Sociologiska institutionen Stockholms universitet S Stockholm. Árni Sverrisson. Fotograferna i den digitala utvecklingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociologiska institutionen Stockholms universitet S-106 91 Stockholm. Árni Sverrisson. Fotograferna i den digitala utvecklingen"

Transkript

1 Sociologiska institutionen Stockholms universitet S Stockholm Árni Sverrisson Fotograferna i den digitala utvecklingen Rapport från en enkätundersökning

2 1 Förord Denna rapport beskriver de preliminära resultaten från en enkätundersökning som gjordes våren 1999 vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Enkäten är en del av forskningsprojektet Technical Change and Socio/technical Networks: Photographic Networks and Electronic Image Technologies, som finansieras av Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Susanne Urban har arbetat med enkäten tillsammans med mig. Hennes teoretiska kommentarer och metodologiska erfarenheter var ovärderliga hela vägen. Hon bidrar med ett eget kapitel om kvinnliga fotografer i denna rapport som hon också har läst, kommenterat och kritiserat i sin helhet, och räddat mig från flera misstag och fel än jag kan eller vill minnas. Patrik Aspers har också tagit sig tid från sin egen undersökning om förändringar inom modefotografin för att generöst kommentera arbetet i alla dess stadier. Därutöver har ett stort antal fotografer och kollegor bidragit med kommentarer, handfast hjälp och goda råd i projektets olika stadier. De nämns här i alfabetisk ordning: Kristina Abiala, Göran Ahrne, Nils-Magnus Björkman, Urban Bråde, Christopher Edling, Inga-Lill Eriksson, John Grady, Anette Göthlund, Magnus Haglunds, Douglas Harper, Peter Hedström, Mikael Hård, Joachim Johansson, Birgitta Karlsson, Fredrik Liljeros, Kjell Lundgren, Fredrik Miegel, Bengt Olle Nilsson, Stefan Ohlsson, Peter Orevi, Magnus Ring, Gösta Rising, Ingrid Sahlin, Ralph Schröder, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Karin Wagner, Yvonne Åberg och Per Östby. Svenska fotografers förbund, Pressfotografernas klubb och Porträttfotografernas yrkesorganisation tillhandahöll adresser. Tack alla! Störst tack går till de fotografer som intervjuades anonymt i projektets första fas och till de fotografer som svarade på enkäten, utan vilka denna rapport aldrig hade påbörjats. Stockholm mars 2000 Árni Sverrisson

3 2 Árni Sverrisson utom kapitel 6, Susanne Urban, 2000

4 3 Innehållsöversikt 1. Introduktion 5 2. Fotografernas bakgrund och den digitala utvecklingen 9 3. Det fotografiska arbetet och yrkets sociala nätverk Arbetsflöden, teknologi och arbetsdelning Diskussionsnätverk: struktur, innehåll och inflytande De kvinnliga fotograferna: bilder, nätverk och teknik Ett porträtt av den digitala fotografen 60 Bilaga: Urval och bortfall 67 Litteraturförteckning 71 Tabellförteckning 2.1: Fotografisk utbildning: den första och den längsta : Svarsfrekvenser för gängse etiketter : Kontakter med andra aktörer och användning av bildprogram : Vart levererar du dina bilder : Kundkategorier och användning av digitala kameror Digitala leveranser och kundkategorier : Förhållande till kunder och överordnade : Konstnärlighet och självständighet : Konstnärlig inriktning och kundintresse : Digitala leveranser och kundförhållanden : Fotografzonen i arbetsflödet : Tekniska leveransformer : Digitala leveranser och företagsform : Gränssnittet till grafikerna : Fotografernas arbete åt andra fotografer : Ekonomiska former och digital utveckling : Egen färgframkallning och digitala leveranser : Framkallning av färgfilm och efterbehandling : Framkallning av färgfilm och digitala kameror : Vilket filmformat använder du? : Olika kameratekniknivåer bland fotograferna : Digitala leveranser och kameratekniknivå : Framkallning av färgfilm och kameratekniknivå : Kontakter med användare av digitala kameror 43

5 4 5.2: Kontakter mellan användare av digitala kameror : Kontakter och deltagande i den digitala utvecklingen : Diskussioner och användning av digital teknik : Fotografiska frågor och hur ofta de diskuteras av fotografer : Användning av och diskussioner om digitala kameror : Diskussioner om digital bild bland fotografer : Diskussioner mellan fotografer och kunder/överordnade : Anledningar att inte använder digitala kameror : Anledningar att inte använda bildprogram : Anledningar att inte använda digitala kameror och program : Typ av bilder efter kön : De kvinnliga fotografernas förebilder : Digitalt montage/collage och användning av digitala kameror : Översikt över de digitala fotografernas särdag 62 A.1: Föreningstillhörighet 68 A.2: Åldersfördelningen 69 A.3: Bosättning efter län 69

6 5 1. Introduktion Denna rapport redovisar resultaten av en enkät som genomfördes våren 1999 bland fotografer i Sverige. Frågeformulär skickades till ett slumpmässigt urval av fotografer som är medlemmar i Sveriges fotografers förbund, Pressfotografernas klubb eller Porträttfotografernas yrkesorganisation. I enkäten ställdes frågor om förhållanden som kunde tänkas påverka fotografernas deltagande i den digitala utvecklingen inom bildframställning och -distribution. Med digital utveckling avses här spridning av digitala kameror, bildbehandling i dator, bildpublicering på internet och annan digital bildöverföring via telenätet. Rapporten beskriver hur svaren på de olika frågorna fördelar sig, ett antal enklare samband och skisserar några av de resonemang som låg bakom enkäten. Enkäten var helt och hållet inriktad på yrkesfotografer, och de flesta av frågorna berör fotografiskt arbete vars resultat så småningom hamnar i trycksaker i någon form. Rapporten riktar sig bl. a. till de som svarade på enkäten (och andra fotografer) och av denna anledning skiljer sig framställningen något från det gängse vetenskapliga formatet. Notapparaten är minimal och tar endast upp de frågor ställdes i enkätformuläret, problematiska aspekter av data, samt referenser till källskrifter, andra projektpublikationer och ett litet antal centrala arbeten. Rapporten är dock inte en populärvetenskaplig text i vanlig mening. Data beskrivs ganska ingående, och antagandet har varit att många läsare är intresserade av dessa detaljer. Enkätens huvudsakliga resultat sammanfattas dock i andra och i sista kapitlet. Dessutom finns en sammanfattning sist i varje kapitel. De som snabbt vill få en överblick över rapportens innehåll kan till en början läsa dessa sammanfattningar för sedan att dyka ner i de delar som förefaller intressanta. Teoretiska överväganden och samtida debatt berörs allt efter som anledning ges. Det är dock oundvikligt att dessa diskussioner får stå tillbaka för huvudsyftet, som är att redovisa enkätundersökningens resultat. Enkätens bakgrund Enkäten ingår i ett större projekt, vars syfte är att förstå spridningen av i första hand digitala kameror, men även av bildbehandlingsprogram (härefter bildprogram ) och annan digital teknik i bildindustrin. Den föregicks av öppna intervjuer med tolv fotografer, och kortare diskussioner med många andra, samt studier av relevanta svenska tidskrifter och annat dokumentärt material. Denna första fas har rapporterats separat (Sverrisson 1998, 1999) men många av de

