Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1):
|
|
- Charlotta Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lektion 3 Hur kan den vinstmaximerande insatsmängden bestämmas vid två eller fler rörliga insatser? Kuinka voidaan määrittää voitto maksimoiva panosmäärä kahden tai useamman panoksen tapauksessa? Foto: John Sumelius Optimeringsproblemet att maximera vinsten för två rörliga insatser x och x : (voiton maksimointiongelma kahden muuttuvan panoksen tapauksessa): Max π = p*f(x) w *x w *x + d x>0 var π = Vinst (voitto) f(x) = Produktionsfunktion (tuotantofunktio) p = Produktpris (tuotteen hinta) x = Insatsmängd, insats (panosmäärä) x = Insatsmängd, insats w = Insatspris insats (panoksen hinta) d = direktstöd (suora tuki) Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (): Vinstmaximum erhålls genom att derivera vinstfunktionen π med hänsyn till båda insatserna x och x. Därefter löses p'(x ) = 0 och p'(x ) = 0 för att erhålla de vinstmaximerande insatsmängderna x och x. (Voitonmaksimi löytyy derivoimalla voittofunktio suhteessa x :än ja x :än ja sen jälkeen derivaatta ratkaistaan p'(x )= 0 ja p'(x )= 0 jolloin saadaan voittoa maksimoivat panosmäärät) π/ x = p f(x )/ x w = 0 π/ x = p f(x )/ x w = 0 p och w flyttas till höger sida: Ett exempel av Dabbert och Braun 006, produktion av matpotatis (ruokaperuna) med två rörliga insatser, kvävegödsling (typpilannoitus) och fosforgödsling (fosforilannoitus): (adobefil Dabbert&Braunfolien3) Data låter sig beskrivas genom följande produktionsfunktion: Y = 57,93+ 6, 4* N- 95,9* N + 74,9* P- 4,9* P + 0, * N* P var Y = produktion av potatis (dt/ha) var dt= 00 kg N = kvävegödsling N dt/ha P = fosforgödsling P dt/ha f(x )/ x = w /p, f(x )/ x = w /p, och ekvationerna löses
2 ... Dabbert och Braun 006, produktion av matpotatis Följande priser gäller enligt Maaseudun Tulevaisuus Priset för matpotatis, nettovikt är6-9 euro/dt Kvävepris,49 euro/kg = 4,9 euro/dt Fosforpris på basen av regressionsanalys är, euro/kg = 0 euro/dt Av potatisen är 80 % försäljbar (myyntikelpoinen) som handelsvara (kauppatavarana) till marknadspris (7 euro/dt) Av potatisen är 0 % försäljbar som foder (rehuna) till 3,5 euro/dt Sorteringskostnader (lajittelukustannus) är,7 euro/dton Kostnad för spridning av gödsel (lannan levityskustannus) 0,05 /kg Övriga rörliga kostnader 070 /ha Frågor: a) Hur hög är marginalintäkten (merintäkten)? (Kuinka iso on rajatuotto?) b) Hur höga är marginalkostnaderna för N och P?(" rajakustannus N:n ja P:n osa.) c) Vilken mängd potatis maximerar vinsten under nämnda betingelser (villkor)? (Mikä perunamäärä maksimoi voiton em. ehdoin?) Lösning a) Marginalintäkten (rajatuotto) (merintäkten) för potatis per dt. Handelsvara 7 /dt *0,80 = 3,6 Foderpotatis 3,5 /dt* 0,0 = 0,7 - Sorteringskostnaden = -,7 /dt,6 /dt Þ Det lönar sig att öka produktionsmängden så länge kostnaden för ytterligare en enhet är lägre än marginalintäkten (priset). Þ (Kannattaa lisätä tuotosmäärä niin kauan kuin rajakustannus alittaa rajatuoton) Lösning b) Marginalkostnaden (rajakustannus) (merkostnaden) för N och P N, Kvävepris,49 euro/kg = 4,9 /dt Kostnad för spridning av gödsel = 5 /dt Marginalkostnad 47,9 /dt P, fosforpris,0 euro/kg = 0 /dt Kostnad för spridning av gödsel = 5 /dt Marginalkostnad 5 /dt c) Bestämning av den optimala intensitetsnivån (vinstmaximum) () Marginalintäkt = marginalkostnad (rajatuotos) Þ f(x )/ x = w /p, f(x )/ x = w /p, y y wn => ( ) * p y =w N eller = N N py var p y = priset på potatis och w N =priset på kväve => ( ) y y wp * py = wp eller = P P p var p y = priset på potatis och w P =priset på fosfor y
3 Bestämning av den optimala intensitetsnivån (vinstmaximum) () Y = 57,93+ 6, 4* N- 95,9* N + 74,9* P- 4,9* P + 0, * N* P y 3 = 6,4 -(*95,9* N ) + 0, P N ( ) 4 y = 74,9 - (* 4,9 P) + 0, N P ( ) Bestämning av den optimala intensitetsnivån (vinstmaximum) (3) Från ekvation () och () 47,9 5 6, 4 -(*95,9 N) + 0, P=, ,9 -(* 4,9 P) + 0, N =,6 ( ) ( ) Bestämning av den optimala intensitetsnivån (vinstmaximum) (4) Ekvation (5) och (6) bildar ett ekvationssystem (yhtälöryhmä) med två ekvationer och två obekanta (kaksi tuntematonta). Då detta löses erhålles de vinstmaximerande insatsmängderna N=,36 dt/ha P=,038 dt/ha (Detta resultat måste i finska förhållanden tolkas försiktigt eftersom data gäller tyska förhållanden och skördenivåer). (Tämä tulos pätee saksalaisiin olosuhteisiin ja on tulkittava varovaisesti) Vinsten maximeras då marginalintäkt = marginalkostnad eller då MR = MC Produktion inte lönar sig inte om priset av t. ex. spannmålsodlingen inte täcker de rörliga kostnaderna. Arealbundet stöd som kräver odling gör att det dock kan löna sig att odla åkrar men med minimering av förlusten. Pinta-ala kohatinen tuki, joka vaatii viljelyä voi aiheuttaa sen, että pellon viljely kannattaa tappion minimoimiseksi. Se exempel: (fil intäkter-rörliga kostnader) 3
4 Arealbundna stöd (gårdsstöd, kompensationsbidrag, miljöstöd) Dessa stöd erhålls oberoende av volymen på produktionen (nämä tuet eivät riipu tuotannon tasosta) Gårdsstöd - erhålls även om man inte producerar (tilatuki ei edellytä tuotantoa) De inverkar inte på optimum för insatsavkastningsrelationen (eivät vaikuta panos-tuotos suhteen optimiin) Produktionskostnader (tuotantokustannus, Costs of production) p. 5-8 Rasumssen, p.4-58 Doll och Orazem Fasta och rörliga kostnader (fi. kiinteät ja muuttuvat kustannukset): Fast kostnad = en kostnad som inte varierar medproduktionsvolymen (Kiinteä kustannus= kustannus, jonka kokonaismäärä ei muutu tuotantomäärän muuttuessa) Exempel: kostnaden för byggnader Rörlig kostnad = en kostnad som varierar med produktionsvolymen (kustannus, jonka kokonaismäärä muuttuu tuotantomäärän muuttuessa) Exempel = kraftfoderkostnaden (väkirehukustannus) Utvecklingen av fasta och rörliga kostnader med produktions volymen: Fasta och rörliga kostnader (kiinteät ja muuttuvat kustannukset): euro Kraftfoderkostnaden = en rörlig kostnad Indelningen i rörliga och fasta kostnader syftar på en kort planeringshorisont (jako muuttuviin ja kiinteisiin kustannuksiin riippuu suunnittelujakson pituudesta). Liter mjölk Byggnadskostnaden = en fast kostnad På lång sikt är alla fasta kostnader rörliga (pitkällä tähtäimellä kaikki kiinteät kustannukset ovat muuttuvia) 4
5 Insats-avkastnings relationen: Vinsten maximeras då marginalintäkt = marginalkostnad eller då MR = MC () Om totalkostnaderna är högre än priset lönar det sig för producenten att upprätthålla produktionen på kort sikt så länge åtminstone de variabla kostnaderna MC täcks genom priset (=MR). Mikäli kokonaiskustannukset ovat korkeampia kuin hinta tuotantoa kannattaa lyhyellä tähtäimellä ylläpitää niin kauan kun vähintään muuttuvat kustannukset MC katetaan hinnalla (=MR). Om MC stiger så måste MR stiga för att produktionen på lång sikt skall löna sig att upprätthållas. På lång sikt måste även de fasta kostnaderna täckas. Pitkällä tähtäimellä myös kiinteät kustannukset on katettava, jotta tuotanto olisi kannattava MC-kurvan är med andra ord densamma som företagets utbudskurva då den uttrycks som en funktion av produktionen Y. (MC-käyrä ilmaistuna tuotannon funktiona Y on sama kuin yrityksen tarjontakäyrä) Marginalkostnadskurvan och marginalintäktskurvan uttryckt som en funktion av produktionen Y kg (fiktiv kurva) (Rajakustannuskäyrä ja rajatuottokäyrä tuotannon Y funktiona, kuvitteellinen käyrä) (Rasmussen s. 6): Fiktiv Marginalkostnadskurva/Kuvitteeellinen rajakustannuskäyrä /kg Y MC MR (Tidigare på denhär föreläsningsserien har marginalkostnadskurvan uttryckts som en funktion av insatsen X kg och då såg den ut såhär:) (Aikaisemmin tällä luentosarjalla rajakustannuskäyrä esitettiin panoksen X funktiona) fil: fiktiv merkostnadskurva AC P* VOITTO AVC euro/0kg N/ha MR MC kg N/ha Voitto on alue kokonaistuoton ja kokonaiskustannusten välillä 5
6 Insats-insats relationen panos-panossuhde Doll & Orazem 984. ss Svend Rasmussen 0 kapitel 4 Kombination av produktionsmedel (tuotantopanosten yhdistäminen) Produktionsmedel är ofta utbytbara mot varandra, t.ex. korn och havre inom fläskproduktionen (tuotantopanokset korvaavat toisiaan) Utbytesförhållandet kan grafiskt presenteras genom en sk isokvant (eng. isoquant, samatuotoskäyrä) Utbytesförhållandet kan vara konstant (korn och havre) eller avtagande (hö och fodersäd) (korvaussuhde voi olla vakio tai vähenevä) Exempel på utbytesförhållanden: () (esimerkkejä korvaavuussuhteista). Produktion i konstanta proportioner, genom en fast koefficient (kiinteäkertoiminen tuotanto, fixed proportion) Produktionsinsatserna ersätter i detta fall inte varandra (tuotantopanokset tässä tapauksessa eivät korvaa toisiaan) Produktionsinsatserna kompletterar däremot varandra (tuotantopanokset täydentävät toisiaan, eng. complementary inputs) Produktionsfunktionen skrivs: ( x,x ) min{ x, } f = x Produktionsinsatser som kompletterar () varandra: traktorer och traktorförare (toisiaan täydentävät tuotantopanokset, traktorit ja traktorin kuljettajat) Isokvant (samatuotoskäyrä) för två produktionsinsatser som kompletterar varandra (produktion genom en fast koefficient) (3) Traktorer X 5 Isokvant
7 Andra exempel på komplement inom (4) lantbruket (muita esimerkkejä täydentävistä tuotantopanoksista maataloudessa): Traktor och plog (traktori ja aura) Bränsle och smörjmedel (poltto- ja voiteluaineet) Taggtrådsstängsel och stolpar (piikkilanka ja pylväät) Syre och väte bildar vatten (happi ja vety muodostavat vettä): O + H = H 0 Ett annat slag av utbytesförhållande mellan produktionsinsatser: () Toisen tyyppinen esimerkki korvaavuussuhteista). Produktionsinsatserna substituerar m.a.o. ersätter varandra (tuotantopanokset korvaavat toisiaan, eng. substitutes) t. ex. olika slags foder kan vara varandras substitut (korvike) Isokvant (samatuotoskäyrä) Allmänt Produktionsfunktionen för två insatser kan skrivas: (Tuotantofunktio voidaan kirjoittaa kahden panoksen funktiona) Y= f(x,x X 3,X 4,......,X n ), var 3, 4,......n är fasta insatser (kiinteät panokset). Om vi lämnar bort insatserna 3, 4,......n kan produktionsfunktionen skrivas som (, ) y = f x x I fallet av två produktionsfaktorer kan vi härleda en isokvant (eng. isoquant, (Kahden tuotantopanoksen tapauksessa voimme johtaa samatuotoskäyrän). En typisk isokvant för arbete och kapital, t.ex. manuellt arbete eller maskiner. (Tyypillinen samatuotoskäyrä pääomalle ja työlle, esim. manuaalinen työ tai koneita) K Isokvant (samatuotoskäyrä) Isokvanten visar alla kombinationer av produktionsinsatserna X och X som ger en given produktionsmängd. Samatuotoskäyrä osoittaa kaikkia tuotantopanosten X ja X yhdistelmiä, jotka tuottavat tietyn tuotannon määrän y L 7
8 Substituten är av två olika slag: () (korvikkeet ovat kahden eri tyyppisiä) a. Fullständiga substitut (täydelliset korvikkeet, eng. perfect substitutes) b. Ofullständiga substitut (epätäydelliset korvikkeet) Exempel på fullständiga substitut: Ensilage gjort av vall eller ensilage gjort av majs (säilörehu tehty nurmesta tai säilörehu tehty maissista) Vissa gödselämnen (urea och salpeter) (jotkut lannoitusaineet esim. urea ja salpietari) Exempel på intervallvis fullständiga substitut:. Korn (ohra) och havre (kaura) i svinköttproduktionen upp till maximalt ca 30 % havre. Proteinfodermedlen ) sojamjöl och ) raps- eller rypskross (rypsirouhe), ärter (herne) och syntetiska aminosyror kan ersätta enligt följande: a) Inom svinköttproduktionen aminosyrorna lycin och metionin b) Inom produktionen av slaktkyckling (broileri) kan hälften av sojan ersättas Även aminosyrorna treonin och tryptofan bör tillsättas (källa: projektet "Kotimaista valkuaista herneestä ", MTT loppuraportti samt "Juntti et al. 005 Kotimaista valkuaista herneestä MTT selv. 93, även Valaja, Alaviuhkola och Suomi, 993 Reducing crude protein content with supplementation of synthetic lysine and threonine in barley rapeseed meal pea diets for growing pigs) Salmonellasmittad sojaimport kunde kanske i viss mån undvikas med en sådan blandning. Exempel på teknologier... (3) a.fullkomliga susbstitut (täydelliset korvikeet), eng. perfect substitutes: Produktionsfunktionen skrivs ( x fx ) = ax f, + bx Exempel: Enligt svenska försök kan XX kg svinkött produceras genom utfodring med,5 kg korn eller genom utfodring med,65 kg havre eller genom en kombination av havre och korn. (sianlihan tuotannossa XX kg sianlihaa voidaan tuottaa,5 kg rehuohralla tai,65 kg kauralla tai niiden yhdistelmällä) 8
9 Gillar du korn (ohra) eller havre (kaura) mer? Isokvant (samatuotoskäyrä) för två fullständiga Korn substitut: 5 4,5 3 Isokvant (samatuotoskäyrä) Havre Foto: John Sumelius, Täydellinen substituutti: ohra ja kaura sianlihantuotannossa X ja X Utbytesförhållandet (korvaussuhde):,05 kg havre motsvarar kg foderkorn. kg svinkött kan produceras genom följande kombinationer ( kg sianlihaa voidaan tuottaa seuraavilla yhdistelmillä) Korn Havre,5 0 0,55,5,05,575 0,5, 0,65 Isokvant (samatuotoskäyrä) för två fullständiga Korn substitut:, Isokvant (samatuotoskäyrä), Täydellinen substituutti: ohra ja kaura sianlihantuotannossa X ja X Havre 9
10 Korn Isokvant för korn och havre (fil korn havre) Isokvant för korn och havre Havre Isokvant för ) korn och ) blandning av rapskross (rapsirouhe), ärter (herne) och syntetiska aminosyror för gödsvin (lihasika) i intervallet 5 kg - 05 kg (Valaja, Alaviuhkola och Suomi, 993) (fil: svindiet(valajaetal) Raps, ärter, min. o. vit. g/kg t.ä isokvant för 05 kg gödsvin korn, g/kg torrämne 3. Ofullständiga substitut (epätäydelliset korvikkeet) () Ofullständiga substitut är inte totalt substituerbara utan substituerbara inom vissa områden Man kan t.ex. ersätta vall (nurmi) med fodersäd (rehuvilja) inom mjölkproduktionen men bara till en viss nivå, eftersom korna behöver en viss minimimängd av grovfoder (karkea rehu). 3. Ofullständiga substitut (epätäydelliset korvikkeet) () Kan t. ex. skrivas genom en Cobb-Douglas funktion: (voidaan kirjoittaa Cobb-Douglas funktiona) a b ( x, fx ) Ax f = x XX kg mjölk kan produceras t. ex. med 000 kg fodersäd och 3000 kg hö eller med 000 kg fodersäd och 5000 kg hö. (XX kg maitoa voidaan tuottaa esim. 000 kilogrammalla rehuviljaa ja 3000 kilogrammalla kuivaa heinää tai 000 kilogrammalla rehuviljaa ja 5000 kilogrammalla kuivaa heinää) A = en skalär för produktionen som visar hur stor avkastning man får då man använder en enhet av vardera insatsen. (A= tuotannon skalaari, joka osoittaa kuinka suuren tuotoksen saadaan kun käytetään yhden yksikön kumpaakin panosta. 0
11 3. Ofullständiga substitut... () Ofta är a + b = men produktionens omfattning inverkar, (om a + b > => tilltagande skalavkastning (mikäli a + b> => kasvavat skaalatuotot, economics of scale), om a + b < => avtagande skalavkastning (mikäli a + b< => vähenevät skaalatuotot, diseconomies of scale). Cobb-Douglas funktionen är en funktionsform som uppför sig väl Mjölkproduktion, ofullständiga substitut Korn X Isokvant Y 0 0 VallfoderX Grafisk framställning av isokvant för två ofullständiga substitut X och X Uppgift/Tehtävä: Fundera på vilka slag av ofullständiga substitut det existerar inom lantbruket (tid minuter) Diskutera med grannen (tid 3 minuter) Mieti minkälaisia epätäydellisiä korvikkeita esiintyy maataloudessa (aikaa minuuttia) Keskustele vieressä istuvan naapurin kanssa (aikaa 3 minuuttia)
Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1):
Lektion 3 Hur kan den vinstmaximerande insatsmängden bestämmas vid två eller fler rörliga insatser? Kuinka voidaan määrittää voitto maksimoiva panosmäärä kahden tai useamman panoksen tapauksessa? Foto:
Läs merRepetition (kertaus) Tre relationer på kort sikt:
MAL 5 lektion 2 Insats-produkt relationen fortsätter.. (Lektion 2 = Svend Rasmussen kapitel 3) Repetition (kertaus) Tre relationer på kort sikt: Insats-produkt relationen panos-tuotossuhde Insats-insats
Läs merLektion 4 Insats-insats relationen fortsätter panospanossuhde
Lektion 4 Insats-insats relationen fortsätter panospanossuhde jatkuu Doll & Orazem 984. ss. 88-09 Svend Rasmussen 0 kapitel 4 Exempel (ur Dabbert och Braun, landwirtschaftliche Betriebslehre 006 (fil DüngerWasser
Läs merBegreppet ekonomi (1) Käsite talous. Ordet resurs (sana resurssi) MAL5 2013 Elementär produktionsteori (Lektion 1 = Svend Rasmussen kapitel 1 och 2)
MAL5 2013 Elementär produktionsteori (Lektion 1 = Svend Rasmussen kapitel 1 och 2) Begreppet ekonomi (1) De materiella resurserna som finns till förfogande är begränsade (land, kapital och arbete) Dessa
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader
Läs merTentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!
Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga
Läs merUtbudsidan Produktionsteori
Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att
Läs merForskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen
Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Finländska jordbrukets
Läs mer(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Läs mer{ } { } Maximeringsproblemet kan formuleras som ett problem hur man kan kombinera två produkter y 1 och y 2, med Lagrangemetoden: = P
5.8.04 Repetition: grafisk lösning av intäktsmaimeringsproblemet då vi har två produkter och inga begränsningar. Kertaus: tuottojen maksimoinnin graafinen ratkaisu kahden tuotteen tapauksessa, ei rajoituksia:
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)
Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan
Läs merDEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR
KOSTNADSKURVOR Upplägg Totalkostnader Marginalkostnad Genomsnittskostnader Relationen mellan marginalkostnad och genomsnittskostnad Kort och lång sikt Skalavkastning Totalkostnader Fast kostnad (FC): kostnader
Läs merMatematik och grafik i mikroekonomiska modeller
Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna
Läs merKostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.
ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz 2010-10-06 Vem är jag? Emelie Heintz emelie.heintz@liu.se Doktorand i hälsoekonomi Centrum för utvärdering av medicinsk
Läs merF1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg
F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster
Läs merFöreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön
Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion
Läs merMIKROTEORI N \: ~ 1-ou
INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.
Läs mer3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.
Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av
Läs merTENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011
1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar
Läs merFACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1
17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 2010-03-02
1 File = EK_GK_OM_Tentafragor Lohmander Peter 010_03_0 TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 010-03-0 UPPGIFT 1: Det finns ett särskilt samand mellan ATC s minpunkt och MC, som gäller under
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merFöreläsning 4: Produktion
Utbudsteori Föreläsning 4: Produktion Parallell med efterfrågeanalysen Produktionsfunktionen Marginalprodukt Utbudskurvan Perfekt konkurrens Läsanvisningar K&W 4 och 11-12 Produktionsfunktionen Produktionsfunktionen
Läs merMall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010
Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4
LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-02-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merHUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN
HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN 24.9 2014 Frågeställningens tre aspekter 1) Insats-insats problematiken Främst en teknologisk fråga
Läs merNEGA01, Mikroekonomi 12 hp
TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens
Läs merEkoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous
Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Krister Hildén Fjärdedelsjämförelse Vårvete 2011 LIR+SKÖRDE- KONTROLL 10/5/2013 2 1 Eko-odlingens lönsamhet i förhållande till konventionell odling: + högre stöd
Läs merSAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori
SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori LÄST SOM EN DEL AV CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I INDUSTRIELL EKONOMI VID LITH, VT 2016 Version: 1.0 Senast reviderad: 2016-04-01 Författare: Viktor
Läs merS P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana
PÄÄLAUSEEN SANAJÄRJESTYS (MAGNET s. 126 ) RUB2 1. SUORA SANAJÄRJESTYS (S + P + Kie (= Li) + P + O + T + P + A) S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll Kim ei halua soittaa
Läs merKapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader
Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång
Läs merMP L AP L. MP L = q/ L
F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merProteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Läs merDifferensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha
Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket
Läs merEn effektiv miljöpolitik
En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.
Läs merFÖRNYELSEBARA RESURSER ETT RÄKNEEXEMPEL. Utgå från en logistisk tillväxtfunktion: = f ( x) = rx 1, där x är populationen, r är den
FÖRNYELSEBARA RESURSER ETT RÄNEEXEMPEL dx x Utgå från en logistisk tillväxtfunktion: = f ( x) = rx, där x är populationen, r är den dt inneboende tillväxttakten (alltid ett tal mellan noll och ett), och
Läs merFråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,
Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merUppgifter att arbeta med inför workshop på kursen
LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi Marknadsanalys och reglering 730G66 Peter Andersson Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen Dessa uppgifter är ägnade att öva kunskaperna när det gäller
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För
Läs merFlervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.
Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?
Läs merSvensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs mer3. Hur snabbt förändras diametern av en cirkel med avseende på cirkelns area?
Dagens 30 aug: a, 2, 3, 5, 6.. Låt Q vara antalet producerade enheter. Bestäm a. Marginalvinsten för vinstfunktionen π(q) = 3Q + Q + 2. Marginalintäkten för intäktsfunktionen R(Q) = ( + 2Q) 3/2. c. Marginalkostnaden
Läs merTäckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER
Läs merändringar efter 1.1. 2015
www.slc. Stödrätter och arrendekontrakt ändringar efter 1.1. 2015 Mikaela Strömberg-Schalin /SLC 1 www.slc. Rättsliga utgångsläget, begrepp FAST EGENDOM = fastigheter, mark - Lantbruksarrenden - Köp av
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merKONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)
KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) OLIKA KOSTNADSMÅTT Fasta kostnader (FK) Rörliga kostnader (RK) Marginalkostnad (MK) Total/rörlig/fast styckkostnad Är kosnader som inte varierar med produktionsvolymen.
Läs merDefinitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser
F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:
Läs merBALTIC ENERGY TEMADAG. Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu
BALTIC ENERGY TEMADAG Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu Stefan Storholm, (stefan.storholm@katterno.fi) Nettoelanskaffning 2012 Sähkön nettohankinta 2012 85,2 TWh Vattenkraft
Läs merLönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund
Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst
Läs mera) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)
Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merMycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan
Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med
Läs merFramtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se
Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder
Läs merTentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:
Läs merMATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll
MATEMATISK INTRODUKTION Innehåll - Räkneregler för bråk - Räkneregler för potenser - Procenträkning - Ekvationer o Ekvationer och tillvätförlopp - Nuvärdesberäkningar - Funktioner o Linjära funktioner
Läs merEnzymer och fiberfraktioner
Enzymer och fiberfraktioner i slaktkycklingfoder, Institutionen för husdjurens utfodring och vård Innehåll # Vad är fiber? # Hur påverkar fiber kycklingen? # Vad är enzymer? # Hur påverkar enzymer kycklingen?
Läs merDagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner.
Dagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner f(x) = C a x kan, om man så vill, skrivas om, med basen e, till Vi vet också att
Läs merURVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2013
URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2013 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 7 poäng. Om det poängtal
Läs merFå strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Läs merFrågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1
ATM-Matematik Mikael Forsberg OvnTenta Matematik Skrivtid. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift på ny sida. Använd ej baksidor. Skriv namn på
Läs merEDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag
EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1
Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1 1106 d) 1107 d) 5t(t t 1) t (t 3) + t 3 5t 3 10t 5t (t 3 3t ) + t 3 5t 3 10t 5t t 3 + 3t + t 3 6t 3 7t 5t Kommentarer: Starta med att multiplicera in faktorerna
Läs merMARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)
MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs mer8 september 2006 Bilaga 1 Den lantbruksekonomiska terminologin
8 september 2006 Bilaga 1 Den lantbruksekonomiska terminologin PRODUKTION OCH TILLGÅNGAR (fi. tuotanto ja varat) Produktion = värdeskapande verksamhet omfattande framställning och marknadsföring av varor
Läs mer5B1146 med Matlab. Laborationsr. Laborationsgrupp: Sebastian Johnson Erik Lundberg, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3
1 Revision 4 2006-12-16 2. SIDFÖRTECKNING 5B1146 med Matlab Laborationsr Laborationsgrupp: Sebastian Johnson, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3 Titel Sida 1. Uppgift 1.8.1....3 2. Uppgift 1.8.2....6 3. Uppgift
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Uppgifter till lektion 1: = 10 x. = x 10.
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf Envariabelanalys, 10 hp STS, X 2010-10-27 Uppgifter till lektion 1: 1. Lös olikheten 2x + 1 > 3. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Lösning. Olikheten
Läs merKapitel 6 Imperfekt konkurrens
Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1
Lösningar och kommentarer till uppgifter i.1 102 b) TB: Kör de med dessa uppgifter i det här kapitlet också? Det gör inget, jag börjar bli ganska bra på det. Vi har funktionen fx) = x x 2 24x + 1 och man
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merÖvningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion
Läs merSvenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046-325851
Svenska Foders strategi för proteinförsörjning Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046-325851 Svenska Foders strategi för proteinförsörjning Varför köper Sverige soja från Brasilien? Vår självförsörjningsgrad
Läs merSvavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16
Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften
Läs mer2 U (symmetri) pp 1. b) Sätt in efterfrågefunktionerna ovan I budgetrestriktionen, sätt YY = EE, och lös för EE: pp 2 p 1. p 1
Lösningsförslag Tenta 700 Mikro B Fråga a) Utbud = Efterfrågan ger : 0000PP 0000 = 000 00PP 00PP = 7000 PP = QQ = 0000 b) QQ = 0000 8 0000 = 30000 c) QQ = 000 00 8 = 000. Skillnaden mellan vad producenterna
Läs merGödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merKit GXS-12 MKII Art.nr. 933029
Kit GXS-12 MKII Art.nr. 933029 GXS-12 MKII är en högtalare för dig som vill ha extremt bastryck hemma, men den passar även bra till disco, dubbla 12 basar kan flytta mängder med luft. Den är måttanpassad
Läs merLukion kemiakilpailu 11.11.2010
MAL ry Lukion kemiakilpailu/avoinsarja Nimi: Lukion kemiakilpailu 11.11.2010 Avoin sarja Kaikkiin tehtäviin vastataan. Aikaa on 100 minuuttia. Sallitut apuvälineet ovat laskin ja taulukot. Tehtävät suoritetaan
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF165 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 15-4-7 DEL A 1. Låt f(x) = arcsin x + 1 x. A. Bestäm definitionsmängden till funktionen f. B. Bestäm funktionens största och minsta värde. (Om du har
Läs merVad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan
Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet
Läs merTentamen Metoder för ekonomisk analys
Tentamen Metoder för ekonomisk analys 014-08-7 Instruktioner: Denna tentamen består av två delar. Del 1 skall lösas utan miniräknare. När uppgifterna på del löses får miniräknare användas. Miniräknaren
Läs mer12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik
12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merLösningsförslag Tenta I
Lösningsförslag Tenta I 161027 Fråga 1 a) Marknadsutbudet är QQ = 4000PP 40000, marknadsefterfrågan är QQ = 00000 1000PP. För att hitta QQ och PP i jämvikt, sätt marknadsutbud=marknadsefterfrågan och lös
Läs merSidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c
Sidor i boken 18-151 Andragradsfunktioner Här ska vi studera andragradsfunktionen som skrivs f(x) = ax +bx+c där a, b, c är konstanter (reella tal) och där a 0. Grafen (kurvan) till f(x), y = ax + bx +
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merURVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014
URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal
Läs merKan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2
LEKTION 2 Lösningsförslag Uppgift 1 ATC =TC/Q = 100/Q + 8 0,12Q + 0,004Q 2 AVC = 8 0,12Q + 0,004Q 2 AFC = 100/Q (FC DEN DEL AV TC SOM ÄR OBEROENDE AV Q, DVS TC NÄR Q =0) MC = dtc/dq = 8 0,24Q + 0,012Q
Läs mer