Kvalitetsredovisning. Strukturella förutsättningar och organisation ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSNÄMND

Transkript

1 ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSNÄMND RÅG SVE D 1 FÖRSKOLOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (16) Handläggare: Annika Kindblom Telefon: Kvalitetsredovisning Strukturella förutsättningar och organisation. Övergripande bild av verksamheten Vår enhet har en bra sammanhållning. Det som är viktigt och specifikt för oss är att vi samarbetar över förskolegränserna. Vi strävar efter att ta till vara på varje pedagogs intresse och kompetens. Ett av våra viktigaste uppdrag är att arbeta med barns språkutveckling, ett annat är att ge barnen goda förutsättningar för en hälsosam livsstil. Vi lägger grunden för framtiden. Förutsättningar I dagsläget är 264 barn inskrivna i verksamheten. Barnen är fördelade på fyra förskolor. Vi har 16 avdelningar i enheten. Barngrupperna är indelade i 1-3 år, 3-5 år och en renodlad 5 års grupp. 93 % av barnen har ett annat modersmål än svenska. Det finns 40 olika språk representerade. Behov: Barnen är hos oss när föräldrarna studerar, är föräldralediga, söker arbete eller förvärvsarbetar. Det är viktigt att vi ser barnen, ger dem omsorg och trygghet. Vi skall lägga grunden för det livslånga lärandet. Vår verksamhet skall utgå från den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98. Våra öppettider utgår från föräldrarnas behov. Barnen ska lära sig det svenska språket, få nya kunskaper och kamrater. Ett gott föräldrasamarbete ser vi som en förutsättning för barnens möjligheter till utveckling och lärande. Organisations och ledningsstruktur Vår organisation bygger på allas delaktighet. Den består av en förskolechef och en handledare/coach. Vår IT- pedagog/pim examinator som är ansvarig för våra hemsidor, fortbildning i datakunskap för våra medarbetare samt andra IT-frågor m.m. arbetade på heltid under våren Pga. av att denna pedagog har slutat för ett nytt uppdrag på stadsdelens förvaltning så har vi startat en ny IKT grupp som ska ansvara för vårt IKT arbete. Vi har en struktur med en avdelningsansvarig per avdelning för att säkerställa att vi når alla medarbetare. Vi har en pedagog som ansvarar för att alla anställda får utbildning i hjärt- och lungräddning varje år. Det finns en friskvårdsgrupp, miljögrupp, språkgrupp, kvalitetsgrupp, köksgrupp och föräldrasamverkansgrupp. Vi har lokal samverkansgrupp med fackliga representanter från lärarförbundet och kommunal som träffas en gång per månad tillsammans med förskolechefen. Man tar upp frågor som rör arbetsmiljön och verksamheten i stort. Minnesanteckningar skrivs alltid vid dessa möten.

2 SID 2 (16) Verksamhetens medarbetare 52 pedagoger arbetar med barnen, varav 21 är förskollärare och 31 barnskötare. En handledare/coach och som leder det pedagogiska arbetet tillsammans med förskolechefen.16 pedagoger har under året arbetat som verksamhetsstöd åt barn i behov av särskilt stöd. 4 kock/kokerskor arbetar i köken. Ett flertal medarbetare har annat modersmål än svenska - polska, bosniska, spanska, tyska, arabiska, urdu, tigrinja och wolof. En städfirma sköter städningen. Vi har 1 pedagog som utbildar sig till förskollärare på distans. Vi har 4 vikarier som täcker upp vid sjukdom, fortbildning m.m. Underlag, källor och kvalitetsarbetets genomförande Enhetens åtaganden följs upp av förskolechef, handledare och personal på följande sätt: arbetsplatsträffar, reflektionsmöten, planeringsdagar och i medarbetarsamtal. Vi har under våren haft pedagogmöten där varje avdelningsansvarig förskollärare träffats kontinuerligt tillsammans med förskolechef och handledare. Detta för att säkerställa att vårt pedagogiska arbete går framåt. Vi använder oss av TUFF (tydlig uppföljning för förskolan) för uppföljning och utvärdering av våra åtaganden. Vår hemsida är ett forum där vi beskriver vårt kvalitetsarbete. Pedagogerna får ta del av aktuell forskning och litteratur kopplad till verksamheten. Språk och kommunikation genomsyrar hela vår verksamhet. Genom vår föräldraaktiva inskolning får föräldrarna en bättre insyn i vår verksamhet. Vi bjuder in föräldrarna så ofta de har möjlighet. Vår grupp som arbetar med föräldrasamverkan har i uppdrag att se till att vi tillgodoser föräldrarnas önskemål och följer upp det som vi bestämmer. Vi skickar informationsmaterial till nya föräldrar i god tid innan inskolningen börjar. Barnen blir delaktiga i vårt kvalitetsarbete genom intervjuer och samtal där vi tar reda på intressen och önskemål. Pedagogerna observerar och dokumenterar det barnen gör i sin vardag för att kunna planera och reflektera över aktiviteter och rutiner. Barnen får vara med i planering och uppföljning i stor utsträckning. Personalen blir delaktiga genom arbetsplatsträffar, reflektionsmöten, planeringsdagar, gruppindelningar med olika ansvarsområden och i medarbetarsamtal. Alla har fått läsa igenom vår värdegrund och verksamhetsplan noga. Varje arbetslag har sedan fått arbeta fram en arbetsplan som är anpassat till just deras avdelning. Där ska de konkret beskriva hur de i handling arbetar.

3 SID 3 (16) Mål/Åtaganden Normer och värden Likabehandling Likabehandlingsplanen revideras en gång per år i samband med årets kvalitetsredovisning. Varje avdelning har gjort egna kartläggningar över sina förebyggande åtgärder för att motverka all form av kränkning och diskriminering på sin egen avdelning och på förskolan. Vi har diskuterat vår likabehandlingsplan på APT och planeringsdagar. Vi har haft föräldramöten där vi har beskrivit vårt arbete. Vi har ett nära samarbete med föräldrarna i detta arbete. Vi har haft en heldags fortbildning om jämställdhet för alla medarbetare i enheten.. NÄMNDMÅL: 1. Barn och ungdomar har grundläggande demokratiska värderingar och sociala förmågor samt bemöts utifrån jämställdhet, respekt och likabehandling Aktivitet Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de ordinarie förskolegrupperna Förskolans personal ska ges fortbildning kring barn med funktionsnedsättning, inkluderande arbetssätt och i förekommande fall hjälpmedel Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång Startdatum Slutdatum ÅTAGANDE: Barnen utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar Förväntat resultat Barnen visar empati och ser olikheter som en tillgång Alla barn deltar i lek och aktiviteter utifrån sin egen förmåga och vilja Barnen visar hänsyn och tar ansvar för det sociala sammanhang man vistas i på förskolan

4 SID 4 (16) Resultat I brukarundersökningen ser vi att: 91 % anser att deras barn känner sig tryggt på förskolan. 96 % anser att pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas. 93 % anser att förskolan arbetar medvetet med att utveckla barnens sociala förmåga. I gruppvärderingen (TUFF) ser vi att 89 % av barnen befinner sig i grupper som i stor grad kännetecknas av att "Barnen utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar." Våra barn har bra självförtroende och vågar stå för vem de är. De bryr sig om och hjälper varandra. Vi får positiv respons från skolan om detta. Barnen har blivit mer medvetna om sitt eget lärande. Förut kunde jag inte, men nu kan jag. Vi märker att barnen vågar, kan och vill uttrycka sina åsikter och önskemål. De talar ofta om för oss när någonting är bra/dåligt. Vi arbetar med att lyfta fram de "100 språken", att man kan använda sig av olika former och på olika sätt då man vill förmedla vad man känner och tycker. Vi kan då se resultat genom barnens sätt att uttrycka sig i bild och form, musik, drama mm och inte minst genom hur de behandlar varandra. Vi kan se resultat då barnen förstår olika former av demokrati. Det kan vara till exempel hur en röstning går till, att alla får uttrycka sin åsikt, men majoriteten bestämmer. Det är viktigt att man accepterar olikheter och ser det som en tillgång. Barnen får dagligen många valmöjligheter och man ser då resultat i att de vågar välja och förstår möjligheterna i det valet. Vi ser resultat i intervjuer med barnen och samtal med både barn och föräldrar. Vi kan se resultat av att man har ett bra klimat på arbetsplatsen genom enkäter, intervjuer, i samtal och genom olika former av samkväm. Man har roligt tillsammans barn och vuxna. Bedömning och analys Vår bedömning är att detta ständigt är ett utvecklingsområde. Vi måste kontinuerligt ha diskussioner kring frågor om barnsyn, förhållningssätt och likabehandling. Alla måste bli bättre både på att kunna ge och ta positiv och negativ kritik. Man måste kunna se sig själv i olika situationer, kunna lära av erfarenheter och misstag. Varje barngrupp består av olika individer. Man måste arbeta här och nu. Vi har utvecklat våra informationstavlor så att det ska bli lättare att förstå och hitta vad man önskar ta reda på. Våra arbetslag har på olika sätt aktivt arbetat med empati och likabehandling.

5 SID 5 (16) Utveckling och Lärande NÄMNDMÅL: Den enskilde möter ett varierat utbud av kultur- och hälsofrämjande aktiviteter Indikator Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt minst två professionella kulturupplevelser under året Periodens utfall Årsmål Period 100 % 2014 ÅTAGANDE: Barnen tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar en förståelse för sin egen och andras kultur Förväntat resultat Barnen visar intresse för att utöva kultur genom olika uttrycksformer. Barnen visar intresse för sin kultur och är nyfikna på andra kulturer Resultat I brukarundersökningen ser vi att: 79 % är nöjda med den kulturupplevelse som deras barn erbjuds i förskolan. I gruppvärderingen (TUFF) ser vi att 90 % av barnen befinner sig i grupper som i stor grad kännetecknas av att "Barnen tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar en förståelse för sin egen och andras kultur". Barnen och pedagogerna har blivit mer intresserade av kulturen i närmiljön. Då barnen får vetskap om utbudet som finns, efterfrågas det mer. De hittar bättre och vet var de kan vända sig i olika sammanhang. Övervägande barn har fått gå på teater under året. Detta finns dokumenterat i olika former. Barnens egna kulturupplevelser har redovisats i shower, teatrar, dokumentation och vernissage (för föräldrarna.) Barnen efterfrågar dagligen olika typer av skapande. Barnen pratar om teatern långt efteråt och kan ofta återberätta vad den handlade om. Barn och föräldrar är stolta över sitt ursprung och delar gärna med sig av minnen och erfarenheter. De bakar, lagar mat, tar med sig bilder, kläder mm från olika delar av världen. Barnen är nyfikna att lokalisera på kartan varifrån i världen man kommer eller vart man ska resa. De flesta är mycket stolta över sitt modersmål och vi uppmuntrar dem att det är en rikedom att kunna flera språk. Vi har en målmedveten yttre språkmiljö som visar att vi arbetar interkulturellt.

6 SID 6 (16) ÅTAGANDE: Barnen utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och välbefinnande samt utövar fysiska aktiviteter. Förväntat resultat Barnen tar själva initiativ till fysiska aktiviteter Barnen visar förståelse för sambandet mellan mat och hälsa Resultat I brukarundersökningen ser vi att: 89 % anser att vi serverar en varierad och näringsrik kost. 93 % anser att vi ger barnen goda möjligheter till fysisk aktivitet I gruppvärderingen (TUFF) ser vi att 90 % av barnen befinner sig i grupper som i stor grad kännetecknas av att "Barnen utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och välbefinnande samt utövar fysiska aktiviteter." Flertal pedagoger har gått utbildning i barnyoga och därmed utövar de yoga i barngruppen. Barnen utnyttjar och efterfrågar rörelseaktiviteter. Vi ser och hör att barnen älskar att ha idrott. De vet hur man byter om och duschar efteråt. Vi ser resultat genom att barn som slutat hos oss kommer tillbaka och saknar vår idrott. Alla blivande skolbarn kan åka skridskor! Alla kan åka framåt, bakåt, resa sig då man ramlat och bromsa. Alla kan sätta på sig sina skridskor själva, dock inte knyta. Alla femåringar har fått vattenvana genom vår simskola. Föräldrarna ser till att barnen kan delta i våra olika idrottsaktiviteter. Vi märker att föräldrarna engagerar sig i dessa aktiviteter genom att de ställer frågor kring detta, uttrycker mycket positiv respons och att de kommer på avslutningarna. De ser till att barnen har med sig skridskor och idrottskläder till förskolan. Vi lägger stor vikt vid utevistelse och att ta tillvara på vardagens möjligheter till rörelse för varje barn. De får balansera, gunga, promenera och träna på olika grovmotoriska grundrörelser. Både inomhusoch utemiljön är väl genomtänkt för att skapa möjligheter till olika fysiska aktiviteter. Vi erbjuder en varierad salladsbuffé varje dag. Vilket har gjort att många barn har lärt sig tycka om grönsaker. Kökspersonalen har minimerat användningen av socker och sötade produkter och lägger hög vikt vid att tillaga näringsriktig kost. Vi har haft ett bra samarbete med vår dietist i stadsdelen. NÄMNDMÅL: 2. Barnen utvecklar sina förmågor och utmanas i sin utveckling och sitt lärande Aktivitet Inom varje förskoleområde ska en årlig kartläggning göras av vilka modersmål som talas av barn och personal. Startdatum Slutdatum

7 SID 7 (16) ÅTAGANDE: Barnen utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där nyfikenhet och lust styr. Förväntat resultat Språk och kommunikation Barnen använder olika genrer Barnen använder olika uttryckssätt Barnen visar intresse för bilder, texter och medier Matematik Barnen visar intresse för och använder matematiska begrepp. Barnen har förmåga att föra och följa matematiska resonemang. Barnen använder matematik som verktyg i vardagen; t.ex. för att lösa problem. Naturvetenskap och teknik Barnen visar förståelse för teknik i vardagen. Barnen visar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och sin medverkan däri. Barnen har kunnande om växter och djur. Barnen visar förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Barnen har förmåga att bygga och konstruera med olika tekniker och material. Resultat I brukarundersökningen ser vi att: 87 % anser att barnen uppmuntras att utvecklas språkligt. 85 % anser att barnen uppmuntras i att utveckla sitt matematiska tänkande. 86 % anser att barnen uppmuntras i att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen. 91 % anser att utveckling och lärande uppmuntras. 85 % anser att barnens utveckling och lärande synliggörs, dokumenteras och följs upp. I gruppvärderingen (TUFF) ser vi att 84 % av barnen befinner sig i grupper som i stor grad kännetecknas av att "Barnen utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet styr." Våra pedagoger är väldigt engagerade och pålästa i läroplanen och våra olika styrdokument. Alla avdelningar använder sig av TUFF arbetsplanen där de konkret beskriver hur de skall arbeta inom de olika åtagandena med sin barngrupp. Språkgruppen kartlägger hur varje avdelning specifikt arbetar med språkarbetet, hur man säkerställer att varje barn utvecklas på sin språknivå. Vi använder oss av vår egen modell beskrivning av barnets språkutveckling till detta. Den går vi sedan igenom tillsammans med föräldrarna på utvecklingssamtalet. Vi har en väl

8 SID 8 (16) genomtänkt språkmiljö och försöker hela tiden att hålla oss uppdaterade av ny forskning och litteratur i ämnet. Inom matematik har vi flera pedagoger som gått fortbildning. Vi försöker att hela tiden ha på oss matematikglasögonen i vardagen och sätta ord på det som händer. När man delar frukt räknar man skivorna, man tränar både mängd och antal. Vi tänker medvetet på att benämna lägesord som högre, lägre, framåt, bakåt, på längden, bredden Vi ger barnen möjlighet att sortera, multiplicera, dividera Detta i olika former redan från småbarnsavdelningarna. Under hösten 2014 så spelar UR in en serie tv program om hur vi arbetar med matematik i vår verksamhet. Detta kommer att visas på tv våren Vi ger barnen möjlighet att pröva teknik i vardagen. Det kan vara olika experiment, att tända, släcka lampor. I skogen följer vi naturens kretslopp i olika former. Vi använder oss av matsortering för att barnen ska kunna få inblick i hur man återvinner mat till biogas. Vi försöker att återvinna så mycket som möjligt för att värna miljön. Vi har material lättillgängligt framme på alla avdelningar för olika former av bygg och konstruktion. Bedömning och analys Kultur Vi känner att vi kan lägga mer fokus på detta område i olika former av projekt. Vi kommer att arbeta ämnesöverskridande inom flera åtaganden i just projektform. Vi har länge haft en tradition att arbeta aktivt med olika former av kultur, men vi strävar efter att bli ändå bättre. Det gör vi genom att alla sätter sig in i vad som står i läroplanen och att vi lär oss att reflektera över vad som händer. Det är viktigt att barnen får pröva på de olika kulturområdena såsom exempelvis dans, teater, musik och skapande. De kommer då naturligt att efterfråga det. Om man får pröva på olika former, i olika sammanhang växer självförtroendet. Erfarenheter gör att man vågar testa nya varianter och att man blir allt tryggare i det man gör. Det är viktigt att man lär sig att även kunna misslyckas och att det alltid finns lärdom även i det. Ju mer vi använder oss av vår kultur i närområdet ju stoltare blir barnen och ser dess möjligheter. Våra pedagoger skall i framtiden bli ännu mer uppmärksamma på vad vårt närområde har att erbjuda och även av stadens kulturutbud. Vi har vid ett par tillfälle köpt in föreställningar från stadens kultrutbud direkt till förskolorna. Alla barn har haft möjlighet att se dessa föreställningar. Vi kommer att fortsätta vår medvetna satsning på att barn och föräldrar ska vara stolta över sitt ursprung. Man ska vara nyfiken och intresserad av olika kulturer. Vi ska uppmuntra möjligheterna och ta vara på det goda med att alla är unika och olika.

9 SID 9 (16) Hälsa och friskvård Vår stora satsning på hälsa och friskvård gör att barnen får en god kroppsuppfattning. Barnen får träna alla motoriska grundrörelser. Forskningen visar att om man har en bra kroppsuppfattning så har man också lättare för all form av inlärning. Vi kan se att barnen tycker om att vara mer utomhus och leka. Vi ser resultat då barnen har en bättre kondition och uthållighet. De lär sig att följa instruktioner och att själva kunna delge andra olika former av instruktioner. Några avdelningar har ambition med "utedagar", andra har fortfarande detta som ett utvecklingsområde. Vi strävar efter att man ska delge varandra och skapa mer intresse genom dem som har ett större engagemang Språkutveckling Vi anser att detta område är ett av våra absolut viktigaste. Det vi skall vara mer noggranna med att förtydliga är att våra observationsunderlag som "Beskrivningen av språkutvecklingen", olika texter och inspelningar mm är verktyg för att säkerställa ett aktivt språkarbete. Det handlar om hur man som pedagog och arbetslag ska arbeta, inte att bedöma enskilt barn. Detta är viktigt att poängtera. Det är viktigt för att pedagogerna ska kunna fokusera på rätt saker och säkerställa att de följer läroplanen. Vi ser att det är viktigt att använda oss av den spetskompetens vi har gällande språket, då kan alla pedagoger få det stöd de behöver i sitt arbete. Vi har valt att använda oss av både "Före Bornholm" (som är mer anpassat till förskolan) och "Bornholm" Vi håller dock fortfarande på att hitta en form som passar oss utifrån dessa. Vi har gjort nya checklistor som förenklar vårt arbete med språkbeskrivningarna. Vi har varit noga med att fokusera på pedagogernas förhållningssätt. Vi har varit aktsamma att inte hamna i en bedömningsfälla kring enskilda barns språkutveckling då detta fått kritik från skolverket. Vi håller oss uppdaterade genom aktuell forskning, media samt pedagoger som går olika utbildningar. Vi är väl uppdaterade när det gäller stadsdelens språkprogram och använder oss aktivt av det som står. Vi har startat ett läsprojekt i stadsdelen tillsammans med biblioteken i närområdet. Där fokus ligger på att läsa för barnen. Alla pedagoger har varit på ett seminarium angående detta projekt. Vi har läsombud på varje förskola som är med i projektet som i sin tur ska driva arbetet på sina förskolor. Matematik, naturvetenskap och teknik Då detta område fått ett förtydligande i den reviderade läroplanen så anser vi att det är viktigt att alla uppdaterar sina egna kunskaper. Det gäller inte att förmedla rätt eller fel svar och lösningar. Det vi lägger tonvikt vid är att inspirera barnen. Att få dem att ställa frågor och försöka komma med egna lösningar. Vi försöker att sätta ord på olika begrepp och försöker hitta vägar hur man kan utveckla vidare. Nya kunskaper och insikter ökar oftast engagemang och intresse hos både barn och vuxna.

10 SID 10 (16) Under hösten så har UR (utbildningsradion) spelat in en serie TV inspelningar gällande hur vi arbetar med matematik tillsammans med barnen på förskolan. Dessa program kommer att visas på tv våren Barns inflytande NÄMNDMÅL: 3. Barnen och ungdomarna är delaktiga och har inflytande ÅTAGANDE: Barnen är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll Förväntat resultat Barnen gör egna aktiva val Barnen ger uttryck för åsikter, tankar, erfarenheter, idéer och hypoteser Barnen förhandlar och argumenterar för sin åsikt Barnen deltar i förskolans beslutsprocesser utifrån sin egen förmåga Resultat I brukarundersökningen ser vi att: 85 % anser att deras barn uppmuntras i att ta egna initiativ och eget ansvar. 84 % anser att personalen är lyhörd för barnens önskemål och behov. I gruppvärderingen (TUFF) ser vi att ca 87 % av barnen befinner sig i grupper som i stor grad kännetecknas av att "Barnen är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll". Barnen vågar, kan och vill uttrycka sina åsikter och önskemål. Barnen talar ofta om för oss om något är bra eller dåligt. Barnen har blivit mer medvetna om sitt eget lärande. Alla barn är unika och det visar vi på bl.a. genom barnens portfoliopärm. Den synliggör varje individuellt barns lärande och läroprocess. Barnen kan själva se och följa sitt lärande ex. "titta vilken konstig gubbe jag ritade när jag var liten och nu ritar jag jättebra gubbar" osv. Vi ser resultat vid observationer av vad barnen väljer att leka och göra och även hur de förhåller sig till varandra och demokratiska dilemman. Vår inne och utemiljö stimulerar barnens spontana lek. De hittar möjligheter för lek och sysselsättning av olika slag på egen hand. Vi använder oss av lärplattan i olika sammanhang. Det är lätt att sätta ihop bildspel eller fånga filmsekvenser som man sedan kan diskutera vidare med barnen.

11 SID 11 (16) Bedömning och analys Det är oerhört viktigt att stärka varje barns självkänsla, självförtroende och identitet. Vi strävar efter att alla ska kunna ha en egen åsikt. Man ska kunna stå för det man tycker och tänker. Samtidigt är det viktigt i en demokrati att man kan samarbeta. Olikheter skall ses som en tillgång. Varje dag hamnar man i svårigheter och dilemman om vad som är rätt och fel. Detta område får man aldrig fastna i. Man måste se varje individ och arbeta med olika gruppsammansättningar. Det är viktigt att barnen känner sig lyssnade på och att de har möjlighet att påverka. De flesta avdelningar har utvecklat barnens egna valsituationer. Förskola och hem NÄMNDMÅL: 4. Vårdnadshavarna och förskolan samverkar för barnens bästa ÅTAGANDE: Vårdnadshavarna känner delaktighet i och har förtroende för förskolans verksamhet Förväntat resultat Vårdnadshavare känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. Vårdnadshavare vet vad förskolan gör för att stödja sitt barns utveckling Vårdnadshavare är informerade om förskolans mål och arbetssätt. Resultat Vi har haft en brukarundersökning under våren. Vi hade en svarsfrekvens på 88 % vilket är ett fantastiskt resultat. Resultatet i årets enkät är mycket bra. Vi kommer att analysera brukarundersökningen på varje förskola och avdelning under hösten. Vi kommer ge återkoppling till våra föräldrar på föräldramöten i september. Det vi kan utläsa är att hårt arbete ger resultat. 90 % av vårdnadshavare känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. 90 % vårdnadshavare är informerade om förskolans mål och arbetssätt. Index per frågeområde Utveckling och lärande 88 % nöjdhet jmf: Stadsdelen 81 % Normer och värderingar 92 % nöjdhet jmf: Stadsdelen 89 % Barns inflytande 86 % nöjdhet jmf: Stadsdelen 85 % Samverkan med hemmet 88 % nöjdhet jmf: Stadsdelen 83 % NFI= nöjd föräldraindex

12 SID 12 (16) Rågsved 1 86 jmf: Stadsdelen 83 KF indikatorn Rågsved 1 89 jmf: Stadsdelen 85 Vi lägger stort engagemang och intresse i att ha ett gott föräldrasamarbete. Vi är väl medvetna om vikten av att ha nöjda föräldrar. Grunden lägger vi vid våra inskolningar och den dagliga kontakten. Vi ser till att erbjuda omvända samtal efter inskolningar eller överflyttningar mellan olika avdelningar. Detta för att föräldrarna ska få möjlighet att berätta vad de tycker är viktigt för just sitt barn. Vi erbjuder utvecklingssamtal varje år för varje enskilt barn. På våra föräldramöten har vi utformat specifika powerpointpresentationer för varje avdelning där man beskriver sin verksamhet. Man försöker att synliggöra i bilder hur man arbetar inom varje specifikt åtagande. Vi bjuder varje termin in till olika träffar med föräldrarna det kan vara drop-in fika, frukost tillsammans, olika avslutningar, vernissage, uppträdanden mm. Vi har en väl fungerande klagomålshantering som är en stående punkt på våra Apt-möten. Bedömning och analys Om vi inte har nöjda föräldrar så har vi ingen bra verksamhet. Det är verkligheten något som vi är mycket medvetna om. Vår strävan har hela tiden varit att höja förskolans status och synliggöra vår pedagogiska verksamhet. Vi måste fånga föräldrarnas intresse främst genom att ha ett trevligt bemötande och förhållningssätt mot dem. Detta är ett serviceyrke. Man måste vara medveten om att skilja på vad man tycker som privatperson och som professionell. Vi måste fortsätta att utgå från föräldrarnas åsikter. Vi måste vara uppdaterade och inte utgå från vad som varit, utan jobba här och nu. Nästa år måste vi fortsätta att ha vår föräldragrupp i centrum. Vi måste se till att man gör det man säger och följa upp utvärderingar, önskemål och förslag. Vi ska synliggöra barnens läroprocesser och lyfta fram de positiva egenskaperna. Vi har bjudit in föräldrarna i vår verksamhet. Målsättningen kommer dock alltid vara att få föräldrar mer delaktiga och engagerade. Samverkan NÄMNDMÅL: 5. Barnen är förberedda inför övergången från förskola till skola ÅTAGANDE: Förskolan har former för att avrunda förskoletiden och förbereda inför övergång till förskoleklass, utifrån varje barns förutsättningar och behov

13 SID 13 (16) Förväntat resultat Barnen är förberedda inför att börja förskoleklass Fungerande samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem Vårdnadshavare är nöjda med förskolans avrundning av förskoletiden Resultat I gruppvärderingen (TUFF) ser vi att: 100 % av barnen befinner sig i grupper som i mycket hög grad kännetecknas av att " Barnen är förberedda inför att börja förskoleklass. 94 % av pedagogerna tycker att vi har Fungerande samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem 100 % av vårdnadshavare är nöjda med förskolans avrundning av förskole tiden Vi erbjuder överlämnandesamtal då pedagog från såväl förskolan, förskoleklassen, fritids samt barnet och föräldrar deltar. Vi har aktiviteter på förskolan som förbereder barnen inför skolstarten. Det handlar exempelvis om formen för idrott, vår skridskoskola, simskola och satsningen på barnets språkutveckling. Vi tänker på att förmedla positiva intryck och förväntningar inför skolstarten. Bedömning och analys Vi anser annars att vi har ett ganska gott samarbete med skolorna i vårt närområde. Det är dock så att många av våra föräldrar väljer skolor som ligger utanför vårt upptagningsområde. Det gör att samarbetet med skolan inte blir lika enkelt. Stadsdelsförvaltningen tillsammans med utbildningsförvaltningen har gjort en handlingsplan för hur övergången förskola skola ska gå till. Denna har berörda avdelningar fått ta del av och de kommer att sätta sig in i dokumenten på bästa sätt. Vi strävar efter ett bra samarbete! Tidigare utvecklingsinsatser IKT arbetet Vi har fortsatt vårt utvecklingsarbete gällande köken i enheten. Jämställdhetsarbetet Språkarbetet Grön Flagg Kvalitetsindikatorn Indikatorn har varit en del av det systematiska kvalitetsarbetet inom enheten. Pedagogisk miljö och material Indikator 3,8

14 SID 14 (16) Skapande verksamhet och olika uttrycksformer Indikator 3,9 Barns språkliga och kommunikativa utveckling Indikator 4,1 Barns matematiska utveckling Indikator 3,6 Naturvetenskap och teknik Indikator 3,4 Enhetsgemensamma insatser Vi har fått göra en organisationsförändring pga. av att vår IT pedagog har slutat. Vi har då bildat en ny IKT grupp som ska vara ledande i arbetet med IKT i enheten. Våra kockar som arbetar i enhetens olika kök har fortsatt sitt arbete med att utveckla kosten i enheten. De har egna träffar en gång i månaden. När det gäller Grön Flagg har vi har vi under året arbetat med tema vatten. Stadsdelens musikpedagog har handlett många av pedagogerna i arbetet med barnen. Vi har haft en heldags utbildning om jämställdhet för alla medarbetare i enheten. Kompetensutveckling för personal i enheten under året: HBTQ föreläsning för all personal Ett flertal pedagoger har gått yogautbildning. Ett par pedagoger har gått handledarutbildning för att kunna ta emot VFU studenter. HLR utbildning för alla pedagoger under oktober och november. Läsprojekt seminarium för läsombud och föreläsning för alla pedagoger Alla förskollärare har fått en heldags ledarskapsutbildning. Jämställdhetshetsutbildning en heldag för all personal Vi har haft fortbildning hur vi kan arbeta med lärplattor. Brandutbildning för all personal.

15 SID 15 (16) Enhetens analys av kvaliteten Genom vårt medvetna kvalitetsarbete i hela enheten så har vi lyckats bra med vår måluppfyllelse. Vi har märkt att när vi har bildat grupper som riktar sig mot olika specifika frågor så ökar kvalitén. Vi har fått mycket positiv respons för vårt arbete och vår organisation. Det arbete vår handledare/coach och IT pedagog i enheten gör genom att de följer upp avdelningarnas arbete systematiskt under året gör att vi får en hög kvalité på våra avdelningar. De har träffat förskolechefen var 14: e dag. Då har de tillsammans gått igenom verksamheten och planerat hur vi ska gå vidare. Tack vare denna kontinuitet så blir det också kvalité. När IT pedagogen slutat inför hösten så måste vi hitta nya strategier gällande vårt IKT arbete mm. Genom samarbete med Grön Flagg blir vi mer miljömedvetna. Vi strävar efter att hela tiden utveckla vår verksamhet. Det är viktigt att inte fastna i gamla rutiner. Vi vill pröva nya saker, men samtidigt ta lärdom av olika erfarenheter. Över lag anser vi att vi har en bra grund att nå våra mål. Vi har ett mycket medvetet språkarbete i vår enhet. Vi har pedagoger med hög kompetens inom området. Vi håller oss ständigt uppdaterade av aktuell forskning kring ämnet. Vi deltar aktivt i olika former av fortbildning. Vi säkerställer att alla avdelningar har en god språkmiljö och ett målmedvetet språkarbete genom uppföljning av vår handledare och språkgrupp. Det vi också lärt oss mer om detta år är att verkligen fördjupa oss i vår reviderade läroplan. Att få det till en konkret nivå som både pedagoger och föräldrar förstår. Vi önskar höja förskolans status. Vi har en pedagog som går distans utbildning till förskollärare. Detta höjer vår kompetens. Vi har även jobbat mycket för att utveckla vår föräldrasamverkan. Tidigare lade vi mycket fokus på att få föräldrarna att förstå vår pedagogiska verksamhet. Nu strävar vi mer efter att få dem delaktiga och engagerade för att på så sätt förstå vad vi gör. Vår satsning på hälsa och friskvård har gett goda resultat både för barn och för personal. Vi är stolta över att vi tillvaratar personalens kompetens på ett bra sätt. Vi önskar hela tiden utveckla oss och hitta nya sätt att arbeta på. Vi har aktivt arbetat för att genuint intressera oss för barnens kultur och ursprung. Det har vi främst gjort genom olika "resor", genom vår yttre miljö och i samarbete med barn och föräldrar. Vi arbetar aktivt med att förbättra vår reflektion och pedagogisk dokumentation. Utvecklingsområden på enhetsnivå Vi kommer att arbeta vidare med att utveckla vårt IKT arbete.

16 SID 16 (16) Förslag till stadsdelsnämnden Bilagor