VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen"

Transkript

1 VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI 1994 Örebro/Uppsalaregionen

2 Innehållsförteckning Arbetsgruppen...3 I Bakgrund...4 Målsättning... 4 Epidemiologi... 4 Etiologi... 4 Prognos... 4 II Symptom och diagnostik...6 Symptom... 6 Diagnostik... 6 Förstadier... 6 III Prognostiska faktorer och utredning...7 Histopatologi... 7 Stadieindelning... 7 Definitioner för kirurgisk stadieindelning... 7 Definitioner för klinisk stadieindelning... 8 Prognostiska faktorer... 8 Utredning... 9 IV Behandlingsformer...11 Kirurgi Strålbehandling Hormonell behandling Kemoterapi V Riskgrupper...12 VI Behandling...13 Kliniskt stadium I Kirurgiskt stadium Ia-c Kirurgiskt stadium IIa och b Kirurgiskt stadium IIIa och b Kirurgiskt stadium IIIc Kirurgiskt stadium IVa och b Kliniskt stadium I, ej operabla Kliniskt stadium II Kliniskt stadium III Kliniskt stadium IV Recidivbehandling VII Uppföljning...16 Kontroller Hormonsubstitution Rapportsystem VIII Litteratur

3 Arbetsgruppen Uppsaladelen Agneta Axelsson Lasarettet Västerås Margareta Forsman Lasarettet Mora Urho Brinne Sjukhuset Gävle Carl-Axel Ingemanson Lasarettet Köping Per Johnson Arvo Kiviranta Akademiska Sjukhuset Lasarettet Uppsala Västerås Staffan Nilsson Lasarettet Falun Birgitta Pettersson (sammankallande) Gynonkologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Peter Strang Christer Torstensson Gynonkologkliniken Akademiska sjukhuset Sjukhuset Uppsala Hudiksvall Örebrodelen Olof Birck Mälarsjukhuset Eskilstuna Esse Holmgren Lasarettet Lindesberg Petter Orgum Centralsjukhuset Karlstad John Tylleskär Lasarettet Karlskoga Lennart Cronberg Lasarettet Nyköping Anders Linder Regionsjukhuset Örebro Bengt Sorbe (sammankallande) Gynonkologkliniken Regionsjukhuset Örebro Hans Westerberg Kullbergska sjukhuset Katrineholm 3

4 I Bakgrund Målsättning Målsättningen med detta vårdprogram är att det ska vara ett underlag i det kliniska arbetet med corpuscancer. Avsikten är att det ska skapa förutsättningar för en gemensam behandlingspolicy, som ger möjlighet till en utvärdering av behandlingseffekten. Förändringar i utredning och behandling syftar till att förbättra behandlingsresultaten samt att undvika överbehandling. Dessutom är målsättningen att stimulera till samarbete och därigenom öka möjligheterna till multicenterstudier. Epidemiologi Genital cancer utgör hos kvinnorna i Sverige cirka 14% av alla cancerfall. Corpuscancer, eller endometriecancer som den också kallas, är den tredje vanligaste efter bröst- och coloncancer och utgör 5% av alla cancerfall. Cirka 1000 kvinnor insjuknar årligen. Den åldersstandardiserade incidensen var 21.2 per kvinnor år 1990 och incidensen var högst i åldersgruppen år, Medelåldern ligger runt 63 år, endast 0.5% är yngre än 40 år och 6% är yngre än 50 år vid insjuknandet. Mortaliteten i corpuscancer har successivt minskat och det standardiserade dödstalet var 9.5 år 1976 och 6.7 per kvinnor år Av hävd klassificeras uteruscancer till endera av tre grupper, cervixcancer, corpuscancer eller uteruscancer utan närmare specifikation. Den senare gruppen är en blandgrupp, dit bland annat cancerfall med oklar utgångspunkt och även uterussarkom hänförs. Etiologi Orsaken till utveckling av corpuscancer är sannolikt multifaktoriell. Den mest betydelsefulla faktorn, som hitintills påvisats är östrogenpåverkan. Tillstånd som medför en ökad östrogennivå utan den skyddande effekten av progesteron är riskfaktorer för utveckling av corpuscancer. Östrogenbehandling utan kompletterande gestagenbehandling, liksom nulliparitet, infertilitet, sen menopaus, övervikt och östrogenproducerande tumörer ökar risken. P-piller av kombinationstyp medför en riskminskning. Det finns en familjär form av corpuscancer, som ibland är förenad med cancer i bröstkörtel, ovarium och colon. Bakgrunden till denna är ännu ej helt kartlagd. Prognos Behandlingsresultaten för corpuscancer är goda och 5-årsöverlevnaden är cirka 75%. Merparten av patienterna har vid diagnostillfället ett tidigt tumörstadium och för dessa är 5-årsöverlevnaden mer än 80%. En grupp av patienterna har dock tumör med prognostiskt dåliga faktorer och för dessa är metastaseringsfrekvensen hög och mindre än 50% överlever 5 år. Ungefär 75% av recidiv uppkommer inom 3 år 4

5 efter diagnos och 85% inom 5 år. Cirka ett av tre recidiv är lokaliserat till lilla bäckenet respektive till lymfkörtlar paraaortalt, 40% uppkommer i vagina och 25% är fjärrmetastaser. Ibland förekommer multipel lokalisation. 5

6 II Symptom och diagnostik Symptom Det dominerande symptomet är blödningsrubbning, ibland blodig fluor. Smärta är ett ovanligt debutsymptom och beror då i regel på hämatopyometra. Omkring 85% av kvinnorna är postmenopausala vid diagnos och har som första symptom postmenopausal blödning. Vid avancerad sjukdom, men mycket sällan, kommer debutsymptomet från annat engagerat organ, exempelvis dyspné vid lungmetastaser, smärta vid skelettmetastasering eller utspänd buk vid peritonealmetastasering med ascites. Diagnostik Vaginal ultraljudsundersökning är ett bra instrument för att påvisa ett förtjockat endometrium. Vid total endometrietjocklek < 5 mm är risken för att en cancer föreligger minimal. Genom kombination av ultraljud och endometriecytologi kan ofta diagnosen corpuscancer uteslutas. Ultraljudsundersökningens roll är under fortsatt utvärdering. Den definitiva diagnosen skall dock alltid baseras på en histopatologisk undersökning, ej endast cytologi, av material från en fraktionerad skrapning. Det är viktigt att denna utföres korrekt. Först sonderas cervix och därefter skrapas cervix med en skarp kurett. Först därefter sonderas uteruskaviteten upp till fundus, cervix dilateras och corpusskrapning utförs. Nödvändig information från denna undersökning inkluderar histopatologisk typ, differentieringsgrad samt cervixengagemang, i slemhinna alternativt i cervixstroma. Det är viktigt med en enhetlig histopatologisk bedömning av erfaren gynpatolog. Förstadier Corpuscancer föregås ofta av hyperplasi. Denna kan vara cystisk eller adenomatös. Adenomatös hyperplasi med eller utan atypi bedöms idag som en precancerös förändring och bör behandlas. Behandlingen är i första hand kirurgisk med hysterectomi. Om det av någon orsak finns anledning att avstå från eller skjuta upp denna operation, bör behandling ges med gestagener (exempelvis medroxyprogesteronacetat 20 mg dagligen) och kontrollabrasio utföras efter tre månader. Om det då finns kvarvarande hyperplasi förstärker detta indikationen för hysterectomi. Om patienten ej är operabel ges intrauterin strålbehandling. 6

