Finansrapport 2012 Januari-augusti

Transkript

1 Finansrapport 2012 Januari-augusti

2 Innehåll Sammanfattning 3 Räntebärande nettoskuld Revidering av prognos räntebärande nettoskuld 4 Resultat 5 Räntenetto 5 Placeringar 5 Låneskuld 6 Ränteutveckling 6 Riskhantering 7 Placeringar 7 Låneskuld 7 Ränte- och finansieringsrisker 8 Valutor och valutasäkring Pågatåg 8 Bilagor 1. Räntebärande tillgångar per 31 augusti Räntebärande skulder per 31 augusti Gällande valutaterminskontrakt SWAPkontrakt Återredovisning av beslut fattade på delegation Ordlista 15 Finansrapport januari-augusti 2012 Grafisk formgivning: Lena Granell, Colloco Grafisk Form Tryck: Servicelaget, Regionservice, Region Skåne

3 finansrapport JANUARI augusti 2012 Sammanfattning Nyupplåning har genomförts hos Nordiska Investeringsbanken om 500 miljoner kronor. Den räntebärande nettoskulden om miljoner kronor vid utgången av april har ökat till miljoner kronor, vilket är 449 miljoner kronor mindre än prognos. Avvikelsen mot prognos beror framallt på att nyupplåningen utfallit 500 miljoner kronor lägre än prognos. Räntenettot har under året utvecklats nära både budget och prognos och uppgår till 91,4 miljoner kronor. Totalt utestående terminskontrakt för tåg uppgår till 90,1 miljoner EUR. Under 2012 förväntas den räntebärande nettoskulden öka med 191 miljoner kronor. Finansverksamheten har hanterats inom tillåtna risklimiter fastställda i Regionstyrelsens riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning. Om inget annat anges avser samtliga belopp i rapporten ställningen per 31 augusti 2012 eller perioden januari-augusti

4 finansrapport JANUARI augusti 2012 Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden har utvecklats 449 miljoner kronor bättre än prognos och uppgår till miljoner kronor. Avvikelsen ligger på både tillgångs- och skuldsidan, den främsta orsaken till avvikelsen är dock att endast 500 miljoner kronor lånats upp under perioden jämfört med prognostiserade 1 miljard kronor. De räntebärande tillgångarna har ökat med 273 miljoner kronor till miljoner kronor, eller cirka 63 miljoner kronor lägre än senaste prognos. Orsaken till att räntebärande tillgångar ökat trots att nyupplåningen bara blivit hälften så stor som förväntat är bland annat att omkostnaderna utfallit lägre än vad prognosen förutspådde samtidigt som inflödet av moms överträffat prognos. Utöver de räntebärande tillgångarna om miljoner kronor har Region Skåne räntefri utlåning i form av förskottering om sammanlagt 290 miljoner kronor till Trafikverket avseende plattformspaketet och till Sjöbo kommun avseende väg 11. De räntebärande skulderna uppgår till miljoner kronor och har ökat med 484 miljoner kronor sedan april. I mitten av juli upptogs första raten av långfristigt lån i Nordiska Investeringsbanken (NIB) om 500 miljoner kronor. I förra prognosen bedömdes att hela det beviljade beloppet, 1 miljard kronor, skulle lyftas i sin helhet under sommaren. Då likviditeten var på en tillfredsställande nivå vid denna tidpunkt, lyftes inte de resterande 500 miljoner kronor förrän i mitten av september i samband med att lån i Depfa Bank och Europeiska Investeringbanken förföll om sammanlagt 580 miljoner kronor. Därutöver har leasingskulden planenligt amorterats med 26 miljoner kronor och checkräkningsskulden har ökat till Region Skånes dotterbolag med 12 miljoner kronor. RÄNTEBÄRANDE SKULDER OCH TILLGÅNGAR 2012 (miljoner kronor) Prognos räntebärande skulder Utfall räntebärande skulder december 2012 januari februari mars Prognos räntebärande tillgångar Utfall räntebärande tillgångar april maj juni juli augusti Prognos nettoskuld/tillgång utfall Utfall nettoskuld/tillgång utfall september oktober november december Revidering av prognos räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden, som i april månads prognos bedömdes uppgå till miljoner kronor vid årsskiftet 2012/2013, beräknas nu i stället öka till miljoner kronor. Nettoskulden kommer därigenom under 2012 att öka med 191 miljoner kronor mot tidigare prognos om en ökning på 78 miljoner kronor, en differens om -113 miljoner kronor. I förutsättningarna till tidigare prognos framgick att handlingsplanerna för en ekonomi i balans till årsskiftet effektueras under 2012 och att verksamheterna därigenom uppvisar ett negativt utfall om -500 miljoner kronor beroende på att alla åtgärder inte får helårseffekt. I detta resultat ingick även de nya löneavtalen för 2012, något som nu är exkluderat ur utfallsprognosen. 4

5 finansrapport JANUARI augusti 2012 Investeringsutgifterna bedöms i förhållande till tidigare prognos bli marginellt lägre och uppgår till miljoner kronor för helåret. Låneskulden bedöms öka netto med 350 miljoner kronor för helåret. Nya lån har upptagits av Nordiska Investeringsbanken om miljoner kronor medan 580 miljoner kronor amorterats avseende äldre lån i Europeiska Investeringsbanken och Depfa. Därutöver sker normal amortering av leasingskulden. Totalt innebär den reviderade prognosen att likviditeten beräknas öka med 158 miljoner kronor, låneskulden med 350 miljoner kronor och nettoskulden med 191 miljoner kronor. Prognosen för den månadsvisa skuld- och tillgångsutvecklingen, som framgår av diagrammet ovan, pekar på ett större likviditetsinflöde under december månad när återbetalningen från AFA förväntas ske. Resultat Räntenetto Räntenettot uppgår till -91,4 miljoner kronor vilket är något sämre än budget men något bättre än prognos. Per siste augusti ändrades prognoserna för både kostnads- och intäktsräntor. Orsakerna är att korta räntor förväntas fortsätta att falla under hösten och att överskottslikviditeten förväntas bli större än vad som tidigare prognostiserats. Prognosen för intäktsräntor har därför höjts med 1 miljon kronor till 26,4 miljoner kronor för helåret. På kostnadssidan har prognosen för leasingräntor sänkts från 70 till 66 miljoner kronor. Sammantaget har helårsprognosen för räntenettot härigenom förbättrats med 5 miljoner kronor och uppgår efter ovanstående ändringar till 135,6 miljoner kronor. RÄNTENETTO 2012 (miljoner kronor) Prognos räntekostnader Utfall räntekostnader Prognos ränteintäkter Utfall ränteintäkter Prognos räntenetto Utfall räntenetto januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Placeringar Penningmarknadsplaceringarna inklusive bankinlåning, har genererat drygt 18,5 miljoner kronor i intäkter vilket är cirka 1,6 miljoner kronor bättre än prognos men 3,6 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen mot budget beror på att räntor på alla löptider fallit avsevärt mer än vad som förväntades vid tidpunkten för budgeten. Placeringsverksamheten och specialinlåning har under året skapat en meravkastning på 4,3 miljoner kronor jämfört med bankinlåning på koncernkontot. Genomsnittsräntan för tillgångarna har sedan april uppgått till 2,20 procent och räntan ligger vid utgången av augusti på 2,17 procent. 5

6 finansrapport JANUARI augusti 2012 RÄNTEUTFALL (procent) 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% Räntebärande tillgångar Jämförelseränta, tillgångar 0% 1,0% 2,0% Jämförelseränta, skulder 3,0% 4,0% 2011 aug september oktober Räntebärande skulder november december 2012 januari februari mars april maj juni juli augusti Jämförelseränta för placeringar utgörs av inlåningsränta på koncernkontot i Swedbank, jämförelseränta för låneskuld utgörs av swapräntekurvan. Jämförelseränta för placeringar utgörs av inlåningsränta på koncernkontot i Swedbank, jämförelseränta för låneskuld utgörs av swapräntekurvan. Låneskuld Under året har räntekostnaderna för den långfristiga låne- och leasingskulden uppgått till 110 miljoner kronor, vilket är något lägre än budget och prognos. Genomsnitträntan på skuldsidan har uppgått till 2,91 procent och ligger vid utgången av augusti på 2,91 procent. På grund av den trögrörlighet räntebindningen medför tar det viss tid innan nedgången i korta marknadsräntor fullt ut slår igenom i räntorna i Region Skånes skuldportfölj. Skillnaden mellan faktisk snittränta i låneskulden och jämförelseräntan ligger på 1,05 procentenheter jämfört 0,79 procentenheter vid utgången av april. Skillnaden har alltså ökat, vilket beror på att marknadsräntorna fallit i snabb takt. Ränteutveckling Svensk ekonomi har länge stått emot oroligheterna i omvärlden men påverkas nu alltmer av den europeiska skuldkrisen och oron i världsekonomin. De tydliga tecknen på en inbromsning i svensk ekonomi, obefintlig inflation och en stark kronkurs gjorde att Riksbanken den 5:e september sänkte reporäntan till 1,25 procent. Riksbanken signalerar för närvarande att reporäntan kommer att ligga kvar på denna nivå fram till mitten av nästa år för att därefter gradvis höjas. Denna syn delas inte av marknaden, som tror på ytterligare en sänkning av reporäntan i december samt att det låga ränteläget kommer att bestå under flera år framöver. Oavsett om man bedömer Riksbanken eller marknadens framtidsförväntningar som mest trovärdiga, torde vi befinna oss i en miljö med låga räntor en bra bit fram i tiden. Sedan april har tremånaders STIBOR, vilken styr räntan i flertalet av Region Skånes långa lån och leasingavtal, fallit med ytterligare 0,24 procentenheter, och 5-årig swapränta har fallit med 0,34 procentenheter. Även räntor på längre löptider har fallit sedan april, vilket är en återspegling av de oroliga framtidsutsikterna. 10-årig swapränta var nere på under 2 procent i början av juni, den lägsta noteringen någonsin. 6

7 finansrapport JANUARI augusti 2012 MARKNADSRÄNTOR (procent) 4,0% 3,5% STIBOR 3M Reporänta SWAP 5Y 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0% 2011 aug september oktober november december 2012 januari februari mars april maj juni juli augusti Riskhantering I bilagorna redovisas fullständig placeringsportfölj och skuldportfölj, samtliga ränteswapavtal samt placeringsbeslut fattade på delegation sedan förra rapporttillfället. Placeringar Placeringsportföljen har fortsatt att minska kontinuerligt, och uppgår för närvarande till endast 340 miljoner kronor. Den genomsnittliga återstående räntelöptiden i placeringarna är väldigt kort och uppgår endast till ett par dagar. För närvarande saknas utrymme att göra längre placeringar, då likviditetsöverskott endast uppstår temporärt i samband med de månatliga utbetalningarna av skatt. För närvarande placeras tillfälliga överskott i första hand på bankkonton med inlåningsvillkor som för närvarande överstiger motsvarande korta placeringar i marknaden. 973 miljoner kronor är placerade på denna typ bankkonton. FÖRFALLOSTRUKTUR (miljoner kronor) Långfristiga lån, reverslån LÖF Finansiell leasing Placeringar Låneskuld I mitten av juli upptogs första delen av långfristigt lån i Nordiska Investeringsbanken (NIB) om 500 miljoner kronor. Lånet löper till , och de fem första åren baseras räntan på tremånaders STIBOR med ett påslag om 0,8 procentenheter. Räntebindningstiden i den totala låne- och leasingskulden ligger på 2,04 år vilket är mitt i det tillåtna intervallet på 1-3 år. Nyupplåningen i juli innebar att räntebindningstiden i den totala låne- och leasingskulden minskade med cirka 0,2 år. I mitten av september kommer resterande lån, med samma villkor som ovan, om 500 miljoner kronor 7

8 finansrapport JANUARI augusti 2012 RÄNTEBINDNING INKLUSIVE SWAP-AVTAL (miljoner kronor) Lån och leasing inklusive swap-avtal Placeringar Exklusive leasingavtal CRC. att betalas ut. Samtidigt förfaller lån i Depfa Bank och Europeiska Investeringbanken (EIB) om sammanlagt 580 miljoner kronor. Sammantaget påverkar nyupplåningen och förfallen räntebindningen negativt med cirka 0,15 år. Inga swapavtal har ingåtts sedan föregående rapport. Med tanke på det rådande ränte läget och swapförfall under hösten kommer dock sannolikt nya swapavtal att ingås innan årsskiftet. Ränte- och finansieringsrisker Regionstyrelsens riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning (RS ) föreskriver följande limiter: Limit Genomsnittlig räntebindningstid placeringar Max 2 år 0,01 år 0,17 år låneskuld 1-3 år 2,04 år 2,41 år Låneskuldens exponering mot Max 50 % av skulden 44,5% 39,0% ränteförändringar inom 12 månader Andel av låneskuld som förfaller inom Max 30 % 20,4% 23,8% en och samma 12-månaders period Risknivåerna ligger inom tillåtna limiter. Leasingavtal avseende CRC är ej medräknat i beräkning av räntebindning eller låneskuldens exponering mot ränteförändringar eftersom kostnader och ränterisker i sin helhet belastar Lunds Universitet. Valutor och valutasäkringar Pågatåg Den svenska kronan har stärkts väsentligt under senaste tertialet. Från mitten på maj till mitten av augusti förstärktes kronan med närmare 1 krona mot EUR, från 9,16 till 8,21. Den sista augusti uppgick kursen vid till 8,35. Kronan har även förstärkts mot USD och GBP, dock inte i samma omfattning. Av ursprunglig beställning av 49 nya Pågatåg kvarstår fyra stycken att betala. De kvarvarande terminssäkringarna för dessa tåg uppgår till 20,1 miljoner EUR. Terminssäkringarna inkluderar belopp om 5 procent av anskaffningsvärdena som ska erläggas efter garantitidens utgång samt vissa innehållna likvider. 8

9 finansrapport JANUARI augusti 2012 Under november månad 2011, i samband med undertecknande av avtal om köp av ytterligare 20 nya Pågatåg, valutasäkrades de framtida betalningarna. Valutaterminskontrakten för dessa tåg uppgår till 103,2 miljoner EUR och är tecknade till en genomsnittskurs om 9,07 exklusive och 9,27 inklusive terminspåslag. Av terminssäkringarna har 33,2 miljoner EUR erlagts i förskottsbetalning motsvarande trettio procent av tågens anskaffningsvärde. Kvarstående terminskontrakt uppgår till 70 miljoner EUR och merparten förväntas utnyttjas i samband med leverans under 2013 och Övriga terminsaffärer som genomförts under året har anpassat valutaterminerna i tiden till de faktiska betalningarna av framförallt tidigare beställda pågatåg (49 stycken). Ingångna, ej utnyttjade, valutaterminskontrakt framgår av bilaga 2 medan samtliga under tertialet ingångna avtal framgår av bilaga 4. VALUTAKURSER (kronor) 12,0 USDSEK EURSEK GBPSEK 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 2011aug september oktober november december 2012 januari februari mars april maj juni juli augusti Kristianstad den 28 september 2012 Ingrid Bengtsson-Rijavec Tf regiondirektör Åke Andersson Tf ekonomidirektör 9

10 bilaga 1 RÄNTEBÄRANDE tillgångar per 31 augusti 2012 Kategori Emittent Rating Belopp Ränta Löptid, år Svenska kommuner, Kommuninvest Summa kommuner 0 (Limiter: Max 200 mkr per emittent, max löptid 5 år) Statligt eller kommunalt helägda bolag Summa statliga, kommunala bolag 0 (Limiter: Max 100 mkr per emittent, max löptid 5 år) Säkerställda obligationer (Limiter: max 200 Mkr per emittent, max löptid 5 år) Summa säkerställda obligationer 0 Svensk bank, försäkringsinstitut, bolåneinstitut (Limiter: 1000 mkr totalt, max Nordea (deposit) K ,51 0,0 200 Mkr per koncern, max Summa bank, försäkring, bolåneinstitut löptid 1 år) Svenska eller utländska företag (Limiter: 500 mkr totalt, max Apoteket AB K ,88 0,0 100 Mkr per företag, max Summa svenska eller utländska företag löptid 3 månader) SUMMA PLACERINGAR Bankkonton m m Specialinlåning konto Swedbank ,17 Specialinlåning konto DNB ,31 bankkonton övrigt Summa bankkonto mm SUMMA LIKVIDA MEDEL Räntebärande fordringar Dotterbolags andel i koncernkonto Utlämnade lån Summa räntebärande fordringar SUMMA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR

11 BILAGA 1 RÄNTEBÄRANDE skulder per 31 augusti 2012 Kategori Långivare Belopp Ränta Förfallodatum Låneskuld Depfa Bank , European Investment Bank , European Investment Bank , European Investment Bank , Nordic Investment Bank , Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag , Summa låneskuld Leasingskuld SEB Finans, Öresundståg , SEB Finans, P-hus Lund , DAL Nordic Finance, CRC , SEB Finans, P-hus Helsingborg , SEB Finans, Öresundståg , Sv. Exportkredit, Öresundståg , Handelsbanken Finans, Öresundståg , Summa leasingskuld SUMMA LÅNE- OCH LEASINGSKULD Övriga räntebärande Utnyttjad checkkredit 0 skulder Dotterbolags andel i koncernkonto Summa övriga skulder SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD

12 bilaga 2 Nedanstående valutaterminskontrakt har ingåtts för att eliminera valutarisken för deltagande i EU-projekt, Skånetrafikens framtida betalningar av Pågatåg och biljettsystem samt för att säkra Skåne Cares framtida intäkter. Gällande valutaterminskontrakt Motpart Affärsdag Slutförfallodag Belopp valuta Valuta Motbelopp SEK Spotkurs Terminskurs SEB EUR ,27 8,2821 SEB EUR ,0309 9,15111 SEB EUR ,27 8,2955 SEB EUR ,592 9,743 SEB EUR ,5765 8,6488 NORDEA EUR ,078 9,26 NORDEA EUR ,057 9,276 SEB EUR ,592 9,809 SEB EUR ,0845 9,362 NORDEA EUR ,084 9,3735 SEB EUR ,0309 9,3283 SEB EUR ,0585 9,3758 NORDEA EUR ,078 9,426 SEB EUR ,592 9,8595 SEB GBP , ,

13 BILAGA 3 Nedan redovisas samtliga ingångna och gällande derivatkontrakt. Kontrakten har ingåtts i syfte att förlänga räntebindningen så att denna hålls inom det intervall som Region Skånes finanspolicy föreskriver. Swapkontrakt Instrument Motpart Regionen Regionen Belopp Affärsdag Slutförfall erhåller betalar Mkr Ränteswap SEB Rörlig ränta 4,04% Ränteswap SEB Rörlig ränta 4,82% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,31% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,03% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 3,36% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,86% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,99% Ränteswap Danske Bank Rörlig ränta 2,59% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,66% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,86% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,06% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,43% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,79% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 3,02% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,16% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,30% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,26% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,76% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,65% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,67% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,48% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,27% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,29% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,56% Summa

14 bilaga 4 Återredovisning av beslut fattade på delegation Emittent Motpart Affärsdag Slutförfall Nominellt belopp Ränta Placeringar - köp Apoteket Handelsbanken ,89 Handelsbanken Handelsbanken ,62 Apoteket Handelsbanken ,91 Apoteket Handelsbanken ,90 Apoteket Handelsbanken , Placeringar - försäljningar 0 Nyupptagna långfristiga lån Nordiska Investeringsbanken NIB ,89 (NIB) 0 Derivatkontrakt - nyteckning Instrument 0 Derivatkontrakt - stängning Instrument 0 Valutaterminer Motpart Affärsdag Slutförfall Belopp valuta Spotkurs EUR SEB ,91496 EUR SEB ,86000 EUR SEB ,86000 EUR SEB ,86000 EUR SEB ,87269 EUR SEB ,86000 EUR SEB ,87850 EUR SEB ,57650 EUR SEB ,57650 EUR SEB ,27000 EUR SEB ,27000 EUR SEB ,27000 EUR SEB ,

15 bilaga 5 ordlista Finansiellt leasingavtal Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren Swapräntekurva Visar en ögonblicksbild över swapräntor på olika löptider. Grafen i diagram Ränteutfall Region Skåne är korrigerad för limiterna i Regionstyrelsens föreskrifter för medelsförvaltning och har en genomsnittlig löptid på 2 år. Ränteswap Swappar är finansiella instrumet som innebär ett byte av kassaflöden mellan två parter på ett underliggande nominellt belopp. Ett swapavtal kan innebära att en part med ett rörligt kassaflöde byter till ett fast kassaflöde med en annan part. Genom att ingå swapavtal förändras portföljens räntebindning utan att underliggande lån eller leasingavtal behöver förändras. Valutasäkring Valutakurser fluktuerar ständigt. En valutasäkring innebär att man redan då skuld/fordran uppstår i utländsk valuta låser in valutakursen som används vid den framtida betalningen. Syftet att göra valutasäkringar är att skapa förutsägbarhet. Räntebärande skulder Summan av långfristiga lån, finansiella leasingavtal, dotterbolagsskulder samt utnyttjad checkkredit. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar, postväxlar samt värdepapper (t ex kommuncertifikat, obligationer) Räntebärande tillgångar Summan av placeringar, bankinlåning, dotterbolagsfordringar samt räntebärande utlämnade lån. STIBOR STIBOR står för Stockholm Interbank Offered Rate, den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar mellan varandra på olika löptider. STIBOR Fixing är den räntesats som utgör genomsnittet av de räntesatser som noteras dagligen av utvalda banker i Sverige. STIBOR används ofta som referensränta i lån, leasingavtal eller placeringar med rörlig ränta. Räntebindningstid Den genomsnittliga räntelöptiden i samtliga lån, finansiella leasingavtal och derivatkontrakt eller placeringar. Ju längre räntebindning, desto mindre känsliga är räntekostnaderna (eller ränteintäkterna på tillgångssidan) för förändringar i marknadsräntorna. Kapitalbindning Anger hur lång tid till exempel ett lån är bundet enligt avtal. I syfte att begränsa eventuella svårigheter att uppta lån i framtiden (refinansieringsrisk) anges limiter för kapitalbindningen, till exempel hur stor andel av låneportföljen som får falla inom en viss tidsperiod. Räntenetto I räntenettot medräknas endast Region Skånes ränteintäkter och räntekostnader. I finansnettot medtas även bland annat rearesultat vid avyttring av finansiella anläggningtillgångar, avskrivningar på finansiella anläggningtillgångar samt kreditivränta. 15

16 Region Skåne Kristianstad Telefon: