Utvärdering av projekt Omställning Tidaholm

Transkript

1 Utvärdering av projekt Omställning Tidaholm Utvärderingsrapport författad i mars 2011 av m-dok/marie Håkansson på uppdrag av Tidaholms kommun, Företagscentrum

2 m-dok 2011 m-dok utvärdering och dokumentation ,

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Utvärderingen... 1 Projektets genomförande... 2 Organisation... 2 Aktiviteter... 2 Jämställdhetsintegrering... 3 Tillgänglighet... 4 Måluppfyllelse... 4 Effekter... 4 Ökad kompetens... 5 Kompetensöverföring... 5 Effekter på kort sikt... 6 Tydliga effekter inom två områden... 7 Mindre effekt inom andra... 7 Företagens storlek... 7 Effekter på lång sikt... 8 Slutsats och kommentarer... 9

4 Inledning Projekt Omställning Tidaholm drivs av Tidaholms kommun sedan 18 juni 2009, och kommer att avslutas i juni Denna rapport avser den externa utvärderingen av projektet. Bakgrund I början av 2009 gjordes en extra utlysning inom Europeiska socialfondens programområde 1, med syfte att stödja Strukturell omställning. Anledningen var den kraftiga konjunkturnedgången i Västsverige, som slog särskilt hårt mot tillverkningsindustrin. Tidaholms näringsliv, med många underleverantörer till verkstads- och fordonsindustri, drabbades hårt. Under 2008 upplevde kommunen en kraftig konjunkturnedgång med nedläggningar, konkurser, varsel och uppsägningar som följd. Projektet Omställning Tidaholm ska ses mot denna bakgrund. Företagscentrum, som är kommunens näringslivsavdelning, genomförde under våren 2009 en förstudie, där fem problemområden definierades. Genom att öka kompetensen inom dessa områden hoppades man kunna öka konkurrenskraften och på sikt även tillväxten i kommunen. Med utgångspunkt i förstudien skrevs ansökan till socialfonden, vilken beviljades och projektet startade i juni I projektets genomförandefas ingår 12 företag med ca 900 anställda. Med utgångspunkt från förstudiens sammanställning av kompetensutvecklingsbehovet har ett brett utbud av utbildningar kunnat erbjudas. Totalt kommer över 1000 olika utbildningsaktiviteter att genomföras inom ramen för projektet. Projektet har letts av företaget Codeq, som har fungerat som utbildningskoordinator och även utbildare. En styrgrupp bestående av representanter för företagen, företrädare för kommunens näringslivsavdelning samt projektledaren har haft det övergripande ansvaret för projektets genomförande. Utvärderingen Företaget m-dok har anlitats som extern utvärderare av projektet. Uppdraget har genomförts i tätt samarbete med utvärderingsföretaget Tabella AB, och har omfattat utvärdering av projektets genomförande, måluppfyllelse och effekter på kort och lång sikt. Utvärderingen genomförs under februari och mars Projektet är vid tidpunkten för utvärderingen ännu inte avslutat. Vår bedömning är ändå att de resultat och slutsatser som presenteras i denna rapport äger sin giltighet för hela projektperioden. Utvärderingen har i första hand fokuserat på effekterna av utbildningsinsatserna. Att få en bild av vad insatserna har lett till på de deltagande företagen, antas vara av intresse för projektägaren och kan vara användbar information när det gäller kommunens fortsatta stöd till Tidaholms näringsliv. Utvärderingens främsta syfte är alltså att redovisa vilka effekter som uppnås på kort och på lång sikt, men projektets genomförande och måluppfyllelse kommer också att beröras. Datainsamlingen består i första hand av intervjuer. Kontaktpersonerna för de deltagande företagen har intervjuats, liksom projektledaren och alla styrgruppsmedlemmar, före detta och nuvarande näringslivschef samt rektor på Rudbecksgymnasiet. Intervjuerna har skett som strukturerade samtal med en frågeguide som utgångspunkt. Guiden har dock inte följts exakt, utan samtalen har till stor del styrts av de intervjuade. 1

5 Utvärderingen har även tagit del av aktuell dokumentation. Projektansökan, projektets lägesrapporter till Europeiska socialfonden samt interna utvärderingar har studerats. Intervjumaterialet har sammanställts i matrisform, och därefter analyserats. Såväl gemensamma mönster som skillnader har på detta sätt kunnat upptäckas. Projektets genomförande I det följande kommer projektets organisation, samt genomförande av aktiviteter att diskuteras. Organisation Projektägaren Tidaholms kommun valde att upphandla hela genomförandet av projektet. Uppdraget gick till företaget Codeq, som har varit med från början och gjort allt ; från projektansökan till genomförande av utbildningsaktiviteter och rapportering till ESF. Från kommunens sida uppger man att det är en fördel att ha en leverantör som kan helheten, eftersom den kompetens som krävs inte finns i kommunen. Att anlita en extern leverantör har alltså varit avgörande för att över huvud taget kunna genomföra projektet. De deltagande företagen är nöjda med Codeqs insatser. Trots vissa invändningar mot innehållet i några enstaka kurser, är omdömena överlag goda. Codeq har varit bra de har verkligen skött sitt jobb. Lyhörda och bra på att informera. 1 Under våren 2009 besökte företaget Codeq, på uppdrag av Tidaholms kommun, utvalda företag för att undersöka deras utbildningsbehov. Detta, tillsammans med Codeqs egen erfarenhet av kompetensutveckling för industriföretag, utgjorde grunden för utbudet i en utbildningskatalog som presenterades för intresserade företag. De val som företagen gjorde låg sedan till grund för ansökan till ESF. Flera företag påpekar att det gick väldigt snabbt och att de inte riktigt insåg betydelsen av sina val. Företagen gjorde sina val av utbildningar i en tid av lågkonjunktur. När utbildningsaktiviteterna väl kom igång hade konjunkturen vänt och behoven av kompetensutveckling delvis ändrats. Många företag fick också svårt att släppa sin personal på grund av stor arbetsbelastning. En styrgrupp, bestående av representanter för de deltagande företagen, företrädare för kommunens näringslivsavdelning samt projektledaren, har haft det övergripande ansvaret för projektets genomförande. De har sammanträtt två gånger per år under projekttiden. Aktiviteter Codeq har fungerat som utbildningskoordinator. Företaget har till stor del själva genomfört utbildningsaktiviteter, men har tagit in underleverantörer för vissa utbildningar. Ett starkt önskemål från projektägarens sida var att i möjligaste mån anlita lokala leverantörer. Detta har också gjorts. Bland annat har Rudbecksgymnasiet i Tidaholm genomfört utbildningar i engelska, produktionsekonomi, automation, ellära och styr- och reglerteknik. Totalt har ett tiotal utbildningsanordnare anlitats. 1 Samtliga citat i rapporten är från intervjuerna med de deltagande företagens kontaktpersoner. 2

6 Företagen valde utbildningar från en utbildningskatalog som Codeq sammanställt. Alla företag nöjda med utbudet, som anses brett och täcker in flera angelägna områden. Företagarna är också mycket nöjda med att det, inom vissa ramar, har varit möjligt att byta inriktning och lägga till eller ta bort utbildningar. Utbudet var brett. Det var ett plus att vi fick möjlighet att komplettera i efterhand. Utbudet var ok, det passade oss. Även om företagen generellt är nöjda menar två tredjedelar att utbudet inte helt har motsvarat deras behov. Det har rört sig om företagsspecifika behov inom produktionsteknik och programmering. Förståelse finns dock för att allas behov inte kan tillgodoses inom ramen för ett sådant här projekt. Man måste kompromissa lite, man kan inte välja allt själv, men det är ok. Ett par av företagen anser att utbudet inte har varit anpassat till de små företagens behov. Den största frustrationen är dock att valet av utbildningar skedde under tidspress. Företagen anser sig inte ha fått någon möjlighet att sätta sig in i vad de olika utbildningarna innebar. Det gick för fort, annars hade vi kanske valt annorlunda. Man hade behövt hjälp med att bedöma om innehållet i utbildningarna var lämpligt för vårt företag. Vi kan konstatera att de flesta företag, trots att flera av dem har stor arbetsbelastning, har genomfört utbildningarna som planerat. Företagen är i allmänhet nöjda med utbildningarna, vilket också speglas i kursutvärderingarna som gjorts efter varje avslutad utbildning. Några undantag finns. Det handlar dels om att kursen har legat på en för hög eller för låg nivå, missnöje med läraren eller att kursen varit alltför abstrakt och teoretisk. I november 2010 genomfördes en studieresa till Stuttgart. Representanter för tio av de deltagande företagen tillsammans med företrädare för kommunen besökte några ledande fordonstillverkare för att studera hur dessa företag arbetar med effektivitetssystem. Två möten för att initiera till nätverk har genomförts. Ett nätverk är inriktat mot kompetens/resursförsörjning för industrin i Tidaholm, och ett mot produktionsteknik/lean Production. Nätverken har när detta skrivs ännu inte kommit igång. Projektledningen har kontinuerligt arbetat med kvalitetssäkring av projektet. Det har skett genom att styrgruppen på sina möten gemensamt har gått igenom ett måldokument, där bedömning av huvudmål, delmål samt risker har gjorts. Jämställdhetsintegrering Projektet har riktat sig till tillverkande- och industriföretag, som är mycket mansdominerade branscher. Av de drygt 900 anställda vid de deltagande företagen utgör kvinnorna en liten del. De få kvinnor som arbetar inom företagen har i första hand arbetsuppgifter inom administration. Inom projektet har ingen statistik förts över hur utbildningsinsatserna har fördelats mellan könen. Vi kan därför inte utvärdera projektets betydelse när det gäller att utjämna könsskillnader. Jämställdhetsintegreringen har i första hand tillgodosetts genom ledarskapsutbildningarna. Totalt 15 personer från fyra av företagen, har deltagit i en eller flera ledarskapsutbildningar där jämställdhet ingått. 3

7 Tillgänglighet Utbildningarna har genomförts på ett sätt så att personer med funktionsnedsättning har kunnat delta. Till exempel har utbildningar genomförts i lokaler med hörslinga, och även med hjälp av teckentolk. Ibland har utbildning skett i företagens egna lokaler som är anpassade till den anställdes behov. För övrigt har anpassningar skett efter de behov som framkommit. Måluppfyllelse I projektansökan anges vilka mål som ska uppnås. Här nedan kommenteras om och på vilket sätt målen har uppfyllts. När det gäller de mätbara målen bör dock påpekas att sammanställningen avspeglar situationen i mars 2011, då projektet ännu inte är avslutat. Flera utbildningar pågår och ytterligare fler kommer att startas, varför detta inte kan ses som den slutliga måluppfyllelsen. Enligt projektledaren kommer de mätbara målen att uppfyllas inom ramen för projektet. En förfrågan har gått ut till företagen om de har behov av ytterligare utbildningsinsatser, och många önskar att fler anställda ska få ta del av utbildningsutbudet. Resultatet verkar bli att fler personer än beräknat kommer att kompetensutbildas. Mätbara mål enligt projektansökan Att genomföra totalt 1089 utbildningsaktiviteter som berör 585 personer. Utbildningsaktiviteterna ska uppnå kvalitetsnivå 4 på en skala 1-5 Måluppfyllelse 992 utbildningsaktiviteter har genomförts. 627 personer har deltagit. Kvalitetsnivån uppgår till 4,1 enligt projektets egna kursutvärderingar. I följande tabell kommenteras utvärderingens iakttagelser när det gäller kvalitativ måluppfyllelse. De kvalitativa målen diskuteras mer i avsnittet Effekter. Kvalitativa mål enligt projektansökan Att bidra till att lärande och kompetensutveckling blir en naturlig del i arbetslivet. Att bidra till ett modernt och professionellt ledarskap. Att utveckla näringslivet och småföretagandet genom nätverk. Att bidra till en positiv grundinställning till funktionshindrade. Måluppfyllelse Projektet har bidragit till nya tankar och har sått frön hos flera företag. Framför allt är det utbildningarna inom ledarskaps- och effektivitetsområdena som har lett till en större insikt om kompetensutvecklingens betydelse. Projektet har sannolikt bidragit till förnyelse hos de företag som deltagit i ledarskapsutbildningar. Initiativ har tagits till nätverksbildande men dessa är ännu inte igång. Några av ledarskapsutbildningarna har tagit upp frågeställningen, och för dem som deltagit har det sannolikt lett till nya insikter. Effekter Utvärderingens fokus ligger på effekterna av projektet, det vill säga vad projektet har lett till för de deltagande företagen och för Tidaholms kommun. De effekter man önskar se är mer flexibla företag, förbättrad kompetensförsörjning, friskare 4

8 arbetsplatser samt fler affärsmöjligheter. På sikt handlar det om att utveckla företagen och öka tillväxten. I vilken mån har projektet bidragit till att nå dessa effekter? Kompetensutveckling leder inte per automatik till att önskade effekterna uppnås. En rad kriterier måste uppfyllas för att det ska ske, vilket illustreras i följande bild: Utbildningsaktivitet Ökad kompetens Kompetensöverföring Önskade effekter Några viktiga frågor för utvärderingen har därför varit: Har utbildningsaktiviteterna lett till ökad kompetens? Hur har kompetensen överförts, det vill säga tagits om hand och förvaltats på företagen? Har företagen genomfört några förändringar i riktning mot de önskade effekterna? Ökad kompetens I projektansökan definieras fem strategiskt viktiga områden. Dessa är: Yrkesmässig kompetens Mångkunnighet/flexibilitet Effektiv produktion Kompetensutveckling Friska och jämställda arbetsplatser Själva projektidén är att öka kompetensen inom dessa områden för att nå upp till de önskade effekterna. Den allmänna uppfattningen bland företagarna är att kompetensen verkligen har ökat. Javisst har kompetensen ökat, men jag kan inte peka på varför. Vi har fått allmänkunskap som vi kan använda i framtida affärer. Utbildningen har gett oss praktisk förståelse. En enda av de intervjuade företagarna har en avvikande åsikt. Han menar att de utbildningar hans anställda deltog i inte var anpassade för hans företags behov. Läraren utgick från större företag. Då blir det inte samma syn. Sammantaget gav det inte så mycket kunskap. Överlag menar dock företagarna att kompetensen och medvetenheten har ökat. Några områden som nämns är förhandlingsteknik, försäljningsteknik, nykundsbearbetning, coachning och projektledning, där man upplever sig ha fått ny kunskap och blivit säkrare i sin roll. Speciellt effektivitetsutbildningarna lyfts fram som viktiga för de företag som deltog. Effektivitetsutbildningarna har definitivt höjt nivån och medvetenheten. Vi har fått ökad kompetens när det gäller förbättringsarbeten. Vi har fått aha-upplevelser för det här med LEAN och 5S. Sammantaget har företagen till stor del ökat sin kompetens, samtidigt som medvetenhet och förståelse har ökat. Kompetensöverföring Ny kunskap måste föras vidare på arbetsplatserna för att några effekter ska kunna uppnås. Hur har företagen handskats med denna fråga? 5

9 Många av företagen är små, med mindre än 10 anställda. Där uppger man att kompetensöverföring sker naturligt genom att man helt enkelt pratar med varandra och delger varandra vad man har lärt sig. På ett litet företag är avståndet mellan medarbetarna kort och det är lätt att sprida kunskap. Det gör vi kontinuerligt. De större företagen har arbetat mer strategiskt genom att låta anställda som deltagit i utbildning redovisa för ledningen. På ett par av företagen har nästan hela personalen deltagit i samma utbildning. Det har inneburit att ny kunskap på ett naturligt sätt befästs på arbetsplatserna. Alla har gått 5S det är något som vi har påbörjat och som ska fortsätta hela livet. Att ge den som har gått utbildning nya arbetsuppgifter eller införa nya rutiner i enlighet med den nya kunskapen är andra strategier som har använts för att ta tillvara kompetens. Till exempel uppger ett företag att de tagit itu med medarbetarsamtal på ett nytt och mer medvetet sätt, och ett annat har infört nya säljrutiner som en följd av kompetensutvecklingen. Alla företag har dock inte strategier för att tillvarata kompetens. Risken är då att ny kunskap snabbt förlorar sin betydelse. Den kunskap som jag (VD) har fått har inte förts vidare i organisationen. Effekter på kort sikt För att den ökade kompetensen ska kunna leda till önskade effekter måste den omsättas på något sätt. Den bör medföra förändring. Utvärderingen har fokuserat på vad projektet har lett till inom de fem strategiskt viktiga områdena. Detta redovisas i nedanstående tabell: Utvecklingsområden Uppnådda effekter Yrkesmässig kompetens Två företag kan erbjuda nya tjänster. Ett företag har infört nya säljrutiner. Mångkunnighet/flexibilitet Utbildningen har gett de anställda på ett företag möjlighet att utföra mer avancerade arbetsuppgifter. Effektiv produktion Ett företag sparar tid genom att jobba smartare. Ett företag kan utnyttja maskinerna bättre. Ett företag har minskat sitt lager. Ett företag drar igång ett projekt för att införa nytt arbetssätt. Förbättringar när det gäller kassationer har införts på ett företag. Leverenssäkerheten har ökat menar ett företag. Ett företag har infört förändringar på monteringssidan. Utbildningarna har lett till förbättringar när det gäller underhåll och teknik, säger ett företag. Kompetensutveckling Nya tankar har väckts, uppger ett företag. Friska och jämställda arbetsplatser Medarbetarsamtal har blivit av och har blivit bättre, uppger ett företag. Ett företag strävar efter att bli bättre på att delegera ansvar. Ett företag har fått upp ögonen för vikten av att få personalen att växa. Ett företag har börjat föra ut mer information till de 6

10 anställda. Personalen har fått mer avancerade uppgifter på ett företag, som en följd av utbildningen Ledare med personalansvar. Tydliga effekter inom två områden Man kan konstatera att det är utbildningarna inom Effektiv produktion som har haft lett till flest förändringar. Ca 600 utbildningsaktiviteter inom Effektiv produktion har genomförts. Fyra av företagen har låtit i princip alla sina anställda gå en eller flera utbildningar inom området. Detta har, och kommer att ha, stor betydelse menar de företag som är på gång med att införa nya förbättringssystem. Det är en styrka att kunna genomföra förändringar med många nu är alla med och alla har samma förförståelse. Samtidigt är många företag inne i en process som vi ännu inte ser resultaten av. Även om förändringar inte har skett menar man att projektet har haft betydelse. Nu är vi i insiktsfasen för personalen är det här ett nytänk. Satsningen har inte inneburit någon förändring, men det har gett oss självförtroende. Sannolikt har vi fler förändringar att vänta när det gäller effektivisering på företagen. Mindre effekt inom andra Inom områdena Yrkesmässig kompetens, Mångsidighet och flexibilitet samt Kompetensutveckling har projektet inte haft samma starka genomslag. Endast ett par av företagen uppger att den ökade kompetensen har lett till några förändringar. Det gäller till exempel utbildningen i Projektledning som har lett till att ett företag kan erbjuda nya tjänster. Ett annat uppger att det är värdefullt just för att man ofta jobbar i projektform. Flera företag, framför allt de mindre, har satsat på yrkestekniska utbildningar för sin personal. Detta verkar inte ha lett till förändringar på arbetsplatserna. Ökad kompetens leder inte direkt till några förändringar. Man kan inte säga att de läser ritningar bättre. När det gäller mångsidighet och flexibilitet uppger nästan alla att det är något de eftersträvar, men att projektet inte har haft någon betydelse i arbetet med att nå dit. Hela företaget bygger på flexibilitet men det är inte kopplat till projektet. Inget av företagen har förändrat sina rutiner för kompetensutveckling, men ett par säger sig ha blivit mer medvetna om vikten av att ha bra strategier för personalens kompetensutveckling. Företagens storlek Utvärderingen har tittat närmare på hur de deltagande företagen har utnyttjat möjligheten till kompetensutveckling som erbjudits inom projektet. Företagen har kategoriserats utifrån antal anställda enligt följande: 6 företag med mindre än 10 anställda (små) 4 företag med upp till 100 anställda (medelstora) 2 företag med över 100 anställda (stora) Vi kan konstatera att företagen har gjort olika val av utbildningsaktiviteter. De små företagen har i första hand valt utbildningar inom administration, 7

11 marknadsföring/försäljning och teknik. Inom dessa områden verkar inte kompetensutvecklingsinsatserna ha lett till förändring, i alla fall inte på kort sikt. En utbildning som dock har lett till förändringar är Projektledning som ett av de mindre företagen satsat på. Det har medfört att företaget idag kan erbjuda nya tjänster. Två av de små företagen har deltagit i effektivitetsutbildningar, av dem uppger ett att detta inte tillfört företaget något nytt. Det andra uppger att intresset har väckts men det har ännu inte lett till några förändringar. Det är de medelstora företagen, med upp till 100 anställda, som i första hand har satsat på Effektiv produktion. Tre fjärdedelar av deras totala utbildningsaktiviteter har varit just inom detta område, och flera av dem har låtit nästan hela sin personalstyrka delta i utbildningarna. De effekter vi ser i tabellen ovan har till största delen ägt rum på de medelstora företagen. De två stora företagen har fördelat sina utbildningsaktiviteter mer jämnt över de olika områdena. Effektiv produktion har också hos de stora företagen varit ett viktigt inslag i utbildningssatsningen, men inte gett lika tydliga effekter som hos de medelstora företagen. En förklaring kan vara att i alla fall ett av företagen redan är på gång med omställning till LEAN-produktion. Utbildningarna har här utgjort en förstärkning av en redan pågående process, men inte inneburit någon förändring. Det har passat väldigt bra nu när vi satsar på LEAN-tänket. De stora företagen har i hög grad deltagit i ledarskapsutbildningar, och där kan vi se att utbildningarna har varit uppskattade och gett effekter. Vi fick chans att göra det vi länge tänkt, att vi fyra i ledningsgruppen fick möjlighet att utveckla visioner och strategier tillsammans. Effekter på lång sikt Som flera av de intervjuade företagsledarna påpekar är det ännu tidigt att se effekter av utbildningssatsningen. Man är just nu i fasen att ta till sig och bearbeta ny kunskap, men har inte hunnit tillämpa den praktiskt. De långsiktiga effekterna som man hoppas att projektet ska leda till är enligt projektbeskrivningen: Mer flexibla organisationer som klarar snabb omställning av verksamhet. Långsiktigt förbättrad kompetensförsörjning för företag och kommun. Ökad jämställdhet och friskare arbetsplatser. Utvecklad företagsstruktur och högre effektivitet och tillväxt. Som tidigare nämnts menar majoriteten av företagen att de redan är flexibla i hög grad. Under lågkonjunkturen var det för de flesta nödvändigt att snabbt kunna anpassa verksamheten till efterfrågan. Många strävar efter att de anställda ska ha en bred kompetens, just för att vara mindre sårbara. Projektet verkar inte ha tillfört nya tankar när det gäller detta, möjligtvis ytterligare förstärkt företagens insikter om vikten av att vara anpassningsbara. Rudbecksgymnasiet i Tidaholm har varit med som utbildningsanordnare i projektet. I dagsläget verkar inte gymnasieskolans roll när det gäller kompetensförsörjning i kommunen vara så utvecklad, men företrädare för kommunen menar att det finns en potential. De sista fem åren har samarbetet mellan näringsliv och gymnasieskola ökat, och företagen välkomnar en utökad samverkan. Det vore naturligtvis bra om samverkan med gymnasiet här kunde utvecklas. 8

12 Ett av de nätverk som är under uppbyggnad har som inriktning att stödja samverkan mellan gymnasieskola, högskola, kommun och näringsliv i syfte att säkra framtidens kompetensbehov. Det är främst genom ledarskapsutbildningarna som jämställdhets- och personalfrågor har tagits upp. Åtta av företagen har deltagit i sådana utbildningar. Även inom effektivitets- och förbättringsutbildningarna ingår delar som syftar till att öka medarbetarnas självbestämmande och ansvar. Som vi konstaterat tidigare har flera företag fått nya tankar när det gäller personalinflytande. Vilka effekter detta leder till på lång sikt är svårt att överblicka, men troligtvis har en process satts igång. Som nämnts tidigare är det inom området Effektiv produktion som flest förändringar har skett. För de företag som medvetet arbetar med förbättrings- och effektivitetsarbete kommer detta sannolikt att leda till strukturförändringar. Effektivitet är överlevnad! Kunderna kräver att vi jobbar mer effektivt. Ytterligare långsiktiga effekter som vi kan förmoda är ett ökat samarbete. Många företag menar att företagen i kommunen sedan länge har en tradition av att samverka, men projektet har öppnat för nya kontakter. De gemensamma utbildningarna och kanske framför allt studieresan till Tyskland har gett inte bara erfarenhetsutbyte, utan också affärsmöjligheter. En fara är naturligtvis att ny kompetens inte får möjlighet att spridas och ge avtryck på arbetsplatserna, utan stannar kvar hos de enskilda individer och så småningom glöms bort. Tiden är ett problem uppger ett företag. Man är mycket medveten om vikten av att följa upp och förankra den nya kompetensen men har svårt att hitta tiden. Det vi har lärt oss har vi inte tagit tag i. Vi har fått nya insikter, men tyvärr har vi inte kunnat sätta igång. Idag har vi rätt kompetens i företaget nu är det upp till oss själva att implementera den. Slutsats och kommentarer Projektet Omställning Tidaholm har genomförts enligt plan. Såväl projektägare som deltagande företag är nöjda med projektledningen Codeqs, insatser. Vi kan konstatera att de mätbara målen har uppnåtts (kommer att uppnås, eftersom projektet inte är avslutat när denna rapport skrivs), och att projektet till stor del har bidragit till att nå de kvalitativa målen. De horisontella kriterierna Jämställdhet och Tillgänglighet har beaktats inom projektet, utifrån de förutsättningar som rått. Likaså har programkriterierna Lärande miljöer och Samverkan löpt som en röd tråd genom projektet. Speciellt när det gäller Samverkan kan utvärderingen konstatera att projektet har bidragit till nya samverkansformer och främjat det lokala samarbetet. Vi kan vidare konstatera att projektet har lett till förändringar på flera av arbetsplatserna. Det är förändringar som i första hand har skett inom förbättringsoch effektivitetsområdet och inom ledarskapsområdet. Även om vi faktiskt redan kan se märkbara effekter av projektets insatser, bör det framhållas att många av dessa förändringsprocesser är i sin linda. Några företag har inte kommit igång med förändringsarbeten, men menar att de har fått nya tankar och idéer. Troligtvis kommer fler förändringar att genomföras inom en snar framtid. Det är framför allt inom utvecklingsområdet Effektiv produktion som vi kan se resultat, detta i form av förändringar på arbetsplatserna eller som förstärkning i redan pågående förändringsprocesser. Det är de medelstora och stora företagen som har 9

13 satsat på effektivitetsutbildningar. Av de drygt 900 anställda på de 12 företag som ingått i projektet arbetar ca 95 % på medelstora eller stora företag. Det innebär att ungefär 850 personer är, eller kommer att vara, delaktiga i förbättrings- och effektivitetsarbeten som sannolikt leder till företagsutveckling. Det verkar vara de medelstora och stora företagen som framför allt har gynnats av projektet. De små tycks inte ha utnyttjat och tillgodogjort sig kompetensutvecklingen på samma sätt. Det innebär att för hälften av de deltagande företagen har satsningen inte lett till utveckling. Frågan är om de små företagen har andra behov som inte har tillgodosett inom ramen för detta projekt? Flera av de små företagen säger själva att utbudet inte var anpassat för deras behov, och att de inte helt och fullt insåg vad de olika utbildningarna innebar. Det verkar också vara så att de mindre företagen har svårare att avvara personal än de större företagen har. Att som företag delta i projektet har alltså varit mer problematiskt för de små företagen än för de större. De små företagen är generellt nöjda med de utbildningar de har deltagit i, men kompetensutvecklingen verkar inte ha lett till några förändringar eller gjort större avtryck i verksamheten. Utifrån ovanstående resonemang är utvärderingens slutsats att projektet i hög grad har bidragit till företagsutveckling när det gäller de medelstora och stora företagen. Dessa företag utgör hälften av de deltagande företagen. För den andra hälften, företagen med mindre än tio anställda, har projektet inte lett till förändringar i riktning mot projektmålen i samma omfattning. Avslutningsvis vill utvärderingen lyfta fram två områden som bedöms som viktiga för projektägaren, Tidaholms kommun, att beakta: 1. Det första är vikten av att kommunen fortsätter att stödja den utvecklingsprocess som har satts igång genom projektet. För att nå långsiktigt hållbar utveckling och på sikt öka tillväxten i kommunen behövs gemensamma krafter. De två nätverk som håller på att startas upp är ett viktigt led i detta arbete och där har kommunen en viktig roll att spela. 2. Den andra frågan är hur stöd till de små företagen bör utformas. Hur kan kommunen verka för att öka de mindre företagens möjligheter att utvecklas och bidra till tillväxt i kommunen? 10