RS Ärende 6.12 FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI Finansrapport Januari - Augusti

Transkript

1 RS FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 Finansrapport 2011 Januari - Augusti 1

2 FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 RS Finansrapport 2011 Januari - Augusti Original: Ann-Christin Jönsson, Kommunikationsavd., Region Skåne Tryck: Servicelaget, Koncernkontoret, Region Skåne 2

3 RS FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 Innehåll Sammanfattning 4 Räntebärande nettoskuld Prognos räntebärande nettoskuld Resultat 5 Placeringar 5 Låneskuld 6 Ränteutveckling 7 Riskhantering 7 Placeringar 7 Låneskuld 8 Ränte- och finansieringsrisker 9 Valutor och valutasäkringar Pågatåg 9 Bilagor Bilaga 1: Räntebärande tillgångar och skulder Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt 13 Bilaga 3: Swapkontrakt 13 Bilaga 4: Beslut fattade på delegation 14 Bilaga 5: Ordlista 15 3

4 FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 RS Sammanfattning Den räntebärande nettoskulden om 130 miljoner kronor vid årets ingång har ökat till 767 miljoner kronor, vilket är högre än prognos. Likvida medel uppgår till miljoner kronor, vilket är lägre än prognos. Finansnettot har utvecklats sämre än både budget och prognos beroende på ränteutvecklingen och minskande likvida medel. Under året har nya swapavtal om 810 miljoner kronor ingåtts i syfte att förlänga skuldportföljens genomsnittliga räntebindningstid. Finansverksamheten har hanterats inom tillåtna risklimiter fastställda i Regionstyrelsens riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning. Om inget annat anges avser samtliga belopp i rapporten ställningen per 31 augusti 2011 eller perioden januari-augusti

5 RS FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 Räntebärande nettoskuld 2011 Den räntebärande nettoskulden har ökat snabbare än vad som tidigare prognostiserats och uppgår till miljoner kronor. Räntebärande skulder har i stort utvecklats som förväntat, avvikelsen ligger istället på tillgångssidan. Orsakerna till detta är flera. Den enskilt största posten utgörs av en försämrad kapitalbindning föranledd av både minskade kortfristiga skulder och ökade kortfristiga fordringar. Viss avvikelse mot likviditetsprognosen har även noterats i betalningarna av nya Pågatåg och i personalutbetalningarna. Prognos och utfall räntebärande skulder och tillgångar 2011 december februari april juni augusti oktober december Miljoner kronor Räntebärande skulder prognos Räntebärande tillgångar prognos Räntebärande tillgångar utfall Räntebärande skulder utfall Nettoskuld/tillgång prognos Nettoskuld/tillgång utfall Prognos räntebärande nettoskuld 2011 Prognosen för nettobetalningarna har justerats marginellt för perioden september-december Justeringarna avser betalningar av pågatåg och leasingfinansieringen av dessa som förskjutits i tiden. Tillsammans med en lägre likviditet per den siste augusti innebär justeringarna sammantaget att likviditeten nu förväntas bli 700 miljoner kronor lägre än i tidigare prognos. I den nya prognosen har inte hänsyn tagits till eventuell utbetalning av förskott avseende ytterligare 20 Pågatåg om drygt 300 miljoner kronor då denna betalning i nuläget förväntas ske först i början av På grund av viss förskjutning av betalningar av nya Pågatåg korrigeras även förväntade räntebärande skulder, vilka minskas med drygt 130 miljoner kronor. Vid årets slut förväntas därför räntebärande tillgångar uppgå till cirka 1,5 miljarder kronor och räntebärande skulder till cirka 5,5 miljarder kronor, alltså en nettoskuld på 3,9 miljarder kronor, eller 400 miljoner kronor sämre än föregående prognos. Resultat Räntenettots utfall är 14 miljoner kronor sämre än budget och 5 miljoner kronor sämre än prognos. Avvikelsen beror dels på att räntorna stigit i en högre takt än förväntat och dels att de likvida medlen minskat i en snabbare takt än planerat. Placeringar Penningmarknadsplaceringarna inklusive specialinlåning, har genererat 32,7 mil- 5

6 FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 RS joner kronor i intäkter vilket överstiger budget med 4 miljoner kronor men är i nivå med prognos. Placeringsverksamheten har under året skapat en meravkastning på 7,4 miljoner kronor jämfört med bankinlåning på koncernkontot. Ränteutfall Region Skåne augusti augusti ,00% augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli augusti 4,00% 3,00% 3,00% Ränta (%) 2,00% 1,00% 0,00% -1,00% 2,00% 1,00% 0,00% -1,00% Ränta (%) -2,00% -2,00% -3,00% -3,00% -4,00% -4,00% Räntebärande skulder Jämförelseränta, tillgångar Jämförelseränta, skulder Räntebärande tillgångar Jämförelseränta för placeringar utgörs av inlåningsränta på koncernkontot i Swedbank, jämförelseränta för låneskuld utgörs av swapräntekurvan. Genomsnittsräntan för tillgångarna har under året utvecklats i nivå med jämförelseräntan och har hittills legat på 2,10 procent. Snitträntan på skuldsidan har uppgått till 2,83 procent och understiger jämförelseräntan under de senaste månaderna på grund av marknadsoro och fallande räntor. Låneskuld Under året har räntekostnaderna för den långfristiga låne- och leasingskulden uppgått till 103 miljoner kronor. Kostnaderna överstiger prognos med 3,4 miljoner kronor och budget med 18,0 miljoner kronor på grund av den oväntat kraftiga ränteuppgången under årets första månader. Finansnetto, prognos och utfall Miljoner kronor januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Räntekostnader prognos Ränteintäkter prognos Räntekostnader utfall Ränteintäkter utfall Finansnetto prognos Finansnetto utfall Räntenettot har såsom tidigare påpekats utvecklats något sämre än prognos och uppgår till -70 miljoner kronor jämfört med -66 miljoner kronor i prognos. På 6

7 RS FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 grund av den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna försämras emellertid helårsprognoserna för ränteintäkterna med 6 miljoner kronor och för räntekostnader med 2 miljoner kronor. För helåret bedöms finansnettot sluta i ett underskott på cirka 108 miljoner kronor. Prognosen baseras bl.a. på förväntningar om stillastående eller svagt fallande korta marknadsräntor samt på den uppdaterade kassaflödesprognosen. Ränteutveckling Sedan början av sommaren har oron på de finansiella marknaderna tilltagit markant. Rädsla för att ytterligare länder i Europa, utöver Grekland, hamnar i akuta likviditetsproblem, den politiska oenigheten i USA kring en höjning av skuldtaket och Standard & Poors efterföljande nedgradering av USA har lett till att marknaderna styrts av rädsla snarare än ekonomiska förutsättningar. Den statsfinansiella oron i USA och Eurozonen har kraftigt försämrat de globala tillväxtutsikterna, vilket får konsekvenser även för svensk ekonomi. Riksbanken har därför lagt om kursen och lämnade reporäntan oförändrad vid sitt senaste möte. Riksbankens räntebana är dock fortsatt stigande, medan marknaden istället förväntar sig sänkningar framöver. Långa marknadsräntor har i detta dystra klimat fallit till rekordlåga nivåer. En svensk 10-årig statsobligation handlas runt 1,70 % och en 10 årig swapränta kring 2,50 %. Marknadsräntor Ränta (%) 5,00% 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti ,00% 4,50% 4,00% 3,50% 3,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 1,50% 0,00% Ränta (%) STIBOR 3M Reporänta SWAP 5Y Riskhantering I bilagorna redovisas fullständig placeringsportfölj och skuldportfölj, samtliga ränteswapavtal samt placeringsbeslut fattade på delegation sedan förra rapporttillfället. Placeringar Placeringsportföljen har minskat i takt med fallande likviditet och uppgår för närvarande till miljoner kronor. Placeringar med lång löptid och rörlig ränta, vilken fastställs var tredje månad, utgör 700 miljoner kronor av portföljen (900 miljoner kronor vid årsskiftet), eller 67 procent av den totala portföljen (31 procent vid årsskiftet). Därutöver är en del av likviditeten, 635 miljoner kronor, 7

8 FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 RS placerad på bankkonto som för närvarande ger bättre avkastning än motsvarande korta placeringar i marknaden. Kreditrisken i portföljen är låg då emittenterna utgörs av antingen svenska kommuner, svenska staten eller säkerställda obligationer. Sedan förra rapporten har den genomsnittliga återstående räntelöptiden för placeringarna ökat marginellt, från cirka 2 månader till 2,5 månader. Läget är svårbedömt, men nuvarande omständigheter talar för en fortsatt förlängning av räntelöptiden framöver. Kapitalbindningen har minskat något, vilket i huvudsak beror på att den fallande likviditeten medfört att utbetalningarna vid förfallen inte återinvesterats i samma omfattning som tidigare. Miljoner kronor Förfallostruktur Långfristiga lån, reverslån LÖF Finansiell leasing Placeringar Låneskuld Swapräntor på samtliga löptider började vända nedåt under andra halvan av april och har därefter fallit i en accelererande takt. I början av september hade den10-åriga swapräntan fallit till den lägsta nivå som någonsin registrerats, 2,47 procent. Räntebindningstiden i den totala låne- och leasingskulden ligger på 1,67 år vilket är i den högre delen av det tillåtna intervallet på 1-2 år. Ränteutvecklingen, med extremt låga nivåer på långa löptider, samt behovet av förlängning strax efter årsskiftet när ny leasingupplåning till Pågatågen ska genomföras, har medfört att ytterligare en ränteswap med 10-årig löptid har ingåtts i början av september. 8

9 RS FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 Räntebindning inkl. swapavtal Miljoner kronor Lån & leasing inkl. swapavtal Placeringar Exkl. leasingavtal CRC. Ränte- och finansieringsrisker Regionstyrelsens riktlinjer för Region Skånes medelförvaltning (RS ) föreskriver följande limiter: Limit Genomsnittlig räntebindningstid - placeringar Max 2 år 0,22 år 0,26 år - låneskuld 1-2 år 1,67 år 2,25 år Låneskuldens exponering mot Max 50% av 49,4% 49,8% ränteförändringar inom 12 månader skulden Andel av låneskuld som förfaller inom Max 30% 22,1% 30,0% en och samma 12-månaders period Risknivåerna ligger inom tillåtna limiter. Leasingavtal avseende CRC är ej medräknat i beräkning av räntebindning eller låneskuldens exponering mot ränteförändringar eftersom kostnader och ränterisker i sin helhet belastar Lunds Universitet. Valutor och valutasäkringar Pågatåg I samband med den ekonomiska turbulensen under sommaren med fallande räntor och börskurser har även den svenska kronan tappat något i värde. Kursen gentemot euron har fallit från nivån 8,90 till 9,15 svenska kronor per euro. Avsikten med de nya terminsaffärer som ingåtts under året är att flytta och anpassa valutaterminerna i tiden till faktiska betalningar av framförallt pågatåg. Hittills i år har 17 tåg betalats och prognosen för resterande del av året är att ytterligare ett tåg kommer att betalas i december. Ingångna, ej utnyttjade, valutaterminskontrakt framgår av bilaga 2 medan samtliga under tertialet ingångna avtal framgår av bilaga 4. 9

10 FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 RS Valutakurser SEK 12,0 augusti 2010 september 2010 oktober 2010 november 2010 december 2010 januari 2011 februari 2011 mars 2011 april 2011 maj 2011 juni 2011 juli 2011 augusti ,0 SEK 11,0 11,0 10,0 10,0 9,0 9,0 8,0 8,0 7,0 7,0 6,0 6,0 5,0 EURSEK USDSEK GBPSEK 5,0 Kristianstad den 29 september 2011 Sören Olofsson Regiondirektör Ingrid Bengtsson-Rijavec Ekonomidirektör 10

11 RS FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 Bilagor Bilaga 1: Räntebärande tillgångar och skulder RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR Kategori Emittent Rating Belopp Ränta Svenska staten Swedbank med statlig garanti AAA ,33 Limit: obegränsad Summa svenska staten Svenska kommuner, Göteborgs Stad AA ,62 Kommuninvest Uppsala kommun AA ,02 (Limiter: Max 200 mkr Södertälje kommun ,01 per emittent, Helsingborgs kommun AA ,23 max löptid 5 år) Summa kommuner Statligt eller kommunalt helägda bolag Summa statliga, kommunala bolag 0 (Limiter: Max 100 mkr per emittent, max löptid 5 år) Säkerställda obligationer SBAB A ,78 (Limiter: max 200 Mkr SBAB A ,17 per emittent, SE-Banken A ,45 max löptid 5 år) Nordea Bank AB AA ,06 Summa säkerställda obligationer Svensk bank, försäkringsinstitut, bolåneinstitut (Limiter: 1000 mkr totalt, max 200 Mkr per koncern, max löptid 1 år) Summa bank, försäkring, bolåneinstitut 0 SUMMA PLACERINGAR Bankkonton m m Specialinlåning konto Danske bank ,57 Specialinlåning konto Swedbank ,70 Bankkonton övrigt Summa bankkonto mm SUMMA LIKVIDA MEDEL Räntebärande Dotterbolags andel i koncernkonto fordringar Skattekonto 0 Utlämnade lån Summa räntebärande fordringar SUMMA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR

12 FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 RS RÄNTEBÄRANDE SKULDER Kategori Långivare Belopp Ränta Låneskuld Depfa Bank ,15 European Investment Bank ,57 European Investment Bank ,58 European Investment Bank ,58 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag ,97 Summa låneskuld Leasingskuld SEB Finans, Öresundståg ,19 SEB Finans, P-hus Lund ,19 DAL Nordic Finance, CRC ,57 SEB Finans, P-hus Helsingborg ,35 SEB Finans, Öresundståg ,03 Sv. Exportkredit, Öresundståg ,81 Handelsbanken Finans, Öresundståg ,40 Summa leasingskuld SUMMA LÅNE- & LEASINGSKULD Övriga räntebärande skulder Utnyttjad checkkredit 0 Dotterbolags andel i koncernkonto Skattekonto Summa övriga skulder SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD

13 RS FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt Nedanstående valutaterminskontrakt har ingåtts för att eliminera valutarisken för deltagande i EU-projekt, Skånetrafikens framtida betalningar av Pågatåg och biljettsystem samt för att säkra Skåne Cares framtida intäkter. Motpart Affärsdag Slutförfallodag Belopp valuta Valuta Belopp SEK Spotkurs Terminskurs SEB EUR ,76 8,8275 SEB EUR ,8275 8,8977 NORDEA EUR ,0266 9,08505 SEB EUR ,1185 9,162 SEB EUR ,0724 9,2009 SEB EUR ,592 9,6645 SEB EUR ,1995 9,2525 SEB EUR ,592 9,743 SEB EUR ,592 9,809 SEB EUR ,592 9,8595 SUMMA EUR , ,09769 SEB GBP , ,38 SUMMA GBP , ,38 TOTALT Bilaga 3: Swapkontrakt Nedan redovisas samtliga ingångna och gällande derivatkontrakt. Kontrakten har ingåtts i syfte att förlänga räntebindningen så att denna hålls inom det intervall som Regionens finanspolicy föreskriver. Instrument Motpart Regionen Regionen Belopp, Affärsdag Slutförfall erhåller betalar mkr Ränteswap SEB Rörlig ränta 4,04% Ränteswap SEB Rörlig ränta 4,82% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,31% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,03% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 3,36% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,86% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,99% Ränteswap Danske Bank Rörlig ränta 2,59% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,66% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,86% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,06% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,43% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,79% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 3,02% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,16% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,30% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,98% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,26% Summa

14 FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 RS Bilaga 4: Beslut fattade på delegation Placeringar - köp Köp Emittent Motpart Affärsdag Slutförfall Nominellt Ränta belopp Specialfastigheter Sverige AB Handelsbanken ,25 Apoteket Handelsbanken ,26 MKB Fastighets AB Handelsbanken , Placeringar - försäljningar Emittent Motpart Affärsdag Slutförfall Nominellt Ränta belopp MKB Fastighets AB Handelsbanken ,18 Specialfastigheter Sverige AB Handelsbanken ,18 Linköpings kommunala fastighetsbolag SE-Banken , Derivatkontrakt Motpart Affärsdag Slutförfall Nominellt Ränta belopp Valutaterminer Motpart Affärsdag Slutförfall Belopp Spotkurs valuta EUR NORDEA ,89000 EUR SEB ,11850 GBP SEB ,32000 GBP SEB ,

15 RS FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 Bilaga 5: Ordlista Finansiellt leasingavtal Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren Swapräntekurva Visar en ögonblicksbild över swapräntor på olika löptider. Grafen i diagram Ränteutfall Region Skåne är korrigerad för limiterna i Regionstyrelsens föreskrifter för medelsförvaltning och har en genomsnittlig löptid på 1,5 år. Ränteswap Swappar är finansiella instrumet som innebär ett byte av kassaflöden mellan två parter på ett underliggande nominellt belopp. Ett swapavtal kan innebära att en part med ett rörligt kassaflöde byter till ett fast kassaflöde med en annan part. Genom att ingå swapavtal förändras portföljens räntebindning utan att underliggande lån eller leasingavtal behöver förändras. Valutasäkring Valutakurser fluktuerar ständigt. En valutasäkring innebär att man redan då skuld/ fordran uppstår i utländsk valuta låser in valutakursen som används vid den framtida betalningen. Syftet att göra valutasäkringar är att skapa förutsägbarhet. Räntebärande skulder Summan av långfristiga lån, finansiella leasingavtal, dotterbolagsskulder, utnyttjad checkkredit samt skuld på Region Skånes skattekonto. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar, postväxlar samt värdepapper (t.ex. kommuncertifikat, obligationer) Räntebärande tillgångar Summan av placeringar, bankinlåning, dotterbolagsfordringar, räntebärande utlämnade lån samt behållningen på Region Skånes skattekonto. STIBOR STIBOR står för Stockholm Interbank Offered Rate, den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar mellan varandra på olika löptider. STIBOR Fixing är den räntesats som utgör genomsnittet av de räntesatser som noteras dagligen av utvalda banker i Sverige. STIBOR används ofta som referensränta i lån, leasingavtal eller placeringar med rörlig ränta. Räntebindningstid Den genomsnittliga räntelöptiden i samtliga lån, finansiella leasingavtal och derivatkontrakt eller placeringar. Ju längre räntebindning, desto mindre känsliga är räntekostnaderna (eller ränteintäkterna på tillgångssidan) för förändringar i marknadsräntorna. Kapitalbindning Anger hur lång tid till exempel ett lån är bundet enligt avtal. I syfte att begränsa eventuella svårigheter att uppta lån i framtiden (refinansieringsrisk) anges limiter för kapitalbindningen, till exempel hur stor andel av låneportföljen som får falla inom en viss tidsperiod. 15

16 FINANSRAPPORT JANUARI - AUGUSTI 2011 RS Region Skåne Kristianstad Telefon:

17