Kvalitetsredovisning. Övergripande bild av verksamheten. Förutsättningar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR

Transkript

1 ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR RÅG SVE D 1 FÖRSKOLOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (20) Handläggare: Annika Kindblom Telefon: Kvalitetsredovisning Övergripande bild av verksamheten Vår enhet har en mycket stark sammanhållning. Det som är viktigt och specifikt för oss är att vi samarbetar över förskolegränserna. Vi tar till vara på varje pedagogs intresse och kompetens. Ett av våra viktigaste uppdrag är att arbeta med barns språkutveckling, ett annat är att ge barnen goda förutsättningar för en hälsosam livsstil. Vi lägger grunden för framtiden. Detta strävar vi efter varje dag: Med lustfyllt lärande, glädje och nyfikenhet vill vi få alla barn att tro på sig själva. Förutsättningar I dagsläget är 189 barn inskrivna i verksamheten samt respektive föräldrar. Barnen är fördelade på tre förskolor. Två förskolor har fyra avdelningar och den tredje har tre avdelningar. Vi har åldersindelade grupper. Ca 95 % av barnen har ett annat modersmål än svenska. Det finns ca 54 olika språk representerade. Behov: barnen är hos oss när föräldrarna studerar, är föräldralediga, söker arbeten eller förvärvsarbetar. Önskemål och förväntningar: att vi ser barnen, ger dem omsorg och trygghet. Våra öppettider utgår från föräldrarnas behov. Barnen ska lära sig det svenska språket, få nya kunskaper och kompisar. Ett gott föräldrasamarbete ser vi som en förutsättning för barnens möjligheter till utveckling och lärande. Organisations och ledningsstruktur Vår organisation bygger på allas delaktighet. Den består av en förskolechef, en handledare/coach, fyra språkpedagoger, en avdelningsansvarig per förskola samt en stugansvarig per förskola. En IT- pedagog är ansvarig för hemsidan och fortbildning i datakunskap för våra medarbetare. Det finns en friskvårdsgrupp, miljögrupp, språkgrupp, kvalitetsgrupp, köksgrupp, föräldrasamverkansgrupp och miljögårdsgrupp. Vi har lokal samverkansgrupp med fackliga representanter från lärarförbundet och kommunal som träffas en gång per månad tillsammans med förskolechefen. Man tar upp frågor som rör arbetsmiljön och verksamheten i stort. Minnesanteckningar skrivs alltid vid dessa möten. Verksamhetens medarbetare 41 pedagoger arbetar med barnen, varav 13 är förskollärare eller lärare mot de yngre åldrarna. En handledare/coach leder det pedagogiska arbetet. 5 pedagoger arbetar som resurs åt barn i behov av särskilt stöd. 3 ekonomibiträden arbetar i köken. 5 medarbetare har annat modersmål än svenska - polska, arabiska/kurdiska, bosniska, spanska och rumänska. En städfirma sköter städningen.

2 SID 2 (20) Systematiskt kvalitetsarbete Förskolechefen är ytterst ansvarig för hela verksamheten. Hon är alltid informerad och delaktig i alla beslut. Hon har varje år medarbetarsamtal med alla anställda. Vår handledare/coach arbetar med direkt handledning till varje arbetslag. Hon följer upp grovplanering, arbetssätt, uppgifter, dokumentation, arbete med resursbarn kontinuerligt. Vår handledare/coach har mentorsamtal och uppföljningssamtal med nya och gamla pedagoger. Vi har haft en föräldraenkät och en brukarundersökning där föräldrar fått lämna synpunkter och åsikter. Dessa har sedan följts upp av vår grupp som har hand om föräldrasamverkan. Den består av en pedagog från varje förskola samt vår handledare. Föräldrarna får återkoppling på sina synpunkter och åsikter dels muntligt på föräldramöten eller i samtal, men även i månadsbladet som varje avdelning har. Vi erbjuder utvecklingssamtal som rör enskilt barn varje termin. När barnen byter avdelning erbjuder vi omvända samtal för att föräldern ska få möjlighet att själv berätta om sitt barn Enhetens åtaganden följs upp av förskolechef och personal på följande sätt: arbetsplatsträffar, avdelningsmöten, planeringsdagar, utvärderingsdagar och i medarbetarsamtal. Vi har erfarenhetsdagar där vi delger varandra kunskap inom enheten. Vi använder oss av vår mall för uppföljning och utvärdering av våra åtaganden. Vår hemsida är ett forum där vi beskriver vårt kvalitetsarbete. Pedagogerna får ta del av aktuell forskning och litteratur kopplad till verksamheten. Språk och kommunikation genomsyrar hela vår verksamhet. Vi har en årskalender där vi skriver in vad som kommer att hända under året både stort och smått. Det gör att alla i enheten på ett enkelt och tydligt sätt har kontroll på när saker ting sker. Genom vår föräldraaktiva inskolning får föräldrarna en bättre insyn i vår verksamhet. Vi bjuder in föräldrarna så ofta de har möjlighet. Vår grupp som arbetar med föräldrasamverkan har i uppdrag att se till att vi tillgodoser föräldrarnas önskemål och följer upp det som vi bestämmer. Barnen blir delaktiga i vårt kvalitetsarbete genom intervjuer och samtal där vi tar reda på intressen och önskemål. Pedagogerna observerar och dokumenterar det barnen gör i sin vardag för att kunna planera och reflektera över aktiviteter och rutiner. Barnen får också vara med i planering och uppföljning i stor utsträckning.

3 SID 3 (20) Personalen blir delaktiga genom arbetsplatsträffar, avdelningsmöten, planeringsdagar, utvärderingsdagar, gruppindelningar med olika ansvarsområden och i medarbetarsamtal. Alla har fått läsa igenom vår värdegrund och verksamhetsplan noga. Varje arbetslag har sedan fått arbeta fram en arbetsplan som är anpassat till just deras avdelning. Där ska de konkret beskriva hur de i handling arbetar. Vår bedömning är att alla blir mer engagerade och intresserade om de själva får ansvar och förtroende. Man växer av att klara uppgifter och av att få visa vad man kan. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Flera avdelningar kommer att ha hela dagar utomhus. Vi har köpt in tält och utrustning för detta. Språkutvecklingen: Vi ska ha en intern fortbildning för all personal. Friskvård: Personal kommer att få möjlighet till personlig rådgivning, mätning och vägning varje vecka. När det gäller pedagogisk dokumentation ska vi läsa mer samt pröva olika metoder och modeller. Vi ska använda oss av barnets portfoliepärm för att beskriva det enskilda barnets lärande och utveckling inför utvecklingssamtalen. Ett flertal avdelningar har varit hela dagar utomhus. Vi har köpt in tält och utrustning för detta. All personal har fått intern fortbildning i barns språkutveckling. Vi har fortsatt satsat på hälsa och friskvård för alla, stora som små. All personal har fått utbildning i olika former av rörelsepass. Vi har arbetat vidare med pedagogisk dokumentation och barnens portfoliopärm. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling En pedagog i enheten har haft en fortbildningskväll för alla pedagoger i genusarbete och likabehandling. Vi har bildat en kvalitetsgrupp som ska arbeta med enhetens likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen har diskuterats på arbetsplatsträffar. Vilket har lett till att vi har haft nytta av den i arbetet med våra föräldrar. På planeringsdagarna började vi med ett samarbete med Friends förskola. Under hösten ska vi ha en föreläsning för föräldrar angående likabehandling tillsammans med Friends. NÄMNDMÅL:

4 SID 4 (20) Förskolan och fritidens verksamheter ska arbeta med att stärka barnens empatiska och sociala förmåga. Arbetet ska bidra till jämställdhet, respekt och likabehandling Aktivitet Förskolornas likabehandlingsplaner ska utvärderas och uppdateras i samband med kvalitetsredovisningen. Varje förskoleområde ska utarbeta gemensamma strategier och arbetssätt för att möta alla barns individuella och särskilda behov i deras sociala utveckling. Startdatum Slutdatum ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska stärka varje barns sociala och empatiska förmåga. Arbetet ska bidra till jämställdhet, respekt och likabehandling. Kriterier Att barnen ska försöka lösa konflikter på ett bra sätt. Att barnen kan visa empati och vara goda kamrater. Att barnen kan fatta egna beslut och att de lyssnar på varandra. Att barnen gör egna val. Att barn och vuxna ska ha ett trevligt förhållningssätt och bemötande mot alla. Vi ger alla, såväl barn som vuxna, ett respektfullt bemötande, vi har en positiv attityd, är goda förebilder, vi ser och bekräftar det enskilda barnet genom samtal, lekar, sånger mm. Vi strävar efter att motverka traditionella könsmönster och könsroller genom ett medvetet förhållningssätt och genom att arbeta reflekterande med litteratur, drama och samtal. Vi tillämpar demokratiska metoder där barnen får vara med och ta beslut och ha möjlighet att påverka sin vardag. Vi har ett tillåtande klimat där vi respekterar och uppmuntrar varandra. Vi arbetar medvetet med empatiövningar och konflikthantering genom drama, musik m.m. Vår planering utgår från barnens intressen. Vi använder oss av vår likabehandlingsplan i arbetet med barnen och i samtal med föräldrar. Resursanvändning Vi använder våra lokaler så att barnen kan arbeta och leka i mindre grupper. Vi använder oss av medarbetarnas kompetens då det gäller utbildning i konflikthantering, gruppstärkande aktiviteter och självstärkande övningar. Vi har

5 SID 5 (20) intern fortbildning. Vi söker ny kunskap och aktuell forskning genom litteratur och media. Uppföljning Vi följer upp vår värdegrund, likabehandlingsplan och arbetet utifrån läroplanen genom diskussionsfrågor både muntligt och skriftligt. Vi diskuterar våra resultat i mindre grupper och under vår reflektionstid. Vi följer upp resultat och synliggör dem i enkäter och intervjuer med både barn och föräldrar. Genom att intervjua, dokumentera och föra en dialog med barnen ska vi följa upp deras känslor, tankar och åsikter. Detta följs sedan upp i barnets portfolio. Varje arbetslag skriver ned hur de tänker arbeta efter våra åtaganden. I början av varje termin träffas arbetslaget och vår handledare för att gå igenom planeringen muntligt och skriftligt. Detta följs upp genom en avstämning mitt i terminen och utvärderas sedan i slutet av varje termin. Varje termin gör pedagogerna en skriftlig utvärdering av våra åtaganden som följs upp av vår handledare och förskolechef. Intern fortbildning följs upp direkt efter avslutad aktivitet och i våra utvärderingar. Uppföljning av litteratur följs upp av vår handledare på arbetsplatsträffar, planeringar eller vid utbildningstillfällen. Utveckling Det är oerhört viktigt att stärka varje barns självkänsla, självförtroende och identitet. Vi strävar efter att alla ska kunna ha en egen åsikt och stå för det man tycker och tänker. Samtidigt är det viktigt i en demokrati att man kan samarbeta och att man kan se olikheter som en tillgång. Varje dag hamnar man i svårigheter och dilemman om vad som är rätt och fel. Detta område får man aldrig fastna i. Man måste se varje individ och arbeta med olika gruppsammansättningar. Vi kommer nästa termin att arbeta med olika frågeställningar till personalen inom detta område. Vi ska ha en tema/diskussionskväll för all personal kring vår likabehandlingsplan. Vi ska även förtydliga vår värdegrund och likabehandlingsplan genom att lägga till bilder. Vi ska ha diskussionsfrågor kring detta ämne att diskutera på våra planeringsdagar. Vi ska utveckla fler diskussionstillfällen för våra föräldrar med ämnen som de vill diskutera. Vi ska vidareutveckla vårt arbete med empati och likabehandling i barngruppen. Vi ska vidareutveckla vår reflektionstid. Vi kommer att starta upp ett samarbete med Friends. Vi ska fördjupa oss i vårt genusarbete genom litteratur och diskussioner. Resultat Våra barn har bra självförtroende och vågar stå för vem de är. De bryr sig om och hjälper varandra. Vi får positiv respons från skolan om detta. Barnen har blivit mer

6 SID 6 (20) medvetna om sitt eget lärande. Förut kunde jag inte, men nu kan jag. Vi märker att barnen vågar, kan och vill uttrycka sina åsikter och önskemål. De talar ofta om för oss när någonting är bra/dåligt. Vi arbetar med att lyfta fram de 100 språken, att man kan använda sig av olika former och på olika sätt då man vill förmedla vad man känner och tycker. Vi kan då se resultat genom barnens sätt att uttrycka sig i bild och form, musik, drama mm och inte minst genom hur de behandlar varandra. Vi kan se resultat då barnen förstår olika former av demokrati. Det kan vara till exempel hur en röstning går till, att alla får uttrycka sin åsikt, men majoriteten bestämmer. Det är viktigt att man accepterar olikheter och ser det som en tillgång. Barnen får dagligen många valmöjligheter och man ser då resultat i att de vågar välja och förstår möjligheterna i det valet. Vi ser resultat i intervjuer med barnen och samtal med både barn och föräldrar. Bedömning och analys Vår bedömning är att detta ständigt är ett utvecklingsområde. Vi måste kontinuerligt ha diskussioner kring frågor om barnsyn, förhållningssätt och likabehandling. Vi har tagit hjälp av extern fortbildning som Friends för att fördjupa och bredda pedagogernas kunskap och kompetens. Vi har även använt oss av intern fortbildning, då vi har egna pedagoger med god kompetens i ämnet. Det är även viktigt att ta del av samhällsdebatten i stort både aktuell forskning och genom media. Alla måste bli bättre både på att kunna ge och ta positiv och negativ kritik. Man måste kunna se sig själv i olika situationer, kunna lära av erfarenheter och misstag. Varje barngrupp består av olika individer. Man måste arbeta här och nu. Det går inte att leva på gamla meriter. Utveckling och Lärande NÄMNDMÅL: Förskolan och fritiden ska erbjuda barn och ungdomar professionella konst- och kulturupplevelser samt ge dem möjligheter att uttrycka sig i eget skapande Indikator Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt en professionell kulturupplevelse under året Periodens utfall Årsmål Period 100 % 2010 Aktivitet Den strategiska barn- och ungdomskulturplanen, "Kultur i ögonhöjd" ska implementeras i förskolans och fritidens verksamheter. Förvaltningen ska i samverkan med föreningslivet erbjuda barn och ungdomar kultur, lek och idrott. Startdatum Slutdatum

7 SID 7 (20) ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska se till att alla barn får möjlighet att ta del av olika former av kultur samt sitt eget skapande. Kriterier Vi vill att barnen ska fråga efter de olika kulturområdena såsom dans, teater, musik m.m. Vi vill att barnen ska få pröva att själva utöva olika former av estetisk verksamhet. Alla barn från 3 år ska ha upplevt ett teaterbesök under året. Vi erbjuder alla barn minst ett kulturutbud med professionell kvalitet per termin. Denna upplevelse kan exempelvis bestå av besök på teater, museum, bibliotek, skansen m.m. De äldre barnen erbjuds dessa upplevelser oftare. Vi erbjuder barnen att själva få pröva de olika kulturutbuden som sång, musik, dans, drama, bild och form Det är viktigt för att kunna förstå och ta till sig vad kultur är. Resursanvändning Vi använder oss av pedagoger med spetskompetens inom detta område. Vi använder oss av inspirerande material och lokaler som är ändamålsenliga. Vi tar del av stadens kulturerbjudande. Uppföljning Vår handledare/coach följer upp avdelningarnas kulturutbud varje termin. Barnens kulturutbud följs upp genom pedagogisk dokumentation, uppträdanden av olika slag, vernissage samt i barnets portfolio. Utveckling Vi ska arbeta för att erbjuda mer kultur med inriktning på barnens ursprung. Alla medarbetare ska få fördjupa sig i stadens kulturplan. Resultat Barnen har blivit mer intresserade av kulturen i närmiljön. Då barnen får vetskap om utbudet som finns, efterfrågas det mer. Övervägande av alla barn har fått gå på teater under året. Detta finns dokumenterat. Resultat av våra kulturutbud visas av det som barnen leker eller återberättar. Barnens egna kulturupplevelser har redovisats i shower, teatrar och vernissage för föräldrarna. Alla medarbetare har fått läsa stadens kulturplan och har därför en bredare syn på vilket utbud som finns. NÄMNDMÅL:

8 SID 8 (20) Förskolan ska arbeta hälsofrämjande med inriktning mot rörelse och kost ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska genom information och utbildning medverka till en hälsosam och fysiskt aktiv livsstil för såväl barn som personal. Kriterier Att barnen har god kroppsuppfattning och får möjlighet till alla motoriska grundrörelser. Att varje barn innan skolstarten får grundläggande förberedelser för skridskoåkning och vattenvana. Minskad sjukfrånvaro och att alla förstår att man själv kan påverka sin hälsa och livsstil. Bättre kondition och uthållighet hos såväl barn som vuxna. Vi vill att barnen ska tycka om idrott. Att barnen ska veta hur man byter om och att man duschar efter fysisk aktivitet. Vi vill att barnen ska få syn på den näringsriktiga kosten. Vi vill att alla barn ska vilja vara mer utomhus och leka. Vi erbjuder barnen fysisk aktivitet varje dag. Vi har material som lockar till fysisk aktivitet både inom- och utomhus. Vi lägger stor vikt vid att vistas utomhus varje dag. Vi erbjuder en varierad salladsbuffé varje dag. Kökspersonalen har minimerat användningen av socker och sötade produkter och lägger hög vikt vid att tillaga näringsriktig kost. Vi har planerade rörelsepass för barnen varje vecka. Femåringarna erbjuds både skridsko- och simskola under förskoletiden. Vi arrangerar friskvårdsveckor och olika idrottsevenemang. Vi erbjuder friskvård på arbetstid för personalen. Vi har utbildade hälsocoacher som ansvarar för friskvårdsarbetet. Vi går regelbundet till skogen med barnen i åldersindelade grupper. Resursanvändning Vi har köpt in bra material för utevistelse utanför förskolan. Vi har infört stationssystem på våra gårdar för mer aktiva och inbjudande aktiviteter. Vi har utbildade hälsocoacher och idrottspedagoger. Vi har rörelserum med fullgod utrustning. Varje avdelning erbjuder fysiska aktiviteter. Vi använder oss av kommunala isbanor och simhallar.

9 SID 9 (20) Uppföljning Hälsocoacherna utvärderar och följer upp sitt arbete varje termin. Vår idrottspedagog följer upp att barnen behärskar de motoriska grundrörelserna. Efter varje avslutad aktivitet sker en muntlig och skriftlig utvärdering. Vi följer upp barnens skridskoskola och simskola samt femåringarnas idrott på en avslutning tillsammans med föräldrarna där barnen får visa sina färdigheter. Varje termin gör pedagogerna en skriftlig utvärdering av våra åtaganden som följs upp av vår handledare och förskolechef. Medarbetarna har möjlighet att följa upp sin vikt, mått samt att få personlig rådgivning av hälsocoach varje vecka. Utveckling Vi kommer nästa år att starta simskola för alla femåringar. Vi har utbildad personal och ska starta ett samarbete med simklubb och idrottslyftet. Vår idrottspedagog har gått igenom teori och praktik då man har rörelse och idrott med barn. Detta kommer att behöva uppdateras under året. Flera avdelningar kommer att vara ute i skogen hela dagar. De har då med sig tält, utrustning och stormkök. Resultat Barnen utnyttjar och efterfrågar rörelseaktiviteter. Vi ser att barnen älskar att ha idrott. De vet hur man byter om och duschar efteråt. Vi ser resultat genom att barn som slutat hos oss kommer tillbaka och saknar vår idrott. Alla blivande skolbarn kan åka skridskor! Alla kan åka framåt, bakåt, resa sig då man ramlat och bromsa. Alla kan sätta på sig sina skridskor själva, dock inte knyta. Alla femåringar har fått vattenvana genom vår simskola. Några barn har också lärt sig att simma. Föräldrarna ser till att barnen kan delta i våra olika idrottsaktiviteter. Vi märker att föräldrarna engagerar sig i dessa aktiviteter genom att de kommer på avslutningarna. De ser till att barnen har med sig skridskor och idrottskläder till förskolan. Föräldrar har sökt till vår enhet tack vare våra idrottsaktiviteter. Alla barn har fått näringsriktig kost. Vi kan se resultat från skolor och föräldrar genom att de hör av sig till oss på förskolan och berättar. NÄMNDMÅL: Förskolan ska vidareutveckla det pedagogiska arbetet med fokus på barnens språk- och kommunikationsförmåga Aktivitet Avdelningen förskola och fritid ska regelbundet anordna pedagogiska caféer där pedagogerna ska få information, inspiration och möjlighet att utbyta erfarenheter. Inom varje förskoleområde ska en årlig kartläggning göras av vilka modersmål som talas av barnen. Startdatum Slutdatum

10 SID 10 (20) Aktivitet Stadsdelsförvaltningens språkprogram ska synliggöras och användas i förskoleverksamheterna med hjälp av språknätverken. Startdatum Slutdatum ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska skapa förutsättningar för att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk samt sin förmåga att kommunicera och uttrycka tankar. Kritierier Att barnen kan använda språket för att förmedla känslor och tankar. Att varje barn utökar sitt ordförråd och sin meningsbyggnad. Att barnen är stolta över sitt modersmål och ser det som en kompetens att kunna flera språk. Att barnens språkutveckling dokumenteras. Att barnen ska ha tillgång till ett rikt utbud av litteratur. Vi har ett medvetet förhållningssätt till språket, är goda förebilder och använder ett rikt och nyanserat talspråk. Vi för dialog med det enskilda barnet, ger respons på det barnet berättar och uppmuntrar även berättande för kamrater, föräldrar och syskon såväl enskilt som i grupp. Vi tar tillvara alla tillfällen att berika och utveckla barnets språk i vardagliga situationer som vid måltider, samlingar, promenader och i den fria leken då vi samtalar, men även leker med ord, använder rim och ramsor, lägger vikt vid att ge bekräftelse, att upprepa och förklara ord och begrepp. Vi erbjuder barnen valsituationer i vardagen och vi ger barnet språkliga verktyg för att kunna lösa konfliktsituationer. Vi erbjuder barnen en språkstimulerande miljö. Vi lägger stor vikt vid högläsning. Vi erbjuder en god och varierad barnlitteratur inom olika genrer. Bokbussen kommer flera gånger per termin där vi kan låna barnböcker. Vi besöker kontinuerligt biblioteken och uppmuntrar våra föräldrar att gå dit. Vi genomför boksamtal för att introducera, skapa förförståelse och väcka intresse för nya böcker. Vi använder dagligen barnlitteratur - även i vårt tematiska arbete - som underlag för samtal, dialog, reflektion och diskussion och vi ger även barnet möjlighet att återberätta det lästa i form av en händelse eller en hel berättelse. Vi arbetar enligt Bornholmsmodellen, som är en dokumenterat framgångsrik modell, inte minst när det gäller att förebygga läs- och skrivsvårigheter vid skolstarten. Huvudsyftet är att tidigt stärka den fonologiska medvetenheten hos barnet. Detta görs genom systematiska och regelbundna språklekar.

11 SID 11 (20) Vi uppmanar föräldrarna att samtala på sitt modersmål med sina barn. Vi delar ut en folder där vikten av modersmålet i hemmet påtalas. Föräldrarna är de bästa modersmålspedagogerna. Denna folder finns på åtta olika språk. Vi använder våra egna pedagoger med annat modersmål till att uppmuntra språket hos barnen genom lek, sång och berättande. De kan även vara en länk i samtal mellan hem och förskola. I övriga fall använder vi oss av tolk vid viktiga samtal. Vi har arbetat fram en egen modell Beskrivning av barnets språkutveckling. Den lägger fokus på det som barnet kan och för utvecklingen framåt. Den ska följa barnet hela förskoletiden. Resursanvändning Vi har en språkgrupp som ansvarar för språkarbetet i enheten. Vi erbjuder barnen en språkstimulerande miljö genom att exempelvis exponera alfabetet, teckenspråk, texter och bilder. Vi förvarar läs- och skrivmaterial inom räckhåll för barnen. Uppföljning Vi följer upp barnens språkutveckling genom vår Beskrivning av barnets språkutveckling. Pedagogerna följer upp den tillsammans med föräldrarna vid varje utvecklingssamtal. Vi följer upp Bornholmsmodellen genom medföljande instruktioner. Genom att intervjua, dokumentera och föra en dialog med barnen ska vi följa upp deras språkutveckling. Vi kommer att följa upp verksamheten genom stadens indikator för självärdering. Varje termin gör pedagogerna en skriftlig utvärdering av våra åtaganden som följs upp av vår handledare och förskolechef. Språkutvecklingen följs upp i barnets portfoliepärm. Språkmiljön och olika uppgifter följs upp av vår språkgrupp. Medarbetarnas olika språkkompetenser följs upp och fylls på vid intern fortbildning. Utveckling Vi ska utveckla vårt arbete med Bornholmsmodellen. Vi ska vidareutveckla vår nya Beskrivning av barnets språkutveckling. Vi ska ta del av ny forskning och alltid sträva efter att utveckla och förbättra vårt språkarbete. Vi ska delta som föreläsare i konferensen Flerspråkighet i fokus. Vi ska fördjupa våra kunskaper i ämnet barn och matematik/teknik. Resultat Alla pedagoger har fått intern fortbildning i vårt språkarbete. Vi kan genom vår Beskrivning av barnets språkutveckling se resultat av det enskilda barnets utveckling. Genom kartläggning av barnets modersmål och i samarbete med föräldrarna har vi kunnat höja modersmålets status. Då modersmålet används aktivt i hemmet, ser vi resultat i barnets språkutveckling på båda språken.

12 SID 12 (20) Barnen och föräldrar är mer stolta över sitt modersmål. Över lag har alla fått en bättre fonologisk medvetenhet både barn och pedagoger. Språkarbetet har förtydligas. Bedömning och analys Det är viktigt att barnen får pröva på de olika kulturområdena såsom exempelvis dans, teater, musik och skapande. De kommer då naturligt att efterfråga det. Ju mer vi använder oss av vår kultur i närområdet ju stoltare blir barnen och ser dess möjligheter. Våra pedagoger skall i framtiden bli ännu mer uppmärksamma på vad vårt närområde har att erbjuda och även av stadens kulturutbud. Vår stora satsning på hälsa och friskvård gör att barnen får en god kroppsuppfattning och får möjlighet till alla motoriska grundrörelser. Forskningen visar att om man har en bra kroppsuppfattning så har man också lättare för all form av inlärning. Vi kan se att barnen tycker om att vara mer utomhus och leka. Vi ser resultat då barnen har en bättre kondition och uthållighet. Arbetet med barns språkutveckling är vårt viktigaste uppdrag. Vi har kommit fram till att vår Beskrivning av barns språkutveckling är ett bra sätt att analysera språkutvecklingen hos barnen. Alla pedagoger är nöjda med den. Vi ser att det är viktigt att använda oss av den spetskompetens vi har gällande språket. För då kan alla pedagoger få det stöd de behöver i sitt arbete. Genom att vi har ett flertal pedagoger som har och kommer att gå fortbildning genom förskolelyftet i ämnet språkutveckling innebär det att kvalitén höjs ännu mer. Barns inflytande NÄMNDMÅL: Förskolan ska låta alla barn delta i planering och utvärdering utifrån sina förutsättningar ÅTAGANDE: Rågens Förskolor ska se till att alla barn efter sin förmåga, ska få möjlighet till planering och utvärdering av sina aktiviteter och få sitt lärande synliggjort. Kriterier Vi vill att alla barn ska kunna följa sitt lärande i sin portfoliepärm. Vi vill att barnen ska komma med idéer och önskemål om vad de vill göra. Alla barn ska känna att de blir lyssnade på och att de har en möjlighet att påverka aktiviteter och vad de vill göra. Vi utgår från barnens intressen, åsikter, engagemang och behov när vi planerar verksamheten. Barnen får möjlighet att vara delaktiga i beslut som påverkar deras

13 SID 13 (20) vardag och vi utvärderar de olika aktiviteterna med barnen. Vi använder Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, som ett levande styrdokument i den dagliga verksamheten. All vår verksamhet är förankrad i läroplanen. Vi använder oss av metoder som intervjuer, röstningar och material som förtydligar vad barnen önskar och kommer överens om. Vi använder oss av barnens portfoliepärm för att förtydliga för barnet vad det själv gjort, tyckt eller önskat. Vi har börjat introducera pedagogisk dokumentation för att främja en helhetssyn på barnets utveckling och underlätta övergångar mellan olika avdelningar och verksamheter. Den pedagogiska dokumentationen är tänkt att användas som ett verktyg för att reflektera och diskutera kring såväl barnets som pedagogernas läroprocesser. De reflekterande samtalen förs således dels tillsammans med barnet och dels mellan pedagogerna. Barnen erbjuds dagligen olika valsituationer. Resursanvändning Vi använder oss av våra medarbetares kompetens och erfarenhet av olika frågor och ämnen. Vi har lokaler där pedagogerna ostört kan arbeta med att reflektera eller dokumentera. Vi har hjälpmedel som används i arbetet till exempel digitalkameror, diktafoner, videokameror, datorer Vi använder oss av styrdokument som Lpfö 98 och Stockholm stads förskoleplan. Uppföljning Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Vi ska använda oss av barnets portfoliepärm för att beskriva det enskilda barnets lärande och utveckling inför utvecklingssamtalen. Varje termin gör pedagogerna en skriftlig utvärdering av våra åtaganden som följs upp av vår handledare och förskolechef. Barnens delaktighet följs upp genom pedagogisk dokumentation, intervjuer och samtal. Barnens valmöjligheter och turtagning följs upp genom att pedagogerna antecknar och sparar tidigare dokument. Utveckling Vi ska fördjupa oss i barns lärande. Vi ska fördjupa oss i pedagogisk dokumentation. Vi ska försöka hitta en bra modell som passar vår verksamhet och våra medarbetare genom att läsa mer litteratur samt att utvärdera och utveckla det som vi påbörjat. Vi ska utveckla arbetet med barnens egna valsituationer.

14 SID 14 (20) Resultat Barnen vågar, kan och vill uttrycka sina åsikter och önskemål. Barnen talar ofta om för oss om något är bra eller dåligt. Barnen har blivit mer medvetna om sitt eget lärande. Alla barn är unika och det visar vi på bl.a. genom barnens portfoliopärm. Den synliggör varje individuellt barns lärande och läroprocess. Barnen kan själva se och följa sitt lärande ex. titta vilken konstig gubbe jag ritade när jag var liten och nu ritar jag jättebra gubbar osv. Vi ser resultat vid observationer av vad barnen väljer att leka och göra och även hur de förhåller sig till varandra och demokratiska dilemman. Vår inne och utemiljö stimulerar barnens spontana lek. De hittar möjligheter för lek och sysselsättning av olika slag på egen hand. Bedömning och analys Det är oerhört viktigt att stärka varje barns självkänsla, självförtroende och identitet. Vi strävar efter att alla ska kunna ha en egen åsikt. Man ska kunna stå för det man tycker och tänker. Samtidigt är det viktigt i en demokrati att man kan samarbeta. Olikheter skall ses som en tillgång. Varje dag hamnar man i svårigheter och dilemman om vad som är rätt och fel. Detta område får man aldrig fastna i. Man måste se varje individ och arbeta med olika gruppsammansättningar. Det är viktigt att barnen känner sig lyssnade på och att de har möjlighet att påverka. Förskola och hem NÄMNDMÅL: Förskolan ska kontinuerligt dokumentera barnens utveckling och lärande och kommunicera det med föräldrarna ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska ge alla föräldrar möjlighet till insyn i verksamheten och inflytande över sitt barns lärande och utveckling. Kriterier Vi vill att många föräldrar ska delta i vår vardag och våra aktiviteter. Vi vill att föräldrarna ska känna delaktighet i barnens lärande och utveckling. Vi vill att föräldrarna alltid ska känna sig trygga och att de ska vara nöjda med vår verksamhet. Vi erbjuder alla föräldrar utvecklingssamtal, med tillgång till tolk, varje termin för att följa upp barnets utveckling och tillsammans med föräldrar sätta upp nya mål att sträva mot. Vi dokumenterar varje barns utveckling då vi beskriver barnens språkutveckling och genom att visa i bilder, kommentarer, intervjuer och teckningar m.m. som vi sätter in i barnets portfoliopärm. Pärmen används som underlag vid

15 SID 15 (20) utvecklingssamtalet. Vi lägger stor energi på vår föräldraaktiva inskolning för att bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan hem och förskola. Vi tar vara på möjligheten till samtal med föräldrarna vid de dagliga mötena i samband vid lämning och hämtning. Vi lägger hög vikt vid att ha en varm och inbjudande atmosfär och betonar att föräldrarna alltid är välkomna att tillsammans med sina barn delta i verksamheten. Vi bjuder in föräldrarna till diskussionstillfällen, föreläsningar, att delta i olika traditioner, vid olika avslutningar och till olika former av samkväm. Resursanvändning Vi har en grupp som ansvarar för enhetens arbete med föräldrasamverkan. Den består av pedagoger från alla våra förskolor. Vi lämnar alltid ut information till föräldrarna både muntligt och skriftligt. Vi har informationstavlor för alla föräldrar på varje avdelning samt i alla hallar. Uppföljning Vi erbjuder alla föräldrar utvecklingssamtal, med tillgång till tolk, varje termin för att följa upp barnets utveckling och tillsammans med föräldrarna sätta upp nya mål att sträva mot. Vi följer upp alla inskolningar och byten mellan avdelningar genom omvända samtal. Vi följer upp föräldrarnas synpunkter och förslag genom muntlig kommunikation eller att man lämnar förslag till vår idélåda. Vi har olika enkäter som föräldrarna får fylla i för att få fram sina åsikter. Vi använder oss av blädderblock, dagböcker, intervjuer där föräldrarna direkt efter en gemensam aktivitet kan fylla i åsikter och önskemål. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kommunikationen och uppmuntrar föräldrarna att komma direkt till oss då de är allt från missnöjda till mycket nöjda. Det är viktigt att vi direkt följer upp det som de sagt på närmsta avdelningsmöte eller arbetsplatsträff. Varje termin gör pedagogerna en skriftlig utvärdering av våra åtaganden som följs upp av vår handledare och förskolechef. Vår grupp som ansvarar för föräldrasamverkan följer upp det arbetet i början och slutet av varje termin. De sammanställer även föräldrarnas önskemål och ser till att vi följer upp dem Utveckling Vi vill vidareutveckla vår föräldrasamverkan genom att bjuda in föräldrarna mer i verksamheten för att kunna föra en pedagogisk diskussion om barnens lärande. Vi önskar få föräldrarna mer delaktiga och engagerade i vår verksamhet. Resultat Resultat från vår föräldrasamverkan får vi främst då vi har samtal vid inskolning, omvända samtal, utvecklingssamtal och genom den dagliga kontakten. Vi har

16 SID 16 (20) utarbetat mallar för olika former av utvärderingar. Dessa synliggör sedan resultatet för oss. Föräldrarna deltar i de olika aktiviteter vi inbjuder till och de vågar komma med synpunkter och önskemål. Många önskar plats på våra förskolor och rekommenderar oss till vänner och bekanta. Bedömning och analys Om vi inte har nöjda föräldrar så har vi ingen bra verksamhet. Det är verkligheten som vi är mycket medvetna om. Vår strävan har hela tiden varit att höja förskolans status och synliggöra vår pedagogiska verksamhet. Vi måste fånga föräldrarnas intresse främst genom att ha ett trevligt bemötande och förhållningssätt mot dem. Detta är ett serviceyrke. Man måste vara medveten om att skilja på vad man tycker som privatperson och som professionell. Vi måste fortsätta att utgå från föräldrarnas åsikter. Vi måste vara uppdaterade och inte utgå från vad som varit, utan jobba här och nu. Nästa år måste vi fortsätta att ha vår föräldragrupp i centrum. Vi måste se till att man gör det man säger och följer upp utvärderingar, önskemål och förslag. Mer fokus kommer att läggas på barnets portfoliepärm. Där ska vi synliggöra varje barns läroprocess och lyfta fram de positiva egenskaperna. Vi kommer att utveckla vår föräldraaktiva inskolning. Vi håller på att arbeta fram en bättre klagomålshantering. Samverkan NÄMNDMÅL: Förskolan ska i samarbete med föräldrarna och närliggande skolor arbeta för en smidig övergång till skolan Aktivitet En gemensam handlingsplan för övergången förskola/skola ska utgöra grunden för samarbetet inom stadsdelen. Startdatum Slutdatum ÅTAGANDE: Rågens förskolor ska verka för ett förtroendefullt samarbete med förskoleklasserna i närliggande skolor för att underlätta övergången till annan verksamhet för varje enskilt barn. Kriterier Vi vill att föräldrarna ska vara nöjda med det samarbete vi har med skolan inför överlämnandet. Vi vill ge varje barn bra möjligheter och förutsättningar till en god start i skolan. Att vi har ett välfungerande lässamarbete.

17 SID 17 (20) Vi har ett lässamarbete med Rågsvedsskolan som innebär att elever därifrån regelbundet kommer och läser för barnen på sina modersmål. Vi samarbetar med förskoleklasserna i närliggande skolor på såväl verksamhetssom ledningsnivå. Vi har tillsammans med närliggande skolor utarbetat en gemensam handlingsplan med årsplanering där alla viktiga datum framgår. Vi förbereder barnen inför starten i förskoleklassen genom att vi under det sista förskoleåret erbjuder aktiviteter som till strukturen liknar de i förskoleklassen. Exempel på sådana aktiviteter är idrottslektioner med ombyte och duschning samt heldagsutflykter. Vi samtalar med barnen om skolan och om vilka förväntningar de har inför starten i förskoleklassen. Vi erbjuder överlämnandesamtal då pedagog från såväl förskolan, förskoleklassen, fritids samt barnet och föräldrar deltar. Resursanvändning Avdelningar som arbetar med skolbarnen har ett bra samarbete med förskoleklasserna i vårt närområde. Vi använder lokaler i vår enhet för att barnen ska få lära känna varandra över förskolegränserna. Uppföljning Vi utvärderar inskolningen i samarbete med skolan. Vi utvärderar lässamarbetet tillsammans med skolans lärare. Vi följer upp vår samverkan med skolan i ett samarbete som vi kallar Den röda tråden. Avdelningar som har blivande skolbarn utvärderar sin uppfattning om inskolningen i slutet av vårterminen. Varje termin gör pedagogerna en skriftlig utvärdering av våra åtaganden som följs upp av vår handledare och förskolechef. Utveckling Då vi kommer att starta med simskola kommer barnen att ha bättre vattenvana inför skolstarten. Resultat När det gäller resultat av samarbetet med skolan så får vi det i utvärderingar och i samtal med skolan. De framhäver ofta att barnen från våra förskolor kan åka skridskor, har bra motorik och kan rutiner vid idrott. Många har bra förberedelser inför läsning och skrivning. Vi får positiv respons gällande barnens fonologiska kunskaper. Vi ser resultat av vårt lässamarbete dels genom att våra förskolebarn och skolans elever skapar en slags gemenskap, men även att alla parter blir mer stolta över sitt modersmål. Läsning får också en högre status. Samarbetet har även

18 SID 18 (20) lett till olika träffar under det övriga året. Det har underlättat övergången till skolan. Övergången till skolan blir trygg och okomplicerad för barnen. Bedömning och analys Vi anser att vi har ett gott samarbete med skolorna i vårt närområde. Det som varit mindre bra har varit informationen kring skolstarten. Flera lärare har rekommenderat föräldrarna att inte börja på fritids före skolstarten, på grund av planeringsdagar och ledighet för lärarna. Det blev rörigt för skolan då förskolebarnen började tidigare än förut. Detta gav inte några bra signaler till föräldrarna som blev oroliga och hade svårt med sina semestrar. Övrig uppföljning När det gäller barn i behov av särskilt stöd så inleder vi alltid med att personal som är oroliga för ett barn diskuterar detta med vår handledare/coach. Hon gör observationer och diskuterar med arbetslaget. Sedan diskuterar man alltid med förskolechefen. Vi kontaktar föräldrarna och frågar hur de upplever situationen. Vid behov konsulterar man med förskolepsykolog, talpedagog och musikpedagog. Efter detta gör vi en ansökan om vi så anser. Om vi får vår ansökan beviljad är våra arbetsmetoder: Vi skriver en handlingsplan Vår handledare/coach följer upp arbetet med resursansvarig och den avdelningsansvarige. Resursarbetet diskuteras på varje avdelningsmöte. Man har regelbundna samtal med föräldrarna. Vid behov konsulterar man med stödpersoner. Uppföljning: Vi har regelbundna samtal med handledare/coach och förskolechef. Man gör en utvärdering som hela arbetslaget går igenom. Utvärderingen följs upp av föräldrarna Resultat: Vi söker aldrig resurs utan underlag Vi har alltid ett mål och en plan med vårt arbete. Barn i behov av särskilt stöd får det stöd som de behöver inför skolstarten. Bedömning och analys:

19 SID 19 (20) Det som är viktigt för oss är att varje barn får det stöd i sin utveckling som han/hon behöver. Om man får rätt stöd och uppmuntran så får man en god start och hamnar rätt i livet. Barnet måste alltid stå i fokus. Det är inte för att avlasta vuxna, utan för att ge barnet bästa möjlighet som vi söker resurshjälp. Då vi har genomtänkta arbetsmetoder så tycker vi att vi når vårt mål. Sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret Genom vårt medvetna kvalitetsarbete i hela enheten så har vi lyckats bra med vår måluppfyllelse. Genom att vi har organiserat om vårt arbete i språkgruppen så har kvalitén höjts i vårt språkarbete. Vi har också märkt att när vi har bildat olika grupper som riktar sig mot olika specifika frågor så ökar kvalitén. Vi har haft ett flertal studiebesök under året. Vi har fått mycket positiv respons för vårt arbete och vår organisation. Vi har fått varma rekommendationer från dem som besökt oss dels till andra som önskar studiebesök, men även till att hålla föreläsningar. Vi har under året varit gästföreläsare på stora konferenser som rör skola/förskola. Vi har redan blivit inbokade till fyra nya konferenser i hela landet. Det visar att vår verksamhet syns, uppskattas och visar hög kvalitet. Det är i synnerhet vårt språkarbete som uppmärksammats. Det arbete som vår handledare/coach utför i enheten har en mycket hög kvalitet. Hon har fått alla avdelningar att göra ett fantastiskt arbete genom att hon systematiskt följt upp deras arbete. Hon har träffat förskolechefen var 14: e dag. Då har de tillsammans gått igenom verksamheten och planerat hur vi ska gå vidare. Tack vare denna kontinuitet så blir det också kvalité. Vi strävar efter att hela tiden utveckla vår verksamhet. Det är viktigt att inte fastna i gamla rutiner. Vi vill pröva nya saker, men samtidigt ta lärdom av olika erfarenheter. Över lag anser vi att vi har en bra grund att nå våra mål. Vi har utvecklat vårt språkarbete betydligt detta år. Det har varit lite diskussioner kring våra modersmålspedagoger. Det var en del synpunkter om nyanser och dialekter i de olika språken. Vi har kommit överens om att föräldrarna själva är de bästa modersmålspedagogerna för sitt eget barn. Då blir det rätt. Vår uppgift är att stärka modersmålets status samt att se till att varje barn får ett bra svenskt språk. Vi är själva mycket nöjda med vår Beskrivning av barnets språkutveckling Det vi också lärt oss mer under detta år är att verkligen fördjupa oss i läroplanen och att få det till en konkret nivå som både pedagoger och föräldrar förstår. Vi önskar höja förskolans status. Vi har även jobbat mycket för att utveckla vår föräldrasamverkan. Tidigare lade vi mycket fokus på att få föräldrarna att förstå vår pedagogiska verksamhet. Nu strävar vi mer efter att få dem delaktiga och engagerade för att på så sätt förstå vad vi gör. Vi har utvecklat diskussionskvällar för föräldrarna och följer upp deras önskemål i enkäter och samtal mer direkt och konkret.

20 SID 20 (20) Vår satsning på hälsa och friskvård har gett goda resultat både för barn och personal. Kanske specifikt för oss Vi är inte rädda för insyn. Vårt språkarbete. Vårt friskvårdsarbete för både barn och personal. Samarbetet i vår enhet. Att vi tillvaratar personalens kompetens på ett bra sätt. Att vi hela tiden vill utveckla oss och hitta nya sätt att arbeta på. Utvecklingsområden Pedagogisk dokumentation, reflektionstid. Föräldrasamverkan Matematik och teknik Åtgärder för utveckling Vi behöver bli bättre på att reflektera över vårt arbete. Reflektera med hjälp av bilder och observationer. Vi måste få till bättre struktur och planering för detta. Vi önskar även utveckla vårt arbete med pedagogisk dokumentation. Stationsarbetet med våra gårdar ska utvecklas. Vi ska använda oss av stadsdelens dietist i vårt hälsoarbete. Vi kommer att ha utbildning och fördjupning i Före Bornholm. Vi ska sätta mer fokus på att synliggöra vårt arbete med matematik och teknik. Kulturombuden ska använda den utbildning de fått. Vi ska utveckla vårt arbete med föräldrasamverkan. Vi vill att våra föräldrar ska få större förståelse för våra styrdokument så att de kan få ökat inflytande över verksamheten. Vi håller på att arbeta fram en bättre modell för klagomålshantering. Kvalitetsredovisning upprättad av Annika Kindblom Förskolechef Bilagor