Finansrapport Januari-April

Transkript

1 Finansrapport 2018 Januari-April

2 Innehåll Sammanfattning 3 Räntebärande nettoskuld Räntebärande tillgångar 5 Räntebärande skulder 5 Prognos räntebärande nettoskuld Resultat 6 Räntenetto 6 Placeringar 6 Låneskuld 6 Riskhantering 7 Ränterisk 7 Finansieringsrisk 8 Valutarisk 9 Likviditets- och kreditrisk 10 Bilagor Bilaga1: Räntebärande tillgångar och skulder Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt 13 Bilaga 3: Ränteswapkontrakt 13 Bilaga 4: Ordlista 14 Bilaga 5: Investerarrapport

3 Sammanfattning Den räntebärande nettoskulden har under 2018 ökat med 548 miljoner kronor och uppgår till miljoner kronor. Hittills under 2018 har endast kortfristig upplåning skett, via emission av certifikat. Räntenettot har under året utvecklats bättre än budget. Totalt utestående terminskontrakt för tåg uppgår till 68 miljoner EUR motsvarande 657 miljoner SEK. Inga nya ränteswapavtal har tecknats sedan föregående finansrapport. Under 2018 förväntas den räntebärande nettoskulden öka med miljoner kronor varav likviditeten väntas minska med 503 miljoner kronor till miljoner kronor. Finansverksamheten har hanterats inom tillåtna risklimiter fastställda i Regionstyrelsens riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning. Om inget annat anges avser samtliga belopp i rapporten Region Skånes ( ) ställning per 30 april 2018 eller perioden januari-april

4 Miljoner kronor Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 548 miljoner kronor sedan årsskiftet. De räntebärande tillgångarna har minskat med 312 miljoner kronor till miljoner kronor medan skulderna ökat med 236 miljoner kronor till miljoner kronor Förändring Låne- och leasingskuld Inlåning från bolagen Summa räntebärande skulder Likviditet Utlåning till bolagen Utlåning övrigt Räntebärande tillgångar Räntebärande nettoskuld Ökningen av den räntebärande nettoskulden beror på att medel från verksamheten, d v s resultat, avskrivningar, pensionsavsättningar och förändringar i skulder/fordringar endast genererat likviditet till knappt hälften av investeringsnivån, som uppgår till Mkr. Resterande del har täckts med befintlig likviditet, som minskat med 315 Mkr från till miljoner kronor samt med nettoupplåning om 242 Mkr. Trots detta är både resultatet och investeringsnivån bättre än vad likviditetsprognosen förutsatte. Upplåningen planerades vara cirka 550 Mkr högre vid aprils månads utgång och även om investeringsnivån varit hög har den inte nått upp till den bedömda nivån. Av årets budgeterade investeringar om drygt 5 miljarder kronor har hittills drygt 1 miljard utbetalats. Detta föranleder också en prognosjustering av årsprognosen Utfall och prognos räntebärande tillgångar och skulder 2018 Räntebärande tillgångar prognos Räntebärande skulder prognos Nettolåneskuld prognos Räntebärande tillgångar utfall Räntebärande skulder utfall Nettolåneskuld utfall 4

5 Räntebärande tillgångar Hela likviditeten om miljoner kronor är placerade på bankkonton med en inlåningsränta på noll procent. Utöver likviditeten finns räntebärande utlåning till bolagen om 45 miljoner kronor samt räntebärande utlåning till stiftelsen Skånska Landskap om 38 mkr samt reverslån gentemot Business Region Skåne om 4 miljoner kronor vilket medför en räntebärande tillgång om miljoner kronor. Utöver de räntebärande tillgångarna har Region Skåne räntefri utlåning om sammanlagt 248 miljoner kronor i huvudsak i form av förskottering till Trafikverket avseende Pågatåg Nordost. Räntebärande skulder Under våren har tillfällig kortfristig certifikatsupplåning om sammanlagt 1 miljard kronor genomförts vid tre tillfällen. Nuvarande certifikatsupplåning uppgår till 700 miljoner kronor och löper fram till mitten av juni. Upplåningen i certifikat sker fortfarande till negativa räntor vilket medfört att Region Skåne erhållit 1,1 Mkr för upplåningen. Den kortfristiga upplåningen planeras att ersättas av långfristig upplåning innan sommaren. Under året har leasingskulden planenligt amorterats med 206 miljoner kronor, främst via slutamortering i leasingavtal i SEB, och uppgår till miljoner kronor. Den totala låneskulden, inklusive kortfristiga upplåning, uppgår till miljoner kronor. I bilaga redovisas fullständig placerings- och skuldportfölj samt gällande ränteswappar och valutaterminer. Beslut fattade på delegation sedan förra rapporttillfället redovisas i särskilt delegationsärende. Prognosjustering räntebärande nettoskuld 2018 En översyn av likviditetsprognosen för 2018 har genomförts vilken utgår från budget 2018 justerat med hittills kända avvikelser. Budgeten 2018 förutsatte en upplåning om miljoner kronor med en likviditet om miljoner kronor kvar vid årets slut. Den nya prognosen pekar på att upplåningen är kvar på ungefär samma nivå men med stora inbördes förändringar. De huvudsakliga anledningarna till att prognosen för 2018 justeras är dels ett förbättrat ingångsläge från 2017 genom en likviditet som är 501 miljoner kronor bättre än vad budgeten förutsatte. Resultatprognosen för 2018 har däremot försämrats från ett budgeterat överskott om 395 Mkr till ett prognostiserat underskott om 526 Mkr, d v s 921 Mkr måste täckas likviditetsmässigt. Även om förvaltningarnas prognoser för investeringar ligger i nivå med budget, drygt 5 miljarder kronor, har endast drygt en miljard investerats under det första kvartalet. Därför görs en central bedömning att hela investeringsramen inte kommer att utnyttjas och därför görs en neddragning av investeringsnivån till 4,5 miljarder kronor i likviditetsprognosen. Med dessa nya förutsättningar förväntas den räntebärande nettoskulden totalt vara i stort sett oförändrad jämfört med föregående prognos. Likviditeten minskar med 503 Mkr från till miljoner kronor och den externa låneskulden ökar med Mkr från Mkr till Mkr. Huvudorsaken att nettoskulden ökar är att medel genererade av verksamheten inte räcker till att för att finansiera investeringsverksamheten. 5

6 Region Skåne ska också till investerarna i Region Skånes gröna obligationer lämna investerarrapport årligen och publicera rapporten på hemsidan. Investerarrapporten för 2017 biläggs Finansrapporten. Resultat Räntenetto Miljoner kronor Årsbudget Prognos Avvikelse Periodbudget Periodutfall Avvikelse Räntekostnader -67,9-60,8 7,1-22,6-16,8 5,8 Ränteintäkter 1,1 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Räntenetto -66,8-59,7 7,1-22,6-16,8 5,8 Räntenettot uppgår till -16,8 miljoner kronor vilket är 5,8 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Avvikelsen mellan budget och prognos ligger helt på skuldsidan Placeringar Några placeringar i penningmarknaden har inte förekommit, eftersom räntor för kortfristiga placeringar varit negativa hela året. De flesta banker tar betalt för inlåning i form av minusränta men på grund av avtal om finansiella tjänster med Swedbank erbjuder banken fortfarande en inlåningsränta på noll procent. Överskottslikviditet har därför behållits på bankkonto till 0 procents ränta. Eftersom Region Skåne hade hela likviditeten på konton i bank vid årsskiftet har inte någon värdering till verkligt värde för placeringsportföljen påverkat resultatet. 6 Låneskuld Under året har räntekostnaderna för den långfristiga låne- och leasingskulden uppgått till 16,8 miljoner kronor, vilket är 5,8 miljoner kronor lägre än budget. Den relativt stora avvikelsen förklaras dels av ränteutvecklingen, samt dels senareläggning av budgeterad, ny långfristig upplåning. Den tillfälliga kortfristiga upplåningen har genomförts till negativ ränta vilket minskat räntekostnaderna med 1,3 miljoner kronor. Genomsnittsräntan för den totala låneskulden har under året uppgått till 1,09 % Räntekostnad lån, % 0,08 Räntekostnad leasing, % -0,32 Räntekostnad netto swapkontrakt, % 2,27 Räntekostnad total skuld inkl. ränteswapkontrakt, % 1,09 Avkastning placeringar och bank, % 0,00 Finansnettot har också påverkats på grund av gällande redovisningsregler för swapavtal, den så kallade säkringsredovisningen. På grund av att det i några låneavtal finns räntegolv, d v s att räntan aldrig kan bli negativ och att

7 Region Skåne därigenom skulle få pengar för att låna, medan det i swapavtalen inte finns några sådana räntegolv, matchas inte betalningsströmmarna från swapparna gentemot lånen. Den del av swapportföljen som inte matchar andelen lån med räntegolv har därför marknadsvärderats vilket inneburit en kostnad då det samtidigt finns orealiserade förluster i swapportföljen. På grund av stigande räntor under 2018 har 25,0 miljoner kronor, vilka kostnadsfördes under 2016 och 2017, kunnat återföras och genererat minskade kostnader i resultatet. Kvarstående skuld att återföra uppgår till 8,2 miljoner kronor, vilket kommer att ske i takt med att räntorna återgår till ett normalläge. Ränteswapkontrakten, som förlänger den genomsnittliga löptiden i låneportföljen, har medfört utökade räntekostnader under 2018 med 17,8 Miljoner kronor då de långa räntorna varit högre än de korta. Eftersom Region Skåne hade hela likviditeten på konton i bank vid årsskiftet har inte någon värdering till verkligt värde för placeringsportföljen påverkat resultatet. Riskhantering Ränterisk All likviditet finns på bankkonto och är omedelbart tillgänglig. För låneskulden gäller ett riktvärde om 2 år i genomsnittlig räntebindningstid med en tillåten avvikelse inom intervallet 1 till 3 år samt att högst 50 procent av låneskulden får exponeras mot ränteförändringar det kommande året. Finansiell leasing jämställs med övrig upplåning och omfattas av samma limiter som låneskulden. De faktiska värdena vid tertialskiftet framgår av tabell nedan Räntebindningstid lån och leasing, år -1,40 Räntebindningstid swapkontrakt, år -1,29 Räntebindningstid lån inkl. ränteswapkontrakt, år -2,69 Räntebindningstid likviditet, år 0 Räntebindningstid nettoskuld, år -3,70 Exponering mot ränteförändring inom 1 år % 18,9 Andel av låne- och leasingskuld som förfaller inom en 26,3 och samma 12-månaders period % Totalt har ränteswapkontrakt tecknats om Miljoner kronor i avsikt att uppnå rätt ränteförfalloprofil och genomsnittlig återstående löptid. Ränteswapkontrakten förlänger den genomsnittliga räntebindningstiden i låneskulden med 1,29 år till 2,69 år. Under 2018 har inga nya derivatkontrakt ingåtts. 7

8 Miljoner kronor Fördelning räntebindning i låneskulden, inkl. swapavtal Exkl. leasingavtal CRC. Räntebindningstiden avgör hur snabbt en ränteförändring påverkar finansnettot. Med ovanstående räntebindning påverkar en höjning av räntan med en procentenhet på balansdagen finansnettot med nedanstående belopp. Kommande året, Mkr Certifikat -6,1 Låneskuld -20,8 Leasingskuld -5,2 Ränteswapkontrakt 16,1 Total låneportfölj -15,9 Placeringar, konton 8,5 Nettoskuld 7,4 Finansieringsrisk Förfallostrukturen för låne- och leasingportfölj samt placeringsportföljen/ kassalikviditeten framgår nedan. 8

9 Miljoner kronor Förfallostruktur för lån och placeringar Placeringar & kassalikviditet Långfristiga lån Finansiell leasing Per april uppgick andelen förfallande låneskulder inom en och samma 12- månaderperiod till 26 procent vilket ligger inom limiten 30 procent i riktlinjerna. Förfalloprofilen för låneskuld och placeringar framgår av diagram ovan. Per december uppgick kapitalbindningen för låneskulden till 4,1 år. Tillgängliga likvida medel, som ska uppgå till minst Miljoner kronor, uppgick till Miljoner kronor. Förutom redovisad likviditet inkluderas i tillgänglig likviditet även outnyttjad checkräkningskredit om Miljoner kronor samt det tecknade låneavtalet med Europeiska Investeringsbanken om Miljoner kronor med ny- och ombyggnationen på Helsingborgs sjukhusområde som underlag. Region Skåne kan klara sina betalningsåtaganden, trots ett stort negativt rörelsekapital, på grund av ett jämnt inflöde av säkra intäkter och outnyttjade bekräftade krediter om Miljoner kronor. Valutarisk Alla lån i låneportföljen är upptagna i svenska kronor. Identifierade större avtal inom koncernen i utländsk valuta har valutasäkrats. Identifierade avtal är bland annat anskaffningen, genom utnyttjande av option, av ytterligare 30 pågatåg där valuta säkrats för betalnings- och leveransplanen från slutet av 2016 till början av procent av investeringsutgiften har erlagts i förskott under 2014/2015 för samtliga 30 tåg. I december 2016 levererades och betalades de två första tågen och fram till april 2018 har ytterligare 13 tåg för 53 miljoner euro betalats. Kvarvarande terminer uppgår till 68 miljoner EUR motsvarande 657 mijoner SEK. Då kronan försvagats mot både USD och EUR sedan säkringstillfället finns ett orealiserat övervärde i valutaterminerna om 59 miljoner kronor. Säkringsvärde Marknadsvärde Övervärde / terminspris terminspris undervärde Ingångna, ej utnyttjade valutaterminskontrakt framgår av bilaga 2. 9

10 Likviditets- och Kreditrisk Likviditeten placeras i penningmarknaden utifrån krav på kreditvärdighet samt även i vissa fall med löptids- och beloppsbegränsningar. Vid årsskiftet fanns endast placeringar på bankkonton. Specifikation återfinns i bilaga 1. Vid tertialskiftet hade samtliga motparter i ingångna derivatavtal en kreditvärdighet om A eller högre (Standard & Poor s). 10

11 Bilagor Bilaga 1: Räntebärande tillgångar och skulder RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR Kategori Emittent Rating Belopp Ränta Förfall Placeringar 0 SUMMA PLACERINGAR 0 Bankkonton mm Specialinlåning konto Swedbank A ,00 Specialinlåning konto DNB A1 0 0,00 Bankkonton övrigt ,00 Summa bankkonto mm SUMMA LIKVIDA MEDEL Räntebärande fordringar Dotterbolags andel i koncernkonto Utlämnade lån Summa räntebärande fordringar SUMMA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR 11

12 RÄNTEBÄRANDE SKULDER Kategori Långivare Belopp Ränta Förfallodatum Banklån European Investment Bank , Nordic Investment Bank , Summa banklån Certifikatslån Danske Bank , SEB , Summa certifikatslån MTN-lån MTN-lån , MTN-lån , MTN-lån , MTN-lån , Summa MTN-skuld Leasingskuld SEB Finans, P-hus Lund , DAL Nordic Finance, CRC , SEB Finans, P-hus Helsingborg , SEB Finans, Öresundståg , Summa leasingskuld SUMMA LÅNE- & LEASINGSKULD Övriga skulder Dotterbolags andel i koncernkonto Summa övriga skulder SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD

13 Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt Nedanstående valutaterminskontrakt har ingåtts för att eliminera valutarisken för Skånetrafikens framtida betalningar av Pågatåg. Motpart Affärsdag Slutförfallodag Belopp valuta Valuta Motbelopp SEK Spotkurs Terminskurs SEB EUR ,15 10,15 SEB EUR , ,41316 SEB EUR , ,58073 SEB EUR , ,60023 SEB EUR ,53 9,5363 SEB EUR ,8959 9, Bilaga 3: Ränteswapkontrakt Nedan redovisas samtliga ingångna och gällande räntederivatkontrakt. Kontrakten har ingåtts i syfte att förlänga räntebindningen så att denna hålls inom det intervall som Regionens finanspolicy föreskriver. Instrument Motpart Regionen Regionen Belopp, mkr Affärsdag Slutförfall erhåller Betalar, % Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,99% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,27% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,13% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 3,36% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,48% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,56% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,65% Ränteswap Swedbank Rörlig ränta 0,54% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,76% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,67% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 1,94% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,07% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,01% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 0,16% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,51% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 0,18% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,87% Ränteswap SEB Rörlig ränta 1,35% Ränteswap SEB Fast ränta -0,19% Summa

14 Bilaga 4: Ordlista Finansiellt leasingavtal Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren Kapitalbindning Anger hur lång tid till exempel ett lån är bundet enligt avtal. I syfte att begränsa eventuella svårigheter att uppta lån i framtiden (refinansieringsrisk) anges limiter för kapitalbindningen, till exempel hur stor andel av låneportföljen som får förfalla inom en viss tidsperiod. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar, postväxlar samt värdepapper (t.ex. kommuncertifikat, obligationer) Räntebindningstid Den genomsnittliga räntelöptiden i samtliga lån, finansiella leasingavtal och derivatkontrakt eller placeringar. Ju längre räntebindning, desto mindre känsliga är räntekostnaderna (eller ränteintäkterna på tillgångssidan) för förändringar i marknadsräntorna. Räntebärande tillgångar Summan av placeringar, bankinlåning, dotterbolagsfordringar samt räntebärande utlämnade lån. Räntebärande skulder Summan av långfristiga lån, finansiella leasingavtal, dotterbolagsskulder samt utnyttjad checkkredit. Pensionsskuld ingår således inte i räntebärande skulder. Räntenetto I räntenettot medräknas endast Region Skånes ränteintäkter och räntekostnader. I finansnettot medtas även bl.a. rearesultat vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, avskrivningar på finansiella anläggningstillgångar samt kreditivränta. Ränteswap Swappar är finansiella instrument som innebär ett byte av kassaflöden mellan två parter på ett underliggande nominellt belopp. Ett swapavtal kan innebära att en part med ett rörligt kassaflöde byter till ett fast kassaflöde med en annan part. Genom att ingå swapavtal förändras portföljens räntebindning utan att underliggande lån eller leasingavtal behöver förändras. STIBOR STIBOR står för Stockholm Interbank Offered Rate, den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar mellan varandra på olika löptider. STIBOR Fixing är den räntesats som utgör genomsnittet av de räntesatser som noteras dagligen av utvalda banker i Sverige. STIBOR används ofta som referensränta i lån, leasingavtal eller placeringar med rörlig ränta. Swapräntekurva Visar en ögonblicksbild över swapräntor på olika löptider. Valutasäkring Valutakurser fluktuerar ständigt. En valutasäkring innebär att man redan då skuld/fordran uppstår i utländsk valuta låser in valutakursen som används vid den framtida betalningen. Syftet att göra valutasäkringar är att skapa förutsägbarhet. 14

15 15

16 16

17 INVESTERARRAPPORT

18 Innehåll Sammanfattning 19 Mörkgrön certifiering 20 Region Skånes första obligation 20 Utvalda projekt 20 Ekonomi 20 Vindkraftverk 21 Rättspsykiatriskt centrum 21 Pågatåg 22 18

19 Sammanfattning Inga nya obligationer har emitterats under Region Skånes ramverk för gröna obligationer har av Cicero erhållit omdömet mörkgrönt Den första gröna obligationen på miljoner kronor emitterades i oktober 2016 Emissionen finansierade framförallt Hållbar kollektivtrafik och transporter, hållbart byggande och förnybar energi Investeringar har genomförts i nya vindkraftverk, plushuset rättspsykiatriskt centrum och 30 nya regionaltåg Vindkraftverken minskar miljöbelastningen med cirka ton CO2/år. Rättspsykiatriskt centrum tillför energi med 2 kwh/m 2 30 nya Pågatåg, varav två togs i drift 2016, reducerar CO2-utsläppen per personkilometer med drygt 99 procent jämfört med bil. Om inget annat anges avser investerarrapporten ställning per 31 december 2017 eller perioden januari-december

20 Mörkgrön certifiering Under 2016 arbetade Region Skåne med att upprätta ramverk för Gröna obligationer. Ramverket, som färdigställdes vid halvårsskiftet, underställdes sedan Cicero för utvärdering. Cicero är ett oberoende miljö- och klimatforskningsinstitut vid universitetet i Oslo, som utvärderar ramverken genom att lämna en s.k. second opinion med omdömena mörkgrön, mellangrön eller ljusgrön. Region Skåne har fått omdömet mörkgrönt bland annat beroende på nedanstående faktorer: Ambitiöst miljöprogram ISO certifierad Avsiktsförklaringar om fossilbränslefria fjärrvärmeleveranser Hög andel fossilfria drivmedel i kollektivtrafiken På god väg mot målsättningen fossilbränslefritt Region Skåne Det framhålls också av Cicero att det inte finns några uppenbara svagheter i Region Skånes ramverk för Gröna obligationer. Region Skånes första gröna obligation Hela 2016 års upplåning genomfördes genom att Region Skåne i oktober emitterade sin första gröna obligation för finansiering av olika miljö- och klimatprojekt inom bland annat hållbart byggande, förnybar energi och hållbara kollektivtrafik och transporter. Emissionen föregicks av en investerarpresentation för att beskriva dels Region Skåne, som sedan 2015 är ny aktör på kapitalmarknaden, men också vårt specifika miljöarbete och de utvalda investeringarna för emissionen. Den 10 oktober öppnades böckerna för bud i emissionen om 1 miljard kronor. Böckerna fylldes snabbt och var snart i stort sett dubbelt övertecknade. Region Skåne bestämde då att utöka emissionen med 200 miljoner kronor. Transaktionen uppgick således till totalt 1,2 miljarder kronor fördelat på 775 miljoner kronor med rörlig ränta och 425 miljoner kronor med fast ränta. Totalt fick 15 investerare tilldelning i emissionen. För att vara en relativt ny aktör ser Region Skåne emissionen som en stor framgång. Region Skånes gröna obligationer Mkr Emitterad Förfaller ISIN SE SE Utvalda projekt Likviden från de gröna obligationerna är öronmärkta för att finansiera gröna projekt i enlighet med Region Skånes ramverk för gröna obligationer. I en process har Finansavdelningen tillsammans med Region Skånes miljöavdelningar gjort urvalet för investeringarna till den gröna obligationen. Investeringarna främjar en hållbar tillväxt och bidrar till minskade koldioxidutsläpp i linje med Region Skånes övergripande mål. Projekten kan rikta sig mot Hållbart byggande Förnybar energi Anpassning av byggnader Hållbar kollektivtrafik och hållbara transporter Energisparåtgärder Fördelningen av första emissionen på de olika områdena framgår av diagrammet Hållbar kollektivtrafik och transporter -50% Hållbart byggande -32% Förnybar energi -18% Ekonomi Nedan redovisas i tabellform vilka objekt den första gröna obligationsemissionen finansierat eller delfinansierat (tkr). 20

21 Beräknat Använt Använt Beränknat Beräknat Totalt t o m FINANSIERING GRÖNA OBLIGATIONER Region Skåne (ISIN SE ) Region Skåne (ISIN SE ) FÖRBRUKNING GRÖNA INVESTERINGAR Vindkraftverk 6 st Ianspråktagen finansiering Balans 0 Rästtspsykiatribyggnad i Trelleborg Ianspråktagen finansiering Balans 0 30 regionaltåg (pågatåg) Ingående balans Ianspråktagen finansiering Utgående Balans Summa investerat Summa finansierat Balans Saldo på kontot för Gröna obligationer Saldo på kontot för Gröna obligationer Investeringsprojekt Nedan följer en beskrivning och redovisning av de olika projekten. Klimatpåverkan och energianvändning är beräknad utifrån ramverket Position Paper on Green Bonds Impact Reporting som antogs av Nordic Public Sector Issuers (NPSI) i oktober Vindkraftverk Region Skåne beslutade 2013 att Region Skåne ska ta ett större ansvar för sin egen elproduktion. Initiativ togs till att inleda en upphandling för att Region Skåne ska äga egen producerad vindkraftsel som motsvarar 40 procent av det egna elbehovet. Utgångspunkterna för arbetet var att Region Skåne ska producera vindkraftsel motsvarande 40 procent av det egna behovet (motsvarar ca MWh) och tillföra det allmänna elnätet förnybar energi i motsvarande omfattning. Den totala investeringen i vindkraft uppgår till 252 Mkr Från slutet av januari äger Region Skåne sex vindkraftverk i Fröreda i Småland och under 2017 producerade verken totalt 67 GWh el som tillfördes det allmänna elnätet. Minskad klimatpåverkan: Typ av elproduktion CO 2 -utsläpp (ton) Baslinje: Europeisk elmix* Vindkraft 0 CO 2 -besparing *Enl. NPSI:s ramverk (2017): 380 g CO 2 /kwh Läs mer: Sex nya vindkraftverk ska minska elkostnader Mynewsdesk 2. Rättspsykiatriskt centrum Region Skåne har byggt en ny anläggning för hög-specialiserad rättspsykiatrisk vård, forskning och utbildning i Trelleborg. Investeringen för RPC uppgick till 456 Mkr. Rättspsykiatriskt centrum är Sveriges största passiv- och plusenergihus samt certifierad som Miljöbyggnad, nivå Guld. Det innebär att byggnaden är mycket energieffektiv med egenproducerad förnybar energi som ger ett överskott om två kilowattimmar per kvadratmeter och år. Därmed uppnår RPC kraven för plusenergihus. 21

22 Enligt Boverkets Byggregler (BBR) är standardkravet för specifik energianvändning i lokaler med elvärme 55 kwh/m 2. RPC, som är ett plusenergihus, har en specifik energianvändning på +2 kwh/m 2. Detta innebär att byggnaden producerar mer energi än vad den använder, och nettoanvändningen av energi blir därmed positiv. RPC värms och kyls med geoteknik och ventilation. Solfångare täcker varmvattenbehovet mellan mars och september. Vindkraftverk på tomten och solceller på taket producerar egen el. Hela energibehovet täcks av lokalt producerad energi och det uppstår även ett energiöverskott vilket innebär att RPC uppnår värden för plusenergihus. Energibesparing: Byggstandard Årlig energianvändning (kwh)*** Baslinje: Boverkets Byggregler* RPC** kwh-besparing *55 kwh/m 2 **+2 kwh/m 2 ***Beräknat på RPC:s yta ( m 2 ) Läs mer: Om Rättspsykiatriskt centrum Trelleborg Framtidens Vårdmiljö 3. Pågatåg Region Skåne tecknade 2006 avtal om leveranser av 49 nya Pågatåg som ersättning för 25 äldre tåg. I avtalet ingick också optioner att kunna avropa totalt 108 tåg. De första 49 tågen levererades från maj 2010 till april Därefter avropades ytterligare 20 tåg som levererats i juni 2013 till oktober Ytterligare en option har utnyttjats för anskaffande av 30 tåg för leverans november 2016 till januari 2019 vilka också utgör underlag för den gröna obligationen emitterad under avyttrats vilket innebär att Region Skåne på nio år utökat regionaltågsflottan från 25 äldre tåg till 99 nya tåg med en kapacitet som per tåg är cirka 40 procent högre än tidigare. De nu beställda tågen ska dels användas för utökad kapacitet på befintliga banor, dels som ny kapacitet på nya bansträckningar. Skånetrafikens alla tåg drivs med grön Bra Miljövalsel. Att resa med bil genererar 146 gram koldioxid per personkilometer medan tågen endast genererar 0,67 gram koldioxid per personkilometer. Detta innebär 99,5 procent minskade koldioxidutsläpp. Då alla tåg drivs med el genereras heller inga avgaser. Under 2017 utfördes cirka 25,5 miljoner resor med Skånetrafikens 80 stycken Pågatåg, vilket motsvarar cirka 766 miljoner personkilometer. Motsvarande sträcka för 11 av de 30 tåg som hittills införskaffats inom ramen för de gröna obligationerna har utifrån detta beräknats till cirka 105 miljoner personkilometer. Minskad klimatpåverkan: Färdmedel CO 2 -utsläpp (ton) Baslinje: Bil* Pågatåg** 71 Minskning *146 g CO 2 /pkm **0,67 g CO 2 /pkm Läs mer: Skånetrafiken-Miljö och hållbarhet Kontaktperson: Lennart Henricson lennart.henricson@skane.se Under slutet av 2016 och under 2017 levererades och betalades elva Pågatåg vilket, tillsammans med hittills betalda förskott för samtliga 30 tåg, innebär att miljoner kronor spenderats till och med De äldre Pågatågen har 22

23 23

24 24