Finansrapport Januari-April

Transkript

1 Finansrapport 2016 Januari-April

2 Innehåll Sammanfattning 3 Räntebärande nettoskuld Likviditet 4 Låneskuld 4 Prognos räntebärande nettoskuld 5 Resultat 5 Räntenetto 5 Placeringar 5 Låneskuld 6 Riskhantering 6 Ränterisk 6 Finansieringsrisk 7 Valutarisk 8 Likviditets- och kreditrisk 8 Bilagor Bilaga1: Räntebärande tillgångar och skulder Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt 10 Bilaga 3: Ränteswapkontrakt 10 Bilaga 4: Ordlista 13 2

3 Sammanfattning Den räntebärande nettoskulden har under 2016 ökat med 92 miljoner kronor och uppgår till miljoner kronor. Räntenettot har under året utvecklats i linje med budgeten. Nya terminskontrakt har tecknats för arbetsplatsdatorer om 7 miljoner USD motsvarande 55 miljoner kronor. Utestående terminskontrakt för tåg uppgår till 126 miljoner EUR motsvarande miljoner SEK. Enligt den reviderade likviditetsprognosen förväntas den räntebärande nettoskulden öka med miljoner kronor under 2016, en förbättring med 50 miljoner kronor. Upplåning planeras genomföras med 950 miljoner kronor under året varav 435 miljoner ersätter amorteringar och återbetalning av befintliga lån. Regionfullmäktiges beslut att upprätta ett certifikatprogram är nu verkställt. Ramavtalet omfattar 2 miljarder kronor för upplåning upp till 1 års löptid. Finansverksamheten har hanterats inom tillåtna risklimiter fastställda i Regionstyrelsens riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning. Om inget annat anges avser samtliga belopp i rapporten ställningen per 30 april 2016 eller perioden januari-april

4 Miljoner kronor FINANSRAPPORT JANUARI-APRIL 2016 Räntebärande nettoskuld 2016 Den räntebärande nettoskulden uppgår till miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 92 miljoner kronor sedan årsskiftet. De räntebärande tillgångarna har minskat med 195 miljoner kronor till miljoner kronor, medan skulderna minskat med 103 miljoner kronor till miljoner kronor. Trots negativ resultatprognos för helåret och stora budgeterade investeringsutbetalningar har nettoskulden hittills inte ökat med mer än 92 miljoner kronor. Det faktiska resultatet per april är positivt med 4 miljoner kronor och investeringsutfallet uppgår till 832 miljoner vilket motsvarar 23% av årets budgeterade investeringar på miljoner kronor. Dessa poster tillsammans med en positiv kapitalbindning på 682 miljoner kronor förklarar att nettoskulden endast påverkats marginellt hittills under året. Det förklarar också den ovanligt stora avvikelsen mot prognos. Den prognostiserade nyupplåningen i mars månad har därigenom kunnat senareläggas. Utfall och prognos räntebärande tillgångar och skulder Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Räntebärande tillgångar prognos Räntebärande skulder prognos Nettolåneskuld prognos Räntebärande tillgångar utfall Räntebärande skulder utfall Nettolåneskuld utfall Likviditet Den sista april är hela likviditeten om miljoner kronor placerade på bankkonton med en inlåningsränta på noll procent. Låneskuld Under året har det inte skett några större förändringar i låne- och leasingskulden. Leasingskulden har amorterats enligt plan med 125 miljoner kronor. Under resten av 2016 beräknas leasingskulden amorteras med ytterligare 310 miljoner kronor och därmed uppgår amorteringarna till totalt 435 miljoner kronor under året. Upplåningsbehovet under året bedöms till 950 mkr varav 435 miljoner kronor avser refinansiering av amorterade belopp. Nyupplåningen uppgår därmed till 515 miljoner kronor. 4