7 III Prognostiska faktorer och utredning Histopatologi Fem olika histopatologiska typer har särskilts varav den vanligaste är adenocarcinom (85%) och därefter adenoacantom (inslag av benignt skivepitel), följd av seropapillär typ (UPSC=uterine papillary serous carcinoma), adenoskvamös typ (inslag av malignt skivepitel) samt klarcellscancer. Denna indelning är viktig eftersom de olika typerna är förenade med olika prognos. Fördelning på olika differentieringsgrader varierar något i olika material och är i storleksordningen 40% högt (grad 1), 35% medelhögt (grad 2) och 25% lågt (grad 3) differentierade. G1 (högt differentierade) 5% eller mindre av icke-skvamös eller icke-morulär solid struktur G2 (medelhögt differentierade) 6-50% av icke skvamös eller icke-morulär solid struktur G3 (lågt differentierade) mer än 50% av icke-skvamös eller icke-morulär solid struktur Stadieindelning Enligt FIGO beslutades 1988 om en kirurgisk stadieindelning som skall användas för de patienter som primäropereras. Den kliniska stadieindelningen skall användas för de fall som inte opereras primärt och för de fall som enbart strålbehandlas. För att behandlingsresultaten skall kunna jämföras med de i historiska material, skall patienter, som primäropereras klassas både enligt den kliniska och kirurgiska indelningen. Definitioner för kirurgisk stadieindelning Stadium Ia Stadium Ib Stadium Ic Stadium IIa Stadium IIb Stadium IIIa Stadium IIIb Stadium IIIc Stadium IVa Stadium IVb Tumören begränsad till endometriet. Tumören invaderar mindre än halva myometriet. Tumören invaderar halva myometriets tjocklek. Endocervikalt körtelengagemang. Invasion av cervicalt stroma. Tumören invaderar serosan och/eller adnexae och/eller förekomst av positiv peritoneal cytologi. Vaginala metastaser. Metastaser till lymfkörtlar i bäckenet eller paraaortalt. Tumören invaderar blåsa eller rektal mucosa. Fjärrmetastaser inkluderande intraabdominella metastaser och/eller inguinala lymfkörtlar. 7

8 Definitioner för klinisk stadieindelning Stadium 0 Stadium I Stadium Ia Stadium Ib Stadium II Stadium III Stadium IVa Stadium IVb Histologiska fynd som inger misstanke om malignitet. Cancern begränsad till corpus uteri. Längden av uteruskaviteten 8 cm eller mindre. Längden av uteruskaviteten mer än 8 cm. Cancern engagerar corpus och cervix uteri. Spridning utanför uterus men ej utanför lilla bäckenet. Spridning till angränsande organ som urinblåsa, rectum, sigmoideum eller tunntarm. Fjärrmetastaser Närvaro av metastaser i vagina eller ovariet gör att det blir stadium III. Varken den kliniska eller kirurgiska stadieindelningen skall förändras beroende på senare upptäckta tecken till tumörspridning. Som grund för den kliniska stadieindelningen är följande undersökningar tillåtna - palpation - cystoskopi - inspektion - proktoscopi - fraktionerat skrap - hysterografi - hysteroskopi - röntgenundersökningar av lungor och skelett Den kirurgiska stadieindelningen grundas på fynd vid laparotomi verifierade med histopatologiska och cytologiska undersökningar. Prognostiska faktorer Flera faktorer av prognostisk betydelse har under det senaste decenniet rapporterats och dess värde för överlevnaden har belysts. Hög ålder, avancerat tumörstadium, vissa histopatologiska typer (UPSC och klarcellscancer), låg differentiering, djup myometrieinfiltration, cytologisk atypi i buksköljvätska, lymfkörtelmetastasering, aneuploidi, hög S-fas-fraktion, hög kärngrad samt frånvaro av hormonreceptorer är faktorer, som medför dålig prognos. De viktigaste prognostiska faktorerna i stadium I är UPSC och klarcellscancer, aneuploidi, djup myometrieinfiltration och låg differentiering. Dessa är av så stor betydelse att de bör påverka behandlingen. 8

9 Utredning Inför ställningstagande till behandling bör följande undersökningar utföras Före laparotomi - Palpation i narkos eller sedering - Transvaginal ultraljudsundersökning för bedömning av infiltrationsdjup och adnexresistenser - Fraktionerad abrasio - Färskt eller färskfruset material skickas för DNA analys (gäller Örebroregionen) - Lungröntgen På PAD remissen anges följande frågeställning: - histopatologisk typ - differentieringsgrad - cervixinväxt i slemhinna eller stroma Under/Efter laparotomi - Uterus skäres upp, lägges i formalin och skickas för histopatologisk undersökning. - Sköljvätska eller cytobrushmaterial skickas för cytologi. - Färskt eller färskfruset (-70º) material skickas till Uppsala (från de kliniker där det är möjligt) respektive till Örebro. - Två PAD remisser skrives, en riktad till eget patologlaboratorium och en till patologkliniken i Uppsala respektive Örebro för eftergranskning. På båda PAD remisserna anges följande frågeställning: - histopatologisk typ - differentieringsgrad - infiltrationsdjup (< 50% eller 50%) - cervixengagemang i slemhinna eller stroma 9

10 - På remissen till Uppsala efterfrågas även DNA-ploidi och till Örebro DNA-ploidi och kärngrad Klotsar innehållande cancervävnad från skrap och samtliga glas från hysterectomipreparat skickas tillsammans med remiss till patologkliniken i Uppsala respektive Örebro för bedömning av PAD och för DNA analys. Östrogen- och progesteronreceptoranalyser på färsk vävnad utföres om det föreligger avancerad tumörutbredning, misstanke på stadium III eller IV eller recidiv. 10

11 IV Behandlingsformer Kirurgi Ingreppet bör ske i form av en laparotomi med nedre medellinjesnitt. Först görs en bedömning av förhållanden i buken. Palpation längs körtelsträngar, diafragma och de olika bukorganen. Material för cytologi tages från peritoneum antingen med sköljvätska eller med cytobrush från fossa Douglasi. Total hysterectomi med extrafasciell teknik och med en vaginalmanchett samt bilateral salpingooforectomi utföres. Om det finns förstorade eller hårda, fixerade körtlar göres extirpation eller punktion av dessa. Rutinmässig lymfkörtelutrymning för alla patienter rekommenderas ej på grund av patientklientelet med ofta komplicerande medicinska sjukdomar och ofta övervikt som medför risk för ökad morbiditet. Lymfkörtelsampling/-utrymning utföres enligt överenskommelse i respektive region. I Karlstad kommer patienter, som preoperativt bedömes tillhöra högriskgrupp, stadium I, att genomgå en utvidgad hysterectomi med lymfkörtelutrymning. Strålbehandling Denna kan ges i form av extern strålbehandling eller inläggsbehandling, i uterus och vagina, med radioaktiva isotoper (brachyterapi). Inläggsbehandlingen ges med efterladdningsteknik med hög doshastighet (HDR, flera behandlingar, vardera under några minuter) eller med låg doshastighet (LDR, enstaka behandlingar under många timmar). Hormonell behandling Gestagenbehandling vid avancerad eller recidiverande corpuscancer ger minskning av tumörvolym hos cirka 35% av patienterna. Bäst svarar de tumörer som är högt differentierade och de som är progesteronreceptorpositiva. Gestagenbehandlingen ges med högdos medroxiprogesteronacetat,1000 mg i.m. injektion dagligen som laddningsdos i två veckor och därefter en gång per vecka eller peroralt med 500 mg två gånger dagligen i två veckor och därefter 250 mg två gånger dagligen. En fördel med peroral administrering är att den ger ett snabbt dosfall vid utsättandet. Kemoterapi Behandling med cytostatika ger bäst resultat hos de patienter som har en liten tumörbörda och som tidigare ej erhållit strålbehandling mot denna tumör. Kombinationsbehandling ger tumörminskning hos 30-60% av patienterna. Publicerade studier är dock baserade på små material och kunskapen inom detta område behöver utökas. I dag rekommenderas cytostatikabehandling endast till de med avancerat stadium eller recidiv. 11

12 V Riskgrupper Indelning av tumörsjukdomen i högrisk, mellanrisk- eller lågrisk görs baserat på förekomsten av vissa prognostiska faktorer enligt nedan. Högrisk omfattar alla som uppfyller ett eller flera av följande kriterier: - UPSC - Klarcellscancer - FIGO-grad % myometrieinfiltration - FIGO-grad 3 + aneuploidi - Aneuploidi + 50% myometrieinfiltration Medelhög risk omfattar alla som uppfyller ett av följande kriterier - FIGO-grad aneuploidi - FIGO grad % myometrieinfiltration - FIGO grad 3 + diploidi + < 50% myometrieinfiltration Lågrisk omfattar alla övriga fall - < 50% myometrieinfiltration samt avsaknad av UPSC, klarcellscancer, FIGO-grad 3, aneuploidi 12

13 VI Behandling Kliniskt stadium I Alla patienter, som är operabla genomgår primäroperation enligt under rubriken Kirurgi. När alla resultat efter operationen föreligger, bestämmes kirurgiskt stadium och riskgrupp. Kirurgiskt stadium Ia-c A Lågrisk Ingen ytterligare behandling ges. Utvärdering av adjuvant intravaginal strålbehandling enligt särskilt protokoll (gäller endast Örebroregionen). B Medelhög risk Efterbehandling med extern strålning och inlägg i vagina ges enligt nedanstående. Extern strålbehandling Inleds tre till högst sex veckor postoperativt. Behandling ges mot bäckenfält och lymfkörtelstationer med 46 Gy under 5 veckor, 2.0 Gy dagligen med 4-fältsteknik (CT baserad dosplanering). Intravaginal strålbehandling 4 fraktioner med 2.5 Gy per fraktion (HDR), eller 1 fraktion med 10 Gy (LDR) Utvärdering av extern strålbehandling i denna riskgrupp enligt särskilt protokoll. C Högrisk Efterbehandling med extern strålning och inlägg i vagina ges: - Extern strålbehandling enligt B - Intravaginal strålbehandling enligt B Utvärdering av adjuvant cytostatikabehandling i denna riskgrupp enligt särskilt protokoll. Kirurgiskt stadium IIa och b Oberoende av riskgrupp ges extern och intravaginal strålbehandling enligt B. 13

14 Kirurgiskt stadium IIIa och b Extern och vaginal strålbehandling enligt B samt gestagener eller cytostatika beroende på hormonreceptorstatus. Kirurgiskt stadium IIIc Individuell behandling beroende på tumörutbredning (engagerade lymfkörtlar i lilla bäckenet eller paraaortalt), på tumörstorlek och kvarvarande tumör. Kirurgiskt stadium IVa och b Individuell behandling. Kliniskt stadium I, ej operabla - Intrauterin strålbehandling med HDR, 6 fraktioner under 8 dagar eller LDR, 3 fraktioner under 6 veckor - Intravaginal strålbehandling med HDR eller LDR Övrig behandling beroende av riskgruppstillhörighet och allmäntillstånd Kliniskt stadium II Patienten remitteras till gynonkologisk klinik. Där görs en bedömning av en gynonkolog och den för patienten lämpligaste av nedanstående behandlingar inleds. Alt 1 - Hysterectomi ad modum Wertheim, bilateral salpingooforectomi och lymfkörtelutrymning samt - Intravaginal strålbehandling cirka sex veckor postoperativt med HDR eller LDR Om ej fullständig lymfkörtelutrymning är utförd ges även Extern strålbehandling enligt B. Alt 2 Först ges: - Extern strålbehandling enligt B samt - Intrauterin strålbehandling, HDR 4 fraktioner med 2.5 Gy samt - Intravaginal strålbehandling enligt B och därefter utförs - Operation enligt under rubriken Kirurgi 14

15 Kliniskt stadium III Först görs en bedömning av operabilitet. Om patienten är medicinskt och tekniskt operabel utföres primär kirurgi enligt under rubriken Kirurgi. Material (färsk vävnad) tas för analys av hormonreceptorer. Postoperativt tages kontakt med gynonkologisk klinik. Oftast ges en kombination av extern strålbehandling och gestagener och/eller cytostatika. Om vaginalmetastas oftast lämpligt med preoperativ strålbehandling. Om patienten ej är operabel ges individuell behandling. Oftast ges extern strålbehandling i kombination med gestagener och/eller cytostatika. Om vaginalmetastaser ges även intravaginal bestrålning. Kliniskt stadium IV Individuell behandling. Oftast ges en kombination av gestagener och/eller cytostatika samt intrauterin strålbehandling och eventuellt extern strålbehandling. Recidivbehandling Individuell behandling. 15

16 VII Uppföljning Kontroller Kontrollerna efter avslutad behandling har flera syften - att kontrollera behandlingsresultat - att upptäcka recidiv tidigt - att behandla komplikationer - att utvärdera nya behandlingsformer - att ge patienten möjlighet till snabb läkarkontakt vid behov De kvinnor, som ej är hysterectomerade föreslås genomgå kontrollskrapning efter 3 månader. Kontroller inom ramen för studier följer respektive protokoll. I övrigt hänvisas till kontrollrutiner utarbetade inom respektive regiondel. Hormonsubstitution Hormonell substitutionsbehandling efter behandling av corpuscancer ges vid behov enligt förslag från Arbetsgruppen för Gynekologisk Tumörkirurgi. Rapportsystem Rapportrutiner följer rutiner utarbetade inom respektive regiondel. 16

17 VIII Litteratur The Cancer Registry. Cancer incidence in Sweden The National Board of Health and Welfare, Stockholm Dödsorsaker Sveriges officiella statistik. Statistiska Centralbyrån, Stockholm Annual Report on the results of treatment in gynecological cancer. Ed. Pettersson F, Stockholm. Vol 21. Int J Gynecol Obstet 36, Suppl. Elsevier Publ. pp 1-315, Cancer corporis uteri. Diagnostik och behandling. Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi. Arbets- och Referensgrupp för Gynekologisk Tumörkirurgi. Rapport nr: 26,

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat T11-förel reläsning 27 Januari 2009 Preben Kjølhede Docent, överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Linköping Innehåll Allmänt

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM. Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM

VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM. Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Beställningsadress Onkologiskt Centrum, M8:01

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

Innehållsförteckning. Cancer corpus uteri

Innehållsförteckning. Cancer corpus uteri Innehållsförteckning Inledning... 3 Epidemiologi... 4 Ärftlighet och endometriecancer... 8 Precancerösa tillstånd... 10 Endometriehyperplasi histopatologi... 10 Endometriehyperplasi klinik... 12 Behandling...

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123 Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23 Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Neurokirurgisk vård 309

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer 2010 Vårdprogrammets giltighetstid: 2010 01 01 2012 01 01 www.ocsyd.se ISBN 91-85738-85-9 (pdf) Onkologiskt centrum, Lund 2010 2 Vårdprogrammets syfte

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Lungcancer klinik och utredning

Lungcancer klinik och utredning Lungcancer klinik och utredning Bengt Bergman, docent, överläkare Lungmedicin SÄS + SU Radiologikurs 2014-10-14 Åldersstandardiserad incidens Trend 10 år: -0,9%/år (M) +2,2%/år (K) Källa: Cancer Incidence

Läs mer

CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN

CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN VPCX.DOC BS/bs 2003-01-07 CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN Programgrupp: Bengt Sorbe, Klin för Gynekologisk Onkologi, Universitetssjukhuset, Örebro Marianne Graflund, Klin för Gynekologisk

Läs mer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer

Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer 2006 Vårdprogrammets giltighetstid: 2006 04 01 2008 04 01 www.ocsyd.lu.se ISBN 91-85738-74-3 Onkologiskt centrum, Lund 2006 2 Vårdprogrammets syfte Vårdprogrammet

Läs mer

Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom

Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom 2012 Vårdprogrammets giltighetstid: 2012-04-01--2014-12-31 www.ocsyd.se Versionshantering Datum 2012- Skapad Beskrivning av förändring Onkologiskt

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Klimakteriet. Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner

Klimakteriet. Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner Klimakteriet Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården Kontaktpersoner Överläkare Elisabeth Darj, kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, 018-611 00 00 vx. Husläkare

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Ett konstigt PSA prov

Ett konstigt PSA prov Ett konstigt PSA prov EQUALIS Endokrinologi 27 Sept 2011 Martin Carlsson, klin kem Kalmar Prostatacancer i Sverige Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska män. (2009: 36 % av alla

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER

CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER VÅRDPROGRAM 2008 CERVIX-, VAGINAL- OCH VULVACANCER Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Beställningsadress ess Onkologiskt Centrum,

Läs mer

OVARIALCANCER VÅRDPROGRAM ÖREBRO-REGIONEN

OVARIALCANCER VÅRDPROGRAM ÖREBRO-REGIONEN OVARIALCANCER VÅRDPROGRAM 2001 ÖREBRO-REGIONEN Programgrupp: Bengt Sorbe, Kliniken för Gynekologisk Onkologi, Regionsjukhuset, Örebro Carina Zetterberg, Kvinnokliniken, Regionsjukhuset, Örebro Erik Weiner,

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år?

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år? Fråga: Hur många får lungcancer varje år?? Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1. 1500 2. 2500 3. 3500 4. 4500 1 2 Lungcancerstatistik 3500 3000

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Nationellt Vårdprogram för Endometriecancer. Svenska Nationella Vårdprogramgruppen för Endometriecancer

Nationellt Vårdprogram för Endometriecancer. Svenska Nationella Vårdprogramgruppen för Endometriecancer Nationellt Vårdprogram för Endometriecancer Svenska Nationella Vårdprogramgruppen för Endometriecancer Revision är planerad senast våren 2014 1 Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska

Läs mer

Umeå 2012 www.rccnorr.se

Umeå 2012 www.rccnorr.se VÅRDPROGRAM FÖR CERVIXCANCER Umeå 2012 www.rccnorr.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING INCIDENS... 1 HISTO-PATOLOGI... 1 ETIOLOGI... 2 EPIDEMIOLOGI... 3 RISKFAKTORER... 4 SCREENING... 4 DIAGNOS... 5 UTREDNING... 5

Läs mer

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget 1 7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget Sammanfattning och slutsatser Jämförelse mellan den vetenskapliga litteraturen och nuvarande tillämpning av strålbehandling

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas.

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas. Huvud/hals-cancer Naso-(=epi)farynx Orofarynx (mellansvalg) Tungbas Hypofarynx Munbotten Larynx; supraglottisk glottisk subglottisk Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer Eva Brun Onk

Läs mer

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department GynObstetrik Endometrios Health Department Innehållsförteckning 1 Endometrios.......2 Definition och incidens........2 Orsaker.......2 Symtom..........2 Handläggning.......3 Att bekräfta diagnosen.....

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut

5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut Läns sjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-02-27 LSN-HSF12-246 5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden godkänner utarbetat vårdprogram

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR)

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 12 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Mars 14 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Specialistskrivning Obstetrik och gynekologi 2006

Specialistskrivning Obstetrik och gynekologi 2006 Kod:... Specialistskrivning Obstetrik och gynekologi 2006 Skrivningen består av kortare eller längre s.k. MEQ (modified essay questions) frågor. Totalt omfattar skrivningen 90 poäng. Poäng och antal sidor

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Njurtumörer hos barn

Njurtumörer hos barn Njurtumörer hos barn De flesta är Wilms (men inte alla) Anna Nyström Röntgen Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Rtg pulm: Gosse född i v 35+5, FV 3195g.

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1 Lungsektionen SUS Tx AVD 1 CF HYPOVENT AVD 3 INTERVENTION MOTT-L THX-ONK MOTT-M THX-ONK ALLERGI 2 Hur många

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 14 Sept 15 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Under graviditeten kommer blodflödet att öka till uterus pga en minskad perifer resistens Det kan gå så högt som 800mL/min (normalt runt 200mL/min)

Under graviditeten kommer blodflödet att öka till uterus pga en minskad perifer resistens Det kan gå så högt som 800mL/min (normalt runt 200mL/min) Blödning i sen graviditet Normalt Under graviditeten kommer blodflödet att öka till uterus pga en minskad perifer resistens Det kan gå så högt som 800mL/min (normalt runt 200mL/min) Genomsnittliga blodförlusten

Läs mer

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander /100 000 Cervixcancer Sverige 1958-2011 Åldersstandardiserad incidens (FOB70) 30 25 Skivepitel Adeno Totalt 20 15 10 Källa:

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

PET/CT VID DOSPLANERING enkätresultat från universitetssjukhusen i Sverige

PET/CT VID DOSPLANERING enkätresultat från universitetssjukhusen i Sverige PET/CT VID DOSPLANERING enkätresultat från universitetssjukhusen i Sverige Onkologidagarna i Umeå 2015-03- 19 Sophia Frantz Fysiologiska avdelningen Helsingborg, VO DiagnosUk, Skånevård Sund Bakgrund Hur

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN BAKGRUND Koloncancer Incidensen i Sverige av koloncancer är ca 4000 fall per år. Ca 380 per år diagnosticeras i norra regionen. Koloncancer drabbar något

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Östrogenbehandling 2007

Östrogenbehandling 2007 Östrogenbehandling 2007 Reviderad version av vårdprogram från 2003 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Expertgruppen för gynekologi 1 Innehållsförteckning Inledning...........................................

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män.

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män. Onkologi 08-09-15 Solida tumörer Tumörer i huvud/hals 1 2 Vanligaste tumörer Solida tumörer Män Prostata Lunga Kvinnor Bröst Tjocktarm Beroende på tumörform behandlas de med kirurgi, radioterapi, cytostatika

Läs mer

SEMINARIUM OM BRÖSTETS SJUKDOMAR, T7

SEMINARIUM OM BRÖSTETS SJUKDOMAR, T7 SEMINARIUM OM BRÖSTETS SJUKDOMAR, T7 Ett absolut krav efter T7 är ni har tillräckligt med kunskap för att inte missa att diagnosticera bröstcancer hos Era framtida patienter. Kunskapsmålet för undervisningen

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER co OC NKOLOGISKT ENTRUM Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER Regionalt vårdprogram 1997 Beställningsadress: Onkologiskt centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 GÖTEBORG Tfn 031-20

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Nationellt vårdprogram cervixcancer vem, hur, när?

Nationellt vårdprogram cervixcancer vem, hur, när? Nationellt vårdprogram cervixcancer vem, hur, när? Tumör-ARG 2014-05-09 Karin Bergmark, Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Incidens Världen >500.000 kvinnor per år! Parkin

Läs mer

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E.

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E. Dokumentnamn PM för U-CAN/SCAN-B Bröstcancer Onkologi Utfärdare Karin Thilén Granskare Henrik Lindman Version 1.4 Datum 2013-10-28 I SCAN-B/U-CAN-projektet är avsikten att sända tumörprover för genanalys

Läs mer

Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd

Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd Regionalt vårdprogram för vulvacancer Region Syd Mars 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-03-01 Slutlig version Vårdprogrammet är utarbetat av en regional arbetsgrupp och fastställt

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2013

Cancerincidens i Sverige 2013 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2013 Nya diagnosticerade cancerfall år 2013 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2013 Nya

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Vårdprogram och register för lungcancer Gäller 08 01 01 09 12 31

Vårdprogram och register för lungcancer Gäller 08 01 01 09 12 31 Vårdprogram och register för lungcancer Gäller 08 01 01 09 12 31 Femte upplagan Vårdprogrammet finns på www.roc.se Femte upplagan Layout: Jana Howe Tryckt på Reklam & Katalogtryck, Uppsala, maj 2008 Inledning

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer