Innehållsförteckning. Cancer corpus uteri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Cancer corpus uteri"

Transkript

1

2

3

4 Innehållsförteckning Inledning... 3 Epidemiologi... 4 Ärftlighet och endometriecancer... 8 Precancerösa tillstånd Endometriehyperplasi histopatologi Endometriehyperplasi klinik Behandling Flödesschema vid misstanke om cancer corporis uteri Histopatologi för endometriecancer Klassifikation Symtom och diagnostik Symtomatologi Preoperativ utredning Prognostiska faktorer Stadieindelning Kirurgisk stadieindelning av endometriecancer (FIGO 1988) Klinisk stadieindelning (FIGO 1988) Riskgruppsindelning och behandling Kirurgisk behandling Flödesschema vid operation Strålbehandling Strålbehandlingsteknik Biverkningar vid strålbehandling Palliativ strålbehandling Systembehandling Hormonell behandling Cytostatikabehandling Substitutionsbehandling Behandling av recidiv Flödesschema för omhändertagande av patienter med corpuscancer Rapportering och uppföljning Studier LAVH jämfört med abdominell hysterektomi Endometriecancerstudie (Högrisk) Endometriecancerstudie (Medelhög risk) Hälsoekonomiskt övervägande Referenser Histopatologiskt svar Flödescytometri Cancer corpus uteri

5 Vårdprogramgrupp/arbetsgrupp Håkan Andersson Serney Bööj Pär Hellberg György Horvath Ann-Marie Jacobsen Bo Lindström Janusz Marcickiewicz Lars-Åke Mattsson, Ordförande Anders Norström Gunnar Paulsson Britt-Marie Zetterqvist Margaretha Åkeson Jubileumskliniken SU/Sahlgrenska Kvinnokliniken Sjukhuset i Varberg Kvinnokliniken SU/Sahlgrenska Jubileumskliniken SU/Sahlgrenska Laboratoriet för cytologi och patologi SU/Sahlgrenska Kvinnokliniken NU-sjukvården NÄL Trollhättan Kvinnokliniken SU/Sahlgrenska Kvinnokliniken SU/Östra Kvinnokliniken SU/Sahlgrenska Kvinnokliniken SKaS Kärnsjukhuset i Skövde Kvinnokliniken NU-sjukvården NÄL Trollhättan Kvinnokliniken SÄS Borås lasarett Anna Genell Ann-Sofi Isaksson Katarina Peltz Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Cancer corpus uteri

6 Inledning Inledning Incidensen av corpuscancer ökar i motsats till ovarialcancer. Under senare år har man fått utökade möjligheter till diagnostik och värdering av prognos vid corpuscancer. Av denna anledning har det senaste vårdprogrammet om corpuscancer från 1995 omarbetats. Arbetsgruppen har bestått av läkare som ansvarat för onkologisk vård på respektive kvinnoklinik i Västra sjukvårdsregionen (Västra Götaland samt norra Halland), gynonkologer och patolog från SU. Omarbetningen har gjorts i nära samarbete med Onkologiskt centrum. Underlaget till de förändringar som gjorts har bl. a tagits fram ur det kvalitetsregister för corpuscancer som sedan 1995 finns i Västra sjukvårdsregionen. Detta register har samlat drygt 2000 patienter och har bearbetats på Onkologiskt centrum i Göteborg. Materialet har noggrant analyserats och resultatet har använts för att omvärdera riskgruppsindelningen och för att utveckla förbättrad diagnostik. Riskgruppsindelningen skall sedan styra den operativa insatsen och resultatet blir en ökad lymfkörtelutrymning och en minskad extern strålbehandling. För att bättre kunna värdera prognosen kommer hjälpmedel som p53, S-fas och flödescytometri att användas. Med denna förändrade indelning förväntas behandlingen i än högre grad än tidigare kunna skräddarsys för varje enskild patient. Tidigare har sannolikt vissa patienter i lågriskgruppen blivit underbehandlade medan andra i mellanriskgruppen kan ha blivit överbehandlade. Så långt som möjligt har vårdprogrammet utformats evidensbaserat och kan komma att utgöra ett underlag för ekonomiska beräkningar. Vi hoppas att läkare i Västra sjukvårdsregionen ska finna vårdprogrammet användbart så att man på ett optimalt sätt kan hjälpa och behandla den enskilda patienten. Lars-Åke Mattson Ordförande Cancer corpus uteri 3

7 Epidemiologi Epidemiologi Incidens och mortalitet Corpuscancer (endometriecancer) är den vanligaste gynekologiska cancern med drygt 250 nya fall per år i Västra sjukvårdsregionen. Den utgjorde i Sverige närmare 6 % av alla cancerformer hos kvinnor år I Västra sjukvårdsregionen är förhållandet detsamma. De observerade antalen visar på en ökning av antalet corpuscancerfall. I figur 1 illustreras ökningen i Västra sjukvårdsregionen tydligare, genom beräkning av 3 års glidande medelvärde dvs. incidensmedelvärden av tre år i taget. Den genomsnittliga ökningen per år under perioden är cirka 4 %. FIGUR 1 Årligt antal nya fall av corpuscancer i Västra sjukvårdsregionen (och en utjämnad kurva med hjälp av glidande medelvärde), TABELL Norra Halland (Varberg) Storgöteborg NU-sjukvården SÄS Skaraborg Västra sjukvårdsregionen Årligt antal nya fall av corpuscancer rapporterade av sjukhusområden inom Västra sjukvårdsregionen, Från mitten av 80-talet kan man se en ökning även av den åldersstandardiserade incidensen både i riket och i regionen (se figur 2). Som jämförelse ser vi även cervixcancer och ovarialcancer vilka har en sjunkande incidens både i riket och i regionen. Åldersstandardisering eliminerar risken för att ändrad befolkningsstorlek eller skiftande åldersfördelningar ska inverka på de tal som jämförs. För dessa beräkningar har Sveriges befolkning år 2000 använts som standardpopulation. Cancer corpus uteri 4

8 Epidemiologi FIGUR 2 Åldersstandardiserad incidens av corpuscancer i Västra sjukvårdsregionen, Corpuscancer uppträder företrädesvis i postmenopausal ålder med en högsta incidens mellan 60 och 85 år (se figur 3). Detta kan jämföras med cervixcancer som fördelar sig relativt jämt över åldrarna redan efter 30 års ålder och ovarialcancer med högsta incidens vid ungefär samma åldrar som corpuscancer. Den åldersspecifika incidensen baserar sig på medelvärde över åren FIGUR 3 Åldersspecifik incidens av corpuscancer i Västra sjukvårdsregionen, medelvärde I figur 4 kan man se den ålderstandardiserade mortalitetens utveckling i västra Sverige (Västra Götaland + hela Halland) och i hela riket 1971 till Från mitten av 1980-talet har mortaliteten legat på ungefär samma nivå även om regionens siffror varierar mycket. I Västra Götaland dör i genomsnitt 50 individer i corpuscancer årligen. För Västra Götaland tillsammans med hela Halland är siffran 58. Cancer corpus uteri 5

9 Epidemiologi FIGUR 4 Åldersstandardiserad mortalitet i västra Sverige och i hela riket, Överlevnad Den observerade femårsöverlevnaden för corpuscancer är 73 %. Den relativa femårsöverlevnaden är 84 % för tiden (se figur 5). Med den relativa överlevnaden avses den observerade överlevnaden korrigerat för den förväntade dödligheten i Sveriges totalbefolkning. Jämfört med tidigare period kan en liten förbättring av överlevnaden skönjas. FIGUR 5 Relativ överlevnad i corpuscancer Överlevnaden inom framförallt högriskpatientgruppen kan se väldigt olika ut för olika histopatologiska diagnoser. Exempelvis har seropapillär cancer, klarcellscancer och müllersk blandtumör sämre överlevnad en gemensam femårsöverlevnad på under 60 % jämfört med övriga, vars gemensamma femårsöverlevnad är drygt 80 %. Nyss nämnda grupp av seropapillära m.fl. utgör emellertid en mindre del av den totala patientgruppen och påverkar därför inte i någon radikal utsträckning överlevnaden för hela corpuscancergruppen. Cancer corpus uteri 6

10 Epidemiologi Prevalens Prevalens är ett mått på hur många individer som vid en viss tidpunkt lever med en sjukdom. Den sammanlagda femårsprevalensen av corpuscancer för tidpunkten är 1061 kvinnor om man räknar med att en person som lever med en corpuscancerdiagnos inte kan räknas som frisk förrän efter 5 år. Prevalensen beräknas då som antalet kvinnor (i respektive åldersklass) som fick sin diagnos boende i regionen under och inte flyttade (ut ur regionen) eller dog under samma tidsperiod. Totalprevalensen beräknas som antal kvinnor i varje åldersklass som någonsin (sedan cancerregistret startade 1958) fått diagnosen och som var vid liv i regionen Sammanlagda totalprevalensen var 3342 kvinnor. FIGUR 6 Femårsprevalens och totalprevalens fördelat på åldersklasser, för tidpunkten Cancer corpus uteri 7

11 Ärftlighet och endometriecancer Ärftlighet och endometriecancer Svenska cancerregistret har samkörts med folkbokföringsregistret och man har på så sätt kunnat skatta andelen ärftlig cancer. Denna studie visade att andelen ärftlig endometriecancer utgjordes av 2 %.(1) I gruppen postmenopausala kvinnor som fått endometriecancer finns det sannolikt ingen ärftlig komponent.(2) Däremot finns det upp till 3 gånger ökad risk för kvinnor med en nära släkting som fått diagnosen endometriecancer före 55 års ålder att själv drabbas. (3) Hereditär Nonpolyposis Kolorektal Cancer (HNPCC) eller Lynch II HNPCC/Lynch är ett av våra vanligaste ärftliga cancersyndrom. Det innebär en ökad risk för flera tumörsjukdomar, vanligast kolorektal cancer och endometriecancer. Den beror på en mutation i en mismatch repair (MMR) gen. Screening program vad gäller coloncancer dvs. coloskopi vartannat till vart tredje år från års ålder fungerar för att förebygga den ökade risken för coloncancer. Det är viktigt att tänka på misstanke om hereditär cancer när man stöter på en patient med flera släktingar som har endometrie och coloncancer särskilt om debuten skett tidigare än 50 års ålder. Den kliniska HNPCC bygger på Amsterdam kriterierna: 3 släktingar med HNPCC-associerad, PAD-verifierad; cancer (kolorektum, endometrium, tunntarm, uretär och njurbäcken) En släkting ska vara i första led till de övriga 2 Minst 2 successiva generationer skall ha drabbats Minst 1 patient ska ha diagnostiserats före 50 års ålder Familjär kolonpolypos skall ha uteslutits Patienter med HNPCC har i olika familjer olika skador på genomet och därför olika risk för endometriecancer. Det finns rapporterade siffror från 30 till 70 %. I en del fall är risken för endometriecancer större än den för att få koloncancer. Screening av kvinnor i HNPCC gruppen rekommenderas i amerikansk och engelsk litteratur och man menar då vaginalt ultraljud och gynekologisk undersökning. Faktum är att man i publicerade studier inte har kunnat upptäcka en enda cancer vid kontrollerna.(4) I en grupp av 63 kvinnor med endometriecancer under 50 års ålder var förekomsten av en specifik genmutation 23% hos de kvinnor som hade en förstagradssläkting med HNPCC associerad cancer.(5) Individer som utvecklar både kolon- och endometriecancer har en ökad risk att tillhöra en HNPCC familj. En studie visade att 18% hade en specifik mutation.(6) I Amsterdam kriterierna finns inte ovarialcancer med. Det finns dock författare som menar att risken för ovarialcancer hos kvinnor i HNPCC gruppen är 10%.(7) Andra menar att riskökningen beror på att endometriecancer i sig sammanfaller med ovarialcancer i 10%. Rent praktiskt gör detta ingen skillnad; riskökningen finns. Cancer corpus uteri 8

12 Ärftlighet och endometriecancer Rekommendationer ur gynekologisk synvinkel. Att misstänka HNPCC är viktigt, men det är svårt att ställa diagnosen själv. Samråd med onkogenetiska mottagningen rekommenderas. Där diagnosen HNPCC är styrkt är det rimligt att erbjuda en uppföljning med ultraljud och vid misstanke om patologi pipellebiopsi, men man ska veta att det sannolikt inte minskar risken för cancerutveckling oavsett om det gäller ovarial eller endometriecancer. Det är logiskt att överväga hysterektomi efter avslutad familjebildning eftersom risken för cancerutveckling är 50%. Incidensen stiger markant efter 50 års ålder. Profylaktisk salpingooforektomi är inte lika självklart. En 10% risk gör att man i alla fall bör diskutera ingreppet. Cancer corpus uteri 9

13 Precancerösa tillstånd Precancerösa tillstånd Endometriehyperplasi histopatologi Inledning Enligt WHO indelas hyperplasierna i enkel och komplex hyperplasi med och utan atypi, där atypin är helt avgörande för om patienten på sikt kommer att utveckla corpuscancer. Endometriehyperplasi representerar framför allt en proliferation av körtlar med divergerande storlek och form och med ökning av förhållandet körtel/stroma jämfört med proliferationsfas. Hyperplasin är som regel generellt utbredd inom endometriet. Endometriet intill en högt differentierad corpuscancer med ytlig myometrieinvasion uppvisar oftast atypisk hyperplasi med och utan metaplasi, medan endometriet intill en serös papillärt differentierad cancer oftast är atrofiskt. Atypisk hyperplasi på basen av för mycket östrogen leder obehandlad till corpuscancer av endometrioid typ. Hyperplasi utan atypi I enkel hyperplasi är körtlarna ofta cystisk dilaterade i ett celltätt stroma. Epitelet påminner om det man ser i proliferationsfas. Komplex hyperplasi har förgrenade oregelbundna körtlar som ligger tätt, ibland utan synligt stroma mellan körtlarna, med flerskiktning av epitelet, som uppvisar mitoser. Vanligt är, att ju mer komplex arkitektur man ser desto mer är epitelet skiktat men i övrigt påminner det om ett proliferationsfasepitel. Hyperplasi med atypi Bedömningen atypisk hyperplasi grundar sig på cytologiska kriterier. I hyperplasier med atypiska kärnor är celllagret flerskiktat och polaritetsstörningar uppträder tillsammans med ökning av kärna/cytoplasma ration. I proliferationsfas och i hyperplasier utan atypi är kärnorna ovala medan de atypiska är runda, förstorade och oregelbundna till konturen med grovt kromatinmönster och tydlig nukleol med en förtjockad oregelbunden kärnmembran. Vid komplex atypisk hyperplasi finns förutom kärnatypi som regel också en uttalad strukturell komplexitet, med körtlar som är oregelbundna i konturen och fokalt utan synligt stroma mellan körtlarna. Cytoplasmatiska förändringar som ofta uppträder i samband med hyperplasier Så kallade metaplasier (eosinofil, tubar, skivepitel, sekretorisk/klar och mucinös) ses oftast i samband med östrogen/gestagen överstimulering av endometriet. Differentialdiagnostiskt är det viktigt att skilja metaplasi från hyperplasi och cancer. Bedömningen av körtelarkitekturen, förekomst av kärnatypi och stromainvasion blir vägledande. Differentialdiagnoser Några differentialdiagnoser till endometriehyperplasi utan atypi är oregelbunden proliferationsfas, polyper, tubarmetaplasi, cystisk atrofi och deskvamation i samband med östrogenbortfall. I oregelbunden proliferationsfas påminner morfologin om enkel hyperplasi, men de dilaterade körtlarna är en fokal företeelse. Cancer corpus uteri 10

14 Precancerösa tillstånd I polyper, rundade fragment med fibröst stroma och centralt placerade tjocka kärl, ses ofta fokalt både enkel och komplex hyperplasi. Vid deskvamation i samband med östrogenbortfall är körtlarna regelbundna till konturen och man kan dessutom notera en fragmentering av både körtlar och stroma. Vid komplex hyperplasi med atypi är differentialdiagnosen högt differentierad corpuscancer. Formuleringen endometriestroma-invasion beskriver de stromala och epiteliala förändringar man ser vid infiltrerande cancer. Det finns tre kriterier som illustrerar endometriestromainvasion: 1) oregelbunden körtelinfiltration associerad med desmoplastiskt stroma, 2) stora oregelbundna konfluerande körtlar på bakgrund av ett samgående av individuella körtlar över stromagränser (kribiform mönsterbildning), 3) utbrett papillärt körtelmönster. När det gäller högt differentierad corpuscancer skall den morfologiska invasionen som regel täcka ett område motsvarande 2,1mm = 1/2 low power field. Kommentar Bedömningen av vad som är cytologisk atypi är svår och subjektiv, då kärnförändringar i endometriet är vanliga vid t ex hormonella störningar och metaplastiska förändringar. Så kan till exempel en endometrioid corpuscancer ha en ganska monomorf cellbild, medan en atypisk hyperplasi kan uppvisa större grad av cytologisk atypi. Under senare tid har framkommit ett nytt synsätt på maligna och premaligna tillstånd i endometriet, som kan vara till hjälp för att morfologiskt säkerställa en endometrieförändrings premaligna potential. Molekylärdiagnostiska tekniker har visat att många atypiska hyperplasier är monoklonala och att samma förändrade genotyp också finns i endometriecancern som följer på hyperplasin. Begreppet EIN (Endometrial Intraepithelial Neoplasia) är definierat som den histopatologiska bild av precancerösa förändringar som är identifierad både molekylärgenetiskt, histomorfometriskt och utifrån kliniska data. EIN förändringar, fokala arkitektoniska och cytologiska förändringar i endometriet, börjar som monoklonal utväxt av genetisk förändrade premaligna celler (förlust av PTEN-genens funktion). De morfologiskt diagnostiska kriterierna för EIN är beskrivna av WHO. EIN-klassifikationen indelar endometrieproliferationer i olika terapeutiska grupper: Benigna förändringar på basen av relativ östrogenökning, EIN och endometrioida corpuscancrar. Morfologiskt diagnostiska kriterier för nuvarande WHO hyperplasiklassifikation och EIN skiljer sig åt på så sätt, att bara 79% av atypiska hyperplasier faller inom ramen för EIN kriterier, och 1/3 av EIN-fallen motsvarar hyperplasier utan atypi. Framtiden får visa om man skall ändra på WHO s hyperplasiklassifikation och hur man praktiskt kan använda EIN begreppet inom klinisk patologi. Cancer corpus uteri 11

15 Precancerösa tillstånd Endometriehyperplasi klinik Bakgrund Sambandet mellan östrogen stimulering och utveckling av hyperplasi och cancer i endometriet beskrevs av Novak och Gusberg för omkring 60 år sedan. Hyperplastisk omvandling av endometriet förekommer vid tillstånd, som präglas av konstant östrogen influens utan intermittent påverkan av gestagen: hos kvinnor kring menopaus; hos unga kvinnor med anovulatoriska cykler (ex. polycystiskt ovariesyndrom, PCOS); hos överviktiga kvinnor med hög östronbildning i fettväven; hos kvinnor med östrogenproducerande ovarialtumörer; hos kvinnor som substitueras med östrogen utan adekvat tillägg av gestagen. Histologisk klassifikation malign potential Hyperplasi innebär att endometriet är överaktivt och förtjockat genom ett ökat antal och ökad storlek av prolifererande körtlar. Hyperplasin klassificeras som enkel eller komplex beroende på körtlarnas arkitektur. Vid enkel hyperplasi ( s.k. glandulärcystisk hyperplasi ) är risken för cancerutveckling försumbar (1 %). Vid komplex hyperplasi (s.k. adenomatös hyperplasi ) är risken för utveckling till cancer låg (2 %). Atypisk hyperplasi grundar sig på cytologiska kriterier, främst nukleära abnormiteter. Risken för utveckling till cancer är påtaglig (8 % vid enkel atypisk hyperplasi, 23% vid komplex atypisk hyperplasi). Oegentligt kan diagnosen carcinoma in situ endometrii förekomma i stället för atypisk komplex hyperplasi. Polyper i endometriet kan betraktas som en fokal hyperplasi, ibland associerad med atypi. Symtom och diagnostik Symtomatologi och diagnostik vid endometriehyperplasi är principiellt de samma som vid utvecklad cancer (Se kapitel Symtom och diagnostik ). Hysteroskopins värde för riktad biopsi vid fokala förändringar, ex. polyper, förtjänar att betonas. Menometrorrhagier hos den helt unga kvinnan åren efter menarche kan på rent klinisk grund uppfattas såsom beroende på enkel hyperplasi och kan medicinskt behandlas utan föregående provtagning av endometriet för histologisk diagnos. Behandling Övergången från hyperplasi utan atypi till hyperplasi med atypi och cancer kan betraktas som ett continuum över tid, där det kan vara svårt att i enskilt fall ge prognos för denna utveckling. Ej helt sällan är hyperplasin hos den pre-peri-menopausala kvinnan associerad med blödningsproblem, vilka i sig motiverar operativ åtgärd (hysterektomi). Utvecklingen av hyperplasi är många gånger associerad med hormonell substitution och utsättning av östrogen kan få en hyperplasi att gå i regress. I val av åtgärd för den äldre kvinnan må patientens ålder, fysiska status och operabilitet beaktas. Icke minst i perspektivet av att det tar en viss tid för en cancer att utvecklas kan gestagena bromsmediciner i många fall prövas, vilket kan eliminera eller reducera blödningsproblemen. En ung kvinna med PCOS har ofta en infertilitetsproblematik och barnönskan. I ett sådant fall kan en individanpassad handläggning vara nödvändig även vid förekomst av atypi. Konservativ behandling styrs av behovet av blödningskontroll, endometriets tjocklek mätt med endovagninal sonografi (EVS) och resultaten av endometriebiopsi med enkla engångsinstrument alternativt abrasio eller riktad hysteroskopisk provtagning. Det är dock ett observandum, att gestagenbehandling kan ge en fullständig morfologisk restitution av endometriet utan att påverka den genomiskt betingade maligna potentialen. Väljer man konservativ strategi och gestagenbehandling bör denna många gånger pågå under lång tid och dosanpassas så att blödningar undvikes. Cancer corpus uteri 12

16 Precancerösa tillstånd Patienter, som får konservativ behandling med gestagen, bör följas med viss regelbundenhet och framför allt uppmanas att söka vid blödning. Hyperplasi utan atypi Unga kvinnor behandlas medicinskt med cyklisk gestagen (ex. T. Gestapuran, Provera eller Primolut Nor 5 mg dagar/cykel) eller p-piller. Behandlingen kan principiellt fortgå så länge blödningsmönstret är acceptabelt eller tills patienten har en barnönskan. Injektion Depo-Provera (150 mg/2-3 månader) kan också vara ett behandlingsalternativ. Hos pre-peri-menopausala kvinnor rekommenderas vid enkel hyperplasi i första hand medicinsk behandling, ex. cyklisk behandling med gestagen (12-14 dagar per månad), eventuellt med en östrogen-gestagenkombination, om bortfallssymtom skulle föreligga. Ernås blödningskontroll kan behandlingen pågå tills kvinnan passerat sin sannolika postmenopausala ålder. Vid terapisvikt (blödningsrubbning) eller vid påvisad övergång i komplex hyperplasi (2 % risk för senare utveckling av cancer) kan hysterektomi övervägas. Utifrån den enskilda kvinnans önskan torde också endometrieresektion kunna övervägas, under förutsättning att preoperativ endometriebiopsi uteslutit atypi. Postmenopausalt är hyperplasi ett observandum och tecken på östrogen stimulering av endometriet. Orsaken kan vara endogen östrogenbildning såsom vid adipositas eller ovarialtumör. Aktivering av endometriet kan också framkallas av exogent östrogen (inkl. tamoxifen), naturläkemedel och farmaka, som påverkar östrogenmetabolismen, exempelvis digitoxin och spironolakton. Abnorm endogen östrogenbildning kan uteslutas genom mätning av östrogennivåer och FSH. Vid exogen tillförsel seponeras eventuellt östrogen eller annan interfererande medicinering. Om hyperplasi, enkel eller komplex, kvarstår, prövas cyklisk eller kontinuerlig gestagenbehandling. De preparat som vanligen används är medroxiprogesteronacetat (MPA,Provera) eller noretisteronacetat (NETA, Primolut-Nor). NETA är mer potent än MPA. I de flesta fall kan man uppnå blödningskontroll med Provera 10mg x 2 eller Primolut-Nor 5 mg x 1 under 14 dagar per månad (cyklisk behandling). Vid kontinuerlig behandling kan doserna halveras. Uppnås ej blödningskontroll kan injektionsbehandling ( 150 mg Depo-Provera 1 gång i veckan 4-8 veckor, därefter T.Provera 5-10 mg/dag) prövas. Denna behandling kan av säkerhetsskäl fortsätta under flera år. Seponeras gestagen bör endometriet värderas med EVS efter 1 år. Vid terapisvikt (blödningsrubbning) alternativt bestående eller recidiverande hyperplasi trots gestagen behandling skall hysterektomi övervägas. Hänsyn tages därvid till operabilitet och presumptiva risker för cancerutveckling med tiden utifrån kvinnans ålder. Hyperplasi med atypi. På grund av den uppenbara risken för cancerutveckling på sikt bör hysterektomi utföras. Vid ev. barnönskan kan konservativ behandling övervägas. Hos äldre kvinnor skall ålder, allmän kondition och operabilitet beaktas. Konservativ behandling kan många gånger förordas. Konservativ behandling innebär i första hand kontinuerlig gestagenbehandling, så att blödningskontroll uppnås (se ovan). Endometriebiopsi kan eventuellt utföras för utvärdering av terapieffekt och bör utföras vid terapisvikt (blödning). Behandlingen kan pågå livslångt. Blödningsfrihet är ett uttryck för att hyperplasin gått i regress. Vid blödningsrubbning eller konstaterad kvarvarande atypi, alternativt progress av sjukdom (cancer) kan gestagendoser modifieras eller hysterektomi omvärderas utifrån enskild patients förutsättningar. Om gestagenbehandlingen seponeras, kan man överväga att ge en 14 dagars gestagenkur t.ex. efter ett år för värdering av endometriets eventuella proliferation. En bortfallsblödning indikerar proliferativ endometrieaktivitet och bör föranleda ny endometriebiopsi. Cancer corpus uteri 13

17 Precancerösa tillstånd Detta gestagen challenge test reducerar risken för hyperplasiutveckling och kan även utnyttjas för att värdera endogen östrogen aktivitet hos amenorrhoiska premenopausala kvinnor och effekten av s.k. lågdosöstrogen hos postmenopausala kvinnor. Polyper Perimenopausalt har polyper ofta karaktären av enkel hyperplasi och kan behandlas med riktad exstirpation under hysteroskopisk kontroll. Postmenopausalt är behandlingen av symtomgivande (blödning), icke atypisk polyp likartad, om polypen är solitär i ett i övrigt atrofiskt endometrium. Föreligger atypi bör kirurgi (hysterektomi) rekommenderas även postmenopausalt, särskilt om endometriet i övrigt är hyperplastiskt. Patientens ålder och operativa riskfaktorer beaktas därvid. Ej symtomgivande (blödning) polyper upptäckta accidentellt med EVS hos äldre postmenopausala kvinnor torde kunna lämnas utan vidare diagnostik och behandling. Hormonell substitution Efter hysterektomi på indikation hyperplasi med eller utan atypi kan kvinnan behandlas med östrogen substitution. Väljer man att avstå från hysterektomi vid endometriehyperplasi med malign potential, måste det anses kontraindicerat att tillföra östrogena preparat. Cancer corpus uteri 14

18 Flödesschema Flödesschema vid misstanke om cancer corporis uteri Premenopausal olaga blödning Postmenopausal blödning Anamnes Klinisk undersökning Vaginalt ultraljud Cytologiprov Anamnes Klinisk undersökning Vaginalt ultraljud Cytologiprov Gestagenkur med efterföljande utvärdering Vid upprepad blödningsrubbning Slemhinna < 4,5 mm Slemhinna 4,5 mm eller ej mätbar (hydrosonografi) Endometrie biopsi/fraktionerad abrasio Endometriebiopsi Enkel hyperplasi Komplex hyperplasi Hyperplasi med atypi Ingen åtgärd Fraktionerad abrasio Palpation i narkoskliniskt stadium (ev. hysteroscopi med riktad biopsi) Gestagen sekventiellt Gestagen sekventiellt Ny blödning Benignt PAD Malignt PAD Operation Överväg operation Operation Anamnes Klinisk undersökning Vaginalt ultraljud Cytologiprov Ny blödning Remiss till JK angående kompl. behandling Cancer corpus uteri 15

19 Histopatologi för endometriecancer Histopatologi för endometriecancer Klassifikation Kliniska, patologiska, immunohistokemiska och molekylärgenetiska studier har påvisat två morfologiskt och kliniskt olika typer av endometriecancer. Den ena typen är relaterad till en relativ östrogenökning och hyperplasi (endometrioid corpuscancer, oftast högt differentierad god prognos, typ I, deletion och/eller mutation i PTEN tumörsuppressor gen) medan den andra (serös papillärt differentierad cancer gamla patienter dålig prognos, typ II, deletion och eller mutation i TP 53 tumör suppressor gen) är oberoende av hormonella faktorer. Morfologiska typer av endometriecancer Enligt WHO och International Society of Gynecological Pathologists Endometrioid adenocarcinom Varianter: Villoglandulär Sekretorisk Ciliated cell Endometrioid adenocarcinom med skivepitel-differentiering metaplasi Andra morfologiska typer (icke endometrioida ) Serös papillär cancer Klarcellscancer Mucinös cancer Skivepitelcancer Blandad cancer Transitional cell cancer Småcellig cancer Odifferentierad cancer Utanför denna klassifikation kommer MMMT (Malignant Mixed Müllerian Tumor). Molekylärgenetiska studier har dock visat att båda komponenter i dessa tumörer härstammar från en transformerad epitelial cell. Det stora flertalet tumörer (>75 %) är endometrioida cancrar. Dessa har per definition mindre än 10% av annan serös-klarcellig-mucinös-och skivepitel komponent. Både histologisk gradering och tumörutbredning är viktiga, och skall framgå av PAD-utlåtandet. Histopatologisk gradering av corpuscancer (typ 1, endometrioida och mucinösa) Graderingen är beroende av både tumörarkitektur och kärnatypi. Arkitektur Grad 1 (högt differentierad) 5 % eller mindre av tumörväxten är solid. Grad 2 (medelhögt differentierad) 6-50% av tumörväxten är solid Grad 3 (lågt differentierad) Mer än 50% av tumörväxten är solid. Skivepitelmetaplasi räknas ej som solid tumörvävnad. Cancer corpus uteri 16

20 Histopatologi för endometriecancer Kärnatypi Grad 1 oval lätt förstorad kärna med jämnt fördelat kromatin. Grad 3 kraftigt förstorad kärna med grovt kromatinmönster och tydlig eosinofil nukleol. Grad 2 mellanting mellan grad 1 och 3 kärna. Kärnatypin i adenocarcinom med skivepitelmetaplasi, graderas utifrån körtelkomponenten. Tumörer som motsvarar grad 1 eller grad 2 arkitektoniskt, men uppvisar en grad 3 kärnatypi, har en sammanlagt histopatologisk grad 2 respektive grad 3. En grav kärnatypi bakas på så sätt in i den totala histopatologiska graderingen. FIGO Stadieindelning för endometriecancer, redovisas på sidan Kommentar till myometrieinvasion Vissa endometriecancrar invaderar myometriet utan anmärkningsvärd myometriereaktion som desmoplasi eller inflammation. Gränsen mellan endo och myometrium är oregelbunden och körtlar finns ofta nära men utanför endometriets lamina basalis i myometriet. Cancerväxt enbart i endometriet, men med tumörutbredning till sådana körtlar, uppfattas fortfarande som IA. Patientens prognos förvärras inte av tumör inom adenomyoshärdar, som ligger djupare i myometriet än själva endometriecancerns djupaste invasions punkt. För diagnosen cancer i adenomyoshärd krävs att det i övrigt finns bevis för adenomyos i myometriet. Perivaskulära lymfocytansamlingar i myometriet kan vara första tecknet på vaskulär invasion, och betingar en noggrannare undersökning av materialet. Myometrieinvasion är den viktigaste enskilda prognostiska faktorn vid endometriecancer stadium I och II. Varianter av endometrioid corpuscancer Villoglandulär cancer Morfologisk variant av endometrioid corpuscancer med gracila villi med fibrovaskulärt stroma klätt med cylindriskt föga atypiskt epitel. Dettar en högt differentierad cancer (god prognos) och uppträder ofta tillsammans med typisk endometrioid cancer. Sekretorisk cancer En ovanlig variant av typisk endometrioid cancer. Majoriteten av cellerna har antingen en subnukleolär eller supranukleolär vakuol och påminner om cellerna i tidig sekretion. Även detta är vanligtvis en högt differentierad cancer (god prognos) och uppträder ofta tillsammans med typisk endometrioid cancer. Ciliated carcinoma Sällsynt förekommande typ av typisk hög differentierad endometrioid cancer. Detta är ett exempel på att cilieförekomst är möjlig i adenocarcinom. Endometrioid adenocarcinom med skivepiteldifferentiering metaplasi Minst 10% av tumören måste uppvisa skivepiteldifferentiering för att få denna beteckning. Det är fortfarande körtelkomponenten som avgör cancerns differentieringsgrad. Som regel gäller att ju lägre differentierad endometriecancern är desto mer atypisk är skivepitelkomponenten. Cancer corpus uteri 17

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Kirurgisk stadieindelning av ovarialcancer enligt FIGO (1988) A B C I IA IB IC A B C V Tumören är begränsad till

Läs mer

Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA

Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA Endometriebiopsi/skrap Benignt Hyperplasi Cancer DNA DNA-analys Inför OP endometriecancer Cancer av: Lågrisk- eller högrisktyp? Djupväxt > ½ myometriet? Avvikande DNA-innehåll? Diploid normal Non-diploid

Läs mer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Gynekologisk Cancer : Corpus Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)

Läs mer

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450 Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca

Läs mer

Endometriecancer. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Utredning

Endometriecancer. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Utredning Regional medicinsk riktlinje Endometriecancer (kommer att) Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (diarienr) giltigt till (2 år efter fastställandedatum) Utarbetad av vårdprocessgruppen för endometriecancer

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat

Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat Gynekologisk cancer Incidens, diagnostik, behandling och resultat T11-förel reläsning 27 Januari 2009 Preben Kjølhede Docent, överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Linköping Innehåll Allmänt

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen

VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI. Örebro/Uppsalaregionen VÅRDPROGRAM FÖR CANCER CORPORIS UTERI 1994 Örebro/Uppsalaregionen Innehållsförteckning Arbetsgruppen...3 I Bakgrund...4 Målsättning... 4 Epidemiologi... 4 Etiologi... 4 Prognos... 4 II Symptom och diagnostik...6

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt

Läs mer

Del 8. Totalpoäng: 10p.

Del 8. Totalpoäng: 10p. Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden

Läs mer

Epiteliala & Mesenkymala uterus tumörer Del 1

Epiteliala & Mesenkymala uterus tumörer Del 1 Epiteliala & Mesenkymala uterus tumörer Del 1 April 2014 Anne-Marie Levin Jakobsen MD PhD Histologiska typer-epiteliala WHO 2002 Endometrioid carcinom Varianter av endometrioid carcinom: Med skivepitelmetaplasi

Läs mer

VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM. Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM

VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM. Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM VÅRDPROGRAM 2003 ENDOMETRIECANCER OCH UTERUSSARKOM Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotlandregionen ONKOLOGISKT CENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Beställningsadress Onkologiskt Centrum, M8:01

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix

Gynekologisk Cancer: cervix Gynekologisk Cancer: cervix Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Team work Diagnostik Kirurgi Radioterapi

Läs mer

Endometriecancer Nationellt vårdprogram

Endometriecancer Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Endometriecancer Nationellt vårdprogram Remissrunda 1 Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig version

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Giltighetstid 2013-06-01 2014-12-31 Regionala arbetsgruppen för Gynekologisk

Läs mer

Abstraheringformulär, Cahres-ovarial

Abstraheringformulär, Cahres-ovarial Abstraheringformulär, Cahres-ovarial Datum för abstrahering: Abstraherare:. Sjukhus:. Klinik: Abstraheringsläge: Komplett: Inkomplett; orsak: Uppgifter saknas, eftersöks i annat arkiv: Annan:.. 1. Personuppgifter

Läs mer

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand Fallbeskrivningar 1-10 Kristianstad Sammanställt av Anneli Leksell Fall 1 Kvinna född 1975 VS 2004-maj Hälsoundersökning 8:e cykeldagen

Läs mer

Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom

Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom Södra- och Sydöstra sjukvårsdregionen 2010 Vårdprogrammets giltighetstid: 2010 01 01 2012 12 31 www.ocsyd.se ISBN 91-85738-86-7 (pdf) Onkologiskt

Läs mer

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrios Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrium utanför uterus. Lokalisation; främst i lilla bäckenet nära uterus

Läs mer

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05

Tumörmorfologiska grundbegrepp. Annika Dejmek T5 HT05 Tumörmorfologiska grundbegrepp Annika Dejmek T5 HT05 Vad är en tumör? Tumor= eg. svullnad Neoplasi, neoplasm = äkta tumör Oncos - grekiska för tumör. Onkogen, onkologi, etc Terminologi - grundbegrepp -

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department

GynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department GynObstetrik Endometrios Health Department Innehållsförteckning 1 Endometrios.......2 Definition och incidens........2 Orsaker.......2 Symtom..........2 Handläggning.......3 Att bekräfta diagnosen.....

Läs mer

Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna 2010 09 02 EC är den fjärde vanligaste tumörformen hos kvinnor och utgör ca 6 % av all kvinnlig cancer vilket motsvarar ca 1400 fall/år

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23 Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 17 01 20 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för endometriecancer, norra regionen. Regional tillämpning till nationellt vårdprogram för endometriecancer

Behandlingsrekommendationer för endometriecancer, norra regionen. Regional tillämpning till nationellt vårdprogram för endometriecancer Behandlingsrekommendationer för endometriecancer, norra regionen Regional tillämpning till nationellt vårdprogram för endometriecancer Innehåll Förord... 2 Endometriecancer riskgruppsindelning vid stadium

Läs mer

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi DUGGA 1 i patologi för medicine studenter 18/3 2005 Totalt 50 poäng (minst 32 för G) Personnummer: Resultat: Stud. sign.

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123 Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

Att behandla bröstcancer. Ett multidisciplinärt och multiprofessionellt handläggande

Att behandla bröstcancer. Ett multidisciplinärt och multiprofessionellt handläggande Att behandla bröstcancer Ett multidisciplinärt och multiprofessionellt handläggande BRÖSTCANCER 8000 nya fall per år i Sverige 1300 dödsfall per år Uppsala ca. 300 fall per år BRÖSTCANCER 5-års överlevnad

Läs mer

BRÖSTPATOLOGI FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN

BRÖSTPATOLOGI FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN BRÖSTPATOLOGI DSM054 (11i) FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN Klinisk bakgrund: 25-årig kvinna, O-grav, O-para, äter p-piller. Upptäckte knöl i vänster bröst för fyra månader sedan som successivt vuxit. Mammografi

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3

Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3 (L Liest Överläkare) Cervixcancerprevention: Screening, utredning, behandling Definitioner och förkortningar Adenocarcinoma in situ ( AIS) Adenocarcinoma cervicis uteri ASCUS eller lätt skivepitelatypi

Läs mer

Sökord: Gynekologi. Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3

Sökord: Gynekologi. Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3 Kvinnokliniken i Kvinnokliniken Cervixcancerprevention: Screening, utredning, behandling och Definitioner och förkortningar Adenocarcinoma in situ ( AIS) Adenocarcinoma cervicis uteri ASCUS eller lätt

Läs mer

Gynekologiska tumörsjukdomar

Gynekologiska tumörsjukdomar REGIONALT VÅRDPROGRAM 2010 Gynekologiska tumörsjukdomar Ovarialcancer ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum Västra

Läs mer

Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom

Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom Vårdprogram för endometriecancer (corpuscancer) och uterussarkom 2012 Vårdprogrammets giltighetstid: 2012-04-01--2014-12-31 www.ocsyd.se Versionshantering Datum 2012- Skapad Beskrivning av förändring Onkologiskt

Läs mer

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen OVARIALCANCER

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen OVARIALCANCER co OC NKOLOGISKT ENTRUM Västra sjukvårdsregionen OVARIALCANCER Regionalt vårdprogram 1999 Beställningsadress: Onkologiskt centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 GÖTEBORG Tfn 031-20 05 50 Fax

Läs mer

Överblick. Punktion/dränage När? Invasiva ingrepp. Mellanålsbiopsi: Förberedelser utförande. Mellanålsbiopsi - ultraljudsledd 2016-01-24

Överblick. Punktion/dränage När? Invasiva ingrepp. Mellanålsbiopsi: Förberedelser utförande. Mellanålsbiopsi - ultraljudsledd 2016-01-24 Ultraljud vid utredning av gynekologiska tumörer & invasiv diagnostik/terapi Elisabeth Epstein, Doc, Öl Karolinska Solna Stockholm, Sweden Överblick Invasiva ingrepp: Dränage abcess, cystpunktion, mellanålsbiopsi

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

GYNEKOLOGISK CANCER. SFAM-föreläsning

GYNEKOLOGISK CANCER. SFAM-föreläsning GYNEKOLOGISK CANCER SFAM-föreläsning 2016-10-26 FYRA HUVUDDIAGNOSER Ovarial cancer Corpuscancer Cervixcancer Vulvacancer OVARIALCANCER, INCIDENS Incidens: 3.1% av all kvinnlig cancer. Livstidsrisken att

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER!

VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER! 32013 VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER! Aktuell statistik för delregistren, en nyhetsrapport från vår ordförande och några vanliga frågor och svar. Detta kan du läsa i tredje numret av Gyncanytt. Det talas

Läs mer

Norra regionen 20090901

Norra regionen 20090901 Norra regionen 20090901 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRDPROGRAM FÖR INTRODUKTION... 3 MÅLSÄTTNING... 4 ORGANISATION... 4 REMITTERING AV PATIENTER... 4 Remisserna sänds till:... 4 Vilka familjer bör remitteras...

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Gynekologisk Kirurgi och Kvalitetsuppföljning på Kvinnokliniken Carlanderska. Katarina Brywe

Gynekologisk Kirurgi och Kvalitetsuppföljning på Kvinnokliniken Carlanderska. Katarina Brywe Gynekologisk Kirurgi och Kvalitetsuppföljning på Kvinnokliniken Carlanderska Katarina Brywe UTVECKLING AV ANTALET OPERATIONER KVINNOKLINIKEN CARLANDERSKA 160 140 120 100 80 60 40 20 0 HT 10 VT 11 HT 11

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

KVINNLIGA GENITALIA SKIVEPITELMETAPLASI I CERVIX UTERI. Preparatets natur Konisk slemhinnebiopsi från cervix och portio uteri.

KVINNLIGA GENITALIA SKIVEPITELMETAPLASI I CERVIX UTERI. Preparatets natur Konisk slemhinnebiopsi från cervix och portio uteri. KVINNLIGA GENITALIA DSM004 (1d) SKIVEPITELMETAPLASI I CERVIX UTERI Preparatets natur Konisk slemhinnebiopsi från cervix och portio uteri. Klinisk bakgrund 33-årig kvinna som i upprepade cytologiska smear

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning

Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning Datum 2014-09-18 1 (7) Behovsanalys avseende endometriossjukdomen Vad är endometrios Endometrios definieras som växt av livmoderslemhinneliknande vävnad utanför

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

SJSE15. Linda J. Kvist barnmorska, fil. Dr docent

SJSE15. Linda J. Kvist barnmorska, fil. Dr docent SJSE15 Linda J. Kvist barnmorska, fil. Dr docent Mål för dagens föreläsning Ni skall få en ökad förståelse för kvinnans reproduktiv hälsa Ni skall få ökad kunskap om vanliga gynekologiska tillstånd Självdiagnostisk

Läs mer

Klimakteriet. Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner

Klimakteriet. Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner Klimakteriet Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården Kontaktpersoner Överläkare Elisabeth Darj, kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, 018-611 00 00 vx. Husläkare

Läs mer

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Hereditär Nonpolyposis Colorektal Cancer HNPCC Tjocktarms- och livmodercancer 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Vagina - patologi. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014

Vagina - patologi. Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Vagina - patologi Anna Måsbäck ST-kurs VT 2014 Skivepitelklädd Bakteriehämmande miljö Laktobaciller, lågt ph ca 4,6. Infektion vanligaste sjukdomen Kollaberat rör framför rektum och bakom urethra Fram-

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker?

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker? Tyreoideacancer Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv Incidensökning orsaker? 1 Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos

Läs mer

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Mål för dagens föreläsning

Mål för dagens föreläsning SJSE15 Personcentrerad vård Reproduktiv hälsa och gynekologisk ohälsa LI THIES LAGERGREN, LEG.BARNMORSKA, PHD 09.10 09.40 Självdiagnostisk test om gynekologisk terminologi 09.40 10.00: Kaffe 10.00 10.50:

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Specialistskrivning Obstetrik och gynekologi 2006

Specialistskrivning Obstetrik och gynekologi 2006 Kod:... Specialistskrivning Obstetrik och gynekologi 2006 Skrivningen består av kortare eller längre s.k. MEQ (modified essay questions) frågor. Totalt omfattar skrivningen 90 poäng. Poäng och antal sidor

Läs mer

Nationellt Vårdprogram för Endometriecancer. Svenska Nationella Vårdprogramgruppen för Endometriecancer

Nationellt Vårdprogram för Endometriecancer. Svenska Nationella Vårdprogramgruppen för Endometriecancer Nationellt Vårdprogram för Endometriecancer Svenska Nationella Vårdprogramgruppen för Endometriecancer Revision är planerad senast våren 2014 1 Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska

Läs mer

Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10.

Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg. Ansvariga för PM Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10. Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg PM Mödrahälsovård Ansvariga för PM Datum Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-10 Reviderat 2010-03-10 Depo-Provera Depo-Provera 1 ml injektionsväska innehåller

Läs mer

Endokrina tumörer i mag-tarmkanal och pancreas

Endokrina tumörer i mag-tarmkanal och pancreas 1 Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Cytologi Dokumentnamn: Gastrointestinal patologi Endokrina tumörer Framtagen av: Utgåva: Ola Nilsson 1.1 Ester Lörinc Dok. nr: GI4 Fastställt: 2012-05-10

Läs mer

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Svein Olav Bratlie September 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Fertilitet och Gynekologisk cancer

Fertilitet och Gynekologisk cancer Fertilitet och Gynekologisk cancer Symposium påp SFOG-veckan i Skövde 2008 Barbro Larson Medelålder lder för f r förstff rstföderskor i Sverige 1975 2005 Riket 24.1 28.4 Sthlm 25 29.8 > 10% av förstff

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Tisdag den 2 december 2014 Skrivtid: Lycka till!!

VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Tisdag den 2 december 2014 Skrivtid: Lycka till!! VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Tisdag den 2 december 2014 Skrivtid: 09.00 11.30 Lycka till!! Namn:... Sjukhus: Max: 57 poäng Godkänt: 38 poäng Resultat:...

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN Institutionen för Medicinsk biovetenskap Page 1 (10) MAX poäng: 88 GK: 53 TENTAMEN ORAL PATOLOGI Torsdag den 17:e januari 2013 09 00 13 00 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng Institutionen for kirurgiska vetenskaper Tentamen i Klinisk Medicin II T6 30 hp Ht11_2012-0l-13 kl 08-15 BMC:BlO Del 5_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka.

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Indelning av tumörer i ICD-10

Indelning av tumörer i ICD-10 Kapitel II Tumörer Gunnar Henriksson Olafr Steinum drg.henriksson@telia.com 1 Indelning av tumörer i ICD-10 C00 - C97 Maligna tumörer primära eller sekundära D00 - D09 Cancer in situ D10 - D36 Benigna

Läs mer

Handläggning av prolaps, gällande rutin

Handläggning av prolaps, gällande rutin Handläggning av prolaps, gällande rutin Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Erbjuda likvärdig, god och säker vård till kvinnor med prolaps vid samtliga enheter inom

Läs mer