Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1):
|
|
- Lucas Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lektion 3 Hur kan den vinstmaximerande insatsmängden bestämmas vid två eller fler rörliga insatser? Kuinka voidaan määrittää voitto maksimoiva panosmäärä kahden tai useamman panoksen tapauksessa? Foto: John Sumelius Optimeringsproblemet att maximera vinsten för två rörliga insatser x 1 och x 2 kan formuleras enligt följande: (voiton maksimointiongelma kahden muuttuvan panoksen tapauksessa): Max π = p*f(x) w 1 *x 1 w 2 *x 2 + d x>0 var π = Vinst (voitto) f(x) = Produktionsfunktion (tuotantofunktio) p = Produktpris (tuotteen hinta) x 1 = Insatsmängd, insats 1 (panosmäärä) x 2 = Insatsmängd, insats 2 w 2 = Insatspris insats 2 (panoksen hinta) d = direktstöd (suora tuki) Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1): Vinstmaximum erhålls genom att derivera vinstfunktionen π med hänsyn till båda insatserna x 1 och x 2. Därefter löses de partiella derivata p'(x 1 ) = 0 och p'(x 2 ) = 0 för att erhålla de vinstmaximerande insatsmängderna x 1 och x 2. (Voitonmaksimi löytyy derivoimalla voittofunktio suhteessa x 1 :än ja x 2 :än ja sen jälkeen osittaisderivaatat ratkaistaan p'(x 1 )= 0 ja p'(x 2 )= 0 jolloin saadaan voittoa maksimoivat panosmäärät) π/ x 1 = p f(x 1 )/ x 1 w 1 = 0 π/ x 2 = p f(x 2 )/ x 2 w 2 = 0 p och w flyttas till höger sida: Ett exempel av Dabbert och Braun 2006, produktion av matpotatis (ruokaperuna) med två rörliga insatser, kvävegödsling (typpilannoitus) och fosforgödsling (fosforilannoitus): (adobefil Dabbert&Braunfolien3) Data låter sig beskrivas genom följande produktionsfunktion: 2 2 Y = 157, , 4* N- 95,9* N + 74,9* P- 42,9* P + 10, 2* N* P var Y = produktion av potatis (dt/ha) var 1 dt= 100 kg N = kvävegödsling N dt/ha P = fosforgödsling P dt/ha f(x 1 )/ x 1 = w 1 /p, f(x 2 )/ x 2 = w 2 /p, och ekvationerna löses 1
2 ... Dabbert och Braun 2006, produktion av matpotatis Följande priser gäller enligt Lantbrukskalendern 2014 (pris 2103) Priset för matpotatis, nettovikt är 20 euro/dt Kvävepris 1,429 euro/kg = 142,9 euro/dt Fosforpris på basen av regressionsanalys är 1,2 euro/kg = 120 euro/dt Av potatisen är 80 % försäljbar (myyntikelpoinen) som handelsvara (kauppatavarana) till marknadspris (20 euro/dt) Av potatisen är 20 % försäljbar som foder (rehuna) till 4 euro/dt Sorteringskostnader (lajittelukustannus) är 1,8 euro/dt Kostnad för spridning av gödsel (lannan levityskustannus) 0,06 /kg Övriga rörliga kostnader 1100 /ha Frågor: a) Hur hög är marginalintäkten (merintäkten)? (Kuinka iso on rajatuotto?) b) Hur höga är marginalkostnaderna för N och P?(" rajakustannus N:n ja P:n osa.) c) Vilken mängd potatis maximerar vinsten under nämnda betingelser (villkor)? (Mikä perunamäärä maksimoi voiton em. ehdoin?) Lösning a) Marginalintäkten (rajatuotto) (merintäkten) för potatis per dt. Handelsvara 20 /dt *0,80 = 16,0 Foderpotatis 4 /dt* 0,20 = 0,8 - Sorteringskostnaden = -1,8 /dt 15,0 /dt Þ Det lönar sig att öka produktionsmängden så länge kostnaden för ytterligare en enhet är lägre än marginalintäkten (priset). Þ (Kannattaa lisätä tuotosmäärä niin kauan kuin rajakustannus alittaa rajatuoton) Lösning b) Marginalkostnaden (rajakustannus) (merkostnaden) för N och P N, Kvävepris 1,429 euro/kg = 142,9 /dt Kostnad för spridning av gödsel = 6 /dt Marginalkostnad 148,9 /dt P, fosforpris 1,20 euro/kg = 120 /dt Kostnad för spridning av gödsel = 6 /dt Marginalkostnad 126 /dt c) Bestämning av den optimala intensitetsnivån (vinstmaximum) (1) Marginalintäkt = marginalkostnad (rajatuotos) Þ f(x 1 )/ x 1 = w 1 /p, f(x 2 )/ x 2 = w 2 /p, y y wn => ( 1 ) * p y =w N eller = N N py var p y = priset på potatis och w N =priset på kväve => ( 2 ) y y wp * py = wp eller = P P p var p y = priset på potatis och w P =priset på fosfor y 2