5 Regionfullmäktiges beslut om att upprätta ett certifikatprogram är nu verkställt. Avtal har tecknats med DnB som ledarbank och emissionsbank kompletterat med SEB och Danske Bank (Svensk Filial) som emissionsbanker. Ramavtalet omfattar 2 miljarder kronor. Genom regionstyrelsens beslut att årets upplåning ska ske genom emission av gröna obligationer planeras för att successivt genomföra upplåning i certifikatprogrammet med kort löptid för att bygga upp en volym tillräcklig för att under slutet av året emittera en grön obligation med cirka 5 års löptid. I bilagorna redovisas fullständig placerings- och skuldportfölj samt gällande ränteswappar och valutaterminer. Beslut fattade på delegation sedan förra rapporttillfället redovisas i särskilt delegationsärende. Prognos räntebärande nettoskuld 2016 Likviditetsprognosen har uppdaterats utifrån den prognos som gjordes i Finansrapport 2015 januari-december. Ursprungsprognosen, som förutsatte en nyupplåning om miljoner kronor, visade en utgående likviditet om miljoner kronor och en låneskuld om miljoner kronor och tillsammans med övriga räntebärande skulder och tillgångar en räntebärande nettolåneskuld om Den reviderade prognosen utgår från nu kända förhållanden. Prognosen har bland annat uppdaterats med aktuell resultatprognos på -175 miljoner kronor och ny bedömning över investeringsutfallet under året om miljoner kronor. Resultatförsämringen förväntas öka upplåningsbehovet medan den lägre investeringsnivån minskar upplåningsbehovet vilket medför att de båda posterna nästan tar ut varandra, upplåningsbehovet minskar med 80 miljoner kronor. Nettolåneskulden förväntas nu totalt under året öka med miljoner kronor till miljoner kronor. Upplåningsbehovet bedöms för året till 950 miljoner kronor. Resultat Räntenetto Räntenettot uppgår till -21,7 miljoner kronor vilket är något sämre än budget. För helåret är räntenettot budgeterat till -64 miljoner kronor och aktuell prognos uppgår till -63,8 miljoner kronor. Placeringar Då räntor för kortfristiga placeringar varit fortsatt negativa har all överskottslikviditet hanterats genom inlåning i bank. Under året har ytterligare två banker valt att ta ut avgifter för inlåning som en konsekvens av den negativa räntan, vilket orsakat kostnader på drygt kronor. Per siste april är all överskottslikviditet, miljoner kronor, dock placerad på bankkonto till 0 procents ränta. Avkastningen på likviditeten har därigenom legat på motsvarande nivå. Avkastning placeringar och bank, % -0,01 I syfte att undvika ytterligare kostnader i form av negativ ränta vid hantering av överskottslikviditet har riktlinjerna för medelsförvaltning nyligen justerats avseende limiter i bank. Justeringen ger möjlighet att placera en större andel av överskottslikviditeten i regionens koncernbank och därigenom minimera 5

6 kostnaden för negativa räntor. De negativa räntorna förväntas bestå åtminstone ytterligare ett år framåt, några ränteintäkter är därför varken budgeterade eller prognosticerade under Låneskuld Under året har räntekostnaderna för den långfristiga låne- och leasingskulden uppgått till 21,7 miljoner kronor, vilket är i nivå med budget. Genomsnittsräntan för den totala låneskulden fördelar sig enligt nedan och uppgår totalt till 1,51% Räntekostnad lån, % 0,21 Räntekostnad leasing, % -0,18 Räntekostnad netto swapkontrakt, % 2,78 Räntekostnad total skuld inkl. ränteswapkontrakt, % 1,51 På grund av sjunkande swapräntor har finansnettot också belastats med 2 miljoner kronor med anledning av redovisningsregler för swapavtal, den så kallade säkringsredovisningen. Den del av swapportföljen som inte matchar andelen lån med räntegolv har marknadsvärderats vilket inneburit en kostnad då det finns orealiserade förluster i swapportföljen. Tillsammans med 2015 års uppbokning om 30,4 miljoner kronor har därigenom 32,5 miljoner kronor totalt skuldförts. Uppbokningen kan successivt återföras och generera intäkter i resultatet vid stigande räntor. Riskhantering Ränterisk All likviditet finns på bankkonto och är omedelbart tillgänglig. För låneskulden gäller ett riktvärde om 2 år i genomsnittlig räntelöptid med en tillåten avvikelse inom intervallet 1 till 3 år samt att högst 50 procent av låneskulden får exponeras mot ränteförändringar det kommande året. Finansiell leasing jämställs med övrig upplåning och omfattas av samma limiter som låneskulden. De faktiska värdena framgår av tabell nedan. Räntebindningstiden i den totala låne- och leasingskulden uppgår till 2,53 år. Inga nya swapavtal har ingåtts sedan föregående rapport. Totalt har ränteswapkontrakt tecknats om Mkr i avsikt att uppnå rätt ränteförfalloprofil och genomsnittlig återstående löptid. Limit Räntebindningstid lån inkl swapar, år 1-3 år 2,53 2,61 Räntebindningstid placeringar, år Max 2 år 0 0 Räntebindningstid nettoskuld, år -4,3 Exponering mot ränteförändring inom Max 50% 45,8 38,7 1 år % Andel av låne- och leasingskuld som förfaller inom en och samma 12- månaders period % av skulden Max 30 % 23,3 22,6 6

7 Miljoner kronor Miljoner kronor FINANSRAPPORT JANUARI-APRIL 2016 Räntebindningstiden och fördelningen över åren, vilket framgår av nedanstående diagram, avgör hur snabbt en ränteförändring påverkar finansnettot Exkl. leasingavtal CRC. Finansieringsrisk Förfallostrukturen för låne- och leasingportfölj samt placeringsportföljen/ kassalikviditeten framgår nedan. Förfallostruktur för lån och placeringar Långfristiga lån Finansiell leasing Placeringar & kassalikviditet Andelen förfallande låneskulder inom en och samma 12-månaderperiod uppgår till 23 procent vilket ligger inom limiten 30 procent i riktlinjerna. Under 2016 är det framförallt några leasingavtal som upphör där restvärdena inlöses. Förfalloprofilen för låneskuld och placeringar framgår av diagram ovan. Kapitalbindningen för låneskulden till 4,4 år. Tillgängliga likvida medel, som ska uppgå till minst Mkr, uppgick till Mkr. Förutom redovisad likviditet inkluderas i tillgänglig likviditet även outnyttjad 7

8 checkräkningskredit om Mkr i Swedbank samt det under 2015 tecknade låneavtal med Europeiska Investeringsbanken om Mkr med ny- och ombyggnationen på Helsingborgs sjukhusområde som underlag. Region Skåne kan klara sina betalningsåtaganden, trots ett stort negativt rörelsekapital, på grund av ett jämnt inflöde av säkra intäkter och outnyttjade bekräftade krediter om Mkr. Valutarisk Alla lån i låneportföljen är upptagna i svenska kronor. Identifierade större avtal i utländsk valuta har valutasäkrats. Samtliga pågatåg av de två första beställningarna om 49 respektive 20 tåg är levererade och betalda. I samband med omförhandling och utnyttjande av option för leverans av ytterligare 30 tåg har dessa valutasäkrats till ett motvärde av miljoner kronor. Leveransen av samtliga 30 tågen kommer att ske under För att undvika valutarisken gentemot tjänstelevarantören av arbetsplatstjänster, Tieto, som anskaffar persondatorer från leverantören HP med betalningar i USD, har i april kommande betalningar under 2016 aveende arbetsdatorer valutasäkrats till ett motvärde av 55 miljoner kronor. Säkringsvärde inkl. Marknadsvärde Marknadsvärde Övervärde / terminspris avistakurser inkl. terminskurser undervärde Ingångna, ej utnyttjade valutaterminskontrakt framgår av bilaga 2. Likviditets- och Kreditrisk Likviditeten placeras i penningmarknaden utifrån krav på kreditvärdighet samt även i vissa fall med löptids- och beloppsbegränsningar. Innehavet per kategori redovisas i bilaga 1. Vid årsskiftet hade samtliga motparter i ingångna derivatavtal en kreditvärdighet om A eller högre (Standard & Poor s) 8

9 Bilagor Bilaga 1: Räntebärande tillgångar och skulder RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR Kategori Emittent Rating Belopp Ränta Förfall Placeringar 0 SUMMA PLACERINGAR 0 Bankkonton mm Specialinlåning konto Swedbank A ,00 Specialinlåning konto DNB A ,00 Nordea ,00 SEB ,00 Bankkonton övrigt ,00 Summa bankkonto mm SUMMA LIKVIDA MEDEL Räntebärande fordringar Dotterbolags andel i koncernkonto Utlämnade lån Summa räntebärande fordringar SUMMA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR 9

10 RÄNTEBÄRANDE SKULDER Kategori Långivare Belopp Ränta Förfallodatum Banklån European Investment Bank , Nordic Investment Bank , Nordic Investment Bank , Summa banklån MTN-lån MTN-lån , MTN-lån , Summa låneskuld Leasingskuld SEB Finans, Öresundståg 50 & , SEB Finans, Öresundståg 52 & , SEB Finans, Öresundståg , SEB Finans, Öresundståg 55 & , SEB Finans, P-hus Lund , DAL Nordic Finance, CRC , SEB Finans, P-hus Helsingborg , SEB Finans, Öresundståg , Handelsbanken Finans, Öresundståg , Handelsbanken Finans, Öresundståg , Summa leasingskuld SUMMA LÅNE- & LEASINGSKULD Övriga räntebärande Utnyttjad checkkredit 0 skulder Dotterbolags andel i koncernkonto Summa övriga skulder SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD

11 Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt Nedanstående valutaterminskontrakt har ingåtts för att eliminera valutarisken för Skånetrafikens framtida betalningar av Pågatåg och inköp av Region Skånes datorer. Motpart Affärsdag Slutförfallodag Belopp valuta Valuta Motbelopp SEK Spotkurs Terminskurs NORDEA EUR ,3600 9,3500 NORDEA EUR ,3500 9,3500 SEB EUR ,4600 9,5100 NORDEA EUR ,3625 9,3716 SEB EUR ,2570 9,2745 SEB EUR ,4627 9,5343 SEB EUR ,4627 9,5470 SEB EUR ,4627 9,5613 SEB EUR ,4627 9,5807 SEB EUR ,4627 9,6002 SEB USD ,1345 8,1215 SEB USD ,1355 8,0955 SEB USD ,1350 8,0650 Summa Bilaga 3: Ränteswapkontrakt Nedan redovisas samtliga ingångna och gällande räntederivatkontrakt. Kontrakten har ingåtts i syfte att förlänga räntebindningen så att denna hålls inom det intervall som Regionens finanspolicy föreskriver. Instrument Motpart Regionen Regionen Belopp, mkr Affärsdag Slutförfall erhåller betalar Ränteswap Danske Bank Rörlig ränta 2,59% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 1,58% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,99% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,27% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,13% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 3,36% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,48% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,56% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,65% Ränteswap Swedbank Rörlig ränta 0,54% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,76% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,67% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 1,94% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,07% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,01% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,51% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,87% Ränteswap SEB Rörlig ränta 1,35% Summa

12 12

13 Bilaga 4: Ordlista Finansiellt leasingavtal Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren Kapitalbindning Anger hur lång tid till exempel ett lån är bundet enligt avtal. I syfte att begränsa eventuella svårigheter att uppta lån i framtiden (refinansieringsrisk) anges limiter för kapitalbindningen, till exempel hur stor andel av låneportföljen som får falla inom en viss tidsperiod. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar, postväxlar samt värdepapper (t.ex. kommuncertifikat, obligationer) Räntebindningstid Den genomsnittliga räntelöptiden i samtliga lån, finansiella leasingavtal och derivatkontrakt eller placeringar. Ju längre räntebindning, desto mindre känsliga är räntekostnaderna (eller ränteintäkterna på tillgångssidan) för förändringar i marknadsräntorna. Räntebärande tillgångar Summan av placeringar, bankinlåning, dotterbolagsfordringar samt räntebärande utlämnade lån. Räntebärande skulder Summan av långfristiga lån, finansiella leasingavtal, dotterbolagsskulder samt utnyttjad checkkredit. Räntenetto I räntenettot medräknas endast Region Skånes ränteintäkter och räntekostnader. I finansnettot medtas även bl.a. rearesultat vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, avskrivningar på finansiella anläggningstillgångar samt kreditivränta. Ränteswap Swappar är finansiella instrument som innebär ett byte av kassaflöden mellan två parter på ett underliggande nominellt belopp. Ett swapavtal kan innebära att en part med ett rörligt kassaflöde byter till ett fast kassaflöde med en annan part. Genom att ingå swapavtal förändras portföljens räntebindning utan att underliggande lån eller leasingavtal behöver förändras. STIBOR STIBOR står för Stockholm Interbank Offered Rate, den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar mellan varandra på olika löptider. STIBOR Fixing är den räntesats som utgör genomsnittet av de räntesatser som noteras dagligen av utvalda banker i Sverige. STIBOR används ofta som referensränta i lån, leasingavtal eller placeringar med rörlig ränta. Swapräntekurva Visar en ögonblicksbild över swapräntor på olika löptider. Grafen i diagram Ränteutfall Region Skåne är korrigerad för limiterna i Regionstyrelsens föreskrifter för medelsförvaltning och har en genomsnittlig löptid på 2 år. Valutasäkring Valutakurser fluktuerar ständigt. En valutasäkring innebär att man redan då skuld/fordran uppstår i utländsk valuta låser in valutakursen som används vid den framtida betalningen. Syftet att göra valutasäkringar är att skapa förutsägbarhet. 13

14 14