7 6 insikter och lärdomar som de intervjuade fotograferna delgav författaren kom till användning när enkätfrågorna formulerades. Det tas ofta för givet att ny teknik sprids ganska smärtfritt om den är ekonomiskt rimlig eller på andra sätt uppfyller uppenbara behov, och exempel på detta saknas inte - mobiltelefonin ligger här nära till hands. Men ofta är det tvärtom. En teknik som skenbart löser en del viktiga problem och är ekonomiskt och miljömässigt hållbar sprids ändå inte. Orsakerna varierar. Tekniken kan exempelvis vara behäftad med barnsjukdomar. Problemen den var avsedd att lösa visar sig kanske inte vara så viktiga för användarna som konstruktörer och försäljare har antagit och de ekonomiska kalkylerna speglar inte alltid användarnas verklighet. 1 I fallet digital fotografi, och då särskilt spridningen av digitala kameror, kan man observera alla dessa problem. Digitala kameror sprids nu i första hand inom två brett definierade användningsområden. Det ena är privat användning vars resultat hamnar i familjealbumet eller hemdatorn. Det andra området omfattar skadereglerare, ingenjörer, fastighetsmäklare och andra som behöver fotografisk dokumentation i sitt arbete, utan att för den skull ses som yrkesfotografer av sig själva eller av andra. Däremot har spridningen av digitala kameror bland yrkesfotografer varit långsam. 2 Av de fotografer som svarade på enkäten uppgav endast 1.6% att de enbart använde digitala kameror. I de diskussioner som förekommer offentligt har tre olika förklaringar till denna tröghet lanserats. Den första kan kort sammanfattas så här: Digitala kameror sprids långsamt för att de är dyra, opålitliga och ger dålig kvalité när det gäller färgåtergivning och upplösning. Denna teori kan sägas utgöra fotografernas standardförklaring till varför de inte överger den kemiska bildtekniken. Denna tes förklarar också varför andra yrkesgrupper kan använda digitala kameror i en större utsträckning. Deras kvalitetsanspråk är lägre. En annan förklaring hänvisar till långsiktiga processer och traditionens makt. De stora investeringar i tid, men också pengar som dagens fotografer har gjort i den kemiska bildtekniken spelar här en väsentlig roll. Man kan enligt detta synsätt förvänta sig att den digitala kameratekniken sprids allteftersom pensionsavgångar och nyrekrytering ändrar fotografkårens sammansättning tills polletten faller ner och alla hoppar på det digitala tåget. 1 Se Akrich 1995 och andra bidrag i samma volym och Coleman Exakt statistik finns inte att tillgå då tullens klassificering av elektronisk utrustning är ganska trubbig. Analyser baserade på intervjuer med importörer och försäljare som publiceras i branschtidningar underbygger dock denna slutsats som också stämmer med den information jag har från samma källor. Se exempelvis tidningen Digitalt!?, sommar och höst 1999, och webbplatsen som innehåller aktuell information om den digitala utvecklingen.

8 En tredje förklaringsstrategi kan sammanfattas som att man ifrågasätter de två första, åtminstone deras anspråk på fullständig förklaring, och försöker analysera vad den digitala kameratekniken tillför skilda kategorier av fotografer och olika typer av fotografiskt arbete. Blicken flyttas från fotografernas individuella beslut till deras sociala värld. Den befolkas inte bara av fotografer: Andra viktiga deltagare är bildköpare, bildredigerare, modeller, assistenter och andra som bidrar till tillverkningen av en bild, leverantörer av fotografisk utrustning och material, samt de som slutligen konsumerar bilden, som reklam, konst eller dokumentation, dvs fotografernas publik. De förväntningar som andra har på fotografen blir därmed viktiga att studera. Denna rapport handlar framför allt om vad denna strategi har att tillföra diskussionen. Undersökningens perspektiv är dock begränsat i så måtto att det endast är fotografer som kommer till tals i enkätsvaren. Det kan naturligtvis ifrågasättas om fotograferna är så centrala för den fotografiska teknologins utveckling, att deras perspektiv bör framhållas på detta sätt på bekostnad av andras. Initiativet till teknologiska landvinningar inom fotografiet ligger sällan hos fotograferna själva. När det gäller de hinder som den digitala utvecklingen har mött är dock användarperspektivet centralt. En fotografisk teknik som inte fungerar bra i den fotografiska praktiken kan inte spridas bland fotograferna, eller lite annorlunda uttryckt, att fotograferna accepterar den digitala tekniken är en nödvändig om än inte tillräcklig förutsättning för dess spridning. 734 fotografer svarade på enkäten. Om hänsyn tas till dem som hörde av sig och förklarade att de inte borde vara med i urvalet av någon anledning uppgår svarsfrekvensen till 43%. Därutöver kan det konstateras att bland de som har svarat på enkäten är ganska många som på ett eller annat sätt använder sig av digital teknik. Denna grupp verkar rentav vara överrepresenterad, om man jämför med vad ryktet förtäljer och de bedömningar som görs av branschfolk angående den digitala teknikens spridning. Dessutom finns anledning att tro att de som har svarat är överlag mer tekniskt avancerade än genomsnittsfotografen, de använder mer sofistikerade kameror, framkallar färgfilm själva i större utsträckning, levererar bilder relativt ofta som datafiler och sköter efterbehandlingen av bilder själva i ganska stor utsträckning, vilket närmare redovisas senare i rapporten. Detta stämmer för övrigt med tillgänglig forskning om bortfall. De personer som är engagerade i en fråga är överlag mer villiga att svara på enkäter om denna fråga. Tyvärr går det inte att sätta någon siffra på denna överrepresentation men denna omständighet bör hållas i minnet vid tolkningar av enkätens resultat. De samband som kan konstateras bör i första hand ses som giltiga för den grupp som på ett eller annat sätt har ett aktivt förhållande till den 7

9 8 digitala tekniken, använder den, överväger att göra det eller kanske tycker att det går lite för fort eller att den är ett otyg. Sammanfattning av rapporten I kapitel 2, Fotografernas bakgrund och den digitala utvecklingen, beskrivs respondenterna (dvs de som svarade på enkäten), deras yrkeserfarenhet och arbetssituation, utbildning, geografiska spridning och könsfördelning. De mått på deltagande i den digitala utvecklingen som används i studien redovisas liksom deras samband med några bakgrundsvariabler. I kapitel 3, Det fotografiska arbetet och yrkets sociala nätverk, diskuteras fotografernas kontaktytor mot andra inom branschen, och vilka värderingar och förväntningar dessa präglas av och det analyseras vilka typer av kunskapskapital och kulturellt/symboliskt kapital som i övrigt styr den digitala utvecklingen. I kapitel 4, Arbetsflöden, teknologi och arbetsdelning, diskuteras hur den digitala utvecklingen påverkar och påverkas av dessa aspekter. I denna del av undersökningen likställs bildproduktionen med vilken produktion som helst och analyseras med hjälp av begrepp som också kan tillämpas (och har tillämpats) på teknologisk utveckling inom andra områden. I kapitel 5, Diskussionsnätverk: struktur, innehåll och inflytande, är det de mönster som återfinns i kommunikationen inom yrket som är i centrum för analysen, snarare än ömsesidiga förväntningar eller konkreta arbetssätt. I kapitel 6, De kvinnliga fotograferna: bilder, nätverk och teknik, riktas sökaren mot de särskilda förhållanden som gäller för kvinnor i branschen. Det diskuteras om kvinnor gör annorlunda bilder, har annorlunda kontaktytor och om de eventuellt blir akterseglade av den digitala utvecklingen. Detta kapitel har författats av Susanne Urban, som har valt delvis andra grepp än de som tillämpas i rapporten i övrigt. I kapitel 7, Ett porträtt av den digitala fotografen, sammanfattas rapportens resultat. Genomgående handlar rapporten om att undersöka hur fotografyrket i sin helhet gestaltar sig och konsekvenserna för den digitala utvecklingen och vice versa, hur yrket påverkas av spridningen av digital teknologi. I detta sista kapitel beskrivs utvecklingen dock också ur de digitala fotografernas perspektiv. Bortfall och urval redovisas och analyseras detaljerat i Bilaga A.

10 9 2. Fotografernas bakgrund och den digitala utvecklingen I detta kapitel diskuteras olika mått på deltagande i den digitala utvecklingen. Fotografernas yrkeserfarenhet, organisationstillhörighet, ekonomiska former för verksamheten och deras utbildningsnivå redovisas. Bakgrundsvariablerna kön och ålder och deras samband med användning av digitala kameror och bildprogram diskuteras. Digital teknik bland fotograferna I undersökningen användes flera olika mått på deltagande i den digitala utvecklingen som i sin tur används för att analysera digitaliseringen av yrket. Det första måttet härstammar från en fråga där ett stort antal etiketter listades, exempelvis Reklam, Sport, Mode, mm. En av dessa etiketter var Digital. Fotograferna ombads markera de etiketter som de ansåg kunde användas för att beskriva deras fotograferande. De kunde markera så många de ansåg behövdes och 17.7% markerade etiketten digitalt (se vidare kapitel 3). Ett annat mått handlar om leveranser, där vi bl.a. frågade om bilderna levereras som datafiler. Det visade sig att det var 27.8% som alltid eller ofta gjorde det. Det var dock relativt få fotografer som alltid levererade bilderna som datafiler. Påsiktskopia och dia var vanligast. Dessa aspekter avhandlas i kapitel 4. Ett par av nära förknippade mått avspeglas i svaren på i en rad frågor om vem som sköter olika fotografiska sysslor, fotograferna själva, assistenter, andra inom företaget, ett utomstående labb, servicebyrå eller reproföretag. Det visade sig att 53.6% av fotograferna alltid eller ofta scannar in sina bilder själva, och att 54.2 % sköter den digitala efterbehandlingen själva alltid eller ofta. Dessa siffror utgör ett tredje mått på deltagande i den digitala utvecklingen. De diskuteras detaljerat i kapitel 4. Det är i första hand dessa siffror som väcker misstankar om att fotografer som är intresserade av och/eller använder digital teknik är överrepresenterade bland de som svarade på enkäten. Användning av digitala kameror (i en fråga om filmformat) utgör det fjärde måttet. 1,6% uppgav sig alltid använda digitala kameror, 5.1% uppgav att de gjorde det ofta, 6.8% sa att de gjorde det ibland, 9.9% att de gjorde det sällan, och 76.8% att de aldrig gjorde det. Vi frågade sedan vilka digitala kameror fotograferna hade använt och 17.7% svarade på denna fråga, dvs kunde identifiera ett konkret kameramärke och modell. Denna siffra utgör det femte måttet på spridningen av digital teknik bland fotograferna. Vi ställde också en fråga om anledningarna till att inte använda digitala bildprogram som endast skulle besvaras av dem som faktiskt inte gjorde det.

11 10 65,8% svarade inte på denna fråga och denna siffra utgör ett sjätte mått på deltagande i den digitala utvecklingen. Det frågades också om internet och olika aspekter av internetanvändningen. Det visade sig att de som alltid levererar sina bilder som datafil gör det över nätet hellre än på diskett/cd. Denna aspekt diskuteras närmare i kapitel 4. Vidare uppgav 27.6% att de hade egen hemsida, 16.8% att de var med i en mailing list och 6.1% att de följer en diskussionsgrupp på nätet. 6.6% kollar ofta vad andra fotografer gör via webben, och 25.8% gör det ibland. Lite fler, 14.6%, sökte ofta fakta om utrustning på webben, och 29.5% gjorde det ibland. Sammantaget utgör dessa siffror ett sjunde mått eller en uppsättning relaterade mått på fotografernas yrkesmässiga användning av digital teknik. Ett åttonde mått är huruvida fotograferna sysslar med digitalt montage eller collage. 5.6% gör detta ofta, 19.9% gör det ibland, 18.3% gör det sällan och resten (53.5%) sysslar inte med det alls. Som nämndes ovan är det olika skäl ganska sannolikt att den procentuella användningen av digitala tekniker är mindre i praktiken än vad som framkommer här. Den mycket stora andel som använder bildbehandlings-program enligt olika mått är här klart ett varningstecken. Allmän beskrivning av fotograferna Fotograferna tillfrågades när de hade börjat sin yrkesbana som fotografer, och utifrån deras svar beräknades hur många år de hade varit fotografer (år 1999). Genomsnittet bland respondenterna låg på 18 år. En fjärdedel har mindre än 10 år i yrket, en fjärdedel har 10 till 17 år, en fjärdedel har 18 till 29 år och en fjärdedel har 30 år eller mer bakom sig. Unga och nytillkomna fotografer har svarat på enkäten i liten utsträckning och var också fåtaliga i urvalet (se bilaga A). Tre fjärdedelar av dem som svarade arbetade heltid som fotografer, oberoende av ålder. Däremot var det mycket vanligare att kvinnor arbetade deltid. Inte mindre än 39.4% av kvinnorna arbetade deltid som fotografer jämfört med 22.3% av männen, bland dem som besvarat enkäten. Den höga andelen deltidsarbetande kan ses som en indikation av yrkets karaktär av hantverk och/eller konstnärlig skapande eller som en återspegling av bristande lönsamhet. Att vara yrkesfotograf innebär i alla fall inte alltid en heltidssysselsättning. Deltidsarbetets omfång varierade men vanligast var Tabell 2.1: Fotografisk utbildning: den första och den längsta Första utbildningen Längsta utbildningen Utbildningstyp Procent Längd (år) Procent Längd (år)