3 Bestämning av den optimala intensitetsnivån (vinstmaximum) (2) 2 2 Y = 157, , 4* N- 95,9* N + 74,9* P- 42,9* P + 10, 2* N* P Bestämning av den optimala intensitetsnivån (vinstmaximum) (3) Från ekvation (1) och (2) y 3 = 262,4 -(2*95,9* N ) + 10, 2 P N ( ) 4 y = 74,9 - (2* 42,9 P) + 10, 2N P ( ) ( 5) ( 6) 148,9 262,4 -(2* 95,9N) + 10,2P = ,9 -(2* 42,9P) + 10,2N = 15 Bestämning av den optimala intensitetsnivån (vinstmaximum) (4) Ekvation (5) och (6) bildar ett ekvationssystem (yhtälöryhmä) med två ekvationer och två obekanta (kaksi tuntematonta). Då detta löses erhålles de vinstmaximerande insatsmängderna N= 1,37 dt/ha P=0,94 dt/ha (Detta resultat måste i finska förhållanden tolkas försiktigt eftersom data gäller tyska förhållanden och skördenivåer). (Tämä tulos pätee saksalaisiin olosuhteisiin ja on tulkittava varovaisesti) Vinsten maximeras då marginalintäkt = marginalkostnad eller då MR = MC Produktion inte lönar sig inte om priset av t. ex. spannmålsodlingen inte täcker de rörliga kostnaderna. Arealbundet stöd som kräver odling gör odlingen av åker lönar sig på kort sikt (även om inte alla fasta kostnader täcks. På lång sikt bör alla kostnader fås täckta Pinta-ala tuen johdosta viljely on kannattava lyhyellä tähtäimellä vaikka kaikkia kiinteitä kustannuksia ei kateta Pitkällä aikavälillä kiinteitä kustannuksia pitää saada korvattua Se exempel: (fil vårvete A, modellkalkyler ) 3
4 Arealbundna stöd (gårdsstöd, kompensationsbidrag, miljöstöd) Dessa stöd erhålls oberoende av volymen på produktionen (nämä tuet eivät riipu tuotannon tasosta) Gårdsstöd - erhålls även om man inte producerar (tilatuki ei edellytä tuotantoa) De inverkar inte på optimum för insatsproduktrelationen (eivät vaikuta panos-tuotos suhteen optimiin) Produktionskostnader (tuotantokustannus, Costs of production) p Rasumssen, p Doll och Orazem Fasta och rörliga kostnader (fi. kiinteät ja muuttuvat kustannukset): Fast kostnad = en kostnad som inte varierar med produktionsvolymen (Kiinteä kustannus= kustannus, jonka kokonaismäärä ei muutu tuotantomäärän muuttuessa) Exempel: kostnaden för byggnader Rörlig kostnad = en kostnad som varierar med produktionsvolymen (kustannus, jonka kokonaismäärä muuttuu tuotantomäärän muuttuessa) Exempel = kraftfoderkostnaden (väkirehukustannus) Utvecklingen av fasta och rörliga kostnader med produktions volymen: Fasta och rörliga kostnader (kiinteät ja muuttuvat kustannukset): euro Kraftfoderkostnaden = en rörlig kostnad Indelningen i rörliga och fasta kostnader syftar på en kort planeringshorisont (jako muuttuviin ja kiinteisiin kustannuksiin riippuu suunnittelujakson pituudesta). Liter mjölk Byggnadskostnaden = en fast kostnad På lång sikt är alla fasta kostnader rörliga (pitkällä tähtäimellä kaikki kiinteät kustannukset ovat muuttuvia) 4
5 Insats-produkt relationen: Vinsten maximeras då marginalintäkt = marginalkostnad eller då MR = MC (1) Om totalkostnaderna är högre än priset lönar det sig för producenten att upprätthålla produktionen på kort sikt så länge åtminstone de variabla kostnaderna MC täcks genom priset (=MR). Mikäli kokonaiskustannukset ovat korkeampia kuin hinta tuotantoa kannattaa lyhyellä tähtäimellä ylläpitää niin kauan kun vähintään muuttuvat kustannukset MC katetaan hinnalla (=MR). Om MC stiger så måste MR stiga för att produktionen på lång sikt skall löna sig att upprätthållas. På lång sikt måste även de fasta kostnaderna täckas. Pitkällä tähtäimellä myös kiinteät kustannukset on katettava, jotta tuotanto olisi kannattava MC-kurvan är med andra ord densamma som företagets utbudskurva då den uttrycks som en funktion av produktionen Y. (MC-käyrä ilmaistuna tuotannon funktiona Y on sama kuin yrityksen tarjontakäyrä) Marginalkostnadskurvan och marginalintäktskurvan uttryckt som en funktion av produktionen Y kg (fiktiv kurva) (Rajakustannuskäyrä ja rajatuottokäyrä tuotannon Y funktiona, kuvitteellinen käyrä) (Rasmussen s. 26): Fiktiv Marginalkostnadskurva/Kuvitteeellinen rajakustannuskäyrä /kg Y MC MR (Tidigare på denhär föreläsningsserien har marginalkostnadskurvan uttryckts som en funktion av insatsen X kg och då såg den ut såhär:) (Aikaisemmin tällä luentosarjalla rajakustannuskäyrä esitettiin panoksen X funktiona) fil: fiktiv merkostnadskurva MC AC MR=P* VINST VOITTO AVC euro/10kg N/ha MR MC kg N/ha Vinsten är området mellan totalintäkter och totalkostnader. Voitto on alue kokonaistuoton ja kokonaiskustannusten välillä 5
6 Insats-insats relationen panos-panossuhde Doll & Orazem ss Svend Rasmussen 2011 kapitel 4 Kombination av produktionsmedel (tuotantopanosten yhdistäminen) Produktionsmedel är ofta utbytbara mot varandra, t.ex. korn och havre inom fläskproduktionen (tuotantopanokset korvaavat toisiaan) Utbytesförhållandet kan grafiskt presenteras genom en sk isokvant (eng. isoquant, samatuotoskäyrä) Utbytesförhållandet kan vara konstant (korn och havre) eller avtagande (hö och fodersäd) (korvaussuhde voi olla vakio tai vähenevä) Exempel på utbytesförhållanden: (1) (esimerkkejä korvaavuussuhteista) 1. Produktion i konstanta proportioner, genom en fast koefficient (kiinteäkertoiminen tuotanto, fixed proportion) Produktionsinsatserna ersätter i detta fall inte varandra (tuotantopanokset tässä tapauksessa eivät korvaa toisiaan) Produktionsinsatserna kompletterar däremot varandra (tuotantopanokset täydentävät toisiaan, eng. complementary inputs) Produktionsfunktionen skrivs: ( x,x ) min{ x, } f = x2 Produktionsinsatser som kompletterar (2) varandra: traktorer och traktorförare (toisiaan täydentävät tuotantopanokset, traktorit ja traktorin kuljettajat) Isokvant (samatuotoskäyrä) för två produktionsinsatser som kompletterar varandra (produktion genom en fast koefficient) (3) Traktorer X2 5 Isokvant
7 Andra exempel på komplement inom (4) lantbruket (muita esimerkkejä täydentävistä tuotantopanoksista maataloudessa): Traktor och plog (traktori ja aura) Bränsle och smörjmedel (poltto- ja voiteluaineet) Taggtrådsstängsel och stolpar (piikkilanka ja pylväät) Syre och väte bildar vatten (happi ja vety muodostavat vettä): O + 2H = H 2 0 Ett annat slag av utbytesförhållande mellan produktionsinsatser: (1) (Toisen tyyppinen esimerkki korvaavuussuhteista) 2. Produktionsinsatserna substituerar m.a.o. ersätter varandra (tuotantopanokset korvaavat toisiaan, eng. substitutes) t. ex. olika slags foder kan vara varandras substitut (korvike) Isokvant (samatuotoskäyrä) Allmänt Produktionsfunktionen för två insatser kan skrivas: (Tuotantofunktio voidaan kirjoittaa kahden panoksen funktiona) Y= f(x 1,X 2 X 3,X 4,......,X n ), var 3, 4,......n är fasta insatser (kiinteät panokset). Om vi lämnar bort insatserna 3, 4,......n kan produktionsfunktionen skrivas som (, ) y = f x x 1 2 I fallet av två produktionsfaktorer kan vi härleda en isokvant (eng. isoquant, (Kahden tuotantopanoksen tapauksessa voimme johtaa samatuotoskäyrän). En typisk isokvant för arbete och kapital, t.ex. manuellt arbete eller maskiner. (Tyypillinen samatuotoskäyrä pääomalle ja työlle, esim. manuaalinen työ tai koneita) K Isokvant (samatuotoskäyrä) Isokvanten visar alla kombinationer av produktionsinsatserna X 1 och X 2 som ger en given produktionsmängd. Samatuotoskäyrä osoittaa kaikkia tuotantopanosten X 1 ja X 2 yhdistelmiä, jotka tuottavat tietyn tuotannon määrän y L 7
8 Substituten är av två olika slag: (2) (korvikkeet ovat kahden eri tyyppisiä) 2a. Fullständiga substitut (täydelliset korvikkeet, eng. perfect substitutes) 2b. Ofullständiga substitut (epätäydelliset korvikkeet) Exempel på fullständiga substitut: Ensilage gjort av vall eller ensilage gjort av majs (säilörehu tehty nurmesta tai säilörehu tehty maissista) Vissa gödselämnen (urea och salpeter) (jotkut lannoitusaineet esim. urea ja salpietari) Exempel på intervallvis (jaksottain) fullständiga substitut: 1. Korn (ohra) och havre (kaura) i svinköttproduktionen upp till maximalt ca 30 % havre (korkeintaan 30% kauraa) 2. Proteinfodermedlen 1) sojamjöl och 2) raps- eller rypskross (rypsirouhe), ärter (herne) och syntetiska aminosyror kan ersätta enligt följande: a) Inom svinköttproduktionen aminosyrorna lycin och metionin b) Inom produktionen av slaktkyckling (broileri) kan hälften av sojan ersättas Även aminosyrorna treonin och tryptofan bör tillsättas (källa: projektet "Kotimaista valkuaista herneestä ", MTT loppuraportti samt "Juntti et al Kotimaista valkuaista herneestä MTT selv. 93, även Valaja, Alaviuhkola och Suomi, 1993 Reducing crude protein content with supplementation of synthetic lysine and threonine in barley rapeseed meal pea diets for growing pigs) Salmonellasmittad sojaimport kunde kanske i viss mån undvikas med en sådan blandning. Exempel på teknologier... (3) 2a.Fullkomliga substitut (täydelliset korvikkeet), eng. perfect substitutes: Produktionsfunktionen skrivs ( x x ) = ax 2 f 1, + bx 2 1 Exempel: Enligt svenska försök kan 1 kg svinkött produceras genom utfodring med 2,5 kg korn eller genom utfodring med 2,65 kg havre eller genom en kombination av havre och korn. Köttets kvalitet försämras dock om mer än 2/3 av kornet ersätts med havre (sianlihan tuotannossa 1 kg sianlihaa voidaan tuottaa 2,5 kg rehuohralla tai 2,65 kg kauralla tai niiden yhdistelmällä. Tanskalaisten kokeiden perusteella ohrasta voidaan korvata korkeintaan 2/3 kauralla ref Jokela 1996) 8
9 Gillar du korn (ohra) eller havre (kaura) mer? Isokvant (samatuotoskäyrä) för två intervallvis fullständiga substitut: Foto: John Sumelius Utbytesförhållandet (korvaussuhde): 1,05 kg havre motsvarar kg foderkorn. 1 kg svinkött kan produceras genom följande kombinationer (1 kg sianlihaa voidaan tuottaa seuraavilla yhdistelmillä) Isokvant för 1) korn och 2) blandning av rapskross (rapsirouhe), ärter (herne) och syntetiska aminosyror för gödsvin (lihasika) i intervallet 25 kg kg (Valaja, Alaviuhkola och Suomi, 1993) (fil: svindiet(valajaetal) Korn Havre 2, ,525 1,5 1,05 1 1,575 0,5 2,1 0 2,625 Raps, ärter, min. o. vit. g/kg t.ä isokvant för 105 kg gödsvin korn, g/kg torrämne 9
10 2b. Ofullständiga substitut (epätäydelliset korvikkeet) (1) Ofullständiga substitut är inte fullkomligt substituerbara utan deras utbytesförhållande är ofullständigt (korvaavuussuhde ei ole täydellinen) Man kan t.ex. ersätta vall (nurmi) med fodersäd (rehuvilja) inom mjölkproduktionen men bara till en viss nivå, eftersom korna behöver en viss minimimängd av grovfoder (karkea rehu). 2b. Ofullständiga substitut (epätäydelliset korvikkeet) (1) Kan t. ex. skrivas genom en Cobb-Douglas funktion: (voidaan kirjoittaa Cobb-Douglas funktiona) a b ( x, fx ) Ax f = x2 XX kg mjölk kan produceras t. ex. med 2000 kg fodersäd och 3000 kg hö eller med 1000 kg fodersäd och 5000 kg hö. (XX kg maitoa voidaan tuottaa esim kilogrammalla rehuviljaa ja 3000 kilogrammalla kuivaa heinää tai 1000 kilogrammalla rehuviljaa ja 5000 kilogrammalla kuivaa heinää) A = en skalär för produktionen som visar hur stor avkastning man får då man använder en enhet av vardera insatsen. (A= tuotannon skalaari, joka osoittaa kuinka suuren tuotoksen saadaan kun käytetään yhden yksikön kumpaakin panosta. 2b. Ofullständiga substitut... (2) Ofta är a + b = 1 men produktionens omfattning inverkar, (om a + b >1 => tilltagande skalavkastning (mikäli a + b> 1=> kasvavat skaalatuotot, economics of scale), om a + b < 1 => avtagande skalavkastning (mikäli a + b< 1=> vähenevät skaalatuotot, diseconomies of scale). Cobb-Douglas funktionen är en funktionsform som uppför sig väl Mjölkproduktion, ofullständiga substitut Korn X Isokvant Y VallfoderX Grafisk framställning av isokvant för två ofullständiga substitut X1 och X2 10
11 Uppgift/Tehtävä: Fundera på vilka slag av ofullständiga substitut det existerar inom lantbruket (tid 2 minuter) Diskutera med grannen (tid 3 minuter) Mieti minkälaisia epätäydellisiä korvikkeita esiintyy maataloudessa (aikaa 2 minuuttia) Keskustele vieressä istuvan naapurin kanssa (aikaa 3 minuuttia) 11
Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1):
Lektion 3 Hur kan den vinstmaximerande insatsmängden bestämmas vid två eller fler rörliga insatser? Kuinka voidaan määrittää voitto maksimoiva panosmäärä kahden tai useamman panoksen tapauksessa? Foto:
Läs merBegreppet ekonomi (1) Käsite talous. Ordet resurs (sana resurssi) MAL5 2013 Elementär produktionsteori (Lektion 1 = Svend Rasmussen kapitel 1 och 2)
MAL5 2013 Elementär produktionsteori (Lektion 1 = Svend Rasmussen kapitel 1 och 2) Begreppet ekonomi (1) De materiella resurserna som finns till förfogande är begränsade (land, kapital och arbete) Dessa
Läs merRepetition (kertaus) Tre relationer på kort sikt:
MAL 5 lektion 2 Insats-produkt relationen fortsätter.. (Lektion 2 = Svend Rasmussen kapitel 3) Repetition (kertaus) Tre relationer på kort sikt: Insats-produkt relationen panos-tuotossuhde Insats-insats
Läs merLektion 4 Insats-insats relationen fortsätter panospanossuhde
Lektion 4 Insats-insats relationen fortsätter panospanossuhde jatkuu Doll & Orazem 984. ss. 88-09 Svend Rasmussen 0 kapitel 4 Exempel (ur Dabbert och Braun, landwirtschaftliche Betriebslehre 006 (fil DüngerWasser
Läs merTentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!
Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga
Läs mer(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader
Läs merUtbudsidan Produktionsteori
Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att
Läs merForskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen
Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Finländska jordbrukets
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)
Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan
Läs merDEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR
KOSTNADSKURVOR Upplägg Totalkostnader Marginalkostnad Genomsnittskostnader Relationen mellan marginalkostnad och genomsnittskostnad Kort och lång sikt Skalavkastning Totalkostnader Fast kostnad (FC): kostnader
Läs merKostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.
ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att
Läs merF1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg
F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster
Läs merFACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1
17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1
Läs merMatematik och grafik i mikroekonomiska modeller
Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz 2010-10-06 Vem är jag? Emelie Heintz emelie.heintz@liu.se Doktorand i hälsoekonomi Centrum för utvärdering av medicinsk
Läs merMIKROTEORI N \: ~ 1-ou
INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.
Läs merFöreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön
Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion
Läs mer{ } { } Maximeringsproblemet kan formuleras som ett problem hur man kan kombinera två produkter y 1 och y 2, med Lagrangemetoden: = P
5.8.04 Repetition: grafisk lösning av intäktsmaimeringsproblemet då vi har två produkter och inga begränsningar. Kertaus: tuottojen maksimoinnin graafinen ratkaisu kahden tuotteen tapauksessa, ei rajoituksia:
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 2010-03-02
1 File = EK_GK_OM_Tentafragor Lohmander Peter 010_03_0 TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 010-03-0 UPPGIFT 1: Det finns ett särskilt samand mellan ATC s minpunkt och MC, som gäller under
Läs mer3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.
Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av
Läs merNEGA01, Mikroekonomi 12 hp
TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara
Läs merTENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011
1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar
Läs merEkoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous
Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Krister Hildén Fjärdedelsjämförelse Vårvete 2011 LIR+SKÖRDE- KONTROLL 10/5/2013 2 1 Eko-odlingens lönsamhet i förhållande till konventionell odling: + högre stöd
Läs merMall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010
Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4
LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens
Läs merFråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,
Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-02-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merHUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN
HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN 24.9 2014 Frågeställningens tre aspekter 1) Insats-insats problematiken Främst en teknologisk fråga
Läs merKapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader
Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång
Läs merS P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana
PÄÄLAUSEEN SANAJÄRJESTYS (MAGNET s. 126 ) RUB2 1. SUORA SANAJÄRJESTYS (S + P + Kie (= Li) + P + O + T + P + A) S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll Kim ei halua soittaa
Läs merTäckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER
Läs merEn effektiv miljöpolitik
En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.
Läs merFöreläsning 4: Produktion
Utbudsteori Föreläsning 4: Produktion Parallell med efterfrågeanalysen Produktionsfunktionen Marginalprodukt Utbudskurvan Perfekt konkurrens Läsanvisningar K&W 4 och 11-12 Produktionsfunktionen Produktionsfunktionen
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merSAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori
SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori LÄST SOM EN DEL AV CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I INDUSTRIELL EKONOMI VID LITH, VT 2016 Version: 1.0 Senast reviderad: 2016-04-01 Författare: Viktor
Läs merProteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För
Läs merDifferensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha
Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket
Läs merLönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund
Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst
Läs merFlervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.
Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?
Läs merUppgifter att arbeta med inför workshop på kursen
LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi Marknadsanalys och reglering 730G66 Peter Andersson Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen Dessa uppgifter är ägnade att öva kunskaperna när det gäller
Läs merSvensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
Läs merURVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014
URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal
Läs merMP L AP L. MP L = q/ L
F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merLukion kemiakilpailu 11.11.2010
MAL ry Lukion kemiakilpailu/avoinsarja Nimi: Lukion kemiakilpailu 11.11.2010 Avoin sarja Kaikkiin tehtäviin vastataan. Aikaa on 100 minuuttia. Sallitut apuvälineet ovat laskin ja taulukot. Tehtävät suoritetaan
Läs merKONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)
KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) OLIKA KOSTNADSMÅTT Fasta kostnader (FK) Rörliga kostnader (RK) Marginalkostnad (MK) Total/rörlig/fast styckkostnad Är kosnader som inte varierar med produktionsvolymen.
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merändringar efter 1.1. 2015
www.slc. Stödrätter och arrendekontrakt ändringar efter 1.1. 2015 Mikaela Strömberg-Schalin /SLC 1 www.slc. Rättsliga utgångsläget, begrepp FAST EGENDOM = fastigheter, mark - Lantbruksarrenden - Köp av
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merURVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2013
URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2013 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 7 poäng. Om det poängtal
Läs merDagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner.
Dagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner f(x) = C a x kan, om man så vill, skrivas om, med basen e, till Vi vet också att
Läs mera) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)
Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a
Läs merKapitel 6 Imperfekt konkurrens
Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens
Läs merTentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
Läs merFramtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se
Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder
Läs merMycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan
Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:
Läs merDefinitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser
F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF165 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 15-4-7 DEL A 1. Låt f(x) = arcsin x + 1 x. A. Bestäm definitionsmängden till funktionen f. B. Bestäm funktionens största och minsta värde. (Om du har
Läs merFrågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1
ATM-Matematik Mikael Forsberg OvnTenta Matematik Skrivtid. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift på ny sida. Använd ej baksidor. Skriv namn på
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs mer5B1146 med Matlab. Laborationsr. Laborationsgrupp: Sebastian Johnson Erik Lundberg, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3
1 Revision 4 2006-12-16 2. SIDFÖRTECKNING 5B1146 med Matlab Laborationsr Laborationsgrupp: Sebastian Johnson, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3 Titel Sida 1. Uppgift 1.8.1....3 2. Uppgift 1.8.2....6 3. Uppgift
Läs merÖvningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 6. 7. 8. 9. 10. 2. Derivator 1. 2. 3. 4. 5. 6.
KTH matematik Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer Harald Lang 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Svar: 1. 2. 5 3. 1 4. 5 5. 1 6. 6 7. 1 8. 0 9.
Läs merEkonomisk Analys: Ekonomisk Teori
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori FREDAGEN DEN 10 JUNI 2011, KL 8-13 SAL
Läs merBALTIC ENERGY TEMADAG. Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu
BALTIC ENERGY TEMADAG Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu Stefan Storholm, (stefan.storholm@katterno.fi) Nettoelanskaffning 2012 Sähkön nettohankinta 2012 85,2 TWh Vattenkraft
Läs merEkonomisk Analys: Ekonomisk Teori
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori MÅNDAGEN DEN 22 AUGUSTI 2011, KL 14-19
Läs merEnzymer och fiberfraktioner
Enzymer och fiberfraktioner i slaktkycklingfoder, Institutionen för husdjurens utfodring och vård Innehåll # Vad är fiber? # Hur påverkar fiber kycklingen? # Vad är enzymer? # Hur påverkar enzymer kycklingen?
Läs merFörkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda
Förkalkyler inför 2017 Greppa Marknaden, Vanda 18.1.2017 Förkalkyl inför 2017 - I dessa kalkyler används 40 % växttäcke som tilläggsåtgärd i miljöersättningen - Priset är i huvudsak Avenas terminspris
Läs mer3. Hur snabbt förändras diametern av en cirkel med avseende på cirkelns area?
Dagens 30 aug: a, 2, 3, 5, 6.. Låt Q vara antalet producerade enheter. Bestäm a. Marginalvinsten för vinstfunktionen π(q) = 3Q + Q + 2. Marginalintäkten för intäktsfunktionen R(Q) = ( + 2Q) 3/2. c. Marginalkostnaden
Läs merFå strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merKalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén
Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter
Läs merRapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt
Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.
Läs merMARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)
MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merf(x) = x 2 g(x) = x3 100
När vi nu ska lära oss att skissa kurvor är det bra att ha en känsla för vad som händer med kurvan när vi sätter in stora tal. Inledningsvis är det ju polynom vi ska studera. Här ska vi se vad som händer
Läs mer8 september 2006 Bilaga 1 Den lantbruksekonomiska terminologin
8 september 2006 Bilaga 1 Den lantbruksekonomiska terminologin PRODUKTION OCH TILLGÅNGAR (fi. tuotanto ja varat) Produktion = värdeskapande verksamhet omfattande framställning och marknadsföring av varor
Läs merE D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p
Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 19 augusti 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 08-19 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Uppgifter till lektion 1: = 10 x. = x 10.
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf Envariabelanalys, 10 hp STS, X 2010-10-27 Uppgifter till lektion 1: 1. Lös olikheten 2x + 1 > 3. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Lösning. Olikheten
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1
Lösningar och kommentarer till uppgifter i.1 102 b) TB: Kör de med dessa uppgifter i det här kapitlet också? Det gör inget, jag börjar bli ganska bra på det. Vi har funktionen fx) = x x 2 24x + 1 och man
Läs merÖvningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion
Läs merPROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi
Läs merF7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se
F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merf(x) = x 2 g(x) = x3 100 h(x) = x 4 x x 2 x 3 100
8 Skissa grafer 8.1 Dagens Teori När vi nu ska lära oss att skissa kurvor är det bra att ha en känsla för vad som händer med kurvan när vi sätter in stora tal. Inledningsvis är det ju polynom vi ska studera.
Läs merGödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Läs merMATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll
MATEMATISK INTRODUKTION Innehåll - Räkneregler för bråk - Räkneregler för potenser - Procenträkning - Ekvationer o Ekvationer och tillvätförlopp - Nuvärdesberäkningar - Funktioner o Linjära funktioner
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1
Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1 1106 d) 1107 d) 5t(t t 1) t (t 3) + t 3 5t 3 10t 5t (t 3 3t ) + t 3 5t 3 10t 5t t 3 + 3t + t 3 6t 3 7t 5t Kommentarer: Starta med att multiplicera in faktorerna
Läs merEDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag
EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)
Läs merVad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan
Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet
Läs merKit GXS-12 MKII Art.nr. 933029
Kit GXS-12 MKII Art.nr. 933029 GXS-12 MKII är en högtalare för dig som vill ha extremt bastryck hemma, men den passar även bra till disco, dubbla 12 basar kan flytta mängder med luft. Den är måttanpassad
Läs merUPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER
UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER 1. Figuren visar grafen till funktionen f där f(x) = x 3 3x 2. I punkter där xkoordinaterna är 1 respektive 3 är tangenter till
Läs mer