ARBETSPLAN Förskolorna Hattstugan, Törnrosa och Tummelisa

Transkript

1 ARBETSPLAN Förskolorna Hattstugan, Törnrosa och Tummelisa SÅ HÄR STYRS FÖRSKOLAN Förskolan i Sverige styrs av riksdag och regering. Skolverket är tillsynsmyndighet och kommunerna är förskolans huvudman. Riksdagen styr genom skollagen. Hänsyn tas till bl a FN:s konvention om Barns rättigheter. Regeringen fastställer läroplaner och förordningar. Regeringen ger de direktiv till Skolverket vilka är nödvändiga, för att fullfölja riksdagens och regeringens beslut. Skolverket skall verka för att de mål och riktlinjer för förskolan som riksdagen och regeringen Fastställt, implementeras och fullföljs. Kommunerna svarar för att verksamheten genomförs enligt skollagen 2a kap. förskoleverksamhet. Läroplanen Lpfö-98 skall fungera som styrinstrument för verksamheten och ange riktlinjer för förskolans innehåll och utveckling. På den enskilda förskolan skall även en lokal arbetsplan upprättas i enlighet med läroplan och skolplan. Förskolan upprättar en lokal arbetsplan som svarar mot de styrdokument som finns och genomför uppdraget utifrån det. Barnen deltar sedan i den pedagogiska, planerade verksamheten efter ålder och mognad. FÖRORD Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten kommer att utmana och visa på möjligheter, vilka bidrar till att varje barn får stimulans och kan utvecklas efter sina egna förutsättningar. Arbetet i förskolan ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och nyfikenhet. Förskolan avser att erbjuda en bred verksamhet där barnet ges möjlighet att skapa, lära och kommunicera med olika uttrycksmedel. I förskolan förenas omsorg och pedagogik i en verksamhet som tar ansvar för hela barnet hela dagen. Lek och skapande liksom barnets eget utforskande ges stort utrymme. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar, samt erbjuda en stimulerande miljö. Kunskap är en aktiv process som kräver att barnet är aktivt och medskapande av sin egen kunskap. I arbetet med barn innebär det att barnen själva och i samspel med andra, ges möjlighet att utforska och lösa problem för, att skapa mening och sammanhang i tillvaron. Barnets egna frågeställningar och utforskande, bidrar också till barnets kunskapsutveckling. Barngruppen är en viktig del för det enskilda barnets utveckling och lärande. Pedagogens roll i förskolan är att lyssna, se och lära av det barnet säger och att skapa möjligheter för en god kunskapsutveckling genom en medveten, stimulerande och trivsam miljö. Förskolan har ett viktigt mål för verksamheten som innebär att barnens frågor och nyfikenhet ska stå i fokus och att vi ska vägleda och skapa situationer utmanar barnets tankar och utveckling i alla sammanhang. Barnen ska känna trivsel och glädje på förskolan och vara trygga hos oss. Deras nyfikenhet ska uppmuntras.

2 VÄRDEGRUND FÖR FÖRSKOLORNA I SKOGSBO RO Förskolorna i Skogsbo kännetecknas av detta förhållningssätt Vi utgår från att alla människor har lika värde. Alla barn och föräldrar ska känna trygghet och trivsel i vår verksamhet. Verksamheten ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan ska präglas av en positiv barnsyn, vilket sätter fokus på barnets kompetens och egna utvecklingsmöjligheter. Verksamheten ska präglas av en atmosfär där personalen har en varm och engagerad kontakt med varje barn. Arbetsmiljön är viktig för alla i verksamheten och ska stå i fokus för vår dialog på förskolan. NORMER och VÄRDEN Alla barn och föräldrar ska känna trygghet på förskolan. Barnen ska kunna ta ansvar för sina egna handlingar. Våra barn ska visa förståelse, hänsyn och respekt för andra. Barnen ska förstå olika värderingar i samhället. Barnen ska förstå demokratiska principer. Våra barn visar en förståelse för alla människors lika värde. Ingen ska särbehandlas utifrån könstillhörighet. personalen arbetar lika med regler och rutiner inom varje avdelning, skapa trivsel och harmoni i barnens vistelsemiljö, barnen får hjälpa till med vardagliga saker, vi avsätter tid till att lyssna och samtala med barnen, alla barn får träna på att tala inför hela barngruppen, regelbundet föra diskussioner om hur man ska uppträda mot varandra, ta upp och reda ut konflikter omgående, alla inblandade ska ges möjlighet att komma till tals, tala med barnen om olikheter, att man kan tycka och vara olika, varje barn ges möjlighet till att få prata klart, vi möter varje barn individuellt, utifrån personlighet och behov (uppmuntran, stöd, gränssättning mm), vi har ett medvetet förhållningssätt i möten med pojkar och flickor för att upprätthålla en likvärdig kontakt, vi har en känd Likabehandlingsplan på förskolan, vilken revideras varje år.

3 UTVECKLING och LÄRANDE LEK Barnets naturliga sätt att lära är genom leken. Lek stimulerar till fantasi, inlevelse och kommunikation. Den bidrar också till barnets utveckling av sin förmåga att lösa problem och att samspela med andra. I leken bearbetas många upplevelser, känslor och engagemang och har en stor betydelse för barnets utveckling. Barn utvecklar också sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar i leken. Vi ska främja leken och barnens lust och kreativitet genom att använda leken som en arbetsmetod. se till att vi har en lekinspirerande inne- och utemiljö som ger utrymme och stimulans till fri lek, den fria leken överblickas av personal, så att den sker på ett bra sätt, personalen deltar regelbundet i barnens lek på barnens villkor, se till att alla barn får delta i vuxenstyrda lekar, personalen är engagerad på området, personalen får inspiration och nya kunskaper genom fortbildning. SPRÅK Se specifik handlingsplan och rubriken utvecklingsområde på sista sidan Varje barns språkutveckling skall stimuleras. arbeta med språk på samlingen t ex språkpåsar, rim, ramsor och berättelser, arbeta utifrån vår upprättade handlingsplan för området, Språkutveckling, barnen stimuleras till att kommunicera tankar och upplevelser genom t ex återberättelse, vi läser böcker och berättar sagor för barnen, medvetandegöra olika begrepp för områden inom språk, NTA och tidsuppfattning, spela spel och leka lekar, föra dagliga samtal med varje barn. MOTORIK och KROPPSUPPFATTNING Varje barns motoriska utveckling skall stimuleras. Öka barnets medvetenhet om kroppens funktioner. Bidra till barns kunskap och medvetenhet om hälsa och hygien. erbjuda gymnastik för de äldre barnen med dusch efteråt, barnen får kunskap om frågor som rör hygien och dessutom praktisera tvätt och handhygien, innan maten och efter toalettbesök, arbeta med tema kroppen och dess funktion, erbjuda olika finmotoriska aktiviteter, såsom t ex att klippa och klistra, träna grovmotoriken genom lek och rörelse i kuperad miljö, som t ex i skogen, rörelselekar.

4 SKAPANDE och ESTETIK Varje barns skapande förmåga ska stimuleras och utvecklas. barnen får möjlighet att möta olika uttrycksformer i form av sång, musik och dans, drama, bild och rörelse, barnen har tillgång till olika material för skapande, barnen ges möjlighet att skapa och konstruera på förskolan, vi har en medveten, pedagogiskt planerad verksamhet. KULTUR Förskolan ska sträva efter att barnet blir tryggt i sitt eget kulturarv och få del av en kulturell mångfald. Barnet skall få uppleva något av samhällets kulturella utbud. vi genomför olika traditioner, som t ex Advent, Lucia, Jul, Påsk och Midsommar, ta del av någon teater eller annan föreställning om möjligheten ges, vi använder oss av Bibliotekets tjänst med Boklådor. MILJÖ Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor. Barnet ska ges möjlighet att lära känna och hitta i sin närmiljö. arbeta med tema miljö, samtala med barnen om vår miljö och dess betydelse, berätta om det ekologiska systemet såsom växter och djur, fånga upp barnens frågor på området, utforska vår närmiljö genom promenader och små utflykter till skog och natur, JÄMSTÄLLDHET : Flickor och pojkar ska ha lika stort utrymme i verksamheten. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att prova och utveckla sina förmågor och intressen utan begränsningar. förskolans verksamhet är organiserad och anpassad efter både pojkar och flickor, personalen är medvetna om sitt eget agerande i möten med flickor och pojkar, för att motverka ojämlikhet och negativa förstärkningar, vi har pedagoger inom förskolan som deltar i nätverket för Genusfrågor.

5 BARNENS INFLYTANDE och ANSVAR Barnet ska utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Barnet ska kunna ge uttryck för sina egna tankar och åsikter. Barnet ska efter ålder och mognad ges ett eget ansvar och möjlighet till att påverka sin egen situation. Barnet ska utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer. Barnet ska efter ålder och mognad ges möjlighet att delta i viss utvärdering av verksamheten. vuxna och barn lyssnar på och respekterar varandra, barnens egna uppfattningar och åsikter respekteras och uppmärksammas, barnen får lära sig att ta ansvar för sina egna handlingar utifrån ålder och mognad, träna barnen i medbestämmande, bl a med hjälp av valkort, där barnen väljer aktiviteter genom sina önskemål, arbeta utifrån den pedagogiska deklarationen, vilken handlar om att möta upp våra barns önskemål och synpunkter genom ett medvetet förhållningssätt, barnen får vara delaktiga i vår utvecklingsprocess och skapande av pedagogiska rum, barnen får träna på att lösa enklare konflikter som uppstår i leken och på samlingar, låta barnen få tid till att klä på sig själva, lära barnen att plocka undan efter sig och att hjälpa till med vardagliga saker på förskolan, samtala med barnet om dess situation och vad barnet anser om verksamheten på förskolan. SAMARBETE FÖRSKOLA och HEM Föräldrars deltagande och inflytande ska ses som en tillgång och resurs på förskolan. Det ska finnas en god och förtroendegivande relation mellan förskolans personal och barnets familj. vi har dagliga samtal med föräldrar vid hämtning och lämning, vi har rutiner som vi arbetar utifrån, gällande utvecklingssamtal, vi har rutiner som vi arbetar utifrån, gällande inskolningssamtal. Rektor träffar också föräldrar och barn vid ett inskolningssamtal. Efterinskolningssamtal erbjuds alltid, vi bjuder regelbundet in våra föräldrar till förskolan, vid t ex föräldramöten och Luciafirande mm, vi tillhandahåller tydlig information om verksamheten, vi ger föräldrar en tydlig presentation av vikarier, vi genomför uppföljning och enkätundersökningar på olika områden. SAMVERKAN MED SKOLAN Överlämningen till skolans verksamheter ska ske på ett för barnet tillfredställande sätt. Barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas. Vi ska ha en god samverkan mellan förskolan och förskoleklassen/skolan. pedagoger från förskolan träffar pedagoger på förskoleklassen varje termin, för att utbyta erfarenheter och kunskaper med personal i mottagande verksamhet, personal och barn på förskolan, gör ett besök i mottagande förskoleklass.

6 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Barn som är i behov av särskilt stöd, uppmärksammas och får stöd i sin kunskapsutveckling. vi fokuserar på våra barns möjligheter och kompetens. Personalen observerar varje barn kontinuerligt, för att kartlägga barnets starka och svaga sidor, med syfte att tidigt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd, vid behov gemensamt (förskola, föräldrar och ev specialpedagog) arbeta fram en handlingsplan med konkreta åtgärder som regelbundet följs upp, personal tillsammans med rektor har en barngruppskonferens varje termin där alla barn diskuteras individuellt, vi har tillgång till förskoleteam/förskolepsykolog, Habilitering och BVC för konsultation, vi verkar för att barn med särskilda behov får möjlighet att delta vid riktade aktiviteter som t ex bad, vi arbetar aktivt mot alla former av kränkande behandling, vi har fortbildning/kompetensutveckling på området, för personalen. KVALITETSARBETE och UPPFÖLJNING Rutiner för uppföljning, utvärdering och enkätundersökningar efterlevs och kan följas upp. Vår verksamhet utvecklas utifrån Lpfö-98 och skolplanens intentioner, mål och riktlinjer. vi genomför den årliga kvalitetsredovisningen. Resultaten ligger till grund för förskolans verksamhetsutveckling, vi reviderar vår lokala arbetsplan en gång per år, utifrån vårt uppdrag och resultat, vi uppmärksammar vår Likabehandlingsplan en gång per år, utföra relevanta föräldraenkäter på olika områden, verkar för en hälsoinspirerande arbetsplats, vi har medvetna pedagoger som sätter fokus på pedagogisk planering, våra pedagoger ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning, individuellt och genom gemensamma aktiviteter. Individuella Kompetensutvecklingsplaner upprättas varje år, enskilt och på gruppnivå. SÄRSKILT UTVECKLINGSOMRÅDE PEDAGOGISKA RUM /Delaktighet/Trivsel : Vårt utvecklingsarbete gällande Pedagogiska rum utifrån uppdraget i vår skolplan ska fortgå, Den pedagogiska planeringen, ska i huvudsak utföras med hjälp av Kärnprocessen. Vi har medvetna och engagerade pedagoger. Våra barn ska känna trivsel och delaktighet på förskolan. genomföra pedagogisk planering, med hjälp av Kärnprocessen och målbilder, vi genomför barnintervjuer, där vi inventerar barnens önskemål gällande lek och utbud på förskolan, beakta barnens önskemål och i möjligaste mån realisera dessa, föra dialog med barnen, där vi kan skapar möjligheter för att fånga upp deras känsla och upplevelse av trivsel, glädje, lärande och delaktighet. våra nyckelpersoner får prioriterad tid i möten med rektor för att driva utvecklingsarbetet, vi satsar tid och resurser på förskolans verksamhetsutveckling.

7 SPRÅK och KUNSKAPSUTVECKLING : Våra barn ska få en god kunskapsutveckling gällande språk. vi har inventerat och upprättat en handlingsplan gällande SPRÅK, vilken ska följas, våra pedagoger får utbildning på TRAS under läsåret 09/10, vi följer med den pedagogiska debatten gällande revidering av vår Läroplan, för att vara förberedda på kommande mål och uppdrag för språk och matematik. NATURVETENSKAP och TEKNIK : Våra femåringar deltar i NTA arbete och ges möjlighet till stimulans och utveckling på området. Pedagogerna ska lägga fokus på matematiska begrepp, utifrån barnens mognadsnivå. Förskolan kan erbjuda en stimulerande miljö, vilken inspirerar barnens nyfikenhet och frågor. vi arbetar med NTA-lådor för 5-åringar, vi har medvetna pedagoger som tillhandahåller kunskap och stimulerande material, pedagogerna får relevant fortbildning på området NTA och matematik under läsåret 09/10, vi följer med den pedagogiska debatten gällande revidering av vår Läroplan, för att vara förberedda på kommande mål och uppdrag för språk och matematik. Vår Lokala arbetsplan har vi arbetat fram under gemensamma former i dialog och samarbete, vilket också ska genomsyra vårt arbetssätt och verksamhetsutveckling på förskolorna i Skogsbo Ro2.