{ } { } Maximeringsproblemet kan formuleras som ett problem hur man kan kombinera två produkter y 1 och y 2, med Lagrangemetoden: = P

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "{ } { } Maximeringsproblemet kan formuleras som ett problem hur man kan kombinera två produkter y 1 och y 2, med Lagrangemetoden: = P"

Transkript

1 Repetition: grafisk lösning av intäktsmaimeringsproblemet då vi har två produkter och inga begränsningar. Kertaus: tuottojen maksimoinnin graafinen ratkaisu kahden tuotteen tapauksessa, ei rajoituksia: D y Z 0 B B Z y DY - P DY P D y y Maimering av intäkterna genom kombination av olika produkter med begränsningar: (Tuottojen maksimointi eri tuotteiden yhdistelmillä ja rajoituksilla Rasmussen 0 s Maimeringsproblemet kan formuleras som ett problem hur man kan kombinera två produkter y och y, med Lagrangemetoden: { } Ma R, var ( jossa R p y + p y (ekvation. (Om inga begränsningar så är lösningen följande: Y Y -P P y y Vi inför en begränsning (tuodaan rajoitus ongelmaan: { } Ma R, var ( jossa R p y + p y (ekvation. med följande begränsing : (, g y y R Intäkter (tuotto LagrangefunktionenLkan då uttryckas som: ( ( L p y + p y + q - g y, y ( ekvation. Var q är Lagrangemultiplikatorn. Lagrangefunktionen L bör maimeras med hänsyn till variablerna y, y och Lagrangemultiplikatorn q genom att ta de partiella derivatan och lägga dem lika med noll. (Lagrangefunktio maksimoidaan osittaisderivaatoilla suhteessa muuttujiin y, y ja Lagrangemultiplikaattoriin q.

2 Lösningen är således: g p-θ 0 (ekvation y g p - q 0 y ( - g y, y 0 Eftersom vi redan vet att g y y y g (ekvation.6 Så kan ekvation.3 och.4 kombineras till q p p q i i i i (ekv..7 vilket är samma resultat vi erhöll på en tidigare föreläsning Ekvation.3 och.4 kan även skrivas som p g q (ekvation.8 y p g y q (ekvation.9 och ekvationerna (.6, (.8 och (.9 kan då skrivas som VMP VMP q (ekvation.0 i i Var VMP ij är värdet av marginalavkastningen (VMPi j P ij * ij då man använder insats i för att producera produkt j. (VMP ij rajatuotoksen arvo käytettäessä panosta i tuotteen j tuottamiseksi I förhållande till lösningen utan begränsningar måste här också dessa villkor uppfyllas (suhteessa ratkaisuun ilman rajoituksia, tässä myös yllä olevien ehtojen pitää täyttyä Man kan se ur ekvation.0 att värdet av den sista enheten som använts (marginalavkastningen är lika stor som Lagrangemultiplikatorn q. Detta innebär att Lagrangemultiplikatorn q kan tolkas som skuggpriset på begränsningen (koska viimeisen panosyksikön arvo on yhtä suuri kuin Lagrangemultiplikaattori q niin tämä Lagrangemultiplikaattori voidaan tulkita rajoituksen varjohinnaksi. Ekvation.0 kan lätt utvidgas till att omfatta k antal insatser: VMPi... VMP ik q (ekvation. Denna ekvation säger att mängden av en insats i skall fördelas mellan k antal produkter så att värdet av värdet av marginalavkastningen är lika för den sista enheten insats i i alla produktionslinjer Eempel (Rasmussen 0 En jordbrukare är osäker på hur fördela sin tid mellan produktion av svarta vinbär (y och grisar (y. Han kan också arbeta utanför lantbrukets för en timersättning om 50 MU. (Viljelijä ei tiedä kuinka jakaa työpanoksena herukan (y ja sikojen (y tuotannon välillä. Hänellä on myös mahdollista työskennellä maatalouden ulkopuolelle tuntihintaan 50 MU. Hans fördelning av arbetstiden borde följa ekvation.: (Hänen tulisi jakaa työaikaansa yhtälön. mukaan VMPi... VMP ik q (ekvation., dvs. Han borde fördela sin tid så att värdet av den sista arbetstimen ger 50 MU också i produktionen av svarta vinbär och grisar.

3 Epansionsstigen för två produkter Intermediära produkter (välituotteet och handel (kauppa (Rasmussen s. 9-96: Intermediära produkter är produkter som inte säljs men som används som insatser i andra produktionsprocesser (välituotteet ovat tuotteita, joita käytetään toisissa tuotantoprosesseissa. Ett typiskt eempel inom lantbruket är produktionen av grovfoder (karkea rehu för nötboskap (nautaeläimille Produktionsmöjligheternas kurva för vall (nurmi och spannmål (vilja Lutningen på kurvan är i - i Isokvanter för mjölk. Lutningen på isokvanten är - y y 3

4 q Jordbrukaren vill producera så mycket kött som möjligt. Den grafiska lösningen är enkel: y y Den matematiska lösningen är i i dvs. den optimala kombinationen av vall och spannmål för att maimera köttproduktionen är den punkt där lutningen på produktionsmöjligheternas kurva är lika med isokvantens lutning q Maanviljelijä haluaa tuottaa niin paljon lihaa kuin mahdollista: Graafinen ratkaisu on yksinkertainen: Matemaattinen ratkaisu on y y i i ts. Optimaalinen yhdistelmä nurmea ja viljaa lihatuotannon maksimoimiseksi on siinä pisteessä missä tuotantomahdollisuuksien käyrän kaltevuus on sama kuin samatuotoskäyrän kaltevuus. q q I en situation där jordbrukaren kan idka handel förändras den optimala lösningen jämfört med den nyss framförda (tilanteessa jossa viljelijä voi käydä kauppaa äsken esitetty ratkaisu muuttuu. Vi antar att spannmål kan köpas för priset p k och säljas till priset p g. Detta illustreras av den streckade linjen med vinkel p k /pg i figuren nedan (oletamme, että viljaa voidaan ostaa hintaan p k ja myydä hintaan p g, mikä käy ilmi viivoitetusta suorasta kulmakertoimella p k /p g kuviossa Optimal lösning med handel: i denna situation lönar det sig att minska produktionen av spannmål från q till q 3 och öka produktionen av vall från q till q 4. q 4 q q 6 y bp k pg y q 3 q q 5 4

5 Optimaalinen ratkaisu kun käydään kauppaa: tässä tilanteessa kannattaa vähentää viljan tuotantoa pisteestä q pisteeseen q 3 ja lisätä nurmen tuotantoa pisteestä q pisteeseen q 4. q 4 q q 6 y bp k pg Den optimala kombinationen för produktion av spannmål och vall är således (q 3, q 4 (optimaalinen tuotanto on siis (q 3, q 4. Den optimala konsumtionen av spannmål och vall är en annan än produktionen, trots att produktionen sker enligt ovan (optimaalinen viljan ja nurmen kulutus on toinen kuin tuotanto. För jordbrukaren lönar det sig dock att sälja en del av vallen, nämligen q 4 minus q 6 (kannattaa myydä q 4 miinus q 6. Å andra sidan lönar det sig att utfodra med q 5 enheter spannmål och q 6 enheter vall. Detta kan man se genom att denna kombination ger en högre produktion vilket kan observeras från en ny isokvant i figuren (kombinaatio q 5 yksikköä viljaa ja q 6 yksikköä nurmea antaa korkeamman tuotannon. Det lönar sig såldes att köpa en spannmålsmängd motsvarande q 5 minus q 3 y q 3 q q 5 Många insatser och produkter (monet panokset ja tuotteet Låt oss anta att företaget producera två produkter med två rörliga insatser: (, (, y f y f Budgeten är begränsad till C 0 monetära enheter (MU Maimeringsproblemet kan således formuleras som (maksimointiongelma voidaan muotoilla seuraavasti { (, + (, } Ma p f p f Budgetrestriktionen (budjettirajoite är 0 w + + w + C ( ( Var ij är användning av insats (panos i för produkt (tuote j. Lagrangefunktionen är då (Lagrangefunktio on silloin ( 0 (, (, l ( ( L p f + p f + C - w + - w + Om vi deriverar L med hänsyn till alla fem variabler erhåller vi följande resultat (jos derivoimme L suhteessa kaikkiin viiteen muuttujaan saamme saame seuraavan tuloksen 5

6 L p - lw 0 L p - lw 0 L p - lw 0 L p - lw 0 ( ( w + + w + C 0 Då vi löser dessa ekvationer med hänsyn till l och sätter dessa l lika med varandra erhåller vi följande villkor för en optimal produktion: (kun ratkaisemme em. yhtälöitä suhteessa l ja yhtäläistämme l niin saamme seuraava ehto optimaaliselle tuotannolle:. VMP VMP VMP VMP l w w w w Enligt ekvation skall för varje insats och varje produkt förhållandet mellan värdet av marginalprodukt och insatspris vara detsamma. (Yhtälön mukaan jokaisen tuotteen ja panoksen osalta kuuluu rajatuotoksen arvon ja panoksen hinnan suhde olla sama Lagrangemultiplikatorn l: l Visar skuggpriset på budgetbegränsningen. Mao visar l hur mycket mer vinst som kunde ha genererats med en MU mer. l osoittaa budjettirajoitteen varjohinnan. Ts se osoittaa kuinka paljon enemmän voittoa olisi ollut mahdollista tehdä yhdellä monetaarisella yksiköllä MU lisää. Eempel (Rasmussen s. 95 (obs. Fel i boken på s 96, huom. kirjassa on virhe s 96 En trädgårdsmästare har MU 00 till sitt förfogande (budgetbegränsning. Med denna kan hon köpa två insatser, och, vilka kan användas för att producera produkterna y och y. 0,3 0,5 Produktionsfunktionen för y är y f (, 6 och för y y f (, var ij är användning av insats i för produktion av produkt j. Priset på är MU 8 (w 8 och priset på är MU (w. Priset på y är MU 0 och priset på y är MU 6. 6

7 Lagrangefunktionen kan då utryckas som 0,3 0,5 0*6 + 6* ( l( 00-8( + - ( + Vi deriverar L med hänsyn till alla fem variabler och erhåller (derivoimme L suhteessa viiteen muuttujaan L -0,7 0,5 ( ( L 0,8 8l ( ( L 6 9-8l ( (3 L 0 3 l ( (4 L l ( ( (5 L l Om vi delar ( med (3 så erhåller vi: -0,7 0,5 ( ( 0,8 8l 03 l,8 8 (6 3,, ,5 0,5 0,3 0,7 Om vi delar ( med (4 så erhåller vi: 69 ( - 8l ( ( 6 - l, ( 6- (7 Om vi slutligen delar ( med (3 så erhåller vi ( l, ( 03 l ( ( ( , ( ( Ur ekvation (6 *,8 8*3,,6 4,, 0,9 ( - ( -,6 4 Ur ekvation ( , , ,, 8 Problemet har härvid reducerats till ett ekvationssystem med fyra obekanta variabler och fyra ekvationer(5, (6 (7 och (8 och kan således lösas. 7

8 ( 9-0 0,3 Urekvation (8, 9 ( 9-0 3( 0,9 3( 0,9 9 ( ( -0,5 ( ( ,9 ( ( 30 0, Ekvation (5 8( + + ( + 00 æ ö 8ç 0,9 + + ( + 00 è ø , , , 4 00, 9, , 8,33-,5 9, 9, 0,3 æ -0,5 30 ( ( 0,9-8ö ç 8,33-4,67 0,79 0,3-0,5 +, 5 8,33-,5, ç -9 è ø ( ( ( ( 0,3-0,5-0, ( + 8,33-4,67 0, 79 +, 5 4,67 0,79 9,58 3, ,58-0, -0, ( ( ln 3,038 + ln 9,58-0, ( ( ( ln 3,038 +ln ln 9,58-0.ln ( 3,038 +ln ( ln ( 9,58-0.*,+ln (,975 ln (,975+0, ln ( 3,97» 4,46 0,9, 0,9*4,46,04»,87 30 ( ( 0, ( ( 0,9*4,46 4,46-8, , ( 0,9*4, , +9, -3*4,46 +9, -3* 0, » 7, ,4 7,57» 3,79 De optimala insatsmängderna är således,87, 4,46, 3,79 och 7,4 8

9 Om vi lägger in dessa siffror för de optimala insatserna i produktionsfunktionerna y och y erhåller vi den optimala produktionskombinationen (jos panemme ratkaisun osoittamat optimaaliset panosluvut tuotantofunktioihin saamme optimaalisen tuotantoyhdistelmän: 0,3 0,5 y f (, 6, y» 35,80 y f (, , y» 50,5 6 Skuggpriset kan lösas ur funktion 4 ( 6-3, l l,05 l Restriktionen är bindande (sitova. En MU till i budgeten är värd,05 MU. Med tilläggsfinansiering skulle således intäkterna öka något. 9

Lektion 4 Insats-insats relationen fortsätter panospanossuhde

Lektion 4 Insats-insats relationen fortsätter panospanossuhde Lektion 4 Insats-insats relationen fortsätter panospanossuhde jatkuu Doll & Orazem 984. ss. 88-09 Svend Rasmussen 0 kapitel 4 Exempel (ur Dabbert och Braun, landwirtschaftliche Betriebslehre 006 (fil DüngerWasser

Läs mer

Repetition (kertaus) Tre relationer på kort sikt:

Repetition (kertaus) Tre relationer på kort sikt: MAL 5 lektion 2 Insats-produkt relationen fortsätter.. (Lektion 2 = Svend Rasmussen kapitel 3) Repetition (kertaus) Tre relationer på kort sikt: Insats-produkt relationen panos-tuotossuhde Insats-insats

Läs mer

Begreppet ekonomi (1) Käsite talous. Ordet resurs (sana resurssi) MAL5 2013 Elementär produktionsteori (Lektion 1 = Svend Rasmussen kapitel 1 och 2)

Begreppet ekonomi (1) Käsite talous. Ordet resurs (sana resurssi) MAL5 2013 Elementär produktionsteori (Lektion 1 = Svend Rasmussen kapitel 1 och 2) MAL5 2013 Elementär produktionsteori (Lektion 1 = Svend Rasmussen kapitel 1 och 2) Begreppet ekonomi (1) De materiella resurserna som finns till förfogande är begränsade (land, kapital och arbete) Dessa

Läs mer

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll MATEMATISK INTRODUKTION Innehåll - Räkneregler för bråk - Räkneregler för potenser - Procenträkning - Ekvationer o Ekvationer och tillvätförlopp - Nuvärdesberäkningar - Funktioner o Linjära funktioner

Läs mer

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html M 6 0 M F Ö R S Ö K 1 2 0 1 2-0 1-2 1 1 J a n W o c a l e w s k i 9 3 H u d d i n g e A I S 7. 0 9 A F 2 O s c a r J o h a n s s o n 9 2 S p å r v ä g e n s F K 7. 2 1 A F 3 V i c t o r K å r e l i d 8

Läs mer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna

Läs mer

Tentamen Metoder för ekonomisk analys

Tentamen Metoder för ekonomisk analys Tentamen Metoder för ekonomisk analys 014-08-7 Instruktioner: Denna tentamen består av två delar. Del 1 skall lösas utan miniräknare. När uppgifterna på del löses får miniräknare användas. Miniräknaren

Läs mer

FÖRNYELSEBARA RESURSER ETT RÄKNEEXEMPEL. Utgå från en logistisk tillväxtfunktion: = f ( x) = rx 1, där x är populationen, r är den

FÖRNYELSEBARA RESURSER ETT RÄKNEEXEMPEL. Utgå från en logistisk tillväxtfunktion: = f ( x) = rx 1, där x är populationen, r är den FÖRNYELSEBARA RESURSER ETT RÄNEEXEMPEL dx x Utgå från en logistisk tillväxtfunktion: = f ( x) = rx, där x är populationen, r är den dt inneboende tillväxttakten (alltid ett tal mellan noll och ett), och

Läs mer

MICROECONOMICS Mid Sweden University, Sundsvall (Lecture 3) Peter Lohmander &

MICROECONOMICS Mid Sweden University, Sundsvall (Lecture 3) Peter Lohmander  & MICROECONOMICS 2018 Mid Sweden University, Sundsvall (Lecture 3) Peter Lohmander www.lohmander.com & Peter@Lohmander.com Eftermiddagens möte: Diskutera Ert förslag till lämpligt problem med kursledaren

Läs mer

MICROECONOMICS Mid Sweden University, Sundsvall (Lecture 2) Peter Lohmander &

MICROECONOMICS Mid Sweden University, Sundsvall (Lecture 2) Peter Lohmander   & MICROECONOMICS 2018 Mid Sweden University, Sundsvall (Lecture 2) Peter Lohmander www.lohmander.com & Peter@Lohmander.com NYTT MÖTE: Diskutera Ert förslag till lämpligt problem med kursledaren (Peter Lohmander)

Läs mer

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2019-02-22, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

En vanlig uppgift är att bestämma max resp min för en trigonometrisk funktion och de x- värden för vilka dessa antas.

En vanlig uppgift är att bestämma max resp min för en trigonometrisk funktion och de x- värden för vilka dessa antas. Max och min för trigonometriska funktioner En vanlig uppgift är att bestämma max resp min för en trigonometrisk funktion och de x- värden för vilka dessa antas. Ta t.ex y = 12 sin(3x-90) När man ska studera

Läs mer

Lösningar kapitel 10

Lösningar kapitel 10 Lösningar kapitel 0 Endimensionell analys Fabian Ågren, π Lösta uppgifter 0............................................... 0............................................... 0.6..............................................

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 2010-03-02

TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 2010-03-02 1 File = EK_GK_OM_Tentafragor Lohmander Peter 010_03_0 TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander 010-03-0 UPPGIFT 1: Det finns ett särskilt samand mellan ATC s minpunkt och MC, som gäller under

Läs mer

Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1):

Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1): Lektion 3 Hur kan den vinstmaximerande insatsmängden bestämmas vid två eller fler rörliga insatser? Kuinka voidaan määrittää voitto maksimoiva panosmäärä kahden tai useamman panoksen tapauksessa? Foto:

Läs mer

Dagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner.

Dagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner. Dagens tema är exponentialfunktioner. Egentligen inga nyheter, snarare repetition. Vi vet att alla exponentialfunktioner f(x) = C a x kan, om man så vill, skrivas om, med basen e, till Vi vet också att

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier Betygskriterier Matematik C MA10 100p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA10 är en nationell kurs oc skolverkets kurs- oc betygskriterier finns på ttp://www.skolverket.se/ Detta är vår

Läs mer

DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN SUBSTITUTIONER I DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Innehåll: I) Allmänt om substitutioner i förstaordningens DE II) Ekvationer av tpen ( ) F( ) ------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tentamensinstruktioner

Tentamensinstruktioner TNSL05 1(8) TENTAMEN Datum: 1 april 2016 Tid: XXX Sal: XXX Provkod: TEN1 Kursnamn: TNSL05 Optimering, modellering och planering Institution: ITN Antal uppgifter: 5 Betygskrav: För godkänt krävs normalt

Läs mer

Kommentarer till tunneleffekten och övningsuppgift 3:5

Kommentarer till tunneleffekten och övningsuppgift 3:5 Kommentarer till tunneleffekten och övningsuppgift 3:5 I läroboken Kvantvärldens fenomen diskuteras tunneleffekten på sidorna 54 6. På sidan 57 föreslås följande approximativa uttryck för transmittansen:

Läs mer

6.2 Implicit derivering

6.2 Implicit derivering 6. Implicit derivering 6 ANALYS 6. Implicit derivering Gränsvärden, som vi just tittat på, är ju en fundamental del av begreppet derivata, och i mattekurserna i gymnasiet har vi roat oss med att hitta

Läs mer

Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous

Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Krister Hildén Fjärdedelsjämförelse Vårvete 2011 LIR+SKÖRDE- KONTROLL 10/5/2013 2 1 Eko-odlingens lönsamhet i förhållande till konventionell odling: + högre stöd

Läs mer

Kapitel , 2102 Exempel som löses i boken a) Löneökning per månad: 400 kr. b) Skattehöjning per månad: 5576 kr 5376 kr = 200 kr.

Kapitel , 2102 Exempel som löses i boken a) Löneökning per månad: 400 kr. b) Skattehöjning per månad: 5576 kr 5376 kr = 200 kr. Kompletterande lösningsförslag oc ledningar, Matematik 000 kurs C, kapitel Kapitel.1 101, 10 Eempel som löses i boken. 10 Löneökning per månad: 400 kr Förändring i årslön = 1 400 kr = 4800 kr OBS! Fel

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara

Läs mer

GLÄDJE OCH RÖRELSE! SUPERROLIGT!

GLÄDJE OCH RÖRELSE! SUPERROLIGT! GLÄDJE OCH RÖRELSE! SUPERROLIGT! KLUBB NAMN 8139_LastenLiike_kerhopassi_80x140mm_SE.indd 1 Färga oss! Scanna QR-koderna med din smart apparat för att se instruktioner och videon! www.lastenliikeiltapaiva.fi

Läs mer

Utbudsidan Produktionsteori

Utbudsidan Produktionsteori Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att

Läs mer

1. (a) Beräkna gränsvärdet (2p) e x + ln(1 x) 1 lim. (b) Beräkna integralen. 4 4 x 2 dx. x 3 (x 1) 2. f(x) = 3. Lös begynnelsevärdesproblemet (5p)

1. (a) Beräkna gränsvärdet (2p) e x + ln(1 x) 1 lim. (b) Beräkna integralen. 4 4 x 2 dx. x 3 (x 1) 2. f(x) = 3. Lös begynnelsevärdesproblemet (5p) Högskolan i Halmstad Tentamensskrivning ITE/MPE-lab MA2 Envariabelanalys 6 hp Mikael Hindgren Fredagen den 3 januari 27 35-6722 Skrivtid: 5.-2. Inga hjälpmedel. Fyll i omslaget fullständigt och skriv namn

Läs mer

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a. . Beräkna följande gränsvärden: a. lim 2 5 + 6 2 2. b. lim 2 5 + 4 3 + 2 4 2. c. lim. d. lim 2 3 + 3 2 + 4 + 5 2 + + 3 + 2 2 + 3 + 4. 2. Kan funktionen f definieras i punkten = så att f blir kontinuerlig

Läs mer

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a. . Beräkna följande gränsvärden: a. lim 2 5 + 6 2 2. b. lim 2 5 + 4 3 + 2 4 2. c. lim. d. lim 2 3 + 3 2 + 4 + 5 2 + + 3 + 2 2 + 3 + 4. 2. Kan funktionen f definieras i punkten = så att f blir kontinuerlig

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

GLÄDJE OCH RÖRELSE! SUPERROLIGT! KLUBB NAMN

GLÄDJE OCH RÖRELSE! SUPERROLIGT! KLUBB NAMN GLÄDJE OCH RÖRELSE! SUPERROLIGT! KLUBB NAMN Färga oss! Scanna QR-koderna med din smart apparat för att se instruktioner och videon! www.lastenliikeiltapaiva.fi VISSTE DU att din kropp har över 600 muskler,

Läs mer

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar

Läs mer

6 Derivata och grafer

6 Derivata och grafer 6 Derivata och grafer 6.1 Dagens Teori När vi plottar funktionen f(x) = x + 1x 99x 8 med hjälp av dosan kan man få olika resultat beroende på vilka intervall man valt. 00000 100000-00 -100 100 00-100000

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

8 + h. lim 8 + h = 8

8 + h. lim 8 + h = 8 Nu ar vi kretsat kring oc förberett oss på begreppet derivata i två föreläsningar. Nu är tiden inne! Men innan dess ska vi diskutera gränsvärde, ett annat begrepp. Om vi ar uttrycket 8 + oc låter gå mot

Läs mer

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18. Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.1 Delkapitlet introducerar en del terminologi och beteckningar som används.

Läs mer

6. Samband mellan derivata och monotonitet

6. Samband mellan derivata och monotonitet 34 6 SAMBAND MELLAN DERIVATA OCH MONOTONITET 6. Samband mellan derivata och monotonitet Antag att funktionen f är deriverbar på ]a,b[. Vi vet att derivatan f ( 0 ) i 0 ]a,b[ är riktningskoefficienten för

Läs mer

Prov i matematik Distans, Matematik A Analys UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen

Prov i matematik Distans, Matematik A Analys UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Anders Källström Prov i matematik Distans, Matematik A Analys 23 2 5 Skrivtid: -5. Hjälpmedel: Gymnasieformelsamling. Lösningarna skall åtföljas av förklarande

Läs mer

9 Skissa grafer. 9.1 Dagens Teori

9 Skissa grafer. 9.1 Dagens Teori 9 Skissa grafer 9.1 Dagens Teori Så här hittar man etrempunkter, ma-, min eller terrasspunkter, till en kurva y = f() med hjälp av i första hand f () 1 Bestäm f () och f () 2 Lös ekvationen f () = 0. Om

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

Prov i Matematik Prog: NV, Lär., fristående Analys MN UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Michael Melgaard, tel

Prov i Matematik Prog: NV, Lär., fristående Analys MN UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Michael Melgaard, tel UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Michael Melgaard, tel 070 4 4075 Prov i Matematik Prog: NV, Lär., fristående Analys MN 006-05-4 Skrivtid: 5 0. Hjälpmedel: Skrivdon. Lösningarna skall åtföljas

Läs mer

ändringar efter 1.1. 2015

ändringar efter 1.1. 2015 www.slc. Stödrätter och arrendekontrakt ändringar efter 1.1. 2015 Mikaela Strömberg-Schalin /SLC 1 www.slc. Rättsliga utgångsläget, begrepp FAST EGENDOM = fastigheter, mark - Lantbruksarrenden - Köp av

Läs mer

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner ORDINÄRA DIFFERENTIAL EKVATIONER i) En differentialekvation

Läs mer

Sekantens riktningskoefficient (lutning) kan vi enkelt bestämma genom. k = Men hur ska vi kunna bestämma tangentens riktningskoefficient (lutning)?

Sekantens riktningskoefficient (lutning) kan vi enkelt bestämma genom. k = Men hur ska vi kunna bestämma tangentens riktningskoefficient (lutning)? I figuren ser vi grafen till funktionen f(x) x + Inritad finns dels en sekant, som skär kurvan i punkterna ( 1, 7) oc (4, ). Dessutom finns en tangent som tangerar kurvan i (, 10) Sekantens riktningskoefficient

Läs mer

Linjär algebra F1 Ekvationssystem och matriser

Linjär algebra F1 Ekvationssystem och matriser Information Ekvationer Ekvationssystem Matriser Linjär algebra F1 Ekvationssystem och matriser Pelle 2016-01-18 Information Ekvationer Ekvationssystem Matriser kursfakta hemsida frågelåda Fakta om Linjär

Läs mer

13 Potensfunktioner. Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till

13 Potensfunktioner. Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till 3 Potensfunktioner 3. Dagens teori Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = x 8 6 4 2-3 -2-2 3-2 -4-6 -8

Läs mer

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING Övergångsregler IRU NPO, NNS inkl. översättarlinjerna NPK 1 NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING NPO NORDISKA

Läs mer

201. (A) Beräkna derivatorna till följande funktioner och förenkla så långt som möjligt: a. x 7 5x b. (x 2 x) 4. x 2 +1 x + 1 x 2 (x + 1) 2 f.

201. (A) Beräkna derivatorna till följande funktioner och förenkla så långt som möjligt: a. x 7 5x b. (x 2 x) 4. x 2 +1 x + 1 x 2 (x + 1) 2 f. Kap..5,.8.9. Lutning, tangent, normal, derivata, höger och vänsterderivata, differential, allmänna deriveringsregler, kedjeregel, derivator av högre ordning, implicit derivering. Gränsvärden. 0. (A) Beräkna

Läs mer

Matematik D (MA1204)

Matematik D (MA1204) Matematik D (MA104) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och

Läs mer

TATA42: Föreläsning 7 Differentialekvationer av första ordningen och integralekvationer

TATA42: Föreläsning 7 Differentialekvationer av första ordningen och integralekvationer TATA42: Föreläsning 7 Differentialekvationer av första ordningen och integralekvationer Johan Thim 0 januari 207 Introduktion En differentialekvation (DE) i en variabel är en ekvation som innehåller både

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson, Sebastian Pöder

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson, Sebastian Pöder Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson, Sebastian Pöder Tentamen ENVARIABELANALYS M 204-2-08 SVAR OCH ANVISNINGAR UPPGIFTER. e 3x2 lim = e x2 ( 3x 2 +...) = lim ( x 2 +...) = lim

Läs mer

Matematik C (MA1203)

Matematik C (MA1203) Matematik C (MA103) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Mål och betygskriterier Ma C (MA103) Matematik 03-08- Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven

Läs mer

10 Beräkning av dubbelintegraler

10 Beräkning av dubbelintegraler Nr,7april-,Amelia Beräkning av dubbelintegraler. Bte av integrationsordning Eempel (96) Kasta om integrationsordningen i a) b) c) Z Z e Z 6 Z d d d Z ln Z f(, )d f(, )d f(, )d. Lösning: Med hjälp av figurer

Läs mer

Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x.

Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x. Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = x 8 6 4 2-3 -2-2 3-2 -4-6 -8 Figur : Vi konstaterar följande: Då

Läs mer

HUR LÅNGT KAN DU RÄKNA?

HUR LÅNGT KAN DU RÄKNA? HUR LÅNGT KAN DU RÄKNA? Räkneord Räkna på svenska Valuta i nordiska länder Eleverna lär sig räkneord och att räkna på svenska. Nyttiga länkar Räkneramsor: www.sagokistan.se/rakneramsor.htm Övningsuppgifter

Läs mer

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana PÄÄLAUSEEN SANAJÄRJESTYS (MAGNET s. 126 ) RUB2 1. SUORA SANAJÄRJESTYS (S + P + Kie (= Li) + P + O + T + P + A) S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll Kim ei halua soittaa

Läs mer

Ekvationer & Funktioner Ekvationer

Ekvationer & Funktioner Ekvationer Ekvationer & Funktioner Ekvationer Ekvationstyp : Ekvationer av första graden När vi löser ekvationer av första graden använder vi oss av de fyra grundläggande räknesätten för att beräkna x. Vid minus

Läs mer

TATA42: Föreläsning 2 Tillämpningar av Maclaurinutvecklingar

TATA42: Föreläsning 2 Tillämpningar av Maclaurinutvecklingar TATA42: Föreläsning 2 Tillämpningar av Maclaurinutvecklingar Johan Thim 24 mars 29 Entydighet Om vi har ett polynom som approimerar en snäll funktion bra, kan vi då vara säkra på att koefficienterna i

Läs mer

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a. . Beräkna följande gränsvärden: a. lim 2 5 + 6 2 2. b. lim 2 5 + 4 3 + 2 4 2. c. lim 0. d. lim 2 3 + 3 2 + 4 + 5 2 + + 3 + 2 2 + 3 + 4. 2. Kan funktionen f definieras i punkten = så att f blir kontinuerlig

Läs mer

Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer

Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer Matematiska Institutionen Tentamensskrivning STOCKHOLMS UNIVERSITET kurskod: MM Eaminator: Åsa Ericsson 4-5-7 Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer 7 maj 4, kl. 9:-4:. (a) Integralen

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. 1. Förklara vad betyder a) M2 b) substitutionseffekt. Ge också ett exempel på substitutionseffekt.

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. 1. Förklara vad betyder a) M2 b) substitutionseffekt. Ge också ett exempel på substitutionseffekt. Efternamn 1. Förklara vad betyder a) M2 b) substitutionseffekt. Ge också ett exempel på substitutionseffekt. (7 poäng) a) Bred penning. (1 p) M1 (allmänhetens innehav av sedlar och mynt) (2 p) + allmänhetens

Läs mer

TNSL05 Optimering, Modellering och Planering. Föreläsning 5

TNSL05 Optimering, Modellering och Planering. Föreläsning 5 TNSL5 Optimering, Modellering och Planering Föreläsning 5 Dagordning Kort repetition Graf/nätverk: Begrepp Representation Exempel: Minkostnadsflödeproblem Billigastevägproblem 28--5 4 Hittills Föreläsning

Läs mer

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera okända funktioner. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Uppgifter till lektion 1: = 10 x. = x 10.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Uppgifter till lektion 1: = 10 x. = x 10. Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf Envariabelanalys, 10 hp STS, X 2010-10-27 Uppgifter till lektion 1: 1. Lös olikheten 2x + 1 > 3. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Lösning. Olikheten

Läs mer

TNK047 [TEN1] OPTIMERING OCH SYSTEMANALYS

TNK047 [TEN1] OPTIMERING OCH SYSTEMANALYS TNK047 [TEN1] OPTIMERING OCH SYSTEMANALYS Datum: 22 maj 2012 Tid: 8 12, TP56 Hjälpmedel: Ett A4-blad med text/anteckningar (båda sidor) samt miniräknare. Antal uppgifter: 5; Vardera uppgift kan ge 5p.

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Teorifrå gor kåp

Teorifrå gor kåp Teorifrå gor kåp. 2.2 5.2 Funktioner och dess grafer 1) Vad är en funktion? 2) Vad är den naturliga definitionsmängden ge några eempel 3) Vad är en värdemängd? 4) Vad är en sammansatt funktion? 5) Varför

Läs mer

f(x) = 2 x2, 1 < x < 2.

f(x) = 2 x2, 1 < x < 2. Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF90,SF907,SF908,SF9 SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK TORSDAGEN DEN 7:E JUNI 0 KL 4.00 9.00. Examinator: Gunnar Englund, tel. 07 7 45 Tillåtna hjälpmedel: Formel- och

Läs mer

Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1):

Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1): Lektion 3 Hur kan den vinstmaximerande insatsmängden bestämmas vid två eller fler rörliga insatser? Kuinka voidaan määrittää voitto maksimoiva panosmäärä kahden tai useamman panoksen tapauksessa? Foto:

Läs mer

Lösningar till Matematik 3000 Komvux Kurs D, MA1204. Senaste uppdatering Dennis Jonsson

Lösningar till Matematik 3000 Komvux Kurs D, MA1204. Senaste uppdatering Dennis Jonsson , MA104 Senaste uppdatering 009 04 03 Dennis Jonsson Lösningar till Matematik 3000 Komvu Kurs D, MA104 Fler lösningar kommer fortlöpande. Innehåll 110... 6 111... 6 11... 6 1130... 7 1141... 7 114... 8

Läs mer

Hur underlätta ordnandet av bedömningsmöte inom fristående examen Examensmästare Helsingfors 2012

Hur underlätta ordnandet av bedömningsmöte inom fristående examen Examensmästare Helsingfors 2012 Hur underlätta ordnandet av bedömningsmöte inom fristående examen Examensmästare Helsingfors 2012 Laila Parantala AXXELL UTBILDNING AB 8.10.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Genomförande 4 3.

Läs mer

Vi ser fram emot ett aktivt år och hoppas att få se just dig med i verksamheten!

Vi ser fram emot ett aktivt år och hoppas att få se just dig med i verksamheten! Hej på er! Ett nytt år med många olika evenemang inplanerade i verksamhetsplanen står framför oss. Det finns olika program för alla och en var. Vi önskar att ni bästa läsare aktivt tar del i det som arrangeras

Läs mer

Flervariabelanalys E2, Vecka 3 Ht08

Flervariabelanalys E2, Vecka 3 Ht08 Flervariabelanalys E2, Vecka 3 Ht8 Omfattning och innehåll 2.7 Gradienter och riktningsderivator. 2.8 Implicita funktioner 2.9 Taylorserier och approximationer 3. Extremvärden 3.2 Extremvärden under bivillkor

Läs mer

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I Moment Viktiga eempel Övningsuppgifter I Inga Inga Inga Grafritning Vi använder en sjustegsprocess Funktionens definitionsmängd 2 Funktionens skärningspunkter med alarna Asymptoter 4 Stationära punkter

Läs mer

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Beräkningsvetenskap Per Lötstedt, tel. 47 2986 Saleh Rezaeiravesh Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, 206-0-4 Skrivtid: 4 00 7 00 (OBS!

Läs mer

3. Hur snabbt förändras diametern av en cirkel med avseende på cirkelns area?

3. Hur snabbt förändras diametern av en cirkel med avseende på cirkelns area? Dagens 30 aug: a, 2, 3, 5, 6.. Låt Q vara antalet producerade enheter. Bestäm a. Marginalvinsten för vinstfunktionen π(q) = 3Q + Q + 2. Marginalintäkten för intäktsfunktionen R(Q) = ( + 2Q) 3/2. c. Marginalkostnaden

Läs mer

Optimeringslära Kaj Holmberg. Lösningar/svar. Iteration 2: x 2 s

Optimeringslära Kaj Holmberg. Lösningar/svar. Iteration 2: x 2 s Tekniska Högskolan i Linköping Optimering av realistiska sammansatta s Matematiska Institutionen Lösning till tentamen Optimeringslära 2014-01-15 Kaj Holmberg Lösningar/svar Uppgift 1 1a: (Detta problem

Läs mer

Envariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6

Envariabelanalys: Vera Koponen. Envariabelanalys, vt Uppsala Universitet. Vera Koponen Föreläsning 5-6 Envariabelanalys: Föreläsning 5-6 Vera Koponen Uppsala Universitet Envariabelanalys, vt 2011 Derivata: allmänt Antag att f (x) är en funktion. Derivata: allmänt Antag att f (x) är en funktion. Derivatan

Läs mer

5B1146 med Matlab. Laborationsr. Laborationsgrupp: Sebastian Johnson Erik Lundberg, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3

5B1146 med Matlab. Laborationsr. Laborationsgrupp: Sebastian Johnson Erik Lundberg, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3 1 Revision 4 2006-12-16 2. SIDFÖRTECKNING 5B1146 med Matlab Laborationsr Laborationsgrupp: Sebastian Johnson, Ann-Sofi Åhn ( endst tal1-3 Titel Sida 1. Uppgift 1.8.1....3 2. Uppgift 1.8.2....6 3. Uppgift

Läs mer

Lösningar till SF1861/SF1851 Optimeringslära, 24/5 2013

Lösningar till SF1861/SF1851 Optimeringslära, 24/5 2013 Lösningar till SF86/SF85 Optimeringslära, 4/5 03 Uppgift (a) Inför de 3 variablerna x ij = kvantitet (i sorten ton) som fabrik nr i åläggs att tillverka av produkt nr j, samt t = tiden (i sorten timmar)

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål Lärmål för godkänt Funktion, gränsvärde, kontinuitet, derivata. Förklara begreppen funktion, definitionsmängd och värdemängd, och bestämma (största möjliga)

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Repetition kapitel 1, 2, 5 inför prov 2 Ma2 NA17 vt18

Repetition kapitel 1, 2, 5 inför prov 2 Ma2 NA17 vt18 Repetition kapitel,, 5 inför prov Ma NA7 vt8 Prov tisdag 5/6 8.00-0.00 Algebra När man adderar eller subtraherar uttryck, så räknar man ihop ensamma siffror för sig, x-termer för sig, och eventuella x

Läs mer

Matematik E (MA1205)

Matematik E (MA1205) Matematik E (MA105) 50 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Mål och betygskriterier Ma E (MA105) Matematik Läsåret 003-004 Betygskriterier enligt Skolverket KRITERIER FÖR BETYGET GODKÄND

Läs mer

f (x) = 8x 3 3x Men hur är det när exponenterna inte är heltal eller är negativ, som till exempel g(x) = x h (x) = n x n 1

f (x) = 8x 3 3x Men hur är det när exponenterna inte är heltal eller är negativ, som till exempel g(x) = x h (x) = n x n 1 Derivatan av potensfunktioner. Potensfunktioner med heltalsexponenter, som du redan kan derivera, kallas polynomfunktioner, som till exempel: Derivatan blir: f(x) = x 4 x + x + 8 f (x) = 8x x + Men hur

Läs mer

Matematik 3c Kap 2 Förändringshastighet och derivator

Matematik 3c Kap 2 Förändringshastighet och derivator Matematik 3c Kap 2 Förändringshastighet och derivator Inledning Konkretisering av ämnesplan (länk) http://www.ioprog.se/public_html/ämnesplan_matematik/struktur_äm nesplan_matematik/struktur_ämnesplan_matematik.html

Läs mer

VAD HAR DU PÅ DIG? Klädesplagg Kläder i olika kulturer

VAD HAR DU PÅ DIG? Klädesplagg Kläder i olika kulturer VAD HAR DU PÅ DIG? Klädesplagg Kläder i olika kulturer Eleverna lär sig att berätta om sina kläder: hurdana kläder de har på sig och hurdana kläder de gillar. Nyttiga länkar Bildteman Kläder och smycken

Läs mer

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi TENTAMEN I Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori TORSDAGEN DEN 11 JUNI 2015, KL 8-13 SAL:

Läs mer

Differentialens geometriska betydelse

Differentialens geometriska betydelse Analys 360 En webbaserad analyskurs Differentialkalkyl Differentialens geometriska betydelse Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Differentialens geometriska betydelse 1 (9) Introduktion

Läs mer

Optimering med bivillkor

Optimering med bivillkor Optimering med bivillkor Vi ska nu titta på problemet att hitta max och min av en funktionen f(x, y), men inte över alla möjliga (x, y) utan bara för de par som uppfyller ett visst bivillkor g(x, y) =

Läs mer

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner. F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt

Läs mer

Bedömningsanvisningar

Bedömningsanvisningar Bedömningsanvisningar NpMab ht 01 Eempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar

Läs mer