Endometriecancer. Kristina Hellman, Onkologiska kliniken
|
|
- Maria Gunnarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Endometriecancer Kristina Hellman, Onkologiska kliniken
2 Onkologisk behandling Innehåll: Stadieindelning Postoperativa riskfaktorer Onkologisk behandling Biverkningar Uppföljning Recidiv Överlevnad
3 Onkologisk behandling Primär kirurgi är hörnstenen i behandlingen vid EC (ca 80 % op enl Sv kvalreg i gyn ca) Omfattningen av den primära kirurgin grundas på en preop riskbedömning (av faktorer kända innan op) Postoperativ behandling Postoperativ riskbedömning (av faktorer som blir kända efter op) Syfte: hitta de patienter som har ökad risk för återfall och utifrån bästa evidens därefter avgöra om postoperativ behandling är indicerad
4 Stadieindelning Kirurgisk stadieindelning: Cancer of the corpus uteri. FIGO Stage 2009 I Tumor confined to the corpus uteri IA No or less than half myometrial invasion IB Invasion equal to or more than half of the myometrium II Tumor invades cervical stroma, but does not extend beyond the uterus III Local and/or regional spread of the tumor IIIA Tumor invades the serosa of the corpus uteri and/or adnexae IIIB Vaginal involvement and/ or parametrial involvement IIIC Metastases to pelvic and/or para-aortic lymph nodes IIIC1 Positive pelvic nodes IIIC2 Positive para-aortic nodes with or without positive pelvic lymph nodes IV Tumor invades bladder and/or bowel mucosa, and/or distant metastases IVA IVB Tumor invasion of bladder and/or bowel mucosa Distant metastasis, including intra-abdominal metastases and/or inguinal nodes) Icke-operabla: klinisk stadieindelning enligt FIGO 1971
5 Stadieindelning och spridningsvägar 80% av fallen är begränsade till uterus vid diagnos IA IB Sprids per continuitatem genom muskelväggen, ut i parametrierna eller bukhåla. Till vagina och längs parauretralrännorna. IIIC1 och IIIC2 Spridning kan ske lymfatiskt (bäcken, paraaortalt) och hematogent (lungor, lever, hjärna, skelett) 5
6 Stadiefördelning Stad I+II: ca 80-85% Stad III+IV ca 15-20% Antal fall: 237 (2015 i Sthlm/Gotl) Data från Sv Kvalitetsregistret i Gynekologisk Onkologi (Högberg)
7 Patologi - histologisk typ (WHO) Endometroida adenocarcinom (vanligast, 80%) Mucinösa adenocarcinom 1-9% Serös adenocarcinom (UPSC) 5-10% Klarcelliga adenocarcinom 2% Adenoskvamösa adenocarcinom Odifferentierade carcinom Blandade carcinom Carcinosarkom 7
8 Etiologi Typ 1 (80%) Östrogenrelaterad Högt/Medelhögt diff Endometroid histologi Progredierar via atypisk hyperplasi PTEN mutationer Mutation av MMR genes K-Ras, B-catenin Ofta hormonreceptor positiva Typ 2 (5-10%) Icke-östrogen relaterad Lågt diff/aneuploida endometroida, UPSC/Klarcelliga histologier Serösa uppkommer från atrofiskt endometrium precursor serös EIC Kan förorsaka extrauterin spridning utan myometrie invasion P53 mutationer, HER-2Neu varierar Blandade typ1 och typ 2 är inte ovanligt, och kan uppkomma gnm p53 mutation God prognos Sämre prognos 8
9 Onkologisk behandling Postoperativ behandling Primär onkologisk beh Inoperabel pat (komorbiditet, ålder, tumörspridning) Strålbehandling Extern strålbehandling Brachyterapi Adjuvant vaginal brachyterapi Primär intrauterin brachyterapi Cytostatikabehandling
10 Vilka patienter har nytta av postoperativ behandling? Vilken typ av postop beh är bäst?
11 Onkologisk behandling Postoperativ riskbedömning Prognostiska faktorer: stadium histopatologi (non-endometrioid, dvs serös, klarcellig) differentieringsgrad (FIGO grad 3) myometrieinvasion (djup) cervikal stromainvasion (ploidi) (LVSI)
12 Vad finns det för evidens för postop beh och typ av beh? Stad I-II: -Adjuvant postoperativ ERT (extern strålbehandling) och BT (brachyterapi) har använts länge i stad I-II i syfte att minska risken för lokala körtelrecidiv i bäckenet och vaginala metastaser, och förbättra överlevnaden. -Ett flertal randomiserade studier har samstämmigt visat att strålbehandlingen minskar risken för lokala recidiv men inte påverkar 5-årsöverlevnaden. -Vid djupväxt och låg differentieringsgrad (stadium IB grad 3) har man dock viss evidens för att adjuvant strålbehandling kan förlänga 5-årsöverlevnaden. - Postop cytostatika kan ge en överlevnadsvinst för icke-endometroida tumörer, men oklart i nuläget Stad III-IV: -Vid stad III-IV finns evidens att postop cytostatika ger förlängd överlevnad med ca 25% (jmf med postop RT)
13 ENGOT EN 2 Endometrioid: Stad I (Grad 3) Stad II Non-endometrioid: Stad I-II n=678 Kemoterapi Karboplatin AUC5 iv q21d Paklitaxel 175mg/m2 iv q21d 6 kurer +/- brachyterapi Observation +/- brachyterapi NSGO, C Lundgren
14 Onkologisk behandling - behandlingsriktlinjer enligt NVP i stad I - II Stadium I II (endometroid): Ingen postoperativ adjuvant behandling/alt studie om högrisk om korrekt op: dvs. hysterektomi + SOEB för patienter i den preoperativa lågriskgruppen och med tillägg av lymfkörtelutrymning för högriskgruppen Stadium I - II (icke-endometroid): Cytostatikabehandling (paklitaxel/karboplatin x 4) alt studie Om korrekt op: dvs adekvat körtelutrymd och radikalt opererad Stadium I II (högrisk, ej körtelutrymd) MDK Ej korrekt initial kirurgisk behandling finns det endera en anledning (exempelvis hög ålder eller komorbiditet) eller så bör en ny operation övervägas (restaging).
15 Onkologisk behandling - behandlingsriktlinjer enligt NVP i stad III - IV Stad III A- IIIC2: Cytostatikabehandling (paklitaxel/karboplatin x 4 6 och /eller ERT Gy/23 25 fraktioner bör övervägas inkluderande paraaortala körtelstationer (IIIC2). Stad IV: Individuell behandling beroende på lokalisation och omfattning av fjärrmetastasering samt om det finns kvarvarande tumör efter kirurgi. MDK Primär cytostatikabehandling är vanligtvis paklitaxel/karboplatin x 6 (och ev strålbeh el hormonell beh) Inoperabla pat (komorbiditet, ålder, tumörutbredning) Intrakavitär brachybeh +/- ERT+/- cytostatika alt antihormonell beh
16 Kirurgi som enda beh har ökat från 60% till 80% från 2011 till 2015 i stad IA-B OBS behandlingarna byter färg mellan diagrammen (Sv Kvalreg, Högberg)
17 Extern strålbehandling Indikering: CT och ev MR utan kontrast Strålfältet ritas in Dosplan
18 Extern strålbehandling Bäckenfält (45-46Gy/23-25 fraktioner, 5d/v) Postoperativ/Primär RT
19 Extern strålbehandling
20 Extern strålbehandling
21 Brachyterapi - vaginalcylinder Adjuvant (förebyggande) postop beh sterilisera mikrometastaser HDR 3Gyx6 (medelhögrisk, stad I) HDR 5Gyx2 (i komb med extern strålbeh) Minskad användning, studieresultat! Vid snäva resektionsränder eller vis små recidiv i vagina Fördelar med BT: Hög stråldos mot tumören Låg stråldos till närliggande organ Intrakavitär teknik LDR/PDR/HDR Radioaktiva källor (cesium, iridium) Efterladdningsteknik
22 Brachyterapi - corpuspackning Inoperabla patienter 2-3 beh med 3v intervall Ibland komb med extern strålbeh
23
24
25 Biverkningar vid strålbehandling mot bäcken och vagina Akuta: tarmbesvär, diarré, illamående, trötthet Sena: Vaginal fibros/stenos/nekros (25-40%) Komplikationer från urinblåsa (cystit, inkontinens, blödningar, uretra/uretär strikturer) Komplikationer från tarm (diarré, blödningar, strikturer i rectum, colon, tunntarm) Fistlar mellan vagina och tarm/urinblåsa Skelettpåverkan (mikrofrakturer i bäcken och höftleder, caputnekros)
26 Biverkningar vid strålbehandling mot bäcken och vagina Akuta: under strålbeh till 1-2 mån efter avslutad behandling Sena: oftast inom 5 år ( 15år), relaterat till stråldos/volym, tumörstorlek/stadium Biv relaterade till: -pat AT, ålder och andra sjukdomar (dålig cirkulation, tidigare bukkirurgi, inflammatorisk tarmsjukdom, bindvävssjukdom) -stråldos/volym -Strålbehteknik: IMRT/VMAT
27 Uppföljning/kontroll Var 3:e - 4:e månad till 2 år efter avslutad behandling, därefter utremittering till ÖPV gyn för kontroll: var 6:e månad upp till 5 år efter avslutad behandling 27
28 Uppföljning/kontroll Syftet med uppföljningen är i första hand att finna behandlingsbara recidiv, då tidig upptäckt och behandling minskar morbiditet och mortalitet följa upp och lindra behandlingsrelaterade biverkningar, psykosociala besvär, sexuell dysfunktion m.m. Anamnes (symtom recidiv + biverkningar huvudsakligen tarm efter RT) Status + gynekologisk undersökning 28
29 Problem under uppföljningsperioden Diarré, förstoppning Efter strålbeh, hysterektomi (nervpåv) Åtg: Loperamid, laktos-, fett-reducerad kost, dietistkontakt Urinläckage/trängningar Efter strålbeh, hysterektomi (nervpåv) Åtg: Bäckenbottenträning, lokal östrogenbeh Lymfödem Efter strålbeh (fibros, skada på lymfkärl), op med lymfkörtelextirpation Åtg: Viktigt tidig upptäckt, kompressionsbeh, diuretika tveksamt Hormonstörningar Prematur menopaus (pga strålbeh/op/cytostatika) ev HRT (beakta risk bröstcancer) Sexualitet och samliv Vaginal stenos - vaginal dilatator
30 Recidiv Ca 15% risk för recidiv i stad I-II, vanligen inom 2-3 år efter primärbeh 50-60% har symtomatiska recidiv Lokala recidiv vanligast (50%) vagina, bäcken Fjärrmetastaser (30%) lunga (vanligast), lever, skelett Behandling beror på tidigare given beh/lokalisation av recidiv MDK Op, RT, CT Prognos vid recidiv kurativ/palliativ beh
31 EC diagnos Sv Kvalregistret Gynca, P Rosenberg
32 Konklusion De flesta patienter med EC upptäcks på tidigt stadium > 80% beh med enbart kirurgi (ökning från 60% 2010) Oklarhet ang nytta och typ av postop beh för högriskpat Resultat från randomiserade studier inväntas First, do no harm! primum non nocere
33
ENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN?
Stadiefördelning 2015 Sverige INCA ENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN? 70 60 50 40 Caroline Lundgren Överläkare, Med dr Radiumhemmet 30 20 10 0 59 23 6 3 1 2 2 2 1 Stad IA Stad IB Stad II Stad
Cervixcancer onkologisk behandling
Cervixcancer onkologisk behandling Föreläsning ST kurs180306 Kristina Hellman Överläkare, Onkologiska kliniken Onkologisk behandling Innehåll: Utredning Stadieindelning Onkologisk behandling Recidiv Överlevnad
Tillämpning av Nationellt vårdprogram Endometriecancer
Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av Nationellt vårdprogram Endometriecancer Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienr) giltig tom 2020-06-26. Utarbetad av Regional vårdprocessgrupp
Gynekologisk Cancer : Corpus
Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)
Onkologisk behandling av Cervixcancer
Onkologisk behandling av Cervixcancer Föreläsning ST-kurs 2017-10-03 Catharina Beskow Överläkare, Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Utredning Välgrundad misstanke eller histologisk
Endometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Endometriecancer och uterussarkom Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Endometriecancer i Sverige - Flera stora förändringar de senaste 5 åren Kraftig ökning
Endometriecancer. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Utredning
Regional medicinsk riktlinje Endometriecancer (kommer att) Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienr) giltigt till (2 år efter fastställandedatum) Utarbetad av vårdprocessgruppen för endometriecancer
Riskfaktorer för lymfkörtelmetastaser (LNM) hos kvinnor med endometriecancer: en populationsbaserad nationell registerstudie.
Riskfaktorer för lymfkörtelmetastaser () hos kvinnor med endometriecancer: en populationsbaserad nationell registerstudie. Stålberg K, Falconer H, Bjurberg M, Borgfeldt C, Dahm-Kähler P, Holmberg E, Kjølhede
Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet
Epitelial ovarialcancer Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet Disposition 1 Epitelial ovarialcancer subtyper 2 Prognostiska faktorer 3 Icke- kirurgisk primärbehandling 4 Recidiv
Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439
Corpuscancer ca 1325 Ovarialcancer ca 785 Borderline 222 Cervixcancer ca 439 Vulvacancer ca 129 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 42 Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca
ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011
ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk
Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom
Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Kirurgisk stadieindelning av ovarialcancer enligt FIGO (1988) A B C I IA IB IC A B C V Tumören är begränsad till
Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN
Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Giltighetstid 2013-06-01 2014-12-31 Regionala arbetsgruppen för Gynekologisk
Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016
Cervixcancer Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer i världen Fjärde vanligaste kvinnliga cancern i världen Femte dödligaste cancern Ca 470000 fall 2008, 250000 dödsfall Globalt Sverige 1. Bröst 1.
Endometriecancer Nationellt vårdprogram
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Endometriecancer Nationellt vårdprogram Remissrunda 1 Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig version
VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen
VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI 1994 Örebro/Uppsalaregionen Innehållsförteckning Arbetsgruppen...3 I Bakgrund...4 Målsättning... 4 Epidemiologi... 4 Etiologi... 4 Prognos... 4 II Symptom och diagnostik...6
Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund
Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer
Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling
Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska
Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450
Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca
Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat
Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat T11-förel reläsning 27 Januari 2009 Preben Kjølhede Docent, överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Linköping Innehåll Allmänt
Peniscancer- ovanligt
Peniscancer- ovanligt 100 män per år får diagnosen invasiv peniscancer i Sverige. (+40 fall av carcinoma in situ). Över 9000 män får diagnosen prostatacancer. 21 män avlider i snitt varje år av peniscancer.
Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA
Endometriebiopsi/skrap Benignt Hyperplasi Cancer DNA DNA-analys Inför OP endometriecancer Cancer av: Lågrisk- eller högrisktyp? Djupväxt > ½ myometriet? Avvikande DNA-innehåll? Diploid normal Non-diploid
Gastrointestinal cancer
Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,
Diana Zach
Vulvacancer 2017-10-03 Diana Zach Bitr överläkare Gynekologisk onkologi Karolinska Universitetssjukhus Vad är vulvacancer? Vanligast histologisk typ: Skivepitelcancer 80-90% Ytterligare histologiska typer:
Abstraheringformulär, Cahres-ovarial
Abstraheringformulär, Cahres-ovarial Datum för abstrahering: Abstraherare:. Sjukhus:. Klinik: Abstraheringsläge: Komplett: Inkomplett; orsak: Uppgifter saknas, eftersöks i annat arkiv: Annan:.. 1. Personuppgifter
Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom
Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom Södra- och Sydöstra sjukvårsdregionen 2010 Vårdprogrammets giltighetstid: 2010 01 01 2012 12 31 www.ocsyd.se ISBN 91-85738-86-7 (pdf) Onkologiskt
Gynekologisk Cancer: cervix
Gynekologisk Cancer: cervix Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Team work Diagnostik Kirurgi Radioterapi
TILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset
PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:
VULVAKURSEN Noor, Knivsta. Cancer i vulva. Överläkare Olle Frankman (em) Konsult vid Ålands Centralsjukhus och Octaviakliniken
VULVAKURSEN Noor, Knivsta. Cancer i vulva. Överläkare Olle Frankman (em) Konsult vid Ålands Centralsjukhus och Octaviakliniken Vulvacancer, historik. Stockholmsmetoden:elkoagulation från 1920 fram till
Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter
Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter David Borg Anders Johnsson Skånes onkologiska klinik 2014-10-06 Multi Disciplinär Tumörkonferens (MDT) Terapibeslut tas, baserat på Tumörtyp Histologi Stadium
SVF livmoderkroppscancer Checklista Läkare Se även SVF Livmoderkroppscancer lokal anpassning RN.
Vårddokument Checklista Sida 1 (5) SVF Checklista Läkare Se även SVF Livmoderkroppscancer lokal anpassning RN. Namn: Personnummer: Datum: Ansvarig läkare: Vid frågor kontakta gynonkjouren på Sunderby Sjukhus
Överblick. Punktion/dränage När? Invasiva ingrepp. Mellanålsbiopsi: Förberedelser utförande. Mellanålsbiopsi - ultraljudsledd 2016-01-24
Ultraljud vid utredning av gynekologiska tumörer & invasiv diagnostik/terapi Elisabeth Epstein, Doc, Öl Karolinska Solna Stockholm, Sweden Överblick Invasiva ingrepp: Dränage abcess, cystpunktion, mellanålsbiopsi
Fakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Nationellt vårdprogram för äggstockscancer
Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla
Behandlingsrekommendationer för endometriecancer, norra regionen. Regional tillämpning till nationellt vårdprogram för endometriecancer
Behandlingsrekommendationer för endometriecancer, norra regionen Regional tillämpning till nationellt vårdprogram för endometriecancer Innehåll Förord... 2 Endometriecancer riskgruppsindelning vid stadium
Gynekologisk cancer. Validering av Corpus- och Ovarialkvalitetsregistren. Diagnosår: 2011 och 2013
Gynekologisk cancer av Corpus- och Ovarialkvalitetsregistren Diagnosår: 2011 och 2013 Beställningsadress alt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset SE-413 45 GÖTEBORG
LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna
LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna HUR GÖR G R VI? DIAGNOSTIK TERAPI DIAGNOSTIK Noninvasiv------>Invasiv Palpation Ultraljud CT-(PET) MR Punktionscytologi
Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS
Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder
Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?
Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,
Onkologisk behandling av kolorektal cancer. Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund
Onkologisk behandling av kolorektal cancer Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund Onkologiska behandlingar Strålbehandling Resektabel rektalcancer Lokalt avancerad rektalcancer Symtompalliation Medicinsk
Hur mår min cancerpatient?
Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -
Lungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet
Lungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet Annelie Behndig Överläkare Lungsektionen NUS Processledare för lungcancer RCC-norr Varför QR? Nationella riktlinjer-2011
UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015
UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt
Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne
Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region
Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6
Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6 Innehållsansvarig: Aleksandar Pecanac, Specialistläkare, Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik läkare (alepe1) Giltig
TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G
Validering av kvalitetsregistret. Per Rosenberg
Validering av kvalitetsregistret Per Rosenberg Från hemmabygge till professionell produkt men kan man lita på registerdata? SFOG Per Rosenberg Validering: Att bestämma hur stor andel av en, eller flera
Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi
Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal
Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Susanne Fridsten Bitr Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Disposition MRT Cervix DT Corpus PET/DT Vulva/Vagina Ultraljud Ovarier 2 MRT Fördelar Nackdelar Ingen joniserande
Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle
Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska
Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad
Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen 2016-05-19 reviderad 2018-09-04 En pigmenterad förändring excideras med 2 mm klinisk marginal ned till ytliga subcutis
GYNEKOLOGISK CANCER. SFAM-föreläsning
GYNEKOLOGISK CANCER SFAM-föreläsning 2016-10-26 FYRA HUVUDDIAGNOSER Ovarial cancer Corpuscancer Cervixcancer Vulvacancer OVARIALCANCER, INCIDENS Incidens: 3.1% av all kvinnlig cancer. Livstidsrisken att
TNM-klassifikation och stadieindelning
1.1.1. TNM-klassifikation och stadieindelning Grunden för en stadieindelning är den histopatologiska undersökningen av primärtumören samt klinisk undersökning och vid behov ytterligare undersökningar.
Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping
Behandling av SCLC Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Mediastinalt oat-cellsarkom Oat-cellcancer Småcellig anaplastisk cancer
Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31
NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning
Pnr: Namn: Svenska Kvalitetsregistret för Gynekologisk Cancer
Svenska Kvalitetsregistret för Gynekologisk Cancer Ovarial-, tubar-, peritonealcancer och cancer abdominis (inkl borderlinetumörer Blankett 3 Avslutad primärbehandling Fylls i efter avslutad primärbehandling
Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser
Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år
Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker?
Tyreoideacancer Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv Incidensökning orsaker? 1 Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal
VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM. Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM
VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Beställningsadress Onkologiskt Centrum, M8:01
Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS
Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av
Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer
Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer
Centrala rekommendationer och konsekvenser
Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer
Pancreascancer -onkologisk behandling
Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom
Livmoderkroppscancer. (Endometriecancer) Nationellt Vårdprogram Version: 1.1
Livmoderkroppscancer (Endometriecancer) Nationellt Vårdprogram 2017-01-16 Version: 1.1 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2012 Slutlig version, 1.0 2017-01-16 Version 1.1 förändringar jämfört
Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.
Hur vanligt är det med prostatacancer?
PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall
SVF livmoderhalscancer, Checklista från första besöket
Vårddokument Checklista Sida 1 (5) SVF livmoderhalscancer, Checklista från första besöket Vid frågor, kontakta gynonkjouren SY i första hand, tel 71079 dagtid. Alt ring kontaktsjuksköterska (kssk) SY,
Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom
Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom 2012 Vårdprogrammets giltighetstid: 2012-04-01--2014-12-31 www.ocsyd.se Versionshantering Datum 2012- Skapad Beskrivning av förändring Onkologiskt
Del 3_12 sidor_20 poäng
Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har
Nationellt Vårdprogram för Endometriecancer. Svenska Nationella Vårdprogramgruppen för Endometriecancer
Nationellt Vårdprogram för Endometriecancer Svenska Nationella Vårdprogramgruppen för Endometriecancer Revision är planerad senast våren 2014 1 Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska
Icke epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Sektionen för gynekologisk onkologi och bröstcancer Radiumhemmet
Icke epitelial ovarialcancer Sektionen för gynekologisk onkologi och bröstcancer Radiumhemmet Disposition YST Epidemiologi Germinalcellstumörer GST Maligna könssträng- stromatumörer Ovanligare tumörer
Vårdprogram för cervix-, och vaginalcancer
Vårdprogram för cervix-, och vaginalcancer 2010 Vårdprogrammets giltighetstid: 2010 01 01 2012 01 01 www.skane.se/rcc Vårdprogram for cervix-, och vagina/cancer, 201O Versionshantering Datum Beskrivning
Gunvald Larsson, 72 år
Gunvald Larsson, 72 år Gunvald Larsson, 72 år, söker på hälsocentralen pga. vattenkastningsbesvär. Vid rektalpalpation känner läkaren ett fastare område till vänster i prostatan. P-PSA 15 (
Svenska lungcancerregistret verktyg för kvalitet och forskning. Gunnar Wagenius 21maj 2018
Svenska lungcancerregistret verktyg för kvalitet och forskning Gunnar Wagenius 21maj 2018 2002 54.200 97 40 1 Lungcancer -bakgrund 3 800 nya fall per år Ökar bland kvinnor, har minskat bland män Lika många
Fertilitet och Gynekologisk cancer
Fertilitet och Gynekologisk cancer Symposium påp SFOG-veckan i Skövde 2008 Barbro Larson Medelålder lder för f r förstff rstföderskor i Sverige 1975 2005 Riket 24.1 28.4 Sthlm 25 29.8 > 10% av förstff
Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer
Vårdprogram för cervix-, vulva- och vaginalcancer 2010 Vårdprogrammets giltighetstid: 2010 01 01 2012 01 01 www.ocsyd.se ISBN 91-85738-85-9 (pdf) Onkologiskt centrum, Lund 2010 2 Vårdprogrammets syfte
Lungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer
Lungcancer Figur och tabellverk för diagnosår 2012-2016 Uppsala-Örebroregionen December 2017 Lungcancer Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro SE-751 85 UPPSALA LUNGCANCER - FIGUR OCH TABELLVERK FÖR DIAGNOSÅR
Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset
Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering
Del 5_14 sidor_26 poäng
_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.
Testikelcancer. Stefan Sköld, spec läk Skånes Onkologiska Klinik, Lund
Stefan Sköld, spec läk Skånes Onkologiska Klinik, Lund stefan.skold@med.lu.se Förekomst Prognos Behandling Historia Symtom Diagnos Uppföljning Incidens ca 6/100.000 i Sverige Ca 300 per år i Sverige, 60
Germinalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset
Germinalcellstumörer Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset Bakgrund GCT = stor varia3on De flesta är benigna teratom 20% är maligna =3% av all barncancer Incidens
Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson
Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression
CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN
VPCX.DOC BS/bs 2003-01-07 CERVIXCANCER VÅRDPROGRAM 2003 ÖREBRO-REGIONEN Programgrupp: Bengt Sorbe, Klin för Gynekologisk Onkologi, Universitetssjukhuset, Örebro Marianne Graflund, Klin för Gynekologisk
FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER 2009-09-30 NBW KK US
FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER Utveckling inom gynekologi Mitten på 1800-talet över 60% dödlighet efter sectio (studie från Europa och Amerika på 1600 kvinnor). Peritonit uterotomin
Epiteliala & Mesenkymala uterus tumörer Del 1
Epiteliala & Mesenkymala uterus tumörer Del 1 April 2014 Anne-Marie Levin Jakobsen MD PhD Histologiska typer-epiteliala WHO 2002 Endometrioid carcinom Varianter av endometrioid carcinom: Med skivepitelmetaplasi
Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer. Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset
Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset VECKAN 2017 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Kan man förebygga ovarialcancer?
Tarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson
Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition
MDK-rutin för Urotelialcancer
MDK-rutin för Urotelialcancer Omfattning Denna rutin omfattar all vårdpersonal i norra sjukvårdsregionen som medverkar i regionala multidisciplinära konferenser för patienter med aktuella diagnoser. Kriterier
Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer
Vårdprogram för cervix-, vulva-, vaginalcancer 2006 Vårdprogrammets giltighetstid: 2006 04 01 2008 04 01 www.ocsyd.lu.se ISBN 91-85738-74-3 Onkologiskt centrum, Lund 2006 2 Vårdprogrammets syfte Vårdprogrammet
Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion
Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer
Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,
Fakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi
Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)