Förskolan Trollstigen AB

Transkript

1 Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB

2 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 5 Barns inflytande.sid 8 Förskola och hem..sid 9 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshemmet..sid 10 Sammanfattning sid 12 2

3 Inledning Trollstigens Förskola AB består av 2 enheter som ligger ca 800 meter ifrån varandra. Förskolan har sammanlagt fyra avdelningar. Avdelningarna är; Älgen med 1-3 åringar (ca 15 barn), Björnen med 2,5 5 åringar (ca 25 barn), Vargen 1-3 åringar (ca 15 barn) och Lokatten 2,5-5 åringar (ca 25 barn). Förskolan har under detta läsår haft ca 15 pedagoger med en varierande utbildning var av 2 stycken är fritidspedagoger, 8 stycken är förskollärare samt 5 stycken är barnskötare varav 2 av dessa har en vidareutbildning inom olika special områden. Vi har även en kokerska och en förskolechef samt en lokalvårdare som även hjälper till i barngruppen vid behov. Vår kokerska tillagar den mesta maten från grunden och bakar även vårt bröd. Vi använder oss av 60 % ekologiska varor och mejeriprodukter. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat, vilket innebär att vi ser det kompetenta barnet. Vi ger barnen utmaningar till att gå vidare i sitt lärande. Genom Reggio Emilia filosofin är tanken med miljön att barnen ska stimuleras till att bli självständiga individer och uppmuntra dem till fantasifulla lekar där de lär sig samarbeta och utveckla sin sociala och empatiska förmåga. Barnen erbjuds också utmaningar i både fin och grovmotorik under våra pedagogiska verksamhetshörnor som finns både inne och ute. Förskolan är sedan 2011 miljöcertifierad genom grön flagg som handlar om ett medvetet miljötänkt. Vårt nya mål inför 2014/2015 kommer att vara Vattenresurser. Ni kan följa vårt arbete kring detta på hemsidan I denna kvalitetsredovisning har vi utgått från vårt styrdokument som är läroplanen för förskolan. Vi har använt oss av de nationella målen som läroplanen anser att förskolan skall sträva mot. Sedan har vi satt upp enhets mål som visar på hur just vår förskola skall arbeta mot dessa mål. Därefter gör vi en sammanfattning från varje avdelnings utvärdering som visar hur vi har arbetat för att nå dit vi hade tänkt oss. Utifrån det gör vi en uppföljning på hur vi ska arbeta vidare. Detta är för att vi ska kunna kvalitetssäkra verksamheten på ett tydligt sätt. 3

4 Normer och värden Enhets mål *Barnen ska känna omsorg om sina kompisar och sin närmiljö. *Alla barn ska känna gemenskap i de olika grupper som barnen är fördelade i på förskolan. *Vi ska arbeta aktivt för att motverka traditionella könsmönster. Vad? Kompistema Barnen ska stärkas i sin identitet. De ska utveckla sin empatiska förmåga och lära sig att samarbeta och vara tillsammans i olika gruppsammansättningar. Leken Alla ska kunna leka med olika saker oavsett kön. Vi pedagoger ska erbjuda olika material som ska vara tillgängligt för barnen. Barnen ska lära sig att vara rädda om våra saker och den miljön de vistas i. Hur? Aktiva pedagoger Vi ska vara lyhörda pedagoger som lyssnar på vad barnen har att säga och vart de befinner sig i sitt identitetsskapande. Pedagogerna ska även kontinuerligt observera och finnas nära barnen så de ser vad barnen behöver för stöd i sin vidare utveckling. Gruppstärkande aktiviteter Genom att vi ofta delar in barnen i mindre grupper så kan vi fånga upp de tysta och försiktiga barnen och även de barn som har vissa svårigheter i bland annat sitt sociala samspel. Detta arbetssätt gör att vi kan stärka dem i deras självkänsla och självförtroende. Varför? Verksamhetens syfte När barnen vistas i en lugn och trygg miljö i olika mindre gruppsammansättningar så blir de trygga och kan utvecklas på ett positivt sätt och skapa sig en egen identitet. Avdelningens planering Varje avdelning får ta hänsyn och göra en planering utefter deras sammansättning av varje barn och barngrupps speciella behov. Vem? Vem är ansvarig för vad? 4

5 Alla pedagoger ska vara delaktiga och gjort upp tydliga mål i sin individuella grovplanering inför varje termin. All personal ansvarar både enskilt och gemensamt för att planeringen genomförs. Uppföljning Hur långt har vi kommit? Kompistemat som vi inleder varje höst med för att kunna bilda en fungerande gruppsammansättning har genomsyrat hela förskolans verksamhet på olika sätt. Det har funnits en vägg på varje avdelning med bilder på barnen när de gör något bra tillsammans med sin kompis eller olika citat från vad barnen har sagt kring temat kompis. Vi har pratat om olika dilemman med barnen på avdelningarnas samlingar eller vid andra tillfällen när en incident inträffat. Barnen har också fått försöka lösa konflikter på egen hand med hjälp av en pedagog i närheten. En avdelning har även dramatiserat olika händelser. Barnen har fått vistats i mindre grupper vid bl.a. olika samlingstillfällen. Där har de kunnat känna sig trygga och vågat berättat olika händelser utifrån deras egna erfarenheter. På en avdelning har de arbetat med att barnen själva fått leda samlingen tillsammans med en ansvarig pedagog genom olika sång och lekpåsar. Pedagogerna har på alla avdelningar observerat barnen vid olika tillfällen och försökt att utveckla miljöerna både inne och ute kring vad barnen är intresserade av. De har tagit fram olika typer av lekmaterial för att stimulera till en mer utvecklande lek och lärande miljö. Det har funnits genomtänkt litteratur som följt olika temaområden. Flera avdelningar har även använt sig av olika kompiskort som gjort det lättare att prata om olika situationer som inträffar mellan kompisar och i konflikter. Barnen har genom detta fått en ökad förståelse för att det finns olika känslor och lärt sig visa hänsyn till andra. Vi har även massage på avdelningarna för de äldsta barnen. Detta främjar en positiv beröring bland barnen. Förbättringsområden På våra planeringar behöver vi se över så att inte den planerande verksamheten faller när någon pedagog är borta. Vi behöver ha en alternativ lösning så att inte vissa barn missar sina grupper. Att dela in barnen oftare och i flera mindre grupper är också ett önskemål. Då får vi mer reflektionstid tillsammans med barnen och kan se det enskilda barnets utveckling. Vi behöver också tänka på och jobba mer kring kompistemat under hela året och inte bara på hösten eftersom ämnet alltid är aktuellt. Det kanske kan vara en ansvarig pedagog för detta tema på varje avdelning så att det följs upp och utvecklas under året? Utveckling och lärande Enhets mål *Barnen ska få möjlighet till ett rikt och utvecklat språk samt utmanas i sitt lärande utifrån sin förmåga och sina intressen. 5

6 *Vi ska erbjuda en utforskande miljö både ute och inne. Vi vill väcka barnens nyfikenhet genom att utmana barnen i deras tankar så att de vågar prova sig fram och ställas inför nya utmaningar. *Barnen ska utveckla sin identitet samt sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och skapa förståelse för sina medmänniskor. Vad? Grundverksamheten Är den verksamhet som vi har under hela året och som ligger kvar från år till år. Vi arbetar mycket efter det pedagogiska årshjulet som är ett stöd för både barn och pedagoger. Genom det kan vi på ett tydligt sätt strukturera verksamheten vilket gör att stressen minskar eftersom vi vet vad som ska göras under vissa tider på året. Vi använder oss av teckenkommunikation på alla avdelningar för att stärka barnens språkutveckling. En av våra röda trådar på förskolan är Min bok. Vi anser att det är viktigt att läsa mycket för barnen på olika sätt. Det kan vara med hjälp av sagopåsar, olika rollspel eller böcker med temainriktningar. Temaverksamhet Under detta verksamhetsår har vi pedagoger valt att fokusera på barns inflytande som ett övergripande tema. Alla avdelningar har också arbetat med vatten på olika sätt och då främst i leken och genom olika experiment. Hur? Skogen Vi har en aktiv skogsverksamhet genom friluftsfrämjandets regi för de äldsta barnen som genomsyrar hela förskolan. De går till skogen en gång i veckan med ansvariga pedagoger som planerat in aktiviteten utefter Mulle och Knyttes verksamhetsutförande. De yngsta barnen går på promenader i närområdet när de känner sig trygga på förskolan och får på det viset sin naturupplevelse. Ateljén På varje enhet har vi några ansvariga för den skapande verksamheten. Barnen har tillgång till att måla, rita, klippa och klistra mm. De arbetar även med lera och annat material som pedagogerna erbjuder. Denna verksamhