla kvarvarande älvsträckor och som på nytt skapar stor oro och osäkerhet bland hundratusentals människor i våra älvdalar som invaggats i förhoppningar om att få lugn och ro under den närmaste tioårsperioden. Fortfarande råder stor osäkerhet om den plan som behövs för att uppnå ett uppsatt mål om 66 TWh/år. Ingenting har egentligen framkommit som motsäger vad Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SM H l) i tidigare utredningar sagt, att det troligen inte behövs något ytterligare tillskott för att uppnå 66 TWh/år. Tvärtemot finns det skäl att påstå att SMH l :s bedömning är i underkant. SMHI har nämligen i sina beräkningar använt dagens verkningsgrader i vattenkraftverken, som är onödigt låga på grund av att vattenkraften f. n. körs som toppkraft. Det innebär att kraftverken "gasar och bromsar" betydligt hårdare för att anpassas till den växlande konsumtionen jämfört med när vattenkraftverken på 1960-talet kördes som baskraft till industrin. Vid körning som baskraft kan man uppnå en jämn och hög verkningsgrad i vattenkraftverken. Mycket talar för att elvärmen avvecklas samtidigt med kärnkraften. Därigenom skulle vattenkraften åter bli baskraft i det svenska elkraftssystemet och verkningsgraden i kraftverken öka. Elproduktionen ökar därmed sannolikt med några TWh utöver SM H l :s bedömning.

3 Mot. 1983/84: Vattenfallsverket och kraftindustrin i övrigt har givetvis andra uppfattningar. Nu visar de senaste uppgifterna för en tolvmånaders-period (mars 1983-februari 1984) att vattenkraftsproduktionen varit 64,4 TWh. Om nederbörden blir normal under innevarande vår beräknas tillrinningen under mars-juli 1984 bli mellan 115 och 120% av den normala i n era av våra stora vattendrag. Vattenmagasinens fyllnad är för närvarande drygt l O% över normalvärdet för årstiden och utsikterna bedöms som positiva för en god tillgång på vattenkraft även nästa vinter. En slutsats av den rådande osäkerheten om normalårsproduktionen vid landets vattenkraftverk är att alltför detaljerade uppgifter om denna inte kan läggas till grund för en ytterligare utbyggnad av vattenkraften. Därför är det inte heller rimligt att på så lös grund dra slutsatsen, att det behövs ett produktionstillskott utöver 2,5 TWh som vattenkraftberedningen kommit fram till. Av detta följer också att det bör vara möjligt att undanta ett antal utbyggnadsobjekt och ta hänsyn till oersättliga natur- och miljövärden som finns i helt eller delvis outbyggda älvar och älvsträckor. l vattenkraftberedningens betänkande Vattenkraft (SOU 1983 :49) har vpk :s representant utförligt redovisat sin uppfattning och ett alternativt planförslag (s. l ) som i huvudsak utgår från älvarnas bevarandevärden. Jämfört med beredningens plan har undantagits ett 15-tal värdefulla älvsträckor från utbyggnad. Vidare har frågan om nödvändiga styrmedel berörts och exempel getts på detta. Ekonomiska och sysselsättningsaspekter tas även upp, och det framgår bl. a. att alternativförslagen kan bli både ekonomiskt lönsamma och ge nera arbetstillfällen. Där framhåller vpk också att man ur samhällsekonomisk synvinkel bör väga in bevarandevärdet hos älvsträckor som man kan undvika att bygga ut liksom de ökade sysselsättningseffekter som fås av effektiviseringar och minikraftverk jämfört med kraftverk i outbyggda älvsträckor. Vattenkraftberedningens förslag utgör alltjämt utgångspunkten för v pk :s förslag om fortsatt vettenkraftsutbyggnad under minst den närmaste tioårsperioden. Dessutom aktualiserar vi förslag som finns upptagna i Göran Bryntses särskilda yttrande i beredningens betänkande, med någon smärre förändring. Konkret innebär detta att vi ansluter oss till de objekt som ingår i vattenkraftberedningens plan i klass O och A utom Härjeåsjön och Smedjemorasjön samt Van. Vi föreslår följande projekt i klass 0: Rengård, Skellefteälv Ajuare, Umeälv Gardikfors Bålforsen Bjurfors Nedre Pengfors Harrsele 5 Gwh

4 ot. 1983/84: Hjälta, Ångermanälven lo Gulsele 5 Forsse 7 stornorrfors 15 Hissmofors, lndalsälven 9 Krångede-Gammelänge 110 Krokströmmen, Ljusnan 8 Bergvik 7 Höljebro lo Alfta 8 Blyberg, Dalälven lo Kvarnsveden 120 Domnarvet 20 Avestaforsen 70 Edsforsen, Klarälven 6 Skoga 9 Krakerud 21 Forshult 17 Skymnäs Il Munkfors 31 Dejefors 17 Forshaga 17 utöver beredningens plan ( = 89 o/o verkningsgrad) utöver beredningens plan 639 GWh 639 GWh Ytterligare s. k. vardagsrationaliseringar, 250 GWh ospecificerade (se Sv. Kraftverksföreningens Publikation nr 577, 1980, s ) Vidare föreslår vi: Relativt okontroversiella nybyggnader, klass A Vilhelmina, Ångermanälven Borga Borgasjö Rönnöforsen, lndalsälven Iggesund, Delångersån Tvärforsen Björnåsen, Klarälven Mackmyra, Gavleån Forsbacka Kimstad, Motala ström 16 GWh GWh 126 GWh

5 Mot. 1983/84: Därtill kommer: Kontroversiella älvsträckor, klass B Gideå, Gideälven Högfors, lndalsälven Krokfjord, Ronnebyån Runemo, Voxnan Slagnäs, Skellefteälven Sureälven Edeforsen, Ljusnan Sikfors, Piteälven 74 GWh GWh 326 GWh 326 GWh Minikraftverk 300 GWh Totalt redovisat i planförslaget: GWh, dvs. avrundat ca 3,0 TWh. Grundvalen för den framtida elförsörjningen är liksom tidigare vattenkraften. Det tidigare uttalade målet om 66 TWh kan uppnås genom de förslag som tas upp i denna motion. De i 1977 års beslut rörande fysiska riksplanen (FRP) undantagna, hittills outbyggda fyra huvudälvarna, mås te också i framtiden fredas från exploatering. Samma gäller de i beslutet och senare beslut innefattade älvsträckor som också har stort bevarandevärde. Vi föreslår i denna motion att ytterligare åtta av de mest skyddsvärda älvsträckorna skall undantas enligt FRP. Det gäller: l. Vojmån i Ångermanälven 2. Nedre Ammerån i lndalsälven 3. Nedre Långan i lndalsälven 4. Hårkan i l ndalsälven 5. Haverö i Ljungan 6. Sölvbacka i Ljungan 7. Hamre i Ljusnan 8. Strängsforsen i Klarälven Vi förutsätter att bostadsutskottet utarbetar erforderligt förslag om ändring i vattenlagen Il kap. l. Följande projekt, som ingår i regeringens vattenkraftsplan och som inte finns med i vpk:s alternativa plan föreslår vi skall utgå: Råneälven l Klippen i Umeälven skinnmuddselet i Gideälven

6 Mot. 1983/84: Stennäs i Gideälven Uppströms Björnafallet i Gideälven Hinnsjöån i ätraån Vojmån i Ångermanälven Meåforsen i Ångermanälven Ammeråns överledning i lndalsälven Långan i lndal älven Haverö i Ljungan Hamre i Ljusnan Härjeåsjön i Ljusnan Smedjemorasjön i Ljusnan Hylströmmen i Voxnan Brunnsberg i Dalälven Van i Dalälven Värsjö i Klarälven Hallstahammar i Kolbäcksån Fliseryd i Emån Under allmänna motionstiden i år har från vpk-ledamöter väckts olika motioner med anknytning till vattenkraftsutbyggnaden. l motion 1983/ 84: l 057 föreslås att Ammeråns överledning till Gesund en (lndalsälven) ej skall komma till utförande. Förslaget om sådan överledning, som nu finns upptaget i regeringens utbyggnadsplan, är det förslag som näst Långans utbyggnad har väckt det starkaste motståndet. l vattenkraftberedningens betänkande anförs i de s. k. älvvisa kommentarerna som en förutsättning för utbyggnad ''att inga andra alternativ, dvs. utan överledningen, finns för att få till stånd om och tillbyggnader av stationerna Krångede-Stadsforsen". Förutsättningarna har sedan genom en förändring av ägerintressena radikalt förändrats så an man kan genomföra effektiviseringar i berörda kraftverk på sträckan Krångede-Stadsforsen i lndalsälven utan att behöva överleda Ammerån. l motion 1983/84: l 040 föreslås åtgärder i syfte att överföra Edeforsens kraftverk i Mellanljusnan till statens vattenfallsverk från AB Hälsingekraft. En sådan åtgärd och en effektivisering av Edeforsen stämmer med de löften som linje 2 gav inför folkomröstningen om kärnkraften, nämligen att samhället skall ha ett huvudansvar för elproduktionen och att tillkommande kraftproduktion skall ägas av stat eller kommun. Ett överförande av Edeforsens kraftverk i samhällets ägo skulle också ge större förutsäuningar för att undvika kontroversiella om- och utbyggnader. Motion 1983/84:723 föreslår au Strängsforsen i Klarälven skall undantas från utbyggnad. De åtta kraftverk som finns i Klarälven skulle genom en ombyggnad och effektiveringar tillsammans kunna ge mera tillskott av el än vad en utbyggnad av Strängsforsen skulle ge. Ä ven här finns som i så många andra fall en mycket stark opinion mot utbyggnad.

7 Mot. 1983/84: Hemställan Med hänvisning till vad som anförts i motionen föreslås l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om a) förutsättningar för utnyttjande av investeringsfonden, b) redovisning till riksdagen beträffande vissa av vattenfallsverket aktualiserade utbyggnadsprojekt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande fortsatt vattenkraftsutbyggnad under minst den närmaste tioårsperioden, 3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i fråga om den fysiska riksplaneringen att de 8 älvsträckor som i motionen föreslås omfattas av fysiska riksplaneringen skall undantas från utbyggnad. Stockholm den 13 april 1984 LARS WERNER (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk) C-H. HERMANSSON (vpk) TORE CLAESON (vpk) NILS BERNDTSON (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk) OSWALD SÖDERQVIST (vpk)