Umeå universitet. Delårsrapport Avseende perioden 1 januari 30 juni Dnr: UmU FS

Transkript

1 Umeå universitet Delårsrapport 2014 Avseende perioden 1 januari 30 juni 2014 Dnr: UmU FS

2 Innehållsförteckning Beslut Inledning 3 2. Ekonomi Ekonomiskt resultat för perioden Prognos för år Balansräkning per Resultaträkning Resultaträkning per verksamhetsgren Balansräkning Anslagsredovisning

3 Dnr FS Delårsrapport 2014 Universitetsstyrelsen beslutade vid sammanträde att uppdra till styrelsens ordförande att efter samråd med rektor fastställa delårsrapport. Detta uppdrag gäller årligen så länge Umeå universitet är skyldiga att lämna delårsrapport till regeringen i augusti månad. Styrelsens ordförande Lennart Evrell har idag beslutat att fastställa den bilagda delårsrapporten 2014 efter samråd med rektor. Detta beslut innebär att tidigare beslut om fastställande av delårsrapport per annulleras. Orsaken till denna annullering är att ej behörig person fastställt och undertecknat dokumentet per Vi intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Umeå Lennart Evrell Lena Gustafsson Pär Boman Universitetsstyrelsens Rektor Universitetetsstyrelsens ordförande ordförande t.o.m

4 Dnr FS Inledning Arbetet med att stärka Umeå universitets ställning som forsknings- och utbildningsuniversitet fortlöper. Universitetsstyrelsen fastställde i juni år 2012 vision och mål för Umeå universitet år 2020 i dokumentet Umeå universitet Vision och mål. Målen i visionsdokumentet är formulerade under huvudrubrikerna: Ett universitet som gör det möjligt, Utbildning för gränslös kunskap, Forskning som spränger gränser, samt Det goda och effektiva universitet. I enlighet med universitetsstyrelsens beslut har en precisering av målen skett, vilka rektor fastställde den 18 juni Vidare fastställde rektor den 21 oktober 2013, för fakulteter och Lärarhögskolan, Delmål med tillhörande fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden samt den 10 december 2013 Universitetsgemensamma delmål med tillhörande fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier för perioden De ingående målen i visionsdokumentet Umeå universitet Vision och mål utgör framgent utgångspunkten för verksamhetsplaneringen på alla nivåer vid Umeå universitet. Visionsdokumentet gäller till och med år 2020 och innebär att verksamhetsplaneringen vid universitetet från och med år 2013 är långsiktigare än tidigare och omfattar treårscykler. Under år 2014 och framåt pågår genomförande av strategier och en första uppföljning har genomförts i april En central och mycket viktig del i arbetet med att utveckla universitetet vidare är implementering av den anställningsordning som beslutades i slutet av 2011 och som ska bidra till att vidareutveckla stabilitet och långsiktighet i lärartjänster. Vid Umeå universitet har grunden lagts för en attraktiv karriärväg, en s.k. tenure track, samt för att utveckla en långsiktig stabilitet i högre lärarbefattningar. Som en följd av detta räknar vi med att på sikt stärka Umeå universitets attraktionskraft som ett framstående utbildnings- och forskningsuniversitet i ett internationellt perspektiv. I QS ranking över de bästa universiteten yngre än 50 år klättrar Umeå universitet till plats 27 i världen (plats 34 föregående år) bäst i Norden och på tionde plats i Europa. Forskning Flera av universitetets forskare har erhållit betydande forskningsbidrag under våren Som exempel kan nämnas att stiftelsen för strategisk forskning (SSF) beviljat totalt 27 mnkr till Umeå universitet och Linköpings universitet för forskning om tunn och böjbar belysning, professor Ludvig Edman på Umeå universitet är huvudsökande för projektet. Stiftelsen för Strategisk forskning har beviljat professor Mats G Larson vid Umeå universitet 21 miljoner kronor till forskning om nya datorbaserade metoder för att simulera fysikaliska fenomen. Under våren 2014 har bidrag erhållits till elektronmikroskopi med 37 mnkr från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, 5 mnkr från Kempestiftelsernas samt att universitet satsar 15 mnkr av egna medel. Genom dessa bidrag får Umeå en plattform för elektronmikroskopi av högsta klass i syfte att möta framtida behov av visualisering inom medicinsk, kemisk och biologisk forskning. Emmanuelle Charpentier tilldelades det prestigefyllda Göran Gustafssonpriset i mars 2014, dvs Sveriges största pris för naturvetenskaplig forskning. Hon får priset för sina upptäckter av de mekanismer som styr bakteriell immunitet, vilket lett till utveckling av ett molekylärt verktyg för modifiering av gener. 3