12 11 Fotolinje gymnasium Medialinje gymnasium Folkhögskola Kursverksamhet Högskola Assistent Praktik Självlärd Annan halvtid. Det var vanligare i ensamföretag, där det förekom i 28.5% av fallen, än i flerpersonsföretag (17.9%). Vi frågade också under vilka ekonomiska former fotograferna utövade sitt fotografi. 54.7% arbetade i egna ensamföretag, 6.8% var delägare i ett företag, och 7.6% var ensamma ägare med anställda fotografer eller assistenter. På löntagarsidan hittar vi assistenter och studenter (2.2%), anställda i fotoföretag (6.8%) och anställda i annan typ av företag (13.6%). Dessutom uppgav 7.5 % att deras arbetsförhållanden inte entydigt kunde klassificeras som det ena eller andra. Företagens storlek varierade kraftigt: som ovan sades var ensamföretagen vanligast, sedan tvåpersoners företag. De största företagen hade tusentals anställda. Tabell 2.1 sammanfattar data om den första utbildningen och den längsta utbildningen. Av fotograferna svarar nästan hälften (47.3%) att de endast har en utbildning. En tredjedel (33.3%) uppgav att de hade utbildats på två olika sätt, och resten, ungefär en av sex, hade genomgått tre eller fler utbildningar. Om man ser till den totala utbildningslängden varierade den därför ganska kraftigt, beroende på vilka typer av utbildning och hur många man hade gått. För den stora andelen självlärda kan det av naturliga skäl vara svårt att veta när utbildningen är klar och ingen utbildningslängd anges i detta fall. Bland de övriga nämnde de flesta utbildning som assistent både som första och som längsta utbildning (15.4% respektive 15.7%). Kursverksamhet nämndes som första utbildning av 12.4% och fotolinje vid gymnasium av lika många. 4.4% hade börjat sin fotografiska utbildning på högskolenivå. Utbildning på högskolenivå är den vanligaste längsta utbildningen (10.4%) efter tjänstgöring som assistent. Fotolinje på gymnasium (8.9%), folkhögskola (6.9%) och kursverksamhet (6.2%) följer därnäst. I urvalet fanns, som nämndes ovan, fotografer som var med i någon av tre organisationer, Sveriges fotografers förbund (SFF), Pressfotografernas klubb (PFK) och Porträttfotografernas yrkesorganisation (PYO). Vi frågade om

13 12 medlemskap i dessa organisationer, och eventuella andra organisationer. Av de som svarade på enkäten angav 67.4% att de var med i SFF, 33.5% att de var med i PFK och 6.3% att de var med i PYO. Detta motsvarar i stort andelen medlemmar i dessa organisationer i urvalet. Ett stort antal andra organisationer nämndes också. Bildleverantörernas förening nämndes av 47 fotografer, Journalistförbundet av 9, Naturfotograferna av 8 och lika många var med i en fotoklubb. Ålder och kön Av de svarande var 131 kvinnor och 595 män. Kvinnornas medelålder var 39 år, och männens 45 år, och åldersspridningen var något mindre bland kvinnorna. Det är av visst intresse att studera redan här huruvida skillnader finns mellan unga och gamla, samt mellan kvinnor och män när det gäller vissa kärnvariabler i undersökningen. Det undersöktes därför huruvida kvinnor använde digitala kameror och bildprogram i större eller mindre utsträckning än män. Det undersöktes också om samma förhållanden hade samband med åldern. Endast två kvinnor, jämfört med 34 män, använde alltid eller ofta digitala kameror (1.5% respektive 5.7%). 26.4% av kvinnorna efterbehandlar alltid sina bilder själva, jämfört med 37.3% av männen. Av kvinnorna efterbehandlade 39.1% aldrig sina bilder själva, vilket endast gäller 30.4% av männen. Det fanns inget samband mellan ålder och användning av digitala kameror eller användning av bildprogram. Hypotesen att användning av digitala kameror och bildprogram är en generationsfråga har med andra ord inte bekräftats. Attityder som datorvana och datorrädsla o. dyl. är rimligen fördelade på samma sätt bland fotograferna och bland befolkningen i stort. Man kan därför från åldersdata härleda en ny hypotes, nämligen att andra attityder och omständigheter är viktigare än de som direkt har med datorer att göra. Dessa attityder diskuteras mer utförligt i kapitel 4. Genusaspekterna förefaller däremot viktiga och behandlas som tidigare nämnts i kapitel 6.

14 13 3. Det fotografiska arbetet och yrkets sociala nätverk I detta kapitel undersöks aspekter av den fotografiska praktiken eller fotografernas praxis. Detta begrepp hänvisar inte endast eller främst till de förhållanden som råder mellan fotografen, hans kamera, det avbildade och bilden, dvs kärnan i fotografens aktiviteter (Flüsser 1988). Det inkluderar också de kontakter, det samarbete, leveransformer och kundförhållanden, som omgärdar denna kärna. Syftet är att utveckla klassificeringar av olika arbetssätt, yrkesmässiga kontaktnätverk och resurser som påverkar hur fotograferna arbetar och studera vilka samband som kan konstateras mellan dessa. Först diskuteras och analyseras hur fotograferna själva karakteriserar sin egen praxis. Därnäst analyseras fotografernas yrkesmässiga nätverk, och särskilt deras förhållanden till kunder och överordnade. Därvidlag dras särskilt fram frågan om huruvida fotograferna främst förlitar sig på ett kulturellt och symboliskt kapital, eller om också andra resurser, tekniska, ekonomiska och sociala, har väsentlig betydelse. Hur fotografernas klassificerar sin egen verksamhet Som ett första steg undersöktes hur fotograferna fördelade sig på ett antal branschberoende kategorier. De ombads markera om deras fotografi kunde hänföras till någon av de kategorier eller etiketter som listas i tabell 3.1. Listan konstruerades med utgångspunkt i den klassificering av fotografiskt arbete som finns på SFF:s hemsida och listan innehåller därför väsentligen etiketter som är gängse och accepterade bland de flesta fotografer. 3 Fotograferna ombads kryssa för så många kategorier de ansåg behövdes. I genomsnitt markerades 5.5 alternativ. 7.8% av respondenterna markerade också alternativet Annat och specificerade närmare, men detta gav inte upphov till nya kategorier utöver dem som redan fanns. Antalet och andelen (i procent) som markerade varje kategori visas i tabell 3.1. I tabellen redovisas också hur många av dem som har markerat en kategori som använder digitala kameror (alltid, ofta eller ibland) eller bildbehandlingsprogram. De skuggade siffrornas avvikelse från den genomsnittliga genomsnittet är statistiskt säkerställd, d.v.s. den ligger utanför felmarginalen. 4 Avsevärda skillnader i användning av digitala kameror kan utläsas mellan dem som har kryssat för de olika etiketterna. Ingen av dem som ligger högt är dock särskilt uppseendeväckande. Däremot är det intressant att Tabell 3.1: Svarsfrekvenser för gängse etiketter februari Avvikelsen från genomsnittet är alltså statistiskt signifikant på.05 nivå.

