Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Transkript

1 Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB \", r' I \i~ I \! ~',i \f1i,i{11 I \, I Postadress: Nipan Sollefleå Sweden Besöksadress: Nipan Sollefteå Vår ref: Lill Wiklund Ort: Sollefteå Datum: Tfn.: BO Fax: Org nr: Statkrafts synpunkter på förslag till förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer; åtgärdsprogram och miljökonsekvellsbeskrivningar för BottenvikeIls, Bottenhavets och Västel"llavets vattendistrikt Sammanfattning Vattendirektivets mål att skydda kvaliteten i våra vattendrag är viktig och därför bör åtgärderna bygga på väl underbyggda bedömningar/klassificeringar. Ett långsiktigt arbete med säkerställande av vatten med god kvalitet kräver tydliga, väl underbyggda strategier baserade på enhetliga modeller, bedömningar och kostnadskalkyler. Detta saknas i hög grad i samrådmaterialet, vilket är besvärande för alla parter. Därför bör samrådsmaterialet omarbetas. Vattenkraftens roll ska beaktas som en klimateffektiv och förnybar energikälla, samtidigt som den utgör en viktig resurs genom sin tormåga att reglera variationer i förbrukning och produktionsapparaten. Statkraft menar att: Vattenmyndigheterna i de aktuella vattendistrikten har inte lyckats följa de riktlinjer för klassificering som finns beroende på bristande dataunderlag. Vatten myndigheternas förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplaner saknar en sammanhållen strategi för hur utredningar med mera ska bedrivas och vilka åtgärder som ska prioriteras. Vattenmyndigheternas klassificering/bedömning har gjorts utifrån en blandning av indikativa modeller och expertbedömningar vilket skapar en osäkerhet dels i metodiken men också hur det påverkar vår bransch och dess verksamhet. VattelUnyndigheternas underlag till beslut ger inte berörda möjlighet att ta ställning till vad som krävs, eftersom det inte konkretiseras i underlaget. Vatten myndigheternas förslag till åtgärder skulle kunna medföra minskad vattenkraftproduktion som står i konflikt med klimat- och förnybarhetsmål De olika vattelu11yndigheten har inte använt samma förutsättningar i utpekande t av kraftigt modifierade vatten, KMV, I(S)

2 Inledning Statkraftkoncernen är ledande i Europa inom förnybar energi. Koncernen producerar vattenkraft, vindkraft, fjärrvärme och gaskraft. Statkraft är också en betydande aktör på de europeiska energibörserna. Statkraft har närmare medarbetare i mer än 20 länder. Världen behöver ren energi, en produkt som Statkraft levererar vmje dag inom Norden och i övriga Europa. Genom samägda bolag tillsammans med SCA och Södra Skogsägarna beräknas den svenska produktionskapaeiteten utökas med ca 4 TWh ren energi inom en tioårsperiod via investeringar på omkring 25 miljarder kronor. Statkraft är sedan nyåret 2009 det fjärde största energibolaget i Sverige och äger 55 vattenkraftverk. Statkraft har idag anläggningar i Bottenvikens, Bottenhavets och Västerhavets vattendistrikt. Förvaltningsplaner I förvaltningsplanerna kan det konstateras att Vattenmyndigheterna i samtliga tre distrikt inte på ett tydligt sätt visat om de har identifierat och förklarat några vattenförekomster som kraftigt modifierade. Indikationer finns på att så är fallet men det går inte att avgöra om Vattenmyndigheterna verkligen har genomfört identifieringen eller inte. Bottenviken och Bottenhavet har relativt likvärdiga bedömningar på sina vattenförekomster och använder sig av samma typ av modeller vid bedömningarna. Modellerna som de använder kallas indikativ modell samt indikativ påverkansmodell och är framtagna i Bottenhavets distrikt. I de dokument som är framtagna finns modellen omnämnd men en utförlig beskrivning av modellens uppbyggnad saknas. I de fall expet1bedömningar utföt1s bör det framgå vem som utföt1 dessa bedömningar ifall frågor om bedömningen uppkommer. I Västerhavets distrikt har expet1bedömningar använts i större utsträckning än för de övriga två. Det som märks vid genomgången av expertbedömningarna är att inte någon enhetlig bedömningsmall använts för hur en expertbedömning ska utföras. Det betyder att det finns risk för olika bedömningar av ekologisk status för jämförbara vattenförekomster bara beroende på att bedömningen gjot1s av olika personer. I Umeälven har inte någon klassificering för de tre kraftstationerna som Statkraft äger i älven hittats i databasen VISS. Överhuvudtaget är motiveringarna till klassningarna mycket knapphändiga. En tydlig skillnad finns mellan de tre undersökta distrikten är att i både Bottenviken och Bottenhavet fimts det vattenförekomster som åtminstone verkar vara utpekade som KMV. Inom Västerhavets vattendistrikt finns inte någon vattenförekomst inom Lagan eller Nissan som utpekats som KMV. Vi menar att vattenförekomster i Lagan och Nissan skall förklaras som KMV, då syftet med de kraftigt modifierade vattenförekomsterna är att möjliggöra fortsatt drift av samhällsnyttig verksamhet. Kravet för en KMV -klassificerad vattenförekomst är god ekologisk potential vilket inte är ett lika strängt krav som god ekologisk status eftersom den tillåter de ekologiska förändringar som är nödvändiga för att den pågående verksamheten ska kunna bedrivas eller måste upprätthållas för att undvika negativ inverkan på miljön i st011. 2(5)

3 Miljökvalitetsnormer Alla vattenförekomster i samtliga av de tre vattendistrikten som inte har en god ekologisk status eller potential har medgivits tidsfrist till I de flesta fall är skälet till undantag att det är tekniskt omöjligt att åtgärda problemen till Motiveringen är att åtgärden inte hilllls med, eller att orsaken till miljöproblemet är okänd eller att det inte filllls tillräckligt underlag for att avgöra vilken åtgärd som behöver genomföras. Formuleringarna som gäller motiveringarna till denna tidsfrist är generella och likartade för Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt men skiljer sig från Västerhavet. I de förstnämnda vattendistrikten är den vanligaste formuleringen att ytterligare utredningar krävs medan i Västerhavets vattendistrikt anges att orsaken till miljöproblemet är okänd. Oklarheterna som gäller genomförande av miljökvalitetsnormerna skapar en osäkerhet när det gäller beslut om förnyelse och ombyggnationer av vattenkraftanläggningar som är mycket olycklig. Det går inte av samrådsmaterialet rörande miljökvalitetsnormer att utläsa om utpekande aven vattenförekomst som KMV illllebär mindre stränga kvalitetskrav. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammen ger förslag på åtgärder som bör vidtas for att uppnå miljökvalitetsnormerna senast 2015 eller vid en senare tidpunkt om tidsfrist har föreslagits. Åtgärdsprogrammen riktar sig till myndigheter och kommuner men kommer givetvis att beröra verksamhetsutövare som Stat kraft. Eftersom åtgärdsprogrammen gällande fysisk påverkan till stor del är imiktade mot att åtgärda vandringshinder har vi analyserat de ekologiska effekter och den verksamhetspåverkan som av återskapande av vandringsvägar för havsvandrande fisk ger. Västerhavets vattendistrikt inleder sitt forslag till åtgärdsprogram med en tydlig läsanvisning för just detta dokument vilket saknas för övriga distrikt. Västerhavets distrikt har även sammanställt tydliga listor med alla vattenförekomster och åtgärder för respektive vattenförekomst. Vattendistrikten i Bottenviken och Bottenhavet har utformat sina förslag till åtgärdsprogram på ett mer generellt sätt. Exempelvis föreslår Bottenhavets distrikt att vidare utredning behövs innan konkreta åtgärder kan föreslås. Samma information återfilllls i åtgärdsprogram för respektive avrillllingsområde. I åtgärdsprogrammen för föreslagna åtgärder mot fysisk påverkan filllls uppskattade kostnader för genomförande. Åtgärderna berör bland allllat vandringshinder och flödesregimer. Hur dessa kostnader är bedömda går inte att analysera utifrån de uppgifter och referenser som finns i åtgärdsprogrammen. V år beräkningsmodell för bolifall av kraftproduktion visar att framförallt minimivattenforingar i "toltfåror" ger stora intäktsbortfall. Dessa konsekvenser finns inte alls belysta i åtgärdsprogrammen vilket är en stor brist. I Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram saknas också uppgifter hur man kommit fram till olika kostnader som anläggning av fiskvägar och omlöp, utrivning av dammar med mera. I förslag till åtgärdsprogram från olika Vattenmyndigheter som illllebär anläggning av fiskvandringsvägar vid kraftverksdammar har dammsäkerhetsfrågor överhuvudtaget inte behandlats. Frågor som rör påverkan på dammsäkerhet samt infrastruktur vid och kring kraftverksanläggningar måste lyftas fram om en helhetsbild av verksamhetspåverkan gällande återskapande av fiskvandringsvägar ska kunna fås. Den som äger en damm är enligt Miljöbalken skyldig att underhålla delllla så att det inte uppkommer skada på allmänna eller enskilda intressen genom ändring i vattenforhållandena. 3(5)

4 Dammägaren har det yttersta ansvaret for dammsäkerheten. Dammar dimensioneras så att de utan skador, som kan sätta säkerheten i fråga, kan motstå alla tänkbara belastningar de normalt kan förväntas utsättas får under sin livslängd. Dammar tillhörande konsekvensklasserna la och 1 B skall därtill ha fårmåga att, utan att gå till brott, uthärda mycket osannolika men möjliga omständigheter som kan uppstå. Ett fleltal av Statkrafts svenska kraftverkanläggningar har dammar med den högsta säkerhetsklassningen belägna inom Västerhavets, Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt. Dammanläggningar med stor regleringsamplitud och med långa avloppstunnlm'f kanaler ställer stora krav på projektering och konstruktion av fiskvandringsvägar. Vid anläggning aven fisktrappa kan dammsäkerheten påverkas om fyllnadsmassorna i dammen består av packad jord och/eller sprängsten. Anläggning av s.k. omlöp (naturliga fiskvägar) kan bli kilometerlånga om fallhöjden vid kraftverket är stor. Det kan innebära att infrastruktur som transformatorer och elkablar kring kraftstationerna måste flyttas vilket ger stora kostnader for att få plats med om löpen. Det är även av stor betydelse hur den omgivande terrängen ser ut där omlöpen ska anläggas. Ska omlöpen passera branta slänter firms det rasrisker som måste tas hänsyn till. Denna rasrisk kan både påverka kraftverksanläggningen och omgivande bebyggelse. För de flesta vattenforekomsterna som inte uppnår god ekologisk status eller potential anges att det behövs mer utredningar får att fastslå orsakerna eller att det inte finns tillräckligt underlag får att avgöra vilka åtgärder som behöver utforas. Det är en brist att det inte finns någon foreslagen strategi hur dessa utredningar ska bedrivas och vilka åtgärder som är prioriterade. Hur ska enskilda länsstyrelser bedriva utredningsverksamhet när det inte finns någon gemensam strategi? Kommer det att ske någon samordning mellan distrikten? Vilka utredningar ska göras fårst? Känner Vattenmyndigheterna till det forskningsprogram gällande åtgärder i reglerade vatten som samordnas av Elforsk, tidigare forskningsprogram som fiskevårdande åtgärder i kraftverksmagasin (F ÅK) och internationella åtgärdsprogram får åtgärder i kraftverkspåverkade vattendrag? Ett sammanfattande inttyck av åtgärdsprogrammen är att de utredningar som avses utfåras av olika myndigheter är så generellt utformade att det måste vara mycket svårt for de utpekande myndigheterna att avgöra vad som ska göras och vilken nivå på åtgärderna som det handlar om. En av de utpekade myndigheterna, länsstyrelserna, är dessutom så många att risken for olika tolkningar av åtgärdsprogrammen är uppenbar. Frågan är vad återskapande av vandringsmöjligheter får fiskarter som fortplantar sig i sötvatten men också lever i brackvatten eller saltvatten, anadroma mter, skulle kunna ge i form av produktion och biologisk mångfald. Detta ska ställas emot de kostnader som kommer att uppkomma i fråga om verksamhetspåverkan på vattenkraftproduktion for Statkraft. En analys av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan är viktigt att ha dels som underlag får att värdera frivilliga åtaganden, dels for att kraven inte ska bli orimliga. I ett ekologiskt perspektiv måste tydligt betonas att återskapande av vandringsvägar får havsvandrande fisk endast kan motiveras om fiskvandring fårekommit naturligt innan utbyggnaderna och om det går att återskapa lek- och uppväxtområden. I bedömningen av ekologiska effekter av återskapande av fiskvandringsvägar får havs vandrande fisk måste risken får spridning av fisksjukdomar till kompensationsodlingar och vilda bestånd vägas in Anläggning av fiskvandringsvägar vid kraftverksdammar innebär att vandringshinder får fisk tas bort. Återskapande av vandringsvägar kan betyda att viss produktion av havsvandrande fisk går att återskapa förutsatt att det finns lek- och uppväxtområden uppströms kraftverks- 4(5)

5 dammen. Men återskapande av vandringsvägar innebär också en betydande risk för spridning av fisksjukdomar till vilda bestånd och kompensationsodlingar belägna i sötvattensområden. Det beror på att sjukdomsläget är betydligt sämre i kustzonen än i inlandets sötvattensområden. Sollefteå Pet' NOt'dlund VD Statkraft Sverige AB 5(5)