Utvärdering av projektet Företag i utveckling - Möckelnregionen.

Transkript

1 Utvärdering av projektet Företag i utveckling - Möckelnregionen Anders Törnqvist Henrik Fagerlind

2 Bakgrund och uppdrag Projekt Företag i utveckling Möckelnregionen har genomförts under perioden Projektet var ett samlingsprojekt för 12 mindre eller medelstora företag verksamma inom olika branscher i Karlskoga, Örebro och Laxå. Totalt omfattades 515 anställda inom dessa företag av projektet. PwC har varit anlitade som externa utvärderare av projektet. Projektets mål Projektets syfte var att bidra till att stärka de medverkande företagen med nödvändig kompetensutveckling och genom detta minska företagens och de anställdas sårbarhet och stärka konkurrenskraften på såväl lokal som regional nivå. Projektet ska utifrån genomförd förprojektering skapa och fastslå rutiner hos de medverkande företagen för att kontinuerligt arbeta med kompetensutveckling som ett starkt konkurrensmedel. Genom att genomföra projektet som ett samlingsprojekt skapas och utvecklas nya strukturer för kompetensutveckling och de medverkande företagen skulle därmed kunna dra fördel av de samordningsvinster som skapas inom projektet. Projektets mervärde för individen, var när man gick in i projektet, att man fick möjlighet att genomföra en mer strukturerad och individuellt riktad kompetensutveckling kopplad till specialområden, mot nya kompetenser och en större delaktighet. Genom detta ska individerna stå bättre rustade för omställning och blir mindre sårbara, samt att företaget kan möta upp kommande efterfrågan och behålla personal. Behoven var stora och insatser behövdes inom alla områden för att företagens långsiktiga mål skulle uppnås. Följande mätbara målsättingar har formulerats: 100 % av kompetensplanerna skall genomföras under projekttiden 100 % av deltagarna upplever sig nöjda med eller mycket nöjda med genomförda utbildningsinsatser 100 % av deltagarna har fått fördjupade kunskaper inom sitt nuvarande arbetsområde 50 % av deltagarna har fått fördjupade eller breddade arbetsuppgifter Projektdeltagarna har höjt sin faktiska kompetensnivå på ett sätt som bidrar till individen och företagets fortsatta utveckling Metod Under projektets gång har tre delrapporter sammanställts och kommunicerats med projektledningen. Föreliggande slutrapport bygger på iakttagelserna i delrapporterna samt avslutande telefonintervjuer med företrädare för de deltagande företagen. Under utvärderingen har intervjuer genomförts vid ett flertal tillfällen med företrädare för företagen och en enkät har genomförts som riktats till ett slumpmässigt urval av deltagare i utbildningsinsatserna. Utöver detta har dokumentstudier fortlöpande gjorts av lägesrapporter, statistikuppgifter m m. Kontakter med projektledningen har upprätthållits under hela projekttiden. 2 av 10

3 Resultat Företagsperspektiv I vår första delrapport ( ) konstaterades att Projektet är bra ur företagens synpunkt. De får ett kompetensutvecklingsbehov uppfyllt som annars inte skulle ske. Insatser kan komma hela regionen till nytta, vilket är positivt. De utbildningar som genomförs görs inte för att bara spendera pengarna utan kan motiveras av affärsmässiga skäl. Lärcentrum uppfattas som en hjälpande hand, ett gott stöd och det är bra att de har någon form av ursprung i utbildningsbranschen, de är mer än bara administratörer. Samverkan och samarbete mellan företagen saknas av olika anledningar. Skäl som framförs är att företagen är sinsemellan för olika för att kunna samverka. Vi bedömde att man inom ramen för projektet inför fortsättningen bör diskutera och klarlägga hur man ska uppnå stordriftsfördelar och samverka i utbildningsförfarandet. Under hösten 2010 genomfördes en uppföljande intervjuomgång med samtliga deltagande företag där vi följde upp om företagens attityder förändrats i förhållande till den tidigare delrapporten. Intervjuerna pekade inte på några förändringar i företagens inställning till sitt deltagande i projektet: utbildningarna ses som relevanta för företagen, uppskattade av medarbetarna och man har genom projektet sett vinster av att arbeta systematiskt med kompetensutvecklingen. Sedan är företagen sinsemellan olika och har olika behov. Företagen hade också kommit olika långt i sina utbildningsplaner. Inget företag som kunde peka på att man genom deltagande i projektet etablerat samarbete med ett annat deltagande företag, vare sig kring enskilda utbildningar eller i andra sammanhang. Under april månad 2011 genomfördes avslutande intervjuer med representanter för företagen. Syftet med intervjuerna var att fånga företagens sammanfattande bedömningar av projektet med koppling till projektmålen. Nedan redovisas sammanfattande synpunkter från de intervjuade: Konkurrenskraften ska stärkas Den ökade kompetensen blir ökad konkurrenskraft. Svårt att se hur vår medverkan i projektet stärkt svår konkurrenskraft gentemot andra, men det har varit mycket värdefullt för vårt eget arbetssätt Vår konkurrenskraft har stärkts till följd av möjligheten att ta del av bra utbildningar. Ökad kompetens som implicit ökat vår konkurrenskraft. Vi har fått tillgång till många olika utbildningar, ett brett utbud. En ökad kompetens hos personalen ökar självklart vår konkurrenskraft, det är svårt att mäta hur mycket, men projektet har absolut gjort en skillnad. Den har stärkts genom att kompetensen i företaget blivit bättre. Det har fungerat bra, kompetensutveckling har ökat vår konkurrenskraft. Vi har kunnat förbättra vår verksamhet och kunnat hänga med i branschen, vilket stärkt vår konkurrenskraft. Vår konkurrenskraft har ökat i och med att vår kompetens har ökat genom att våra operatörer blivit kunnigare och att kommunikationen på företaget förbättrats och gett mer effektivitet 3 av 10

4 Kompetensplanerna ska genomföras. Hur har det gått? Jättebra. Vi följer upp kompetensplanerna årligen i utvecklingssamtal mellan medarbetaren och dess närmsta chef. Vi har kunnat följa planerna, har fungerat väldigt bra. Vi har fått ändra de ursprungliga planerna längs vägen. I början valde de anställda väldigt brett och var kanske inte helt säkra på vad de ville göra, men vi har fått god hjälp av projekten att revidera planerna så det har funkat bra. Det har gått bra, vi har genomfört ca 80 procent av den ursprungliga planen, sen har det även tillkommit en del utbildningar längs vägen. Planerna löper över några år så behovet har förändrats. Personal har slutat och börjat och positioner har ändrats så vi har behövt revidera vissa planer. Det har gått bra, de har varit till stor hjälp och gett oss insikt i vilka kompetensluckor vi har i företaget. Vi har tyvärr haft brist på tid detta år, det har varit tryck i branschen och det har inte funnits tillräckligt många kompetenta för oss att anställa. Hade vi kunnat anställa fler så hade vi kunnat följa kompetensplanerna helt. Det har gått bra vi har kunnat ringa in vilka behov som fanns och kunnat följa planerna väl. Det har gått bra, vi har inte följt alla planer men vi har lyckats pricka av många och sett vilket kompetensutvecklingsbehov som finns. Deltagarna ska vara nöjda. Hur följs detta upp? Vi har gjort en egen utvärdering och de som deltagit är mycket nöjda. Vi har själva inte gjort någon skriftlig utvärdering, det gör kurserna själva. Men vi har stämt av med medarbetarna, och bara fått positiva svar. Vi har haft en mutlig utvärdering varje gång an anställd varit på utbildning och de har varit mycket nöjda. Vi har inte gjort någon skriftlig utvärdering, men vi är endast 28 anställda så jag har pratat med de flesta och bara fått positiv respons. Vi har ej gjort några egna utvärderingar utan det har leverantörerna gjort. Men vad jag har hört har vi på det stora hela fått positiv respons. Leverantörerna av utbildningarna har vi arbetat med länge så vi vet att de funkar bra. Jag har bara fått positiv respons, vi har inte gjort några skriftliga utvärderingar. Vi är ett litet företag så vi har ej haft någon skriftlig utvärdering, men de som varit på utbildningar har varit nöjda. Vi har inte gjort några egna skriftliga utvärderingar men vi har stämt av med de som deltagit i utbildningarna då de tagit slut och alla har varit väldigt nöjda. I stort har det varit positiv respons, vi har gjort skriftliga utvärderingar efter varje avslutad utbildning. I vissa av de tekniska utbildningarna har vissa klagat på att det varit för hög eller för låg nivå, eftersom vi låtit anställda på olika nivå delta men detta har vi gjort med avsikt. Har rutiner etablerats som säkerställer framtida kompetensutveckling Vi har en kompetensmall i den gemensamma katalogen, och ibland tar vi upp i ledningsgruppen om det skulle vara någon anställd som skulle passa för någon speciell utbildning. Vi arbetade på detta sätt även innan vi deltog i projektet. 4 av 10

5 Vi har inte så många anställda så vi har inte så etablerade sådana system, vi lagrar information om medarbetarnas kompetens i excelark, projektet har inte påverkat denna rutin. Håller på att införa en såkallad ISO-certifiering (gäller inte endast kompetensutveckling), men det var ett krav från våra kunder så det hade vi infört även om vi inte varit med i projektet. Vi har sedan tidigare, även innan projektet, lagrat CV med erfarenheter och utbildnings hos de anställda som deltar i våra projekt som vi skickar med offerter. Till följd av projektet ska jag även ta upp på vårt ledningsgruppsmöte i maj att vi ska skapa kompetensprofiler på alla anställda med information om deras olika roller och kompetensutvecklingsbehov. Projektet har gjort att vi nu fokuserar mer på denna fråga, tidigare har vi inte haft råd att lägga så mycket resurser på detta. Vi har alltid jobbat kontinuerligt med kartläggning av kompetensutvecklingsbehov i kompetensmatriser och gap - analyser. Nej det har vi inte. Vi håller just nu på med ett certifieringsarbete där företaget ska bli certifierat med hjälp av vår branschorganisation. Att vi gör detta nu är delvis tillföljd av att vi varit med i projektet. Nej Vi har det sen tidigare, men projektet har absolut lett till att vi har systematiserat processen i och med att vi kartlagt den kompetensen som finns i företaget och vilka luckorna är. Har projektet påverkat arbetet med jämställdhet och tillgänglighet? Jag vet inte hur vi arbetar med dessa frågor, och projektet har i vilket fall inte påverkat detta. Ja, projektet har frigjort pengar så att vi har kunnat skicka kvinnor på utbildningar som vi annars inte skulle haft råd med. Nej det har det inte. Vi är ett teknikföretag och nästan alla våra tekniker är män. Det som projektet bidragit med är att vi t ex har kunnat skicka vår kvinnliga ekonomichef på sådana utbildningar som det rent ekonomiskt skulle ha varit bättre att skicka en av våra tekniker på. Ja, vi ska ha en obligatorisk utbildning för alla anställda som handlar om lika behandling i slutet av april. Jag tror att den kommer ha stor effekt på organisationen. Nej Vi arbetar inte med tillgänglighet inom företaget, vad gäller jämställdhet är det svårt eftersom det finns så få kvinnor i vår bransch. Men vi försöker få in mer kvinnor och vårt tänk i dessa frågor har nog ökat i och med att vi varit med i projektet. Nej, vi jobbar inte aktivt med dessa frågor enligt någon speciell plan, däremot har vi en jämn fördelning mellan män och kvinnor bland de anställda. Projektet har ej påverkat jämställdhetsarbetet direkt, vi har en jämställdhetsplan sen tidigare, men däremot har det gjort att vi har kunnat kompetensutveckla personer som vi annars inte hade kunnat göra, och många av dessa är kvinnor. Har projektet skapat mervärde för ert företag? Det har gett oss möjligheten att delta i fler och mer olika utbildningar än vad vi annars hade kunnat göra. Det har gett oss ekonomiskt utrymme att satsa på kompetens. Det har ökat kompetensen i företaget, inte minst inom den administrativa biten, och vi har fått flera bra certifikat som vi kan visa upp. 5 av 10

6 Det har bidragit med en kompetenshöjning hos samtliga medarbetare. Vi har mer fokus på frågan idag och arbetar med den kontinuerligt. Den har gett oss en kompetenshöjning även inom områden som kanske inte är direkt affärskritiska för oss eftersom vi har fått tillgång till extra pengar. Denna kompetens gynnar både de anställda och företaget i stort. Det har inneburit ökad och breddad kompetens. Vi har blivit mer medvetna om vikten av kompetensutveckling. Framförallt att vi under en tid av låg aktivitet, pågrund av lågkonjunkturen, kunde låta våra anställda kompetensutbilda sig. Förutom att kompetensnivån har höjts så har vi även förbättrat kommunikationen inom företaget. Vi har bättre förståelse för varandras olikheter vilket har lett till ett effektivare arbete. Vad tar ni med er efter projektets slut? Bara positiva erfarenheter av projektet, administrationen i Karlskoga har varit väldigt lättarbetad. Tänket kring kompetensutveckling kommer finnas kvar och mer fokus kommer att ligga på detta. Ökat vår medvetenhet om att det finns många bra utbildningar för oss. Både chefer och medarbetare har idag mer insikt i hur viktigt det är med kompetensutveckling och att sträva mot mer jämställdhet. Frågorna har lyfts inom företaget, på ett sätt de annars inte skulle ha gjort. Kunskapen vi fått genom utbildningarna som vi annars inte hade haft möjlighet att få kommer att finnas kvar. Intervjuerna som gjordes med både ägare och anställda i början av projektet visade att kompetensluckorna var mycket större än vad vi trodde, vilket gett oss bättre insikt och möjlighet att arbeta med detta Att det finns bra möjligheter att få hjälp med kompetensutveckling, Lärcentrum i Karlskoga har gjort ett mycket bra arbete. Vi har insett hur viktigt det är med kompetensutbildning. Både för den interna moralen, där personalen känner att företaget vill satsa på dem men även är det viktigt att de anställda får en möjlighet att mötas och utbyta erfarenheter. Hur duktig man än är inom sitt område kan man alltid få input från andra anställda. Vi hade möjlighet att behålla och kompetensutveckla personer i en tid av nedgång för företaget, projektet kom i precis rätt tidpunkt. Styrkor/svagheter med projektets utformning Styrkan är att det skötts mycket bra administrativt, det har varit lätt att komma till tals med projektledaren och vi har fått god hjälp. Svagheten är att det var svårt göra en plan så tidigt i processen över inom vilka utbildningsområden vi skulle placera pengarna. Vi hade kvar lite pengar inom vissa områden nu i slutet som vi inte fick flytta om och lägga ihop i andra områden eftersom de var för spridda. Jag har dock nu pratat med en representant från administrationen i Karlskoga och han sa att de hade ändrat detta så att det skulle bli mer flexibelt att flytta om resurserna under resans gång. Kanske har de tagit till sig av kritik angående detta som framförts tidigare. En svaghet är att det har varit svårt passa in utbildningarna i kategorierna. Jag kan förstå att man behöver ett visst system och ordning men det kunde vara lite mer flexibla kategoriseringar. 6 av 10

7 Svagheten är att det var svårt att göra kompetensplanerna i ett så tidigt skede. De anställda hade behövt mer information innan de gjorde sina val om vilka typer av utbildningar som skulle passa för dem. Nu ändrade sig istället många längs vägen så vi var tvungna att ändra planerna. Å andra sidan var en styrka att vi fick så god hjälp av Lärcentrum att ändra dem. Lärcentrum är ett föredöme i Sverige vad gäller att driva denna typ av projekt, de är mycket duktiga och flexibla. Svagheten är kanske att det är väldigt mycket byråkrati med många formulär att fylla i. Struktur för projektet behövs självklart men svagheten skulle kunna vara att för mycket resurser låses upp i kategorier långt i förväg i planeringen. För oss har detta alltid löst sig bra då vi kunnat ha en dialog med projektledaren och kunnat flytta runt i kategorierna, men ännu mer rörlighet från början skulle vara bra. Jag har bara positiva erfarenheter av projektet. I början var det en svaghet att man var tvungen att bestämma exakt vilka utbildningar man skulle gå från början vilket var svårt, men nu har de ändrat detta och gjort systemet mer flexibelt vilket är en styrka idag. Den främsta styrkan för oss var att projektet pågick under en så lång tid. En stor del av vår personal är konsulter vilka är svåra att fånga upp och skicka på utbildningar, eftersom de arbetar hos kunder relativt kort tid och att det skulle påverka detta arbete negativt om de var borta på utbildning. Men i och med att detta pågått under en längre tid har det funnits luckor hos kunderna då konsulterna har kunnat vara borta på. Jag kan inte se några svagheter med projektet. Projektet har utvecklats över tid men från början var det väldigt låst i utbildningskategorier, vilket var en svaghet. Detta gjorde att pengar hos vissa företag brann inne. Vi gjorde av med nästan alla våra pengar och hade kunnat använda mer, därför tycker jag att EU-stödet istället skulle kunna komma hela regionen i stort till nytta, så att de företag som har behov av mer pengar skulle kunna få ta del av de som gått till företag som ej kunnat göra av med dem. Individperspektiv I vår andra delrapport ( ) redogjordes för resultatet av den enkätundersökning som gjorts bland medarbetare i deltagande företag som genomgått utbildningar om minst 17 timmar. Enkäterna distribuerades individuellt till deltagare som genomfört någon form av utbildning t o m april månad Enkätsvaret returnerades i slutet svarskuvert direkt till oss. Totalt delades 76 enkäter ut, 37 svar inkom, vilket innebär en svarsfrekvens på 48 procent. Den låga svarsfrekvensen innebar att generaliseringar inte kan göras till en större grupp utan resultatet ska ses som en indikation på hur utbildningarna uppfattats. Resultatet visade att: Flertalet är nöjda eller mycket nöjda med kursen, ingen är missnöjd. Nästan var fjärde är dock varken nöjd eller missnöjd. Kvinnorna (7 st) är något mindre nöjda än männen. De flesta uppfattar att kunskaperna inom det nuvarande arbetsområdet fördjupats genom kursen. Endast 6 personer anser att detta skett i endast liten eller ganska liten utsträckning. Fyra personer uppger att de fått nya eller förändrade arbetsuppgifter på grund av kursen. Mot bakgrund av ovanstående gjordes analysen att målsättningarna för projektet är högt ställda och att svaren indikerade att målen inte nåtts fullt ut. 7 av 10

8 Uppföljning av projektmedel Vi kan konstatera att projektledningen har ett omfattande och väl utbyggt uppföljningssystem för att mäta projektets fortskridande. I detta ingår bland annat löpande uppföljning och redovisning av bland annat projektmedelsförbrukning och utbildningsinsatsernas omfattning. Uppföljningen kan redovisa följande: Antal UNIKA deltagare i utbildning Antal kursplatser/deltagare Antal kurser som deltagare medverkat i. Kostnader utbildning Antal kurs/aktivitet Kostnad i aktivitet fördelat Timmar i aktivitet fördelat Fördelning kostnader per timme Resultaten går att bryta ned per åldersgrupp och/eller kön. De utbildningar som genomförts kan kategoriseras i sex olika utbildningsområden. Fördelningen av medel mellan dessa områden är följande: Förbrukade projektmedel (kr) Av grafen kan utläsas att störst andel av de förbrukade projektmedlen återfinns inom områdena Produktion/logistik (28 procent) och Data/IT (26 procent). 8 av 10

9 Jämställdhet och tillgänglighet Andelen kvinnor som deltagit i projektet uppgår till 29 procent. En kostnadsfördelning mellan män och kvinnor visar dock att kvinnor förbrukat 24 procent och männen 76 procent av medlen. Av den uppföljning som gjorts av projektledningen kan utläsas att relativt sett fler män går någon form av yrkesutbildning och relativt sett fler kvinnor går teoretiska utbildningar, där den senare typen av utbildning ofta är billigare än den förra. Från utvärderingsperspektiv kan vi konstatera att detta är en bild som känns igen från andra liknande projekt. Det är svårt för ett enskilt kompetensprojekt att påverka företagens interna strukturer i någon större utsträckning. Att resursfördelningen ser ut som den gör speglar troligen hur könsfördelningen ser ut inom tillverkningsindustrin. Inom de deltagande företagen är förhållandevis få kvinnor anställda och återfinns ofta inom administrativa yrkesområden. Att motivera till aktivt deltagande i projektet särskilt i en tid av hög orderingång och produktion är en utmaning för dessa projekt. För företagen är det viktigt att de resurser man själva lägger in i projektet, främst i form av tid som personalen är ur produktion, används på bästa sätt. Vi kan konstatera att man inom ramen för föreliggande projekt valt att prioritera fördjupning inom respektive yrkesområde, framför breddning av kompetens inom andra yrkesområden. Hade den senare strategin valts skulle troligen relativt sett fler kvinnor ha tagit del av de mer kostsamma yrkesutbildningarna, möjligen till priset av ett minskat engagemang och aktivt deltagande från vissa företag. Det har dock anordnats seminarier kring jämställdhet och tillgänglighet inom ramen för projektet. Ett seminarium om vardera av dessa teman hölls under våren Seminariet om jämställdhet hade titeln Har du och ditt företag råd att inte vara jämställda? och arrangerades av projektet tillsammans med ESF processtöd och jämställdhetsstrategen från Karlskoga kommun. Seminariet om tillgänglighet hade titeln Tillgänglighet = Lönsamhet och arrangerades av projektet ihop med ESF Regioncoach Tillgänglighet. Det kan noteras att uppslutningen från de deltagande företagen lämnade mer att önska. Utöver arrangerande av seminarier har projektet distribuerat en bok till de deltagande företagen med titeln Den jämställda arbetsplatsen. Lärande miljöer Det finns exempel utifrån våra intervjuer på företag som kontinuerligt arbetar med att sätta medarbetarnas individuella kompetensutvecklingsplaner i relation till företagets strategier och affärsplan. Samtidigt uppfattar vi att de deltagande företagen arbetar på lite olika sätt med kompetensutvecklingen. Det framgår tydligt utifrån våra intervjuer att företagen själva inser att en kompetensutvecklingsplan för företaget kontinuerligt behöver uppdateras och hållas levande. Det är svårt att år 0 förutse vilket kompetensutvecklingsbehov som företaget och medarbetarna har år 2. Det efterfrågas en flexibilitet och möjlighet att inom projektet omfördela resurser dels mellan företag (där vissa kanske inte förbrukar tilldelade medel), dels mellan olika utbildningar i förhållande till ett företags första utbildningsplan inom projektet. Främja samverkan Mot bakgrund av de genomförda utvärderingsinsatserna kan vi konstatera att företagen som deltar har fått en ökad kännedom om att det offentliga i form av kommun och ESF-råd kan spela en aktiv roll i deras utveckling. Genom den konstruktion som etablerats genom projektet där projektledningen agerar som koordinator och administratör av projektet kan de intentioner som finns med strukturfonderna uppfyllas. Detta genom att man når företag som själva inte har kännedom om eller 9 av 10

10 resurser för att på egen hand delta i fondens projekt. De kontaktytor som byggs upp dels mellan deltagande företag, dels mellan företagen och projektägaren, torde bli viktiga för näringslivsutvecklingen i Karlskogaregionen. Det finns inom projektet exempel på företag som tillsammans genomfört utbildningar mer kostnadseffektivt än om vart och ett av företagen köpt sin egen utbildning. Huruvida samverkan blir hållbar och kan fortsätta efter projektet är svårt att sia om, men förutsättningar finns. Sammanfattande slutsats och bedömning Vi bedömer att projektet har haft ett betydande värde för de deltagande företagen och för merparten av de medarbetare som tar del av kompetensutvecklingen. Vi har dock inte kunnat notera några tydliga nyvunna samarbetskonstellationer mellan de deltagande företagen. Projektledningen uppfattas som professionell av företagen och de system och rutiner projektledningen utarbetat stödjer denna professionalitet. Utifrån våra träffar och avstämningar gör vi bedömningen att projektledningen arbetat målmedvetet och strukturerat för att införliva projektets ambitioner. De mätbara målsättningar som formulerats för projektet är: 100 % av kompetensplanerna skall genomföras under projekttiden 100 % av deltagarna upplever sig nöjda med eller mycket nöjda med genomförda utbildningsinsatser 100 % av deltagarna har fått fördjupade kunskaper inom sitt nuvarande arbetsområde 50 % av deltagarna har fått fördjupade eller breddade arbetsuppgifter Projektdeltagarna har höjt sin faktiska kompetensnivå på ett sätt som bidrar till individen och företagets fortsatta utveckling Av vår utvärdering och utifrån befintlig statistik kan vi konstatera att de mätbara målen formellt sett inte nåtts fullt ut. Projektet har dock enligt vår bedömning skapat ett betydande reellt värde utifrån både ett företags- och individperspektiv. 10 av 10