5 Dnr FS Universitets framgångsrika infektionsforskning vid Umeå Centre for Microbial Research (UCMR) får fortsatt Linnéstöd från Vetenskapsrådet, utifrån den halvtidsutvärdering av de 20 Linnémiljöer som presenterats under våren Bidraget omfattar ytterligare nio miljoner kronor per år under en period på fem år. Utifrån universitetsstyrelsens beslut i december 2012 har arbetet med översyn av fördelningsmodellen för anslagsmedel för forskning och forskarutbildning till fakulteter och Lärarhögskolan intensifierats, modellen ska främja en utveckling mot ständigt ökad kvalitet i den vetenskapliga produktionen och därmed högsta möjliga effektivitet vid användning av forskningsresurser. Modellen innehåller två delar, varav en del utgörs av forskningskontrakt kopplade till Umeå universitet 2020 Vision och mål. Den andra delen, som fastställdes av rektor i juni 2013 och tillämpas för budgetåret 2014, är en mekanistisk fördelning av nya medel 2014 och 2016 baserad på samma modell som staten använder för fördelning av nya medel till landets lärosäten (bibliometri och externa medel). Utbildning Universitetet arbetar intensivt med att få ett mer homogent utbildningsutbud och i synnerhet stärka avancerad nivå, forskningsanknytning, samverkansinslag och internationalisering, men framför allt ligger fokus på en ökad utbildningskvalité. Rektor inledde under våren 2014 också ett arbete med att ta fram en strategi för universitetets e-lärande. De senaste åren har takbeloppet överskridits och det pågår ett arbete i syfte att förändra utbudet för att ytterligare höja kvaliteten samt komma ned till takbeloppet. Universitetskanslersämbetet har fortsatt att granska vissa utbildningsexaminas kvalitet i landet. Utbildningar kan erhålla omdömet mycket hög kvalitet, hög kvalitet eller bristande kvalitet. Under våren 2014 har handläggningsordningen för de utbildningar som erhållit omdömet bristande kvalitet utvecklats och förbättrats ytterligare. De utbildningar som i första granskningen erhöll omdömet bristande kvalitet och som Universitetskanslerämbetet granskat en andra gång, har i samtliga fall vid den andra granskningen erhållit omdömet hög kvalitet. Umeå universitets Studiebarometer 2012 erhöll en hög svarsfrekvens och visade på en klart positiv bild av hur studenter uppfattar att det är att studera vid Umeå universitet, under våren 2014 pågår utifrån resultaten åtgärder i syfte till ytterligare förbättringar Utbildningsstrategiska rådet har arbetat fram en universitetsgemensam modell för högskolepedagogisk meritering i syfte att uppmärksamma och belöna skickliga lärare för deras framstående pedagogiska insatser samt stimulera till pedagogiska diskussioner vid institutionerna. Under våren har de första nio lärarna som utsetts som meriterade eller excellenta mottagit sin utmärkelse. Söktrycket till universitetets utbildningar fortsätter att öka. Umeå universitet hade den fjärde största ökningen i landet av antal förstahandssökande inför hösten Även intresset från internationella studenter ökar, bl.a. ökar antalet studenter från tredjeland (utanför EU). Umeå universitet rankas som nummer ett i Europa och på niondeplats i världen i enkätundersökningen International Student Barometer. Universitetet rankas bland annat på första plats i världen inom kategorin campusmiljöer och etta i Europa inom kategorin lärande. Universitetskanslersämbetet har i juni 2014 beslutat att Umeå universitet som enda lärosäte i Sverige ska få utfärda ämneslärarexamen i samiska. Utbildningen planeras starta hösten Ytterligare en positiv händelse under våren 2014 är att Umeå universitet är ett av 15 lärosäten som får delta i försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor i lärarutbildningen. Syftet är att höja kvaliteten i lärarstudenternas praktik den verksamhetsförlagda utbildningen. 4

6 Dnr FS Samverkan och innovation Bolaget Uminova Expression AB bildades år 2013, bolaget är ett inkubatorbolag på Konstnärligt campus. Bolaget ska bedriva en test- och utvecklingsplattform med stöd för att bilda avknoppningsföretag för företrädesvis idéer och innovationer genererade av studenter och anställda vid Umeå universitet. Karl Hardell utsågs i januari 2014 till verkställande direktör för Uminova Expression AB. Han har närmast arbetat som regionchef för Venture Cup Nord, den organisation som arrangerar Europas största affärsplanstävling. I april öppnade Sliperiet på Konstnärligt campus sin verksamhet. Uminova Expression AB kommer att bedriva sin verksamhet på Sliperiet. Kulturverket, Joyn Service Design och Interactice Institute är några av de företag som valt att förlägga sina arbetsplatser på Sliperiet och som flyttat in under våren. Till hösten kommer ett toppmodernt laboratorium med avancerad teknik att invigas. Där kommer det att vara möjligt att skapa modeller och prototyper med hjälp av 3D-skrivare, portalfräsar samt laser- och vattenskärare. På Sliperiet finns också mötesrum, konferenslokaler och kafé. Målsättningen är att skapa en dynamisk och flexibel miljö för kunskaps- och kompetensutbyte, dvs en miljö som utvecklar, genomför och stöder samverkansaktiviteter. Organisation och ledning Pär Boman, vd för Handelsbanken och ordförande i Umeå universitets styrelse, avslutade sitt ordförandeskap för universitetsstyrelsen den 31 juli Regeringen har beslutat att Lennart Evrell, vd och koncernchef i Boliden AB, blir ny styrelseordförande för Umeå universitet. Han startar uppdraget den 1 augusti. Caroline Sjöberg är ny universitetsdirektör vid Umeå universitet från den 1 juni. Hon har tidigare arbetat som myndighetschef för Verket för högskoleservice. 2. Ekonomi 2.1 Ekonomiskt resultat för perioden Resultatet för perioden Kapitalförändringen för perioden är ett underskott med 127 mnkr, att jämföra med utfallet för motsvarande period 2013 som var ett underskott med 170 mnkr. Kostnaden för semesterlöneskulden är som störst i juni månad. Skulden vid årets slut beräknas bli ca 93 mnkr lägre, dvs kapitalförändringen blir då ca 93 mnkr bättre. Om hänsyn tas till semesterlöneskulden är det justerade resultatet -34 mnkr vid halvårsskiftet Intäkter Totalt har intäkterna ökat med 81 mnkr (+4 procent) första halvåret 2014 jämfört med Anslagsintäkterna har ökat med 41 mnkr (+3 procent) första halvåret 2014 jämfört med motsvarande period Orsaken till denna ökning är främst den statliga indexregleringen år 2014 med 2,06 procent vilket motsvarar 26 mnkr samt regeringens beslut om ökning av forskningsanslaget år

7 Dnr FS Uppdragsintäkterna (avgifter och andra ersättningar) har ökat med 24 mnkr (+9 procent) jämfört med motsvarande period Ökningen förklaras till stor del av ökade intäkter från Universitets- och högskolerådet, intäkter från avgiftsskyldiga studenter samt hyresintäkter. Intäkter från uppdragsutbildning och uppdragsforskning står för en ökning med 5 mnkr (+4 procent) och intäkter av studieavgifter står för en ökning med 3 mnkr (+57 procent). Övriga försäljningsintäkter har ökat med 16 mnkr (+11 procent). Försäljning av tjänster har ökat med 10,6 mnkr (+ 27 procent). Av försäljning av tjänster står Ladokkonsortiet för en ökning med 5,2 mnkr (+15 procent) jämfört med första halvåret 2013, främst beroende på ITsystemet Ladok 3. Intäkter av uthyrning har ökat med 4,6 mnkr (+17 procent) och intäkter av sålda datortjänster och program har ökat med 1,3 mnkr (+2 procent). Bidragsintäkterna har ökat med 19 mnkr (+4 procent) jämfört med samma period år Ökningen beror på att erhållna bidrag tagits i bruk och därmed intäktförts i högre utsträckning under första halvåret 2014 jämfört med Ökningen finns bland annat inom bidragintäkter från Wallenbergstiftelserna som ökat med 14,7 mnkr jämfört med första halvåret Bidragsintäkterna har även ökat från Svenska företag (+8,8 mnkr), Svenska forskningsrådet för hälsa arbetsliv och välfärd (FORTE) (+5,0 mnkr) samt Statens energimyndighet (STEM) (+4,0 mnkr). När det gäller erhållna bidrag så är de marginellt lägre första halvåret 2014 jämfört med motsvarande period Finansiella intäkter har minskat 2 mnkr (-27 procent) på grund av att räntenivån hos Riksgäldskontoret varit lägre under det första halvåret 2014 jämfört med första halvåret Kostnader Totalt har kostnaderna ökat med 39 mnkr (+2 procent) första halvåret 2014 jämfört med Kostnader för personal har ökat med 12 mnkr (+1 procent). Orsaken till ökningen är lönerevision och därmed kopplade arbetsgivaravgifter. Antalet anställda samt årsarbetare ligger på ungefär samma nivå under första halvåret 2014 jämfört med motsvarande period Kostnader för lokaler har minskat med 1 mnkr (-0,5 procent) och denna minskning beror dels på att konsumentprisindex minskat något och dels på förändringar i lokalytor. Några nya hyresavtal har tillkommit, där den största ökningen avser Universum. De lämnade ytorna är dock större än de tillkommande. De största minskningarna avser ytor i Norrlands universitetssjukhus, delar av Fysiologihuset, lokaler i Lycksele och Örnsköldsvik samt Kamphallen på IKSU. De totalt sett minskade lokalytorna medför lägre lokalkostnader. Övriga driftkostnader har ökat med 10 mnkr (+2 procent) jämfört med delår Det beror på ökade inköp av datortjänster och dataprogram som ökat med 8 mnkr (+16 procent) samt ökade köp av tjänster som bland annat konsultarvoden. Ladokkonsortiet svarar för 6,7 mnkr av kostnadsökningen år 2014 jämfört med år 2013, främst beroende på systemutveckling av IT-systemet Ladok 3. Finansiella kostnader har minskat med 0,3 mnkr (-12 procent) första halvåret 2014 jämfört med Minskningen beror på sänkt räntenivå år

8 Dnr FS Avskrivningar har ökat med 18 mnkr (+24 procent) jämfört med 2013 främst beroende på att en större anläggning avskrivits men även på grund av ökade avskrivningar för immateriella anläggningar avseende IT-systemet Ladok 3. Transfereringar i form av lämnade bidrag är relativt oförändrade jämfört med delår Totalt sett har det skett en minskning med 0,8 mnkr (-1 procent). 2.2 Prognos för år 2014 Allmänt Prognosen innehåller osäkerheter, både över intäktsutvecklingen avseende främst bidragsoch avgiftsintäkterna samt över hur kostnadsutvecklingen kommer att se ut under det andra halvåret. Intäkter anslagsfinansierad grundutbildning Umeå universitet erhåller intäkter för anslagsfinansierad grundutbildning utifrån antalet helårsstudenter och antal helårsprestationer där den ekonomiska ersättningen är olika stor beroende på utbildningsområde. Prognosen är att antalet helårsstudenter (HST) beräknas vara år 2014, vilket är en minskning med 284 HST (-1,8 procent) jämfört med år Orsaken till minskningen är ett planerat arbete med att minska överskridandet av takbeloppet, vilket är ett arbete som kommer att pågå under flera år. Minskningen är särskilt tydlig inom humanistiskt utbildningsområde (-259 HST eller -14 procent). År 2010 var antal helårsstudenter och prognosen år 2014 är att antalet studenter kommer att minskas med helårsstudenter år 2014 (-9 procent) jämfört med detta år. Antal helårsstudenter (HST), helår (Mot takbelopp, exkl. uppdrag, SÄL, Dec) Antal Antal HST 7

9 Dnr FS Umeå universitet prognostiseras komma över takbeloppet med 30 mnkr år 2014 (överskridande med 38 mnkr år 2013), varav ingen del kan finansieras via anslagssparande utan universitetet sparar helårsstudenter och helårsprestationer. Det innebär att universitet inte erhåller någon ekonomisk ersättning år 2014 för denna överskjutande del, utan får i enlighet med regleringsbrev istället en fordran på staten med motsvarande belopp. Denna fordran regleras ett följande budgetår under förutsättning att beloppet inryms inom befintligt takbelopp. Prognosen för intäkterna avseende anslagsfinansierad grundutbildning är att de beräknas uppgå till mnkr år 2014 (exkl. särskilda åtaganden) vilket är 1,8 procent högre än år Övriga intäkter När det gäller prognos av övriga intäkter beräknas både avgiftsintäkter och bidragsintäkter öka det andra halvåret. Denna prognos grundar sig på trender från tidigare år. Kostnader Personalkostnaderna för det andra halvåret är alltid lägre än det första halvåret beroende på att mer semester tas ut under andra halvåret. För övriga kostnader bygger prognosen till stora delar på tidigare års trender kompletterat med de aktiviteter som sker under andra halvåret. Årets kapitalförändring, prognos Umeå universitets prognostiserade ekonomiska resultat för år 2014 är -62 mnkr, vilket ska jämföras med 2013 års ekonomiska resultat som var ett underskott med 109 mnkr. Denna prognos innebär att Umeå universitet då skulle få ett samlat myndighetskapital med 516 mnkr per Universitetsstyrelsen har sedan flera år en beslutad målsättning att använda universitetets myndighetskapital till strategiska satsningar inom forskning och utbildning. Genomförandet av den långsiktiga strategin- Umeå universitet Vision och mål kräver att del av myndighetskapitalet, samt att inkommande tillgängliga resurser används strategiskt för att optimalt stötta genomförandet av förändrade förutsättningar för både forskning och utbildning. Styrelsens fastställda Budget år 2014 innehåller att det ekonomiska resultat för universitetetet planeras vara -80 mnkr år För åren har universitetsstyrelsen beslutat att anpassning ska ske till en lägre kostnadsnivå planerat fr.o.m. år Universitetets prognostiserade resultat år 2014 är en medveten konsekvens av de satsningar som universitetsstyrelsen samt även fakultetsnämnderna beslutat om och beslutet att anpassning ska ske till en lägre kostnadsnivå. 2.3 Balansräkning per Omslutningen på balansräkningen är totalt mnkr per , vilket är en minskning med 78 mnkr (-3 procent) jämfört med motsvarande tidpunkt

10 Dnr FS Tillgångar Största delen av minskningen av universitetets tillgångar beror av den lägre behållningen på räntekontot hos Riksgäldskontoret, som minskat med 68 mnkr (-5 procent) jämfört med delår Materiella anläggningstillgångar har också minskat, med 42 mnkr (-9 procent). Detta förklaras av att flera kategorier av anläggningar minskat. Förbättringsutgifter på annans fastighet, har minskat i värde med 20 mnkr, vilket beror på att en större anläggning avskrivits. Maskiner, datorer och kringutrustning har sammanlagt minskat i värde med 17 mnkr. Övriga anläggningar har också minskat i värde med 4 mnkr liksom värdet av leasade tillgångar som minskat med 3 mnkr. Den enda kategori materiella anläggningar som ökat är inredningsinventarier som ökat med 2 mnkr. Immateriella anläggningstillgångar har ökat med 27 mnkr (+36 procent) jämfört med delår Det består till sin helhet av investeringar inom Ladokkonsortiet främst avseende ITsystemet Ladok 3. Kortfristiga fordringar ligger på en lägre nivå per än motsvarande tidpunkt 2013, en minskning med 10 mnkr (-10 procent). De Upplupna bidragsintäkterna har ökat med 19 mnkr (+13,1 procent) jämfört med tidpunkten Denna fordran på förväntade bidragsintäkter, beror på att det finns forskningsprojekt där bidragen utbetalas i efterhand. Störst ökning av fordran jämfört med delår 2013 är kopplat till bidrag från Wallenbergstiftelserna, EU-medel, Vetenskapsrådet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Kapital och skulder Lån hos Riksgäldskontoret, för finansiering av anläggningstillgångar, har minskat med 18 mnkr (-4 procent) jämfört med förra halvårsskiftet. Det är en direkt följd av de totalt sett minskade anläggningstillgångarna. Nytt för 2014 är kravet att särredovisa skulder som lång- respektive kortfristiga där skulder med löptid över ett ett år betraktas som långfristiga. Universitetets långfristiga skuld består av skulder till leasingbolag där återstående löptid på leasingkontraktet är över ett år. Skulden uppgår till 5 mnkr per Oförbrukade bidrag har minskat med 8 mnkr (-1,0 procent) per jämfört med motsvarande tidpunkt Universitetet har en beslutad strategi att öka användning av bidragsmedel och därmed minska andelen oförbrukade bidrag. Användningen har ökat jämfört med föregående år. I myndighetskapitalet ingår 2013 års ekonomiska resultat med -109 mnkr (Balanserad kapitalförändring) liksom det ekonomiska resultatet första halvåret 2014, -127 mnkr. 9

11 RESULTATRÄKNING (tkr) Utfall Utfall Prognos Utfall Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Resultat fr andelar i hel- och delägda företag Transfereringar Medel som erh fr statens budget f finans av bidr Medel som erh fr myndigheter f finans av bidr Övr erhållna medel f finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring

12 RESULTATRÄKNING per verksamhetsgren Verksamhetens intäkter (tkr) Grundläggande högskoleutbildning Forskn/forskarutbildning TOTAL Grundutbildning Uppdragsutbildning Forskn och forskarutb Uppdragsforskning Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag 0 0 Transfereringar Medel erh fr statsbudgeten f finans av bidr Medel erh fr myndigheter f finans av bidr Övr erhållna medel f finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring

13 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter o andra immateriella anläggningstillg Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag Varulager m.m. Varulager och förråd Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR

14 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enl resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Långfristiga skulder Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Depositioner 6 6 Summa skulder m.m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER Statliga garantier för lån och krediter Inga Inga Övriga ansvarsförbindelser 35 mnkr Inga Övriga ansvarsförbindelser: Ansvarsförbindelse med 35 mnkr avser att universitetet i hyresavtal med Akademiska Hus, gällande Stadsliden 6:6, är hyresnivån bestämd mot bakgrund av att hyresavtalet innehåller en särskild bestämmelse om restvärdet. Om uppsägning för avflyttning sker från Umeå universitets sida till ansvarar universitetet ekonomiskt för 35 miljoner kr (halva restvärdet). Senare avflyttningsdag än innebär att restvärdet faller på Akademiska Hus.

15 UMEÅ UNIVERSITET Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Anslag Ingående Årets tilldelning Indragning Totalt disponibelt Utgifter Saldo överföringsbelopp enligt regleringsbrev belopp Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ramanslag 001 Takbelopp (ram) Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 005 Basresurs (ram) Särskilda medel till universitet och högskolor Ramanslag 013 Utbildning i miljövetenskap förlagd till Kiruna (ram) Decentraliserad utbildning (ram) Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet (ram) Kvalitetsbaserad resursfördelning (ram) Lärarutbildning i minoritetsspråk (ram) Ersättningar för klinisk utbildning och forskning Ramanslag 004 Medicinsk forskning och utbildning (ram) Odontologisk utbildning och forskning (ram) Summa totalt för myndigheten

16 Umeå universitet Umeå Kontaktpersoner: T.f. biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson och ekonom Annica Ericsson Telefon Texttelefon