15 14 Procent inom kategori 728 giltiga svar Antal Procent Använder digital kamera alltid, ofta, ibland Använder bildbehandlingsprogram Reklam Porträtt Annat reportage (ej dagspress) Dokumentär Produktfotografi Dagspress Konstnärlig Resor Industri Kultur Interiör Natur Sport Landskap Mat Digital Arkitekturfoto Miljö Mode Friluftsliv Musei- m.m Collage Medicinsk Vetenskaplig Skuggning = Avvikelse från genomsnittet signifikant på.05 nivå konstatera att porträttfotografer hamnar ganska lågt, även om det stora antalet fotografer som har markerat denna kategori ger vid handen att det inte bara är porträttspecialister som har gjort det. Konstnärligt orienterade fotografer använder också digitala kameror i mindre utsträckning än de som inte markerade detta alternativ. Fördelningen för användning av digitala bildprogram är ungefärligen den samma men dock på en mycket högre nivå. Huvudintrycket är dock att digitala fotografer sysslar med många olika saker, och återfinns inte bara inom trånga nischer. Tabell 3.2: Kontakter med andra aktörer och användning av bildprogram

16 15 Har ofta kontakt med någon kategori (antal) 5 Har ofta kontakt med någon kategori (procent) Använder bildbehandlingsprogram, procent av dem som har markerat kategorin Alla svar Andra fotografer Journalister Bildredaktörer Art directors Bildredigerare Budservice Försäljare Konstnärer Grafiker Kopister Direktörer Fotomodeller Stylister Fotolärare Gallerister Modellagenturer Arkitekter Ingenjörer Snickare Digital servicebyrå Elektriker Egen agent (endast skillnader/avvikelser signifikanta på.05 nivå) Direkta yrkeskontakter Ett annat sätt att undersöka fotografernas vardagspraxis är att analysera deras direkta yrkeskontakter med olika personkategorier som ingår i arbetsflödet före, efter eller i samband med exponeringen, dvs den grundläggande tillverkningen av bilden. I tabell 3.2 redovisas hur många procent, som nämnde varje kategori. De som inte angav att de ofta hade kontakt med någon av kategorierna har utelämnats här. Det undersöktes också om det fanns skillnader i användningen av digitala 5 Vilka av nedanstående yrkesutövare kommer du ofta i direkt kontakt med genom ditt arbete (vänligen markera alla alternativ som passar).

17 16 kameror och bildprogram mellan fotografer som hade kryssat eller inte kryssat för varje kategori. De skillnader som fanns i användning av digitala kameror mellan dem som hade kryssat för varje kategori låg inom felmarginalen (.05). Däremot fanns viktiga skillnader när det gällde användning av bildprogram. I tabellen redovisas därför andelen fotografer som använder bildprogram av dem som kryssat för varje kategori, dock endast i de fall där avvikelsen från genomsnittet översteg felmarginalen. Där ingen siffra förekommer är användningen av bildprogram med andra ord genomsnittlig. 6 Det visar sig att användningen av bildprogram ligger över genomsnittet om kontakter med bildredaktörer och tidningspersonal förekommer ofta liksom kontakter med olika tekniska yrkeskategorier, t.ex. med ingenjörer eller kopister. Kontakter med konstnärer och yrkeskategorier inom modefoto samt ADs är däremot förknippade med användning under genomsnittet. I alla dessa fall är skillnaderna relativt små, dvs om kontaktnätet konstrueras på detta sätt förklarar det endast en del av variationen. De ger dock en fingervisning om att kulturellt kapital spelar en viss roll för användningen av digitala bildprogram. 7 Med kulturellt kapital avses här i första hand den gångbara kulturella kompetens som fotograferna besitter. Denna manifesteras på olika sätt i fotografernas verksamhet och karriär, och kan (och bör) därför mätas med olika typer av frågor. Ett exempel är utbildningens längd, som redovisades ovan. Kulturellt kapital tillmäts också ett symbolvärde, som kan användas i utbyte mot pengar eller annat begärligt, temporärt eller beständigt. Detta symbolvärde är visserligen svårt att fånga i siffror och tabeller, men saknar inte betydelse av den anledning. Andra mätmetoder tar sin utgångspunkt i att kulturellt kapital värderas inom ett socialt fält, där alla aktörer inte har lika mycket inflytande. Det som uppskattas av makthavare inom fältet (konsten, reklamen, tidningsvärlden) blir då gångbart kulturellt kapital. Därutöver kan man sammanföra dessa fält till ett övergripande kulturellt fält och eventuellt kan Tabell 3.3: Vart levererar du dina bilder? 8 Procent inom kategori Alla Nästan En stor En liten Inga 6 Dvs skilde sig inte statistiskt signifikant från genomsnittet. 7 De data som redovisas här kan naturligtvis användas för annat än att utreda det digitala fotografiet. Exempelvis har endast 48.1% av dem som uppger sig syssla med konstnärligt inriktad fotografi, när fotograferna karakteriserar sin egen praxis, svarat att de ofta har direkta kontakter med (andra) konstnärer. Hälften av dem som sysslar med fotokonst enligt egen definition gör det alltså utanför eller i periferin av konstvärldens kontaktnät. 8 Vart levererar du dina bilder? Markera så många alternativ du behöver.

18 17 alla andel andel alls Reklambyrå Internt företagsarkiv Företag, informatörer Nyhetsredaktörer Tidskrifter Bildbyrå Bokförlag Privatkunder Webb-producenter Egna böcker, utställningar en inbördes rangordning inom detta konstateras. Att verka inom det konstnärliga fältet kan således ses som ett tecken på högt allmänn-kulturellt kapital jämfört med reklamarbete eller fotojournalistik. Dylika rangordningar är dock stadda i ständig förändring inte minst för att aktörer verksamma inom fält som saknar symbolvärde strävar efter att ändra detta och därmed sin egen situation, både individuellt och kollektivt, och därmed bibehålla och utveckla den egna aktivitetens status och legitimitet. 9 Bildanvändare En av frågorna i enkäten handlade om vart fotograferna levererar sina bilder. Fotograferna ombads markera huruvida och i vilket omfång deras bilder hamnade hos olika kategorier av användare. Resultatet visas i Tabell 3.3. Mest sällsynt är att leverera bilder till webb-producenter. 72.1% levererar inga bilder åt detta håll och 24.0% levererar endast en liten andel. Att leverera till internt företagsarkiv är också ganska sällsynt, 66.3% lämnar inga bilder till något sådant, och 14.9% lämnar endast en liten andel. Samtidigt var detta den typ av avnämare som näst flesta svarade att de alltid lämnade till. Att fotografera för ett företagsarkiv är med andra ord en ganska specialiserad syssla. Flest angav att de lämnade alla sina bilder till nyhetsredaktörer, eller 7.8%. I övrigt visar tabellen ganska bra vilken flexibilitet som krävs av fotograferna, men lämnar också ett svar till varför tillsynes överdrivna kvalitetskrav är så vanliga i branschen, till fåfänga för användningen av digitala kameror. Då det inte är givet vilken typ av trycksak (eller annan användning) Tabell 3.4: Kundkategorier och användning av digitala kameror Procent som levererar alla, nästan alla eller Använder Använder 9 Se vidare Bourdieu 1965, 1979.

19 18 en stor andel av sina bilder till olika kundkategorier av de som inte använder respektive använder digitala kameror digital kamera sällan eller aldrig digital kamera alltid, ofta eller ibland Internt företagsarkiv Företagsinformatörer Nyhetsredaktioner Webb-producenter Tidskrifter Privatkunder Egna böcker, utställningar bilderna hamnar i, är det rimligast att ta det säkra för det osäkra och göra bilder som klarar sig bra överallt ifråga om upplösning och kvalitet i övrigt. Det undersöktes om användning av digitala kameror var särskilt vanlig eller ovanlig bland fotografer som levererar till särskilda kundkategorier. Det visade sig att användare av digitala kameror (alltid, ofta, ibland) ofta levererar till interna arkiv, företagsinformatörer, nyhetsredaktioner och webb-producenter, jämfört med dem som sällan eller aldrig använder digitala kameror. Användare av digitala kameror levererar däremot jämförelsevis sällan till tidskrifter och privatkunder eller använder sina bilder till egna böcker och utställningar. Detta sammanfattas i tabell 3.4, som visar de skillnader som låg inom felmarginalen (.05). Återigen ges här en fingervisning om hur kulturellt kapital påverkar utvecklingen. De som använder digitala kameror levererar i mindre utsträckning än de andra fotograferna till kunder eller andra avnämare som företrädesvis använder ovanliga bilder, men däremot levererar i högre utsträckning till kunder som gärna använder ganska konventionella bilder. Användning av bildprogram är vanligare bland dem som levererar alla, nästan alla eller en stor andel bilder till nyhetsredaktionerna än bland dem som inte gör det. De som levererar till tidskrifter och webb-producenter använder också bildprogram i något högre grad än genomsnittet. Bland dem som levererar till privatkunder eller gör egna böcker och utställningar är användning av bildprogram under genomsnittet. Som i flera andra fall kan vi se att förhållanden som kan tolkas som tecken på en stark position inom det allmänna kulturella fält som fotograferna rör sig i, eller m.a.o. ett högt kulturellt eller symboliskt kapital, som exempelvis att producera egna böcker och satsa på

20 19 Tabell 3.5: Digitala leveranser och kundkategorier Procent av dem som levererar bilder som datafiler alltid eller ofta respektive ibland, sällan eller aldrig, som levererar alla, nästan alla, eller en stor andel bilder till varje kundkategori Levererar datafil alltid eller ofta 10 Levererar datafil ibland, sällan eller aldrig Reklambyrå Internt företagsarkiv Nyhetsredaktioner Bokförlag Privatkunder Webb-producenter Egna böcker, utställningar utställningar, kan kopplas till liten användning av digital teknik och vice versa. Det är viktigt att notera att stark position inom det kulturella fältet inte behöver innebära en stark ekonomisk position, makt eller andra påtagliga fördelar, men utesluter dem inte heller. Slutligen undersöktes i vilken mån digitala leveranser var mer eller mindre vanliga bland fotografer som levererade till olika kundkategorier. Resultaten sammanfattas i Tabell 3.5, där endast skillnader som låg inom felmarginalen (.05) visas. Nyhetsredaktionernas dominans på detta område är ganska klar: Av dem som alltid eller ofta levererar digitalt, lämnar 61.7% alla, nästan alla eller en stor del av sina bilder till nyhetsredaktioner, medan endast 15.7 av dem som av dem som levererar digitalt ibland, sällan eller aldrig gör det. I den andra ändan av skalan kan man konstatera att endast 19 fotografer eller 2.6% av dem som levererar digitalt alltid, ofta eller ibland ger ut egna böcker eller ställer ut i stor utsträckning (alla, nästan alla eller en stor andel bilder) medan inte mindre än 14.1% av dem som lämnar bilder som datafil ibland, sällan eller aldrig har egna utställningar och böcker som huvudsakligt användningsområde för sina bilder, alltså mer än fem gånger så stor andel. Återigen ser vi hur kulturellt kapital och digital utveckling vandrar olika vägar. Förhållanden till kunder och överordnade Vi ställde också mer direkta frågor om förhållandet till kunder och överordnade. Frågorna hade formen av påståenden och fotograferna ombads markera huruvida påståendena stämde bra, ganska bra eller inte alls. Resultatet redovisas 10 Se not 16.

21 20 Tabell 3.6: Förhållande till kunder och överordnade 11 Stämmer Bra Ganska Inte alls Antal Procent bra svar Jag har/får jobb mest för min speciella stil Man uppskattar att jag är lyhörd och flexibel Jag anlitas för att jag är snabb och effektiv Viktigast är mitt gedigna tekniska kunnande Jag bestämmer själv vad jag fotograferar Mina kunder vill ha konstnärliga bilder Jag anlitas för att jag håller rimliga priser Jag bestämmer själv kompositionen Viktigast för mig är att kunden blir nöjd Jag väljer själv den utrustning jag arbetar med Jag får de flesta uppdrag genom kontakter Jag anlitas för att jag är pålitlig och punktlig i tabell 3.6. Frågorna var konstruerade i syfte att blottlägga på ett mera systematiskt sätt de mönster som gäller socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital som har berörts ovan. Vad kulturellt och ekonomiskt kapital är ger sig här ganska mycket självt, men det bör nämnas att här hänvisar socialt kapital i första hand till att vara lyhörd och flexibel och att erhålla uppdrag genom kontakter. Hypotesen är att det går att särskilja var och en av dessa resurstyper eller konkurrensmedel medelst frågor som karakteriserar sociala relationer. Antalet svar varierar något och redovisas därför i näst sista kolumnen. Procenttalen kalkyleras horisontellt i tabellen. Om vi undersöker den första kolumnen finner vi att flest fotografer (84.6%) anser att påståendet att de själva väljer den utrustning de arbetar med stämmer bra. Därnäst följer påståendet att de själva bestämmer bildens komposition (60.5%). Minst förbehållslöst samtycke röner påståendet att kunderna vill ha konstnärliga bilder (11.7%), men ganska många (44.8%) anser ändå att det stämmer ganska bra. Ganska många (43.5%) anser dock att detta inte stämmer alls, och detta är faktiskt den största siffran i inte alls kolumnen. Därnäst följer påståendet att fotografen anlitas för att han eller hon håller rimliga priser, endast 12.6% anser att detta stämmer bra, men 49.8% anser dock att det stämmer ganska bra. Denna fråga röner dock näst flest svar i inte alls kolumnen, då 37.6% anser att detta stämmer inte alls på deras 11 Hur pass bra beskriver följande påståenden ditt förhållande till kunder eller överordnade? Markera om påståendena stämmer bra, ganska bra eller inte alls.

22 21 kundrelationer. I övrigt inbjuds läsaren att på egen hand undersöka de svarsfördelningar som intresserar mest. Mönster i förhållandet till kunder och överordnade Tabell 3.6 ger vid handen att det borde vara möjligt att gruppera fotografernas förhållanden till kunder och/eller överordnade i olika kategorier beroende på mönstret i den enskildes svar på de olika frågorna. Ett sätt att utröna detta är att använda en faktoranalys, och denna visar att svaren kan sammanfattas i fyra komponenter, dvs fyra typer av relationer. Den första komponenten består av lyhördhet och flexibilitet, snabbhet och effektivitet, tekniskt kunnande, pålitlighet och punktlighet. Här finns också ett starkt inslag av kundanpassning ( viktigast för mig är att kunden blir nöjd ). Vi kan karakterisera denna typ som problemlösningsrelationer. Den andra komponenten inbegriper speciell stil och konstnärliga bilder, dvs de frågor som hänvisade till det kulturella kapitalet, och denna typ av förhållanden kan kallas för kulturrelationer. Den tredje komponenten innehåller rimliga priser, att kontakter är viktiga och att kunden är nöjd. Här finns också ett stort inslag av pålitlighet och punktlighet. Här hamnar alltså de aspekter som kan föras till det sociala kapitalet tillsammans med referenser till den ekonomiska effektiviteten. Denna typ kan vi kalla för socioekonomiska relationer. Den fjärde komponenten innehåller de tre frågor som handlar om fotografens autonomi, dvs att fotografen bestämmer själv vad fotograferas, bestämmer själv kompositionen och väljer utrustning själv. Denna typ av relationer kan vi kalla för autonoma relationer. Om vi jämför detta resultat med den ursprungliga idén, nämligen att det finns tre olika resurser, ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital, 12 som manifesteras i fotografernas relationer till kunder och överordnade, kan vi konstatera att det finns anledning att nyansera något. Problemlösningsförmågan (flexibilitet osv) är inte så intimt kopplad till ett välfungerande kontaktnät som den ursprungliga idén gav vid handen. Ett välfungerande kontaktnät, (dvs i ekonomiska termer) är snarare kopplat till rimlig prisnivå och kundanpassning medan förmåga att lösa problem och flexibilitet går hand i hand med bl. a. teknisk förmåga. Det förväntades också att de variabler som ingår i den andra typen av relationer (speciell stil, konstnärliga bilder) skulle hamna ihop med autonomi i fråga om utrustning, komposition och motivval. Så var inte fallet. Sambanden mellan dessa senast nämnda variabler har därför granskas lite närmare med hjälp av sambandsmåttet gamma (som fångar även icke-linjära samband) och resultatet visas i Tabell 3.7. Ett tydligt samband återfinns mellan 12 Se också Sverrisson (1998).

23 22 Tabell 3.7: Konstnärlighet och självständighet Gamma 1. Mina kunder vill ha konstnärliga bilder 1. Mina kunder vill ha - konstnärliga bilder 2. Jag har/får jobb mest för min speciella stil 3. Jag bestämmer själv vad jag fotograferar 4. Jag bestämmer själv kompositionen 5. Jag väljer själv den utrustning jag arbetar med * ej signifikant på.05 nivå 2. Jag har/får jobb mest för min speciella stil Jag bestämmer själv vad jag fotograferar Jag bestämmer själv kompositionen Jag väljer själv den utrustning jag arbetar med.042* kundernas önskan om konstnärliga bilder och att välja själv vad man fotograferar. Att kunderna önskar konstnärliga bilder har dock ett ännu starkare samband med att anlitas för att man har en speciell stil. Ett klart samband finns också mellan att bestämma själv vad man fotograferar och att bestämma kompositionen själv. De andra sambanden är avsevärt lägre men dock positiva och med ett undantag inom felmarginalen (.05). Kulturellt kapital som konkurrensmedel betraktat och praktisk autonomi, såsom dessa begrepp kläds i siffror här, är enligt detta mao inte så nära förknippade med varandra. Men kan kundernas förväntningar och fotografernas identiteter antas sammanfalla utan vidare? För att belysa detta undersöktes huruvida kundernas önskemål om konstnärliga bilder är kopplade till att ha konstnärlig inriktning på sitt fotografi. Resultatet visas i tabell 3.8. En konstnärlig inriktning hos fotografen hänger uppenbart ihop med dito hos kundkretsen (gamma =.687). Detta samspel mellan förväntningar och egna bedömningar är en viktig del av hur fotografer och kunder hittar varandra och förhandlar fram arbetssätt som fungerar praktiken, och bildar den jordmån i vilken den digitala bildtekniken spirar eller inte. Slutsatsen blir, att man kan särskilja tre typer av relationer, problemlösningsrelationer, socio-ekonomiska relationer och kulturella

24 23 Tabell 3.8: Konstnärlig inriktning och kundintresse Kunderna vill ha Konstnärlig inriktning på mitt fotografi konstnärliga bilder Påståendet stämmer Ja (%) Nej (%) Genomsnitt (%) Bra Ganska bra Inte alls Summa relationer, och motsvarande nätverkstyper, även om dessa inte helt motsvarar de resurstyper vi lade ut med i början, samt ett område som motsvarar kärnan i fotografernas aktiviteter som kännetecknas av att inom det råder en utbredd autonomi, särskilt ifråga om val av utrustning och komposition. Digital teknik och relationer med kunder och överordnade Fotografer som anger att kunderna uppskattar snabbhet och effektivitet använder digitala kameror i något större utsträckning än fotografer som inte möter dessa förväntningar (gamma=.331). Samma gäller fotografer som anser att deras tekniska kunskap är viktigt (gamma=.340). Däremot ansåg användare av digitala kameror i något mindre utsträckning att de valde utrustning själva än de som inte använder digitala kameror. Övriga skillnader angående användning av digitala kameror låg inom felmarginalen. Fotografer som anger att det stämmer bra att de anlitas för att de har en speciell stil är avsevärt fler (42.2%) bland dem som inte använder bildbehandlingsprogram än bland dem som gör det (26.7%). Likaledes är fotografer som anser att det stämmer bra att deras kunder vill ha konstnärliga bilder fler, relativt, bland dem som inte använder bildprogram (17.4%) än bland dem som gör det (9.5%). Däremot är det något fler av programanvändarna jämfört med de andra som anger att det stämmer bra att de anlitas för att de är pålitliga och punktliga (59.1% respektive 50.3%). Det är också många fler av programanvändarna som anser att det stämmer bra att de anlitas för att de är snabba och effektiva (53.9%) jämfört med ickeanvändarna (38.3%). Om digitala leveranser studeras framträder en liknande bild, som sammanfattas i tabell 3.9.Som tabellen visar är leveranser som datafil mindre vanliga bland dem som får jobb p.g.a. deras speciella stil, vilkas kunder vill ha konstnärliga bilder och som får uppdrag genom kontakter, än bland dem som

25 24 Tabell 3.9: Digitala leveranser och kundförhållanden Procent som anser att påstående stämmer bra av dem som alltid eller ofta levererar datafiler respektive de som gör det ibland, sällan eller aldrig Levererar datafiler alltid eller ofta Levererar datafiler ibland, sällan, aldrig Differens Jag får jobb för min speciella stil Kunder vill ha konstnärliga bilder uppdrag genom kontakter mitt gedigna tekniska kunnande bestämmer kompositioner själv arbetar snabbt och effektivt anser sitt tekniska kunnande viktigt, som bestämmer kompositionerna själva och arbetar snabbt och effektivt. Återigen kan vi konstatera att betoning av kulturella resurser arbetar emot den digitala tekniken, betoning av ekonomiska resurser verkar åt andra hållet. Sammanfattning Den bild som framträder ur denna preliminära analys av aktiviteter, resurser och kundförhållanden å ena sidan och deltagande i den digitala utvecklingen å den andra sidan kan sammanfattas så att kulturellt kapital har en negativ inverkan på sannolikheten för aktivt deltagande i den digitala utvecklingen och att förväntningar på teknisk effektivitet ( prestanda ) snarare än renodlad ekonomisk (kostnads-) effektivitet har en positiv inverkan på deltagande i den digitala utvecklingen. Det har däremot inte kunnat visas här att socialt kapital i form av flexibla och effektiva kontaktnät har en entydig inverkan, som inte nödvändigtvis innebär att de saknar betydelse. Denna fråga tas därför upp åter i kapitel 5.

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten 2008 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport

IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 08-661 52 61 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 019-17 60 00

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Journalister Rubrik inte som andra

Journalister Rubrik inte som andra er Rubrik inte som andra Underrubrik Författare en undersökning av de svenska journalisternas inställning till jobbet, ekonomin timbro och framtiden Månad 1X Andreas Ericson och Torbjörn Sjöström timbro

Läs mer

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

ATT TÄNKA PÅ SOM KÖPARE. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt

ATT TÄNKA PÅ SOM KÖPARE. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Producerad i samarbete mellan Bildleverantörernas Förening Föreningen Svenska Tecknare Konstnärernas Riksorganisation Svenska Fotografers Förbund Svenska Journalistförbundet

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Att tänka på som köpare. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt

Att tänka på som köpare. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Producerad i samarbete mellan Föreningen Svenska Tecknare Konstnärernas Riksorganisation Svenska Fotografers Förbund Svenska Journalistförbundet Svenska Konstnärsförbundet

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

Kursöversikt. Kurser. Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2438 Utskriftsdatum: 2013-09-10. Obligatoriska kurser

Kursöversikt. Kurser. Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2438 Utskriftsdatum: 2013-09-10. Obligatoriska kurser Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng 3D-bild i kombination med fotografisk bild 20 Bransch och småföretagande 25 Digital bildbehandling 40 Examensarbete 25 Fotografiska verktyg 30 Kreativitet och

Läs mer

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 14 14-6-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare 1. Inledning Under våren 14 har Ljungby kommuns miljö- och byggförvaltning genomfört en servicemätning

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Kommun och landsting 2016

Kommun och landsting 2016 SVENSKT KVALITETSINDEX Kommun och landsting 2016 SKL 1 Vid frågor eller för ytterligare information: Johan Parmler 0731-51 75 98 Johan.Parmler@kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX 2 Förord Svenskt

Läs mer

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Februari 2003 2 Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport om förhandlingsprocessen

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

Kodbarometern för allmänheten 2010

Kodbarometern för allmänheten 2010 Kodbarometern för allmänheten 2010 Rapport av Hallvarsson & Halvarsson för Kollegiet för svensk bolagsstyrning den 13 december 2010 November 2010 HALLVARSSON & HALVARSSON SVEAVÄGEN 20 P.O. BOX 3666 SE-103

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Nöjdkundundersökning

Nöjdkundundersökning Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad

Läs mer

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2011-08-10 Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 1. Inledning Med

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Bedömning, behov och stöd En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Innehållsförteckning Inledning... 1 Fördelning av bidraget... 1 Enkäten... 2 Andel deltagare med funktionsnedsättning... 2 Stödperson...

Läs mer

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en fritidsgårdsundersökning bland besökare på kommunens fritidsgårdar. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

TSL 2014:10 Har fått jobb/har inte fått jobb?

TSL 2014:10 Har fått jobb/har inte fått jobb? TSL 2014:10 Har fått jobb/har inte fått jobb? TSL-rapport september 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Lycka en enkätundersökning

Lycka en enkätundersökning 1 Lycka en enkätundersökning Bernt Lundgren 1 Sammanfattning och diskussion Syfte, frågor och metod Bakgrund: Lyckoforskning är ett relativt nytt forskningsfält och intresserar sig för människors livstillfredsställelse,

Läs mer

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Stöd och service Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar efter

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Vilken arbetsmiljökompetens krävs hos chefer och skyddsombud? Mars 2008, Markör Marknad och Kommunikation AB

Arbetsliv. Rapport: Vilken arbetsmiljökompetens krävs hos chefer och skyddsombud? Mars 2008, Markör Marknad och Kommunikation AB Arbetsliv Rapport: Vilken arbetsmiljökompetens krävs hos chefer och skyddsombud? Mars 2008, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport arbetsmiljökompetens 2008 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box

Läs mer

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Dynamics Engagement_062513_wp _EMEA HUR ENGAGERADE ÄR DINA

Läs mer

En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning

En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning Alice 1,5 år Storvreta En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning Hur ska Vård & bildning se ut i framtiden? Och hur kan vi möta den allt större konkurrensen från andra alternativ?

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Din karriär och utveckling

Din karriär och utveckling Din karriär och utveckling Din karriär Framåt uppåt i cirkel? Det är mycket som händer i ditt liv och i ditt arbetsliv. Din karriär, utveckling, trygghet och lön är vårt intresse. Det kan vara svårt att

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer