Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1):

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1):"

Transkript

1 Lektion 3 Hur kan den vinstmaximerande insatsmängden bestämmas vid två eller fler rörliga insatser? Kuinka voidaan määrittää voitto maksimoiva panosmäärä kahden tai useamman panoksen tapauksessa? Foto: John Sumelius Optimeringsproblemet att maximera vinsten för två rörliga insatser x 1 och x 2 kan formuleras enligt följande: (voiton maksimointiongelma kahden muuttuvan panoksen tapauksessa): Max π = p*f(x) w 1 *x 1 w 2 *x 2 + d x>0 var π = Vinst (voitto) f(x) = Produktionsfunktion (tuotantofunktio) p = Produktpris (tuotteen hinta) x 1 = Insatsmängd, insats 1 (panosmäärä) x 2 = Insatsmängd, insats 2 w 2 = Insatspris insats 2 (panoksen hinta) d = direktstöd (suora tuki) Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1): Vinstmaximum erhålls genom att derivera vinstfunktionen π med hänsyn till båda insatserna x 1 och x 2. Därefter löses de partiella derivata p'(x 1 ) = 0 och p'(x 2 ) = 0 för att erhålla de vinstmaximerande insatsmängderna x 1 och x 2. (Voitonmaksimi löytyy derivoimalla voittofunktio suhteessa x 1 :än ja x 2 :än ja sen jälkeen osittaisderivaatat ratkaistaan p'(x 1 )= 0 ja p'(x 2 )= 0 jolloin saadaan voittoa maksimoivat panosmäärät) π/ x 1 = p f(x 1 )/ x 1 w 1 = 0 π/ x 2 = p f(x 2 )/ x 2 w 2 = 0 p och w flyttas till höger sida: Ett exempel av Dabbert och Braun 2006, produktion av matpotatis (ruokaperuna) med två rörliga insatser, kvävegödsling (typpilannoitus) och fosforgödsling (fosforilannoitus): (adobefil Dabbert&Braunfolien3) Data låter sig beskrivas genom följande produktionsfunktion: 2 2 Y = 157, , 4* N- 95,9* N + 74,9* P- 42,9* P + 10, 2* N* P var Y = produktion av potatis (dt/ha) var 1 dt= 100 kg N = kvävegödsling N dt/ha P = fosforgödsling P dt/ha f(x 1 )/ x 1 = w 1 /p, f(x 2 )/ x 2 = w 2 /p, och ekvationerna löses 1

2 ... Dabbert och Braun 2006, produktion av matpotatis Följande priser gäller enligt Lantbrukskalendern 2014 (pris 2103) Priset för matpotatis, nettovikt är 20 euro/dt Kvävepris 1,429 euro/kg = 142,9 euro/dt Fosforpris på basen av regressionsanalys är 1,2 euro/kg = 120 euro/dt Av potatisen är 80 % försäljbar (myyntikelpoinen) som handelsvara (kauppatavarana) till marknadspris (20 euro/dt) Av potatisen är 20 % försäljbar som foder (rehuna) till 4 euro/dt Sorteringskostnader (lajittelukustannus) är 1,8 euro/dt Kostnad för spridning av gödsel (lannan levityskustannus) 0,06 /kg Övriga rörliga kostnader 1100 /ha Frågor: a) Hur hög är marginalintäkten (merintäkten)? (Kuinka iso on rajatuotto?) b) Hur höga är marginalkostnaderna för N och P?(" rajakustannus N:n ja P:n osa.) c) Vilken mängd potatis maximerar vinsten under nämnda betingelser (villkor)? (Mikä perunamäärä maksimoi voiton em. ehdoin?) Lösning a) Marginalintäkten (rajatuotto) (merintäkten) för potatis per dt. Handelsvara 20 /dt *0,80 = 16,0 Foderpotatis 4 /dt* 0,20 = 0,8 - Sorteringskostnaden = -1,8 /dt 15,0 /dt Þ Det lönar sig att öka produktionsmängden så länge kostnaden för ytterligare en enhet är lägre än marginalintäkten (priset). Þ (Kannattaa lisätä tuotosmäärä niin kauan kuin rajakustannus alittaa rajatuoton) Lösning b) Marginalkostnaden (rajakustannus) (merkostnaden) för N och P N, Kvävepris 1,429 euro/kg = 142,9 /dt Kostnad för spridning av gödsel = 6 /dt Marginalkostnad 148,9 /dt P, fosforpris 1,20 euro/kg = 120 /dt Kostnad för spridning av gödsel = 6 /dt Marginalkostnad 126 /dt c) Bestämning av den optimala intensitetsnivån (vinstmaximum) (1) Marginalintäkt = marginalkostnad (rajatuotos) Þ f(x 1 )/ x 1 = w 1 /p, f(x 2 )/ x 2 = w 2 /p, y y wn => ( 1 ) * p y =w N eller = N N py var p y = priset på potatis och w N =priset på kväve => ( 2 ) y y wp * py = wp eller = P P p var p y = priset på potatis och w P =priset på fosfor y 2

3 Bestämning av den optimala intensitetsnivån (vinstmaximum) (2) 2 2 Y = 157, , 4* N- 95,9* N + 74,9* P- 42,9* P + 10, 2* N* P Bestämning av den optimala intensitetsnivån (vinstmaximum) (3) Från ekvation (1) och (2) y 3 = 262,4 -(2*95,9* N ) + 10, 2 P N ( ) 4 y = 74,9 - (2* 42,9 P) + 10, 2N P ( ) ( 5) ( 6) 148,9 262,4 -(2* 95,9N) + 10,2P = ,9 -(2* 42,9P) + 10,2N = 15 Bestämning av den optimala intensitetsnivån (vinstmaximum) (4) Ekvation (5) och (6) bildar ett ekvationssystem (yhtälöryhmä) med två ekvationer och två obekanta (kaksi tuntematonta). Då detta löses erhålles de vinstmaximerande insatsmängderna N= 1,37 dt/ha P=0,94 dt/ha (Detta resultat måste i finska förhållanden tolkas försiktigt eftersom data gäller tyska förhållanden och skördenivåer). (Tämä tulos pätee saksalaisiin olosuhteisiin ja on tulkittava varovaisesti) Vinsten maximeras då marginalintäkt = marginalkostnad eller då MR = MC Produktion inte lönar sig inte om priset av t. ex. spannmålsodlingen inte täcker de rörliga kostnaderna. Arealbundet stöd som kräver odling gör odlingen av åker lönar sig på kort sikt (även om inte alla fasta kostnader täcks. På lång sikt bör alla kostnader fås täckta Pinta-ala tuen johdosta viljely on kannattava lyhyellä tähtäimellä vaikka kaikkia kiinteitä kustannuksia ei kateta Pitkällä aikavälillä kiinteitä kustannuksia pitää saada korvattua Se exempel: (fil vårvete A, modellkalkyler ) 3

4 Arealbundna stöd (gårdsstöd, kompensationsbidrag, miljöstöd) Dessa stöd erhålls oberoende av volymen på produktionen (nämä tuet eivät riipu tuotannon tasosta) Gårdsstöd - erhålls även om man inte producerar (tilatuki ei edellytä tuotantoa) De inverkar inte på optimum för insatsproduktrelationen (eivät vaikuta panos-tuotos suhteen optimiin) Produktionskostnader (tuotantokustannus, Costs of production) p Rasumssen, p Doll och Orazem Fasta och rörliga kostnader (fi. kiinteät ja muuttuvat kustannukset): Fast kostnad = en kostnad som inte varierar med produktionsvolymen (Kiinteä kustannus= kustannus, jonka kokonaismäärä ei muutu tuotantomäärän muuttuessa) Exempel: kostnaden för byggnader Rörlig kostnad = en kostnad som varierar med produktionsvolymen (kustannus, jonka kokonaismäärä muuttuu tuotantomäärän muuttuessa) Exempel = kraftfoderkostnaden (väkirehukustannus) Utvecklingen av fasta och rörliga kostnader med produktions volymen: Fasta och rörliga kostnader (kiinteät ja muuttuvat kustannukset): euro Kraftfoderkostnaden = en rörlig kostnad Indelningen i rörliga och fasta kostnader syftar på en kort planeringshorisont (jako muuttuviin ja kiinteisiin kustannuksiin riippuu suunnittelujakson pituudesta). Liter mjölk Byggnadskostnaden = en fast kostnad På lång sikt är alla fasta kostnader rörliga (pitkällä tähtäimellä kaikki kiinteät kustannukset ovat muuttuvia) 4

5 Insats-produkt relationen: Vinsten maximeras då marginalintäkt = marginalkostnad eller då MR = MC (1) Om totalkostnaderna är högre än priset lönar det sig för producenten att upprätthålla produktionen på kort sikt så länge åtminstone de variabla kostnaderna MC täcks genom priset (=MR). Mikäli kokonaiskustannukset ovat korkeampia kuin hinta tuotantoa kannattaa lyhyellä tähtäimellä ylläpitää niin kauan kun vähintään muuttuvat kustannukset MC katetaan hinnalla (=MR). Om MC stiger så måste MR stiga för att produktionen på lång sikt skall löna sig att upprätthållas. På lång sikt måste även de fasta kostnaderna täckas. Pitkällä tähtäimellä myös kiinteät kustannukset on katettava, jotta tuotanto olisi kannattava MC-kurvan är med andra ord densamma som företagets utbudskurva då den uttrycks som en funktion av produktionen Y. (MC-käyrä ilmaistuna tuotannon funktiona Y on sama kuin yrityksen tarjontakäyrä) Marginalkostnadskurvan och marginalintäktskurvan uttryckt som en funktion av produktionen Y kg (fiktiv kurva) (Rajakustannuskäyrä ja rajatuottokäyrä tuotannon Y funktiona, kuvitteellinen käyrä) (Rasmussen s. 26): Fiktiv Marginalkostnadskurva/Kuvitteeellinen rajakustannuskäyrä /kg Y MC MR (Tidigare på denhär föreläsningsserien har marginalkostnadskurvan uttryckts som en funktion av insatsen X kg och då såg den ut såhär:) (Aikaisemmin tällä luentosarjalla rajakustannuskäyrä esitettiin panoksen X funktiona) fil: fiktiv merkostnadskurva MC AC MR=P* VINST VOITTO AVC euro/10kg N/ha MR MC kg N/ha Vinsten är området mellan totalintäkter och totalkostnader. Voitto on alue kokonaistuoton ja kokonaiskustannusten välillä 5

6 Insats-insats relationen panos-panossuhde Doll & Orazem ss Svend Rasmussen 2011 kapitel 4 Kombination av produktionsmedel (tuotantopanosten yhdistäminen) Produktionsmedel är ofta utbytbara mot varandra, t.ex. korn och havre inom fläskproduktionen (tuotantopanokset korvaavat toisiaan) Utbytesförhållandet kan grafiskt presenteras genom en sk isokvant (eng. isoquant, samatuotoskäyrä) Utbytesförhållandet kan vara konstant (korn och havre) eller avtagande (hö och fodersäd) (korvaussuhde voi olla vakio tai vähenevä) Exempel på utbytesförhållanden: (1) (esimerkkejä korvaavuussuhteista) 1. Produktion i konstanta proportioner, genom en fast koefficient (kiinteäkertoiminen tuotanto, fixed proportion) Produktionsinsatserna ersätter i detta fall inte varandra (tuotantopanokset tässä tapauksessa eivät korvaa toisiaan) Produktionsinsatserna kompletterar däremot varandra (tuotantopanokset täydentävät toisiaan, eng. complementary inputs) Produktionsfunktionen skrivs: ( x,x ) min{ x, } f = x2 Produktionsinsatser som kompletterar (2) varandra: traktorer och traktorförare (toisiaan täydentävät tuotantopanokset, traktorit ja traktorin kuljettajat) Isokvant (samatuotoskäyrä) för två produktionsinsatser som kompletterar varandra (produktion genom en fast koefficient) (3) Traktorer X2 5 Isokvant

7 Andra exempel på komplement inom (4) lantbruket (muita esimerkkejä täydentävistä tuotantopanoksista maataloudessa): Traktor och plog (traktori ja aura) Bränsle och smörjmedel (poltto- ja voiteluaineet) Taggtrådsstängsel och stolpar (piikkilanka ja pylväät) Syre och väte bildar vatten (happi ja vety muodostavat vettä): O + 2H = H 2 0 Ett annat slag av utbytesförhållande mellan produktionsinsatser: (1) (Toisen tyyppinen esimerkki korvaavuussuhteista) 2. Produktionsinsatserna substituerar m.a.o. ersätter varandra (tuotantopanokset korvaavat toisiaan, eng. substitutes) t. ex. olika slags foder kan vara varandras substitut (korvike) Isokvant (samatuotoskäyrä) Allmänt Produktionsfunktionen för två insatser kan skrivas: (Tuotantofunktio voidaan kirjoittaa kahden panoksen funktiona) Y= f(x 1,X 2 X 3,X 4,......,X n ), var 3, 4,......n är fasta insatser (kiinteät panokset). Om vi lämnar bort insatserna 3, 4,......n kan produktionsfunktionen skrivas som (, ) y = f x x 1 2 I fallet av två produktionsfaktorer kan vi härleda en isokvant (eng. isoquant, (Kahden tuotantopanoksen tapauksessa voimme johtaa samatuotoskäyrän). En typisk isokvant för arbete och kapital, t.ex. manuellt arbete eller maskiner. (Tyypillinen samatuotoskäyrä pääomalle ja työlle, esim. manuaalinen työ tai koneita) K Isokvant (samatuotoskäyrä) Isokvanten visar alla kombinationer av produktionsinsatserna X 1 och X 2 som ger en given produktionsmängd. Samatuotoskäyrä osoittaa kaikkia tuotantopanosten X 1 ja X 2 yhdistelmiä, jotka tuottavat tietyn tuotannon määrän y L 7

8 Substituten är av två olika slag: (2) (korvikkeet ovat kahden eri tyyppisiä) 2a. Fullständiga substitut (täydelliset korvikkeet, eng. perfect substitutes) 2b. Ofullständiga substitut (epätäydelliset korvikkeet) Exempel på fullständiga substitut: Ensilage gjort av vall eller ensilage gjort av majs (säilörehu tehty nurmesta tai säilörehu tehty maissista) Vissa gödselämnen (urea och salpeter) (jotkut lannoitusaineet esim. urea ja salpietari) Exempel på intervallvis (jaksottain) fullständiga substitut: 1. Korn (ohra) och havre (kaura) i svinköttproduktionen upp till maximalt ca 30 % havre (korkeintaan 30% kauraa) 2. Proteinfodermedlen 1) sojamjöl och 2) raps- eller rypskross (rypsirouhe), ärter (herne) och syntetiska aminosyror kan ersätta enligt följande: a) Inom svinköttproduktionen aminosyrorna lycin och metionin b) Inom produktionen av slaktkyckling (broileri) kan hälften av sojan ersättas Även aminosyrorna treonin och tryptofan bör tillsättas (källa: projektet "Kotimaista valkuaista herneestä ", MTT loppuraportti samt "Juntti et al Kotimaista valkuaista herneestä MTT selv. 93, även Valaja, Alaviuhkola och Suomi, 1993 Reducing crude protein content with supplementation of synthetic lysine and threonine in barley rapeseed meal pea diets for growing pigs) Salmonellasmittad sojaimport kunde kanske i viss mån undvikas med en sådan blandning. Exempel på teknologier... (3) 2a.Fullkomliga substitut (täydelliset korvikkeet), eng. perfect substitutes: Produktionsfunktionen skrivs ( x x ) = ax 2 f 1, + bx 2 1 Exempel: Enligt svenska försök kan 1 kg svinkött produceras genom utfodring med 2,5 kg korn eller genom utfodring med 2,65 kg havre eller genom en kombination av havre och korn. Köttets kvalitet försämras dock om mer än 2/3 av kornet ersätts med havre (sianlihan tuotannossa 1 kg sianlihaa voidaan tuottaa 2,5 kg rehuohralla tai 2,65 kg kauralla tai niiden yhdistelmällä. Tanskalaisten kokeiden perusteella ohrasta voidaan korvata korkeintaan 2/3 kauralla ref Jokela 1996) 8

9 Gillar du korn (ohra) eller havre (kaura) mer? Isokvant (samatuotoskäyrä) för två intervallvis fullständiga substitut: Foto: John Sumelius Utbytesförhållandet (korvaussuhde): 1,05 kg havre motsvarar kg foderkorn. 1 kg svinkött kan produceras genom följande kombinationer (1 kg sianlihaa voidaan tuottaa seuraavilla yhdistelmillä) Isokvant för 1) korn och 2) blandning av rapskross (rapsirouhe), ärter (herne) och syntetiska aminosyror för gödsvin (lihasika) i intervallet 25 kg kg (Valaja, Alaviuhkola och Suomi, 1993) (fil: svindiet(valajaetal) Korn Havre 2, ,525 1,5 1,05 1 1,575 0,5 2,1 0 2,625 Raps, ärter, min. o. vit. g/kg t.ä isokvant för 105 kg gödsvin korn, g/kg torrämne 9

10 2b. Ofullständiga substitut (epätäydelliset korvikkeet) (1) Ofullständiga substitut är inte fullkomligt substituerbara utan deras utbytesförhållande är ofullständigt (korvaavuussuhde ei ole täydellinen) Man kan t.ex. ersätta vall (nurmi) med fodersäd (rehuvilja) inom mjölkproduktionen men bara till en viss nivå, eftersom korna behöver en viss minimimängd av grovfoder (karkea rehu). 2b. Ofullständiga substitut (epätäydelliset korvikkeet) (1) Kan t. ex. skrivas genom en Cobb-Douglas funktion: (voidaan kirjoittaa Cobb-Douglas funktiona) a b ( x, fx ) Ax f = x2 XX kg mjölk kan produceras t. ex. med 2000 kg fodersäd och 3000 kg hö eller med 1000 kg fodersäd och 5000 kg hö. (XX kg maitoa voidaan tuottaa esim kilogrammalla rehuviljaa ja 3000 kilogrammalla kuivaa heinää tai 1000 kilogrammalla rehuviljaa ja 5000 kilogrammalla kuivaa heinää) A = en skalär för produktionen som visar hur stor avkastning man får då man använder en enhet av vardera insatsen. (A= tuotannon skalaari, joka osoittaa kuinka suuren tuotoksen saadaan kun käytetään yhden yksikön kumpaakin panosta. 2b. Ofullständiga substitut... (2) Ofta är a + b = 1 men produktionens omfattning inverkar, (om a + b >1 => tilltagande skalavkastning (mikäli a + b> 1=> kasvavat skaalatuotot, economics of scale), om a + b < 1 => avtagande skalavkastning (mikäli a + b< 1=> vähenevät skaalatuotot, diseconomies of scale). Cobb-Douglas funktionen är en funktionsform som uppför sig väl Mjölkproduktion, ofullständiga substitut Korn X Isokvant Y VallfoderX Grafisk framställning av isokvant för två ofullständiga substitut X1 och X2 10

11 Uppgift/Tehtävä: Fundera på vilka slag av ofullständiga substitut det existerar inom lantbruket (tid 2 minuter) Diskutera med grannen (tid 3 minuter) Mieti minkälaisia epätäydellisiä korvikkeita esiintyy maataloudessa (aikaa 2 minuuttia) Keskustele vieressä istuvan naapurin kanssa (aikaa 3 minuuttia) 11

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 2010-03-02

TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 2010-03-02 1 File = EK_GK_OM_Tentafragor Lohmander Peter 010_03_0 TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 010-03-0 UPPGIFT 1: Det finns ett särskilt samand mellan ATC s minpunkt och MC, som gäller under

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

BALTIC ENERGY TEMADAG. Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu

BALTIC ENERGY TEMADAG. Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu BALTIC ENERGY TEMADAG Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu Stefan Storholm, (stefan.storholm@katterno.fi) Nettoelanskaffning 2012 Sähkön nettohankinta 2012 85,2 TWh Vattenkraft

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p

E D C B. F alt. F(x) 80% 80p. 70% 70p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 19 augusti 2011 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2011 08-19 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET. Matematik och nationalekonomi, en introduktion

Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET. Matematik och nationalekonomi, en introduktion Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematik och nationalekonomi, en introduktion Thomas Sonesson 01 Förord Nationalekonomi är en vetenskap som

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18. Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.1 Delkapitlet introducerar en del terminologi och beteckningar som används.

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 8 april 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 2010 04 08 Tentamen består av sammanlagt 8 uppgifter

Läs mer

Kalkonproduktionens kostnadsstruktur samt mätare för produktivitet och ekonomi som hjälp vid uppföljning av företaget

Kalkonproduktionens kostnadsstruktur samt mätare för produktivitet och ekonomi som hjälp vid uppföljning av företaget Hanke: Kotimaisten kalkkunantuottajien kilpailukyvyn parantaminen Manner-Suomen maaseudun kehittämisohjelma Kalkonproduktionens kostnadsstruktur samt mätare för produktivitet och ekonomi som hjälp vid

Läs mer

ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ.

ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. ARBETSMARKNADEN. HT 2012. Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ. Föreläsning: Arbetsmarknaden från ett mikroperspektiv. Dvs. sett från ett företags perspektiv. Ett perfektkonkurrensföretags efterfrågan på

Läs mer

Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket

Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket Risk, osäkerhet och beslutsteori (riski ja päätösteoria) (kapitel 8 i Doll och Orazem behandlar beslutsteori och risk) (NEDAN ROST PÅ VETE, RUOSTE VEHNÄLLÄ) Varför studera risk och osäkerhet? Beslutsfattande

Läs mer

Kulutukseen luovuttajat. apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat. Överlåtarna för förbrukning

Kulutukseen luovuttajat. apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat. Överlåtarna för förbrukning Erityisluvat Kulutukseen luovuttajat apteekit sairaala-apteekit lääketukkukaupat lääketehtaat Specialtillstånd Överlåtarna för förbrukning apoteken sjukhusapoteken läkemedelspartiaffärerna läkemedelsfabrikerna

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket

Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket Risk, osäkerhet och beslutsteori (riski ja päätösteoria) (kapitel 8 i Doll och Orazem behandlar beslutsteori och risk) (NEDAN ROST PÅ VETE, RUOSTE VEHNÄLLÄ) Varför studera risk och osäkerhet? Beslutsfattande

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

5 Om f (r) = 0 kan andraderivatan inte avgöra vilken typ av extrempunkt det handlar om. Återstår att avgöra punktens typ med teckenstudium.

5 Om f (r) = 0 kan andraderivatan inte avgöra vilken typ av extrempunkt det handlar om. Återstår att avgöra punktens typ med teckenstudium. Så här hittar man extrempunkter, max-, min eller terrasspunkter, till en kurva y = f(x) med hjälp av i första hand f (x) 1 Bestäm f (x) och f (x) 2 Lös ekvationen f (x) = 0. Om ekvationen saknar rötter

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Elevernas presentationer: Begreppet ekonomi (1) Vad är lantbrukets företagsekonomi? MÖJLIGA ÄMNEN ATT VÄLJA: Kapitel 1 i kompendiet (fi.

Elevernas presentationer: Begreppet ekonomi (1) Vad är lantbrukets företagsekonomi? MÖJLIGA ÄMNEN ATT VÄLJA: Kapitel 1 i kompendiet (fi. MÖJLIGA ÄMNEN ATT VÄLJA: Bidragskalkylering (Täckningsbidrag) Katetuottolaskelma Begreppet affärsidé och exempel Liikeidean käsite Företagsledningens uppgifter på ett gårdsbruk Yritysjohdon tehtävät maatilalla

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LÖRDAGEN DEN 22 MARS 2014, KL 14-19 SAL:

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament. Björn Lantz

Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament. Björn Lantz FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN FE rapport 24-44 Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament Björn Lantz Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Kostnad: Från förra lektionen. Hur definierades kostnad? Vilken var skillnaden mellan kostnad och utgift? Utgift:

Kostnad: Från förra lektionen. Hur definierades kostnad? Vilken var skillnaden mellan kostnad och utgift? Utgift: Från förra lektionen. Hur definierades kostnad? Vilken var skillnaden mellan kostnad och utgift? Diskutera 1 minut med grannen Kostnad: I produktionen nedlagda (uppoffrade) produktionsmedels värde En kostnad

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

VISSA PRODUKTER SOM TILLFÖR PROTEIN ELLER KVÄVE

VISSA PRODUKTER SOM TILLFÖR PROTEIN ELLER KVÄVE VISSA PRODUKTER SOM TILLFÖR PROTEIN ELLER KVÄVE Produktgruppen s Produktens 1 2 3 4 5 6 7 1. PROTE INER SOM FRAM- STÄLLTS AV FÖLJANDE GRUPPER AV MIKRO- ORGANISME R Bakterier Bakterier som odlas på metanol

Läs mer

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI INTERROGATIVA PRONOMEN =KYSYVÄT PRONOMINIT Voivat aloittaa suoran- tai epäsuoran

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari

EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE. Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Jakobstad/Pietarsaari EVIJÄRVI JAKOBSTAD KRONOBY FÖREDRAGNINGSLISTA / ESITYSLISTA 5 1 Tid/aika: Må/Ma 8.12.2014 kl./klo 11.00 Plats/Paikka: Old Boy, Stadshuset/Kaupungintalo, Närvarande/Läsnä: Peter Boström, ordf./pj. Carola

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

1eLINKEI. Näringslivstjänster HaparandaTornio Tillväxtenheten, Haparanda Stad Storgatan 85 SE-953 85 HAPARANDA

1eLINKEI. Näringslivstjänster HaparandaTornio Tillväxtenheten, Haparanda Stad Storgatan 85 SE-953 85 HAPARANDA 1eLINKEI 1 / 5 Näringslivstjänster HaparandaTornio Tillväxtenheten, Haparanda Stad Storgatan 85 SE-953 85 HAPARANDA Frågor och svar gällande anbudsförfrågan " Planering och implementering av webbplats"/

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA671 2009-01-16. DAG: Fredag 16 januari 2009 TID: 14.00-18.

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA671 2009-01-16. DAG: Fredag 16 januari 2009 TID: 14.00-18. Institutionen för Matematik Göteborg TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F, TMA67 9--6 DAG: Fredag 6 januari 9 TID: 4. - 8. SAL: V Ansvarig: Ivar Gustafsson, tel: 77 94 Förfrågningar: Ivar Gustafsson

Läs mer

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt

Läs mer

MIKROEKONOMI (ÄMNESSTUDIER) ÖVNINGSKOMPENDIUM VÅREN 2012

MIKROEKONOMI (ÄMNESSTUDIER) ÖVNINGSKOMPENDIUM VÅREN 2012 MIKROEKONOMI (ÄMNESSTUDIER) ÖVNINGSKOMPENDIUM VÅREN 2012 1 Övningsuppgifter Följande 60 övningsuppgifter är till för dig som läser kursen Mikroekonomi (ämnesstudier) och vill tillämpa teorin på praktiska

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen.

*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen. Så tillverkas el Elproduktionen i Sverige består främst av vattenkraft och kärnkraft. Dessa svarar tillsammans för över 90 procent av elproduktionen. Resten produceras främst med fossila bränslen genom

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor 2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald

Läs mer

Matematisk Skogsekonomisk orientering

Matematisk Skogsekonomisk orientering 1 http://www.lohmander.com/matskori091230.pdf Matematisk Skogsekonomisk orientering Peter Lohmander, Version 2010-01-05 Erkännande: Olle Eriksson., chefredaktör och ansvarig utgivare, Skogsland, gav tillstånd

Läs mer

Utfodring av klövvilt

Utfodring av klövvilt Utfodring av klövvilt Att fodra och experimentera med olika foder och metoder är något jag tycker blir allt mer intressant för varje år. Det finns enormt mycket olika teorier om vad som är rätt eller fel.

Läs mer

Musslor som foder till värphöns

Musslor som foder till värphöns Projekt Utredning om affärsmodell för eko-effektivt vattenbruk: systemlösningar för musselodling i kombination med biogasgödsel- och foderproduktion. Musslor som foder till värphöns En förstudie gjord

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely

Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Fjärdkärin asemakaava kalastaja- ja yrittäjäkysely Mustasaaren kunta Seija Väre 12.6.2012 Fjärdkär kalastaja- ja yrittäjäkysely 12.6.2012 1 (4) SISÄLTÖ 1 JOHDANTO... 2 2 KYSELYN TOTEUTUS... 2 3 KYSELYN

Läs mer

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren?

Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren? SLI-SKRIFT 2003:5 Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren? Håkan Rosenqvist Livsmedelsekonomiska institutet KORT OM SLI Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) är en analysmyndighet med uppdrag att

Läs mer

Konsten att lösa icke-linjära ekvationssystem

Konsten att lösa icke-linjära ekvationssystem Konsten att lösa icke-linjära ekvationssystem Andreas Axelsson Vi beskriver här de grundläggande teknikerna för att lösa icke-linjära ekvationssystem. Detta är en nödvändig kunskap för att kunna lösa diverse

Läs mer

Kokoontuminen Vaasan satamassa 18.6 viimeistään klo 08.00. Leirin aikana kuljetaan minibusseilla. Kotona Vaasassa ollaan illalla 24.6 klo 23.00.

Kokoontuminen Vaasan satamassa 18.6 viimeistään klo 08.00. Leirin aikana kuljetaan minibusseilla. Kotona Vaasassa ollaan illalla 24.6 klo 23.00. Gruppbrev 7-2015 INBJUDAN AV-läger Örnsköldsvik! Meidän kestävyysleiri Örnsköldsvikissä lähestyy. Toivottavasti olette tyytyväisiä kevätkauden suorituksista, mutta nyt alkaa harjoituskausi taas syksyn

Läs mer

2 = 3 = 1. ekvationssystem är beskriven som de vektorer X = 2 0 1 2. 1 1 0 2

2 = 3 = 1. ekvationssystem är beskriven som de vektorer X = 2 0 1 2. 1 1 0 2 . Tisdagen 35 Igår visade vi att lösningsmängden W R 5 till ekvationssystemet 3x + x 2 + 3x 3 + 2x 4 x 5 = (..) 2x 2 + x 3 + 4x 4 + 2x 5 = 3x 3x 2 + x 3 6x 4 5x 5 = har bas u och u 2 och u 3 där 5 2 6

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Optimeringslära för T (SF1861)

Optimeringslära för T (SF1861) Optimeringslära för T (SF1861) 1. Kursinformation 2. Exempel på optimeringsproblem 3. Introduktion till linjärprogrammering Introduktion - Ulf Jönsson & Per Enqvist 1 Linjärprogrammering Kursinformation

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Tentamensinstruktioner. När Du löser uppgifterna

Tentamensinstruktioner. När Du löser uppgifterna Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP14/TEN 1 OPTIMERINGSLÄRA GRUNDKURS för I, Ii och TB Datum: 24 augusti 2009 Tid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Lundgren m fl: Optimeringslära och/eller Lundgren

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

1. MITÄ GLUCOSAMIN RATIOPHARM ON JA MIHIN SITÄ KÄYTETÄÄN PAKKAUSSELOSTE

1. MITÄ GLUCOSAMIN RATIOPHARM ON JA MIHIN SITÄ KÄYTETÄÄN PAKKAUSSELOSTE PAKKAUSSELOSTE Lue tämä seloste huolellisesti ennen kuin aloitat lääkkeen käyttämisen. - Säilytä tämä seloste. Voit tarvita sitä myöhemmin. - Jos sinulla on lisäkysymyksiä, käänny lääkärisi tai apteekin

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod T0002N Kursnamn Logistik 1 Datum 2012-10-26 Material Fördjupningsuppgift Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Försättsblad inlämningsuppgift

Läs mer

Optimeringslära 2013-11-01 Kaj Holmberg

Optimeringslära 2013-11-01 Kaj Holmberg Tekniska Högskolan i Linköping Optimering för ingenjörer Matematiska Institutionen Lösning till tentamen Optimeringslära 23-- Kaj Holmberg Uppgift a: Problemet skrivet i standardform är: Lösningar min

Läs mer

Tentamensinstruktioner. Vid skrivningens slut

Tentamensinstruktioner. Vid skrivningens slut Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP14/TEN1 OPTIMERINGSLÄRA GRUNDKURS för I och Ii Datum: 13:e januari 2011 Tid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Kurslitteratur av Lundgren m fl: Optimeringslära

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

17.10 Hydrodynamik: vattenflöden

17.10 Hydrodynamik: vattenflöden 824 17. MATEMATISK MODELLERING: DIFFERENTIALEKVATIONER 20 15 10 5 0-5 10 20 40 50 60 70 80-10 Innetemperaturen för a =1, 2och3. Om vi har yttertemperatur Y och startinnetemperatur I kan vi med samma kalkyl

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Att beställa och genomföra energikartläggningar Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Professor Krister Sällvik Agronom Johan Johansson Agronom Catja Bennerstål Agronom Jeanette Belin Agronom

Läs mer

Planering för matematik 2a OBS: Provdatumen är endast förslag, kontakta läraren innan du kommer och vill ha prov

Planering för matematik 2a OBS: Provdatumen är endast förslag, kontakta läraren innan du kommer och vill ha prov År Startvecka 2013 2 Planering för matematik 2a OBS: Provdatumen är endast förslag, kontakta läraren innan du kommer och vill ha prov Vecka Lektion (2h) Datum Kapitel Avsnitt 2 Ti 08-jan Kap 1: Räta linjen

Läs mer

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång kalvnäring Starter och Mysli startfoder I och Hieho uppfödningsfoder Stabiliser, Electrolyte och Fiber

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer