Finansrapport Januari-December

Transkript

1 Finansrapport 2016 Januari-December

2 Innehåll Sammanfattning 3 Räntebärande nettoskuld Räntebärande tillgångar 5 Räntebärande skulder 5 Prognos räntebärande nettoskuld 6 Resultat 7 Räntenetto 7 Placeringar 7 Låneskuld 7 Riskhantering 8 Ränterisk 8 Finansieringsrisk 9 Valutarisk 9 Likviditets- och kreditrisk 10 Bilagor Bilaga1: Räntebärande tillgångar och skulder Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt 13 Bilaga 3: Ränteswapkontrakt 13 Bilaga 5: Ordlista 14 2

3 Sammanfattning Den räntebärande nettoskulden har under 2016 ökat med 757 miljoner kronor och uppgår till miljoner kronor. Två femåriga gröna obligationer har emitterats på dels 775 miljoner kronor med rörlig ränta, initialt -0,21 procent, dels 425 miljoner kronor med fast ränta, 0,33 procent. Räntenettot har under året utvecklats något bättre än budgeten. Totalt utestående terminskontrakt för tåg och datorer uppgår till 116 miljoner EUR motsvarande miljoner SEK. Under 2016 har två avtal om att binda räntan i låneskulden tecknats, 100 miljoner kronor i 10 år till räntan 0,80 procent samt 200 miljoner kronor i 9 år till räntan 0,67 procent. Under 2017 förväntas den räntebärande nettoskulden öka med 399 miljoner kronor varav likviditeten väntas minska med 623 miljoner kronor till miljoner kronor. Finansverksamheten har hanterats inom tillåtna risklimiter fastställda i Regionstyrelsens riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning. Om inget annat anges avser samtliga belopp i rapporten ställningen per 31 december 2016 eller perioden januari-december

4 Miljoner kronor INVESTERARRAPPORT 2016 Räntebärande nettoskuld 2016 Den räntebärande nettoskulden, exklusive pensionsskulden, uppgår till miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 757 miljoner kronor sedan årsskiftet. De räntebärande tillgångarna har ökat med 62 miljoner kronor till miljoner kronor, medan skulderna ökat med 819 miljoner kronor till miljoner kronor Förändring Låne- och leasingskuld Inlåning från bolagen Summa räntebärande skulder Likviditet Utlåning till bolagen Utlåning övrigt Räntebärande tillgångar Räntebärande nettoskuld Ökningen av den räntebärande nettoskulden beror på att medel som genererats av verksamheten om 1,9 miljarder kronor, d v s resultat, avskrivningar och pensionsavsättningar/betalningar, inte räckt till att för att finansiera investeringsverksamheten inklusive utbetalningen till ESS om 2,7 miljarder kronor. I prognosen i augusti bedömdes att nettoskulden skulle försämras med miljoner kronor. Utfallet om 757 miljoner är därigenom cirka 500 miljoner kronor bättre än förväntat. Avvikelsen kan förklaras med att resultatprognosen i augusti om -160 mkr vänts till ett överskott om 103 miljoner kronor, en förbättring med 263 miljoner kronor samtidigt som kapitalbindningen är cirka 250 miljoner kronor bättre än prognos. Utöver avvikelsen för nettoskulden finns ytterligare avvikelser mot prognos för både likviditeten och låneskulden som inte påverkar nettoskulden. Avvikelserna består av att både nyupplåningen och likviditeten är cirka 400 miljoner kronor högre på grund av den osäkerhet som fanns om investeringsbidraget till pågatågen på cirka 640 mkr skulle inbetalas under 2016 från staten eller ej. För att säkerställa betalningsberedskapen i Region Skåne lyftes 400 miljoner kronor extra i den upplåning som genomfördes i oktober månad genom emission av gröna obligationer. Statsbidraget utbetaldes så småningom av staten den 21 december vilket medför att likviditetsöverskottet som uppkom på grund av den extra upplåningen kommer att användas till 2017 års investeringar. Därigenom minskar upplåningsbehovet 2017 med motsvarande belopp. Sammantaget är likviditeten 911 miljoner kronor högre än vad prognosen förutsatte Utfall och prognos räntebärande tillgångar och skulder 2016 Räntebärande tillgångar prognos Räntebärande skulder prognos Nettolåneskuld prognos Räntebärande tillgångar utfall Räntebärande skulder utfall Nettolåneskuld utfall 4

5 Räntebärande tillgångar Vid årsskiftet är hela likviditeten om miljoner kronor placerade på bankkonton med en inlåningsränta på noll procent. Utöver likviditeten finns räntebärande utlåning till bolagen om 22 miljoner kronor samt räntebärande utlåning till stiftelsen Skånska Landskap om 38 mkr, vilket medför en räntebärande tillgång om miljoner kronor. Utöver de räntebärande tillgångarna om miljoner kronor har Region Skåne räntefri utlåning om sammanlagt 304 miljoner kronor i huvudsak i form av förskottering till Trafikverket avseende Pågatåg Nordost. Trafikverket har under året återbetalat 53 miljoner kronor avseende Pågatåg Nordost samt kvarstående räntefri utlåning om 29 miljoner avseende Riksväg 21 Vanneberga-Önnestad. Räntebärande skulder Under hösten har ramverket för gröna obligationer färdigställts. Ramverket anger bland annat vilken typ av koldioxidreducerande investeringar Region Skåne kan finansiera via gröna obligationer. Ramverket har underställts ett externt certifieringsföretag, Cicero, som tilldelat ramverket betyget mörkgrönt, vilket är det bästa betyget i en tregradig skala. Bedömningen grundar sig även på Region Skånes övriga miljöarbete. Med ramverket som underlag har tillfällig kortfristig certifikatsupplåning i oktober ersatts av långfristig upplåning genom emission av gröna obligationer via MTNprogrammet. Två gröna obligationer emitterades med fem års löptid, en på nominellt 425 miljoner kronor med fast ränta, och en på nominellt 775 miljoner kronor med rörliga ränta. Obligationen med rörlig ränta emitterades till initial ränta om -0,21 procent och med en överkurs om 28 miljoner kronor, vilken periodiseras över obligationens återstående löptid. Den fasta emitterades till räntan 0,33 procent vilket innebär att snittupplåningsräntan på de båda emissionerna är -0,02 procent, vilket innebär att lånen initialt inte medför någon kostnad. Upplåningen genomfördes med investeringarna i rättspsykiatriskt centrum, sex vindkraftverk samt nya pågatåg som underlag. Upplåningen och investeringarna återredovisas avseende kostnader och minskade CO2-utsläpp till investerarna i form av ett investerarbrev, se grön bilaga. Den initiala tillfälliga certifikatupplåningen till negativ ränta, -0,50 procent i genomsnitt, medförde att Region Skåne erhöll 2,9 miljoner kronor för att låna. Den långfristiga låneskulden, inklusive periodiserade överkurser, uppgår till miljoner kronor. Under året har leasingskulden planenligt amorterats med 434 miljoner kronor och uppgår till 1491 miljoner kronor. Under 2017 beräknas amorteringar uppgå till 248 miljoner kronor. Emissionen av gröna obligationer har ökat den långfristiga låneskulden med miljoner kronor under året. Den planenliga leasingamorteringen tillsammans med en ökning av internlåneskulden gentemot helägda dotterbolag gör att årets sammantagna ökning av räntebärande skulden uppgår till 819 miljoner kronor. Låne- och leasingskulden om miljoner kronor tillsammans med räntebärande inlåning från bolagen om 350 miljoner kronor medför en räntebärande skuld om miljoner kronor vid årsskiftet. I bilaga redovisas fullständig placerings- och skuldportfölj samt gällande ränteswappar. Beslut fattade på delegation sedan förra rapporttillfället redovisas i särskilt delegationsärende. 5

6 Miljoner kronor INVESTERARRAPPORT 2016 Prognos räntebärande nettoskuld 2017 En ny likviditetsprognos för 2017 har upprättats vilken utgår från budget 2017 justerat med hittills kända avvikelser. Budgeten förutsatte en ökning av nettolåneskulden om 900 miljoner kronor medan den nya prognosen slutar på en ökning om 400 miljoner kronor, en förbättring med 500 miljoner kronor. Då samtidigt ingående nettoskuld är cirka 600 miljoner kronor bättre än förväntat väntas nettoskulden vid utgången av året vara cirka miljoner kronor lägre än vad budgeten förutsatte. Ingångsläget, med en likviditet som är 911 miljoner kronor högre än budgeterat och ett kassaflöde som är 500 bättre än budgeterat, medför att nyupplåningen i budgeten om miljoner kronor inte behöver verkställas med nuvarande förutsättningar. Den nya prognosen pekar på en kvarvarande kassabehållning miljoner kronor vid årets slut utan upplåning. Anledningen till att prognosen för 2017 är kraftigt uppjusterad är det förbättrade ingångsläget från 2016 men även ett förbättrat kassaflöde för Som nämnts tidigare är ingångslikviditeten 911 miljoner kronor bättre vid årsskiftet än förväntat, en likviditet som kan användas till investeringsutgifter 2017 för att ändå ha knappt miljoner kronor kvar vid årets slut. Avseende 2017 års kassaflöde har investeringsutgifterna reviderats vilket pekar på att utfallet inte blir så högt som budgeterat, prognosen är nedjusterad med cirka 150 miljoner kronor. Nya skatteprognoser visar också att likvida flödet för skatteinbetalningarna förbättras med 135 miljoner kronor. Även resultatet bedöms förbättras med knappt 130 miljoner kronor baserat på lägre pensionskostnader och högre skatteintäkter. Då inte någon ny prognos upprättats för förvaltningarna resultat är inte dessa beaktade i likviditetsprognosen vilket kan förändra förutsättningarna för upplåningsbehovet. Därigenom förväntas den räntebärande nettoskulden totalt öka med 399 miljoner kronor från till miljoner kronor varav likviditeten minskar med 623 Mkr från 1911 till 1288 miljoner kronor. Huvudorsaken till att nettolåneskulden ökar är densamma som för utfallet 2016, det vill säga att medel genererade av verksamheten inte räcker till att för att finansiera investeringsverksamheten. Prognos räntebärande tillgångar och skulder Räntebärande tillgångar prognos Nettolåneskuld prognos Räntebärande skulder prognos 6

7 Resultat Räntenetto Miljoner kronor Årsbudget Prognos Avvikelse Periodbudget Periodutfall Avvikelse Räntekostnader 64,0 59,5 4,5 64,0 60,6 3,4 Ränteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 1,1 Räntenetto 64,0 59,5 4,5 64,0 59,5 4,5 Räntenettot uppgår till -59,5 miljoner kronor vilket är 4,5 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen mellan budget och prognos ligger på skuldsidan. Placeringar Några placeringar i penningmarknaden har inte förekommit, eftersom räntor för kortfristiga placeringar varit negativa hela året. De flesta banker har under hela året valt att ta betalt för inlåning i form av minusränta. Swedbank och i viss utsträckning också Den Norske Bank erbjuder fortfarande en inlåningsränta på noll procent. Överskottslikviditet har därför behållits på bankkonto till 0 procents ränta. Låneskuld Under året har räntekostnaderna för den långfristiga låne- och leasingskulden uppgått till 60,6 miljoner kronor, vilket är 3,4 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror främst på den extrema ränteutvecklingen under året med negativa räntor. Genomsnittsräntan för den totala låneskulden uppgick 2016 till 1,35 procent Räntekostnad lån, % 0,16 Räntekostnad leasing, % -0,25 Räntekostnad netto swapkontrakt, % 2,73 Räntekostnad total skuld inkl. ränteswapkontrakt, % 1,35 Avkastning placeringar och bank, % 0,00 Finansnettot har också belastats på grund av gällande redovisningsregler för swapavtal, den så kallade säkringsredovisningen. På grund av att det i några låneavtal finns räntegolv, d v s att räntan aldrig kan bli negativ och att Region Skåne därigenom skulle få pengar för att låna, medan det i swapavtalen inte finns några sådana räntegolv, matchas inte betalningsströmmarna från swapparna gentemot lånen. Den del av swapportföljen som inte matchar andelen lån med räntegolv har därför marknadsvärderats vilket inneburit en kostnad då det samtidigt finns orealiserade förluster i swapportföljen. Av det negativa marknadsvärdet för swapparna i tabell nedan har 23 Miljoner kronor kostnadsförts 2016 och 54 miljoner kronor totalt. Om räntorna stiger innebär detta att uppbokningen återförs och förbättrar resultatet. Ränteswapkontrakten, som förlänger den genomsnittliga löptiden i låneportföljen, har medfört utökade räntekostnader under 2016 med 61 Miljoner kronor då de långa räntorna varit högre än de korta. Låne- och leasingskuldens över- eller undervärden, -39 respektive +8 Miljoner kronor enligt tabell, resultatförs inte. 7

8 Miljoner kronor INVESTERARRAPPORT 2016 Eftersom Region Skåne hade hela likviditeten på konton i bank vid årsskiftet har inte någon värdering till verkligt värde för placeringsportföljen påverkat resultatet. Bokfört Bokfört värde inkl Verkligt Övervärden / värde upplupen ränta värde undervärden Låneskuld Leasingskuld Swapkontrakt Total låneportfölj Placeringsportfölj Netto Riskhantering Ränterisk All likviditet finns på bankkonto och är omedelbart tillgänglig. För låneskulden gäller ett riktvärde om 2 år i genomsnittlig räntelöptid med en tillåten avvikelse inom intervallet 1 till 3 år samt att högst 50 procent av låneskulden får exponeras mot ränteförändringar det kommande året. Finansiell leasing jämställs med övrig upplåning och omfattas av samma limiter som låneskulden. De faktiska värdena vid årsskiftet framgår av tabell nedan Räntebindningstid lån och leasing, år -0,6 Räntebindningstid swapkontrakt, år -2,1 Räntebindningstid lån inkl. ränteswapkontrakt, år -2,7 Räntebindningstid likviditet, år 0 Räntebindningstid nettoskuld, år -4,5 Exponering mot ränteförändring inom 1 år % 41,2 Andel av låne- och leasingskuld som förfaller inom en och 24,3 samma 12-månaders period % Totalt har ränteswapkontrakt tecknats om Miljoner kronor i avsikt att uppnå rätt ränteförfalloprofil och genomsnittlig återstående löptid. Ränteswapkontrakten förlänger den genomsnittliga räntelöptiden i låneskulden med 2,1 år till 2,7 år Fördelning räntebindning i låneskulden, inkl. swapavtal Exkl. leasingavtal CRC. 8

9 Miljoner kronor INVESTERARRAPPORT 2016 Räntebindningstiden avgör hur snabbt en ränteförändring påverkar finansnettot. Med ovanstående räntebindning påverkar en höjning av räntan med en procentenhet på balansdagen finansnettot med nedanstående belopp Kommande året Låneskuld, mkr -25,6 Leasingskuld, mkr -8,2 Ränteswapkontrakt, mkr +18,9 Total låneportfölj -14,9 Placeringar, konton mkr +11,3 Nettoskuld, mkr -3,6 Finansieringsrisk Förfallostrukturen för låne- och leasingportfölj samt placeringsportföljen/ kassalikviditeten framgår nedan Förfallostruktur för lån och placeringar Placeringar & kassalikviditet Långfristiga lån Finansiell leasing Vid årsskiftet uppgick andelen förfallande låneskulder inom en och samma 12- månaderperiod till 24 procent vilket ligger inom limiten 30 procent i riktlinjerna. Under nästa år är det framförallt några leasingavtal som upphör där restvärdena inlöses. Förfalloprofilen för låneskuld och placeringar framgår av diagram ovan. Vid årsskiftet uppgick kapitalbindningen för låneskulden till 5,1 år. Tillgängliga likvida medel, som ska uppgå till minst Miljoner kronor, uppgick till Miljoner kronor. Förutom redovisad likviditet inkluderas i tillgänglig likviditet även outnyttjad checkräkningskredit om Miljoner kronor samt det under året tecknade låneavtal med Europeiska Investeringsbanken om Miljoner kronor med ny- och ombyggnationen på Helsingborgs sjukhusområde som underlag. Region Skåne kan klara sina betalningsåtaganden, trots ett stort negativt rörelsekapital, på grund av ett jämnt inflöde av säkra intäkter och outnyttjade bekräftade krediter om Miljoner kronor. Valutarisk Alla lån i låneportföljen är upptagna i svenska kronor. Identifierade större avtal inom koncernen i utländsk valuta har valutasäkrats. 9

10 Identifierade avtal är bland annat anskaffningen, genom utnyttjande av option, av ytterligare 30 pågatåg där valuta säkrats för betalnings- och leveransplanen där de första tågen levererades i slutet av 2016 och de sista i början av procent av investeringsutgiften har redan erlagts i förskott för samtliga 30 tåg. I december 2016 levererades och betalades de två första tågen. Kvarvarande terminer uppgår till 116 miljoner EUR motsvarande miljoner SEK. Utöver tågen har betalningar för 2016 års utbyte av datorer valutasäkrats där 0,9 miljoner USD kvarstår vilket motsvarar 8 miljoner SEK års utbyte förväntas valutasäkras i januari Då kronan försvagats mot både USD och EUR sedan säkringstillfället finns ett orealiserat övervärde i valutaterminerna om 8 miljoner kronor vid årsskiftet. Säkringsvärde inkl. Marknadsvärde Marknadsvärde Övervärde / terminspris avistakurser inkl. terminskurser undervärde Ingångna, ej utnyttjade valutaterminskontrakt framgår av bilaga 2. Likviditets- och Kreditrisk Likviditeten placeras i penningmarknaden utifrån krav på kreditvärdighet samt även i vissa fall med löptids- och beloppsbegränsningar. Innehavet per kategori redovisas i bilaga 1. Vid årsskiftet hade samtliga motparter i ingångna derivatavtal en kreditvärdighet om A eller högre (Standard & Poor s) 10

11 Bilagor Bilaga 1: Räntebärande tillgångar och skulder RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR Kategori Emittent Rating Belopp Ränta Förfall Placeringar 0 SUMMA PLACERINGAR 0 Bankkonton mm Specialinlåning konto Swedbank A ,00 Specialinlåning konto DNB A ,00 Bankkonton övrigt ,00 Summa bankkonto mm SUMMA LIKVIDA MEDEL Räntebärande fordringar Dotterbolags andel i koncernkonto Utlämnade lån Summa räntebärande fordringar SUMMA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR 11

12 RÄNTEBÄRANDE SKULDER Kategori Långivare Belopp Ränta Förfallodatum Banklån European Investment Bank , Nordic Investment Bank , Nordic Investment Bank , Summa banklån MTN-lån MTN-lån , MTN-lån , MTN-lån , MTN-lån , Summa låneskuld Leasingskuld SEB Finans, Öresundståg , SEB Finans, P-hus Lund , DAL Nordic Finance, CRC , SEB Finans, P-hus Helsingborg , SEB Finans, Öresundståg , Handelsbanken Finans, Öresundståg , Summa leasingskuld SUMMA LÅNE- & LEASINGSKULD skulder Dotterbolags andel i koncernkonto Summa övriga skulder SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD

13 Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt Nedanstående valutaterminskontrakt har ingåtts för att eliminera valutarisken för Skånetrafikens framtida betalningar av Pågatåg. Motpart Affärsdag Slutförfallodag Belopp valuta Valuta Motbelopp SEK Spotkurs Terminskurs NORDEA EUR , ,69000 NORDEA EUR , ,69000 SEB EUR , ,51000 NORDEA EUR , ,37160 NORDEA EUR , ,37160 SEB EUR , ,27450 SEB EUR , ,53493 SEB EUR , ,54703 SEB EUR , ,56133 SEB EUR , ,58073 SEB EUR , ,60023 SEB USD , ,79110 Bilaga 3: Ränteswapkontrakt Nedan redovisas samtliga ingångna och gällande räntederivatkontrakt. Kontrakten har ingåtts i syfte att förlänga räntebindningen så att denna hålls inom det intervall som Regionens finanspolicy föreskriver. Instrument Motpart Regionen Regionen Belopp, mkr Affärsdag Slutförfall erhåller betalar Ränteswap Danske Bank Rörlig ränta 2,59% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 1,58% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,99% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,27% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,13% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 3,36% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,48% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,56% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,65% Ränteswap Swedbank Rörlig ränta 0,54% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,76% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,67% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 1,94% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,07% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,01% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,51% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,87% Ränteswap SEB Rörlig ränta 1,35% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 0,67% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 0,80% Summa

14 Bilaga 5: Ordlista Finansiellt leasingavtal Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren Kapitalbindning Anger hur lång tid till exempel ett lån är bundet enligt avtal. I syfte att begränsa eventuella svårigheter att uppta lån i framtiden (refinansieringsrisk) anges limiter för kapitalbindningen, till exempel hur stor andel av låneportföljen som får falla inom en viss tidsperiod. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar, postväxlar samt värdepapper (t.ex. kommuncertifikat, obligationer) Räntebindningstid Den genomsnittliga räntelöptiden i samtliga lån, finansiella leasingavtal och derivatkontrakt eller placeringar. Ju längre räntebindning, desto mindre känsliga är räntekostnaderna (eller ränteintäkterna på tillgångssidan) för förändringar i marknadsräntorna. Räntebärande tillgångar Summan av placeringar, bankinlåning, dotterbolagsfordringar samt räntebärande utlämnade lån. Räntebärande skulder Summan av långfristiga lån, finansiella leasingavtal, dotterbolagsskulder samt utnyttjad checkkredit. Räntenetto I räntenettot medräknas endast Region Skånes ränteintäkter och räntekostnader. I finansnettot medtas även bl.a. rearesultat vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, avskrivningar på finansiella anläggningstillgångar samt kreditivränta. Ränteswap Swappar är finansiella instrument som innebär ett byte av kassaflöden mellan två parter på ett underliggande nominellt belopp. Ett swapavtal kan innebära att en part med ett rörligt kassaflöde byter till ett fast kassaflöde med en annan part. Genom att ingå swapavtal förändras portföljens räntebindning utan att underliggande lån eller leasingavtal behöver förändras. STIBOR STIBOR står för Stockholm Interbank Offered Rate, den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar mellan varandra på olika löptider. STIBOR Fixing är den räntesats som utgör genomsnittet av de räntesatser som noteras dagligen av utvalda banker i Sverige. STIBOR används ofta som referensränta i lån, leasingavtal eller placeringar med rörlig ränta. Swapräntekurva Visar en ögonblicksbild över swapräntor på olika löptider. Grafen i diagram Ränteutfall Region Skåne är korrigerad för limiterna i Regionstyrelsens föreskrifter för medelsförvaltning och har en genomsnittlig löptid på 2 år. Valutasäkring Valutakurser fluktuerar ständigt. En valutasäkring innebär att man redan då skuld/fordran uppstår i utländsk valuta låser in valutakursen som används vid den framtida betalningen. Syftet att göra valutasäkringar är att skapa förutsägbarhet. 14

15 15

16 16

17 INVESTERARRAPPORT

18 Innehåll Sammanfattning 3 Mörkgrön certifiering 4 Region Skånes första obligation 4 Utvalda projekt 4 Ekonomi 4 Vindkraftverk 5 Rättspsykiatriskt centrum 5 Pågatåg 6 Bilagor Bilaga1: Räntebärande tillgångar och skulder Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt 13 Bilaga 3: Ränteswapkontrakt 13 Bilaga 5: Ordlista 14 18

19 Sammanfattning Region Skånes ramverk för gröna obligationer har av Cicero erhållit omdömet mörkgrönt Den första gröna obligationen på miljoner kronor emitterades i oktober 2016 Emissionen finansierade framförallt Hållbar kollektivtrafik och transporter, hållbart byggande och förnybar energi Investeringar har genomförts i nya vindkraftverk, plushuset rättspsykiatriskt centrum och 30 nya regionaltåg Vindkraftverken minskar miljöbelastningen med cirka ton CO2 / år. Rättspsykiatriskt centrum tillför energi med 2 kwh / m 2 30 nya pågatåg, varav två togs i drift 2016, reducerar CO2-utsläppen per personkm med drygt 99% jämfört med bil. Om inget annat anges avser investerarrapporten ställning per 31 december 2016 eller perioden januari-december

20 20 Mörkgrön certifiering Under 2016 har Region Skåne arbetat med att upprätta ramverk för Gröna obligationer. Ramverket, som färdigställdes vid halvårsskiftet, underställdes sedan Cicero för utvärdering. Cicero är ett oberoende miljö- och klimatforskningsinstitut vid universitetet i Oslo, som utvärderar ramverken genom att lämna en s.k. second opinion med omdömena mörkgrön, mellangrön eller ljusgrön. Region Skåne har fått omdömet mörkgrönt bland annat beroende på nedanstående faktorer: Ambitiöst miljöprogram ISO certifierad Avsiktsförklaringar om fossilbränslefria fjärrvärmeleveranser Hög andel fossilfria drivmedel i kollektivtrafiken På god väg mot målsättningen fossilbränslefritt Region Skåne Det framhålls också av Cicero att det inte finns några uppenbara svagheter i Region Skånes ramverk för Gröna obligationer. Region Skånes första gröna obligation Hela 2016 års upplåning genomfördes genom att Region Skåne i oktober emitterade sin första gröna obligation för finansiering av olika miljö- och klimatprojekt inom bland annat hållbart byggande, förnybar energi och hållbara kollektivtrafik och transporter. Emissionen föregicks av en investerarpresentation för att beskriva dels Region Skåne som sedan 2015 är ny aktör på kapitalmarknaden men också vårt specifika miljöarbete och de utvalda investeringarna för emissionen. Den 10 oktober öppnades böckerna för bud i emissionen om 1 miljard kronor. Böckerna fylldes snabbt och var snart i stort sett dubbelt övertecknade. Region Skåne bestämde då att utöka emissionen med 200 miljoner kronor. Transaktionen uppgick såldes till totalt 1,2 miljarder kronor delat på 775 miljoner kronor med rörlig ränta och 425 miljoner kronor med fast ränta och fördelat på cirka 15 investerare. För att vara en relativt ny aktör ser Region Skåne emissionen som en stor framgång. Region Skånes gröna obligationer Mkr Emitterad Förfaller ISIN SE SE Utvalda projekt Likviden från de gröna obligationerna är öronmärkta för att finansiera gröna projekt i enlighet med Region Skånes ramverk för gröna obligationer. I en process har Finansavdelningen tillsammans med Region Skånes miljöavdelningar gjort urvalet för investeringarna till den gröna obligationen. Investeringarna främjar en hållbar tillväxt och bidrar till minskade koldioxidutsläpp i linje med Region Skånes övergripande mål. Projekten kan rikta sig mot Hållbart byggande Förnybar energi Anpassning av byggnader Hållbar kollektivtrafik och hållbara transporter Energisparåtgärder Fördelningen av första emissionen på de olika områdena framgår av diagrammet Hållbar kollektivtrafik och transporter -50% Hållbart byggande -32% Förnybar energi -18% Ekonomi Nedan redovisas i tabellform vilka objekt den första gröna obligationsemissionen finansierat eller delfinansierat (tkr). Därefter följer en beskrivning och redovisning för de olika projekten samt vilken miljöpåverkan investeringarna medför.

21 FINANSIERING GRÖNA OBLIGATIONER Region Skåne (ISIN SE ) Region Skåne (ISIN SE ) FÖRBRUKNING GRÖNA INVESTERINGAR Vindkraftverk 6 st Ianspråktagen finansiering Balans 0 Rästtspsykiatribyggnad i Trelleborg Ianspråktagen finansiering Balans 0 Beräknat Förbrukat Beräknat Totalt t o m regionaltåg (pågatåg) Ingående balans Ianspråktagen finansiering Utgående Balans Summa investerat Summa finansierat Balans Vindkraftverk Region Skåne beslutade 2013 att Region Skåne ska ta ett större ansvar för sin egen elproduktion. Initiativ togs till att inleda en upphandling för att Region Skåne ska äga egen producerad vindkraftsel som motsvarar 40 procent av det egna elbehovet. Utgångspunkterna för arbetet var att Region Skåne ska producera vindkraftsel motsvarande 40 procent av det egna behovet (motsvarar ca MWh) och tillföra det allmänna elnätet förnybar energi i motsvarande omfattning. Den totala investeringen i vindkraft uppgår till 252 Mkr Från slutet av januari äger Region Skåne sex vindkraftverk i Fröreda i Småland och under 2016 producerade verken totalt 62 GWh el som tillfördes det allmänna elnätet. Produktionen på 62 GWh innebär minskad klimatbelastning med cirka ton CO2 / år. Läs mer: news/tag/vindkraft Rättspsykiatriskt centrum Region Skåne har byggt en ny anläggning för högspecialiserad rättspsykiatrisk vård, forskning och utbildning i Trelleborg. Investeringen för RPC uppgick till 456 Mkr. Rättspsykiatriskt centrum är Sveriges största passiv- och plusenergihus samt certifierad som Miljöbyggnad, nivå Guld. Det innebär att byggnaden är mycket energieffektiv med egenproducerad förnybar energi som ger ett överskott om två kilowattimmar per kvadratmeter och år. Därmed uppnår RPC kraven för plusenergihus. Om RPC hade byggts enligt standardkraven i BBR 19 med en specifik energianvändning på 32 kwh/m 2 skulle utsläppen ha motsvarat cirka 7 ton CO2 per år. Eftersom RPC är ett plusenergihus är 21

22 den specifika energianvändningen + 2 kwh/m 2 och därmed 0 i årligt utsläpp av CO2. RPC värms och kyls med geoteknik och ventilation. Solfångare täcker varmvattenbehovet mellan mars och september. Vindkraftverk på tomten och solceller på taket producerar egen el. Hela energibehovet täcks av lokalt producerad energi och det uppstår även ett energiöverskott vilket innebär att RPC uppnår värden för plusenergihus. Läs mer: blikationer_dokument/folder_rpc.pdf?highlight=r%c3 %a4ttspsykiatriskt+centrum alla tåg drivs med el genereras heller inga avgaser. År 2015 hade Pågatågen cirka 22 miljoner resenärer, motsvarande cirka 670 miljoner personkilometer. Målsättningen år 2025 är att alla 99 Pågatågen har fullt utnyttjande med cirka 45 miljoner resenärer, motsvarande cirka personkilometer, vilket är en ökning med 94 %. Läs mer: Kontaktperson: Lennart Henricson lennart.henricson@skane.se Pågatåg Region Skåne tecknade 2006 avtal om leveranser av 49 nya pågatåg som ersättning för 25 äldre tåg. I avtalet ingick också optioner att kunna avropa totalt 108 tåg. De första 49 tågen levererades från maj 2010 till april Därefter avropades ytterligare 20 tåg som levererats i juni 2013 till oktober Ytterligare en option har utnyttjats för anskaffande av 30 tåg för leverans november 2016 till januari 2019 vilka också utgör underlag för den gröna obligationen i emitterad under Under slutet av 2016 levererades och betalades 2 stycken pågatåg vilket tillsammans med hittills betalda förskott för samtliga 30 tåg innebär att 696 Mkr erlagts t o m De äldre pågatågen har avyttrats vilket innebär att Region Skåne på 9 år utökar regionaltågsflottan från 25 äldre tåg till 99 nya tåg med en kapacitet som per tåg är cirka 40 % större än tidigare. De nu beställda tågen ska dels användas för utökad kapacitet på befintliga banor men även som ny kapacitet på nya bansträckningar. Skånetrafikens alla tåg drivs med grön Bra Miljövalsel. I förhållande till att resa med bil, 146 g CO2 / personkilometer, är motsvarande utsläpp för tågen 0,45 g CO2 / person km, vilket innebär 99,7 % minskade CO2-utsläpp. Då 22

23

24 FINANSRAPPORT JANUARI-DECEMBER