Finansrapport Januari-December

Transkript

1 Finansrapport 2018 Januari-December

2 Innehåll Sammanfattning 3 Räntebärande nettoskuld Räntebärande tillgångar 5 Räntebärande skulder 5 Prognos räntebärande nettoskuld Resultat 6 Räntenetto 6 Placeringar 6 Låneskuld 7 Riskhantering 8 Ränterisk 8 Finansieringsrisk 9 Valutarisk 10 Likviditets- och kreditrisk 10 Bilagor Bilaga1: Räntebärande tillgångar och skulder Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt 13 Bilaga 3: Ränteswapkontrakt 13 Bilaga 4: Ordlista 15 Bilaga 5: Investerarrapport 2

3 Sammanfattning Den räntebärande nettoskulden har under 2018 ökat med miljoner kronor och uppgår till miljoner kronor. Under 2018 har både kort- och långfristig upplåning skett, via emission av certifikat och gröna obligationer samt via upptagande av lån hos Europeiska Investeringsbanken. Räntenettot har under året utvecklats bättre än budget. Totalt utestående terminskontrakt för tåg uppgår till 13 miljoner EUR motsvarande 134 miljoner SEK. Inga nya ränteswapavtal har tecknats under året. Under 2019 förväntas den räntebärande nettoskulden öka med miljoner kronor till miljoner kronor varav likviditeten minskar med 762 miljoner kronor Finansverksamheten har hanterats inom tillåtna risklimiter fastställda i Regionstyrelsens riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning. Om inget annat anges avser samtliga belopp i rapporten ställningen per 31 december 2018 eller perioden januari-december

4 Miljoner kronor Räntebärande nettoskuld 2018 Den räntebärande nettoskulden uppgår till miljoner kronor, vilket innebär en ökning med miljoner kronor sedan årsskiftet. De räntebärande tillgångarna har ökat med 230 miljoner kronor till miljoner kronor och skulderna med miljoner kronor till miljoner kronor Förändring Låne- och leasingskuld Inlåning från bolagen Summa räntebärande skulder Likviditet Utlåning till bolagen Utlåning övrigt Räntebärande tillgångar Räntebärande nettoskuld Ökningen av den räntebärande nettoskulden beror på att medel som genererats av den löpande verksamheten om miljoner kronor, d v s resultat och andra ej kassflödespåverkande poster såsom avskrivningar och pensionsavsättningar, inte räckt till att för att finansiera investeringarna om miljoner kronor. Mellanskillnaden har täckts med upplåning vilket medfört att låneskulden ökat från till miljoner kronor. I jämförelse med budget och de likviditetsprognoser som upprättats under året kan konstateras avvikelser. Budgeten förutsatte en nettoupplåning om miljoner kronor medan utfallet blev miljoner kronor. Avvikelserna består på den negativa sidan framför allt av att resultatet inte nått upp till budgeterat resultat, -485 miljoner kronor, och på den positiva sidan av att investeringarna inte genomförts i förväntad omfattning, miljoner kronor. Samtidigt är likviditeten 258 miljoner kronor bättre än budgeterat Utfall och prognos räntebärande tillgångar och skulder 2018 Räntebärande tillgångar prognos Räntebärande skulder prognos Nettolåneskuld prognos Räntebärande tillgångar utfall Räntebärande skulder utfall Nettolåneskuld utfall 4

5 Räntebärande tillgångar Hela likviditeten om miljoner kronor är placerade på bankkonton med en inlåningsränta på noll procent. Utöver likviditeten finns räntebärande utlåning till bolagen om 13 miljoner kronor, räntebärande utlåning till stiftelsen Skånska Landskap om 38 miljoner kronor samt reverslån gentemot Business Region Skåne om 4 miljoner kronor vilket medför en räntebärande tillgång om miljoner kronor. Utöver de räntebärande tillgångarna har Region Skåne räntefri utlåning om sammanlagt 171 miljoner kronor i huvudsak i form av förskottering till Trafikverket avseende Pågatåg Nordost. Räntebärande skulder Tillfällig kortfristig certifikatsupplåning ersattes av långfristig upplåning i början av sommaren genom två emissioner av gröna obligationer om sammanlagt miljoner kronor. På samma sätt ersattes certifikatsupplåning under hösten med upptagande av långfristigt lån om 400 miljoner kronor i Europeiska Investeringsbanken. Lånet, som löper med fast ränta, lyftes i mitten av november genom utnyttjande av befintlig låneram avseende ombyggnad av Helsingborgs lasarett. I november genomfördes ny kortfristig certifikatsupplåning om 600 miljoner kronor. Lånet löper till räntan -0,63 % och förfaller i början av februari Under året har leasingskulden planenligt amorterats med 232 miljoner kronor och uppgår till Miljoner kronor. Den totala låneskulden, inklusive kortfristig upplåning, uppgår till miljoner kronor. Under 2019 beräknas leasingskulden amorteras med 71 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor avser slutamortering av leasingavtal i SEB. Låneskulden beräknas under 2019 amorteras med 600 miljoner kronor, MTN-lån 101 förfaller till betalning i november I bilaga redovisas fullständig placerings- och skuldportfölj samt gällande ränteswappar och valutaterminer. Beslut fattade på delegation sedan förra rapporttillfället redovisas i särskilt delegationsärende. Prognos räntebärande nettoskuld 2019 En ny likviditetsprognos för 2019 har upprättats vilken utgår från budget 2019 justerat med hittills kända avvikelser. Budgeten 2019 förutsatte en upplåning om miljoner kronor med en likviditet om miljoner kronor kvar vid årets slut. Den nya prognosen pekar på att upplåningen nu kan begränsas till miljoner kronor, vilket innebär att den nya prognosen förbättrats med knappt 500 miljoner kronor jämfört med budget. Den huvudsakliga anledningen till att prognosen för 2019 är uppjusterad är det förbättrade ingångsläget från Som nämnts ovan är likviditeten 762 miljoner kronor bättre vid årsskiftet än förväntat, en likviditet som med 477 miljoner kronor kan användas till att minska upplåningen för investeringsutgifter 2019 och ändå ha miljoner kronor kvar i likviditet vid årets slut. En del av den förbättrade 5

6 Miljoner kronor ingångslikviditeten, 285 miljoner kronor, har redan förbrukats i januari som en kapitalbindningseffekt. Eftersom det inte föreligger några nya prognoser från förvaltningarna avseende resultat och investeringar är dessa poster oförändrade jämfört med budget. Därigenom förväntas den räntebärande nettoskulden totalt öka med miljoner kronor från till miljoner kronor varav likviditeten minskar med 762 miljoner kronor från till miljoner kronor. Huvudorsaken att nettoskulden ändå ökar är densamma som under 2018, det vill säga att medel genererade av verksamheten inte räcker till att för att finansiera investeringsverksamheten Prognos räntebärande tillgångar och skulder 2019 Räntebärande tillgångar prognos Nettolåneskuld prognos Räntebärande skulder prognos Resultat Räntenetto Miljoner kronor Årsbudget Utfall Avvikelse Räntekostnader 67,9 50,1 17,8 Ränteintäkter 1,1 0,0 1,1 Räntenetto 66,8 50,1 16,7 Räntenettot uppgår till -50,5 miljoner kronor vilket är 16,3 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen mellan budget och prognos ligger på skuldsidan Placeringar Några placeringar i penningmarknaden har inte förekommit, eftersom räntor för kortfristiga placeringar varit negativa hela året. De flesta banker tar betalt för inlåning i form av minusränta men på grund av avtal om finansiella tjänster med Swedbank erbjuder banken fortfarande en inlåningsränta på noll procent. Överskottslikviditet har därför behållits på bankkonto till noll procents ränta. 6

7 Låneskuld Under året har räntekostnaderna för den långfristiga låne- och leasingskulden uppgått till 51,6 miljoner kronor, vilket är 16,3 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror på att genomförd nyupplåning under året utfallit drygt en miljard lägre än jämfört med budget, att marknadsräntorna stigit i en lägre takt än förväntat, men också att tillfällig kortfristig upplåning kunnat genomföras till negativ ränta vilket minskat räntekostnaderna med 2,4 miljoner kronor. Genomsnittsräntan för den totala låneskulden har under året uppgått till 0,98 % Räntekostnad lån, % 0,14 Räntekostnad leasing, % -0,21 Räntekostnad netto swapkontrakt, % 2,17 Räntekostnad total skuld inkl. ränteswapkontrakt, % 0,98 Avkastning placeringar och bank, % 0,00 Finansnettot har också påverkats på grund av gällande redovisningsregler för swapavtal, den så kallade säkringsredovisningen. På grund av att det i några låneavtal finns räntegolv, d v s att räntan aldrig kan bli negativ och att Region Skåne därigenom skulle få pengar för att låna, medan det i swapavtalen inte finns några sådana räntegolv, matchas inte betalningsströmmarna från swapparna gentemot lånen. Den del av swapportföljen som inte matchar andelen lån med räntegolv har därför marknadsvärderats vilket inneburit en kostnad då det samtidigt finns orealiserade förluster i swapportföljen. På grund av stigande räntor under 2018 har 25,8 miljoner kronor, vilka kostnadsförts tidigare år, kunnat återföras och genererat minskade kostnader i resultatet. Kvarstående skuld att återföra uppgår till 7 miljoner kronor, vilket kommer att ske i takt med att räntorna återgår till ett normalläge. Ränteswapkontrakten, som förlänger den genomsnittliga löptiden i låneportföljen, har medfört utökade räntekostnader under 2018 med 48 miljoner kronor då de långa räntorna varit högre än de korta. Eftersom Region Skåne hade hela likviditeten på konton i bank vid årsskiftet har inte någon värdering till verkligt värde för placeringsportföljen påverkat resultatet. Bokfört värde Bokfört värde inkl upplupen ränta Verkligt värde Övervärden / undervärden Låneskuld Leasingskuld Swapkontrakt Total låneportfölj Placeringsportfölj Netto

8 Miljoner kronor Riskhantering Ränterisk All likviditet finns på bankkonto och är omedelbart tillgänglig. För låneskulden gäller ett riktvärde om 2 år i genomsnittlig räntelöptid med en tillåten avvikelse inom intervallet 1 till 3 år samt att högst 50 procent av låneskulden får exponeras mot ränteförändringar det kommande året. Finansiell leasing jämställs med övrig upplåning och omfattas av samma limiter som låneskulden. De faktiska värdena vid tertialskiftet framgår av tabell nedan Räntebindningstid lån och leasing, år 1,84 Räntebindningstid swapkontrakt, år 0,77 Räntebindningstid lån inkl. ränteswapkontrakt, år 2,61 Räntebindningstid likviditet, år 0 Räntebindningstid nettoskuld, år 3,77 Exponering mot ränteförändring inom 1 år % 24,5 Andel av låne- och leasingskuld som förfaller inom en och 27,6 samma 12-månaders period % Totalt har ränteswapkontrakt tecknats om miljoner kronor i avsikt att uppnå rätt ränteförfalloprofil och genomsnittlig återstående löptid. Ränteswapkontrakten förlänger den genomsnittliga räntelöptiden i låneskulden med 0,77 år till 2,61 år. Av årets nyupplåning om miljoner kronor har miljoner kronor lånats upp till fast ränta, under året har därför inga nya ränteswapkontrakt ingåtts. Fördelning räntebindning i låneskulden, inkl. swapavtal Exkl. leasingavtal CRC då större delen av leasingavgiften vidarefaktureras. 8

9 Miljoner kronor Räntebindningstiden avgör hur snabbt en ränteförändring påverkar finansnettot. Med ovanstående räntebindning påverkar en höjning av räntan med en procentenhet på balansdagen finansnettot med nedanstående belopp Kommande året, Mkr Certifikat -4,5 Låneskuld -22,4 Leasingskuld -5,8 Ränteswapkontrakt +12,4 Total låneportfölj -20,3 Placeringar, konton +13,1 Nettoskuld -7,2 Finansieringsrisk Förfallostrukturen för låne- och leasingportfölj samt placeringsportföljen/ kassalikviditeten framgår nedan Förfallostruktur för lån och placeringar Placeringar & kassalikviditet Långfristiga lån Finansiell leasing Per december uppgick andelen förfallande låneskulder inom en och samma 12- månaderperiod till 27,6 procent vilket ligger inom limiten 30 procent i riktlinjerna. Förfalloprofilen för låneskuld och placeringar framgår av diagram ovan. Per december uppgick kapitalbindningen för låneskulden till 3,9 år. Tillgängliga likvida medel, som ska uppgå till minst miljoner kronor, uppgick till miljoner kronor. Förutom redovisad likviditet inkluderas i tillgänglig likviditet även outnyttjad checkräkningskredit om miljoner kronor samt outnyttjad del av tecknat låneavtal med Europeiska Investeringsbanken om miljoner kronor med ny- och ombyggnationen på Helsingborgs sjukhusområde som underlag. Region Skåne kan klara sina betalningsåtaganden, trots ett stort negativt rörelsekapital, på grund av ett jämnt inflöde av säkra intäkter och outnyttjade bekräftade krediter om miljoner kronor. 9

10 Valutarisk Alla lån i låneportföljen är upptagna i svenska kronor. Identifierade större avtal inom koncernen i utländsk valuta har valutasäkrats. Identifierade avtal är bland annat anskaffningen, genom utnyttjande av option, av ytterligare 30 pågatåg där valuta säkrats för betalnings- och leveransplanen från slutet av 2016 till början av procent av investeringsutgiften har erlagts i förskott under 2014/2015 för samtliga 30 tåg. I december 2016 levererades och betalades de två första tågen och fram till årets utgång har totalt 27 tåg för 166 miljoner euro betalats. Kvarvarande terminer för de tre sista tågen uppgår till 13 miljoner EUR motsvarande 134 miljoner SEK. Övriga valutasäkringar avser köp av medicinteknisk utrustning samt köp av utrustning hos Skånetrafiken. Då kronan försvagats mot både USD och EUR sedan säkringstillfället finns ett orealiserat övervärde i valutaterminerna om 2 miljoner kronor. Säkringsvärde Marknadsvärde Övervärde / terminspris terminspris undervärde Ingångna, ej utnyttjade valutaterminskontrakt framgår av bilaga 2. Likviditets- och Kreditrisk Likviditeten placeras i penningmarknaden utifrån krav på kreditvärdighet samt även i vissa fall med löptids- och beloppsbegränsningar. Vid årsskiftet fanns endast placeringar på bankkonton. Specifikation återfinns i bilaga 1. Vid årsskiftet hade samtliga motparter i ingångna derivatavtal en kreditvärdighet om A eller högre (Standard & Poor s). 10

11 Bilagor Bilaga 1: Räntebärande tillgångar och skulder RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR Kategori Emittent Rating Belopp Ränta Förfall Placeringar 0 SUMMA PLACERINGAR 0 Bankkonton mm Specialinlåning konto Swedbank A ,00 Bankkonton övrigt ,00 Summa bankkonto mm SUMMA LIKVIDA MEDEL Räntebärande fordringar Dotterbolags andel i koncernkonto Utlämnade lån Summa räntebärande fordringar SUMMA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR 11

12 RÄNTEBÄRANDE SKULDER Kategori Långivare Belopp Ränta Förfallodatum Banklån European Investment Bank , European Investment Bank , Nordic Investment Bank , Summa banklån Certifikatslån Danske Bank , Summa certifikatslån MTN-lån MTN-lån , MTN-lån , MTN-lån , MTN-lån , MTN-lån , MTN-lån , Summa låneskuld Leasingskuld SEB Finans, P-hus Lund , DAL Nordic Finance, CRC , SEB Finans, P-hus Helsingborg , SEB Finans, Öresundståg , Summa leasingskuld SUMMA LÅNE- & LEASINGSKULD Övriga skulder Dotterbolags andel i koncernkonto Summa övriga skulder SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD

13 Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt Nedanstående valutaterminskontrakt har ingåtts för att eliminera valutarisken för Skånetrafikens framtida betalningar av Pågatåg. Motpart Affärsdag Slutförfallodag Belopp valuta Valuta Motbelopp SEK Spotkurs Terminskurs SEB EUR ,230 10,226 SEB EUR ,250 10,250 SEB EUR ,251 10,251 SEB EUR ,251 10,251 SEB USD ,007 9,007 SEB USD ,974 8,959 Summa Bilaga 3: Ränteswapkontrakt Nedan redovisas samtliga ingångna och gällande räntederivatkontrakt. Kontrakten har ingåtts i syfte att förlänga räntebindningen så att denna hålls inom det intervall som Regionens finanspolicy föreskriver. Instrument Motpart Regionen erhåller Regionen betalar Belopp, Mkr Startdag Förfall Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,13% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 3,36% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,48% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,56% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,65% Ränteswap Swedbank Rörlig ränta 0,54% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,76% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,67% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 1,94% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,07% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,01% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 0,16% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,51% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 0,18% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,87% Ränteswap SEB Rörlig ränta 1,35% Ränteswap SEB Fast ränta -0,19% Summa

14 14

15 Bilaga 4: Ordlista Finansiellt leasingavtal Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren Kapitalbindning Anger hur lång tid till exempel ett lån är bundet enligt avtal. I syfte att begränsa eventuella svårigheter att uppta lån i framtiden (refinansieringsrisk) anges limiter för kapitalbindningen, till exempel hur stor andel av låneportföljen som får förfalla inom en viss tidsperiod. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar, postväxlar samt värdepapper (t.ex. kommuncertifikat, obligationer) Räntebindningstid Den genomsnittliga räntelöptiden i samtliga lån, finansiella leasingavtal och derivatkontrakt eller placeringar. Ju längre räntebindning, desto mindre känsliga är räntekostnaderna (eller ränteintäkterna på tillgångssidan) för förändringar i marknadsräntorna. Räntebärande tillgångar Summan av placeringar, bankinlåning, dotterbolagsfordringar samt räntebärande utlämnade lån. Räntebärande skulder Summan av långfristiga lån, finansiella leasingavtal, dotterbolagsskulder samt utnyttjad checkkredit. Pensionsskuld ingår inte i räntebärande skulder. Räntenetto I räntenettot medräknas endast Region Skånes ränteintäkter och räntekostnader. I finansnettot medtas även bl.a. rearesultat vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, avskrivningar på finansiella anläggningstillgångar samt kreditivränta. Ränteswap Swappar är finansiella instrument som innebär ett byte av kassaflöden mellan två parter på ett underliggande nominellt belopp. Ett swapavtal kan innebära att en part med ett rörligt kassaflöde byter till ett fast kassaflöde med en annan part. Genom att ingå swapavtal förändras portföljens räntebindning utan att underliggande lån eller leasingavtal behöver förändras. STIBOR STIBOR står för Stockholm Interbank Offered Rate, den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar mellan varandra på olika löptider. STIBOR Fixing är den räntesats som utgör genomsnittet av de räntesatser som noteras dagligen av utvalda banker i Sverige. STIBOR används ofta som referensränta i lån, leasingavtal eller placeringar med rörlig ränta. Valutasäkring Valutakurser fluktuerar ständigt. En valutasäkring innebär att man redan då skuld/fordran uppstår i utländsk valuta låser in valutakursen som används vid den framtida betalningen. Syftet att göra valutasäkringar är att skapa förutsägbarhet. 15

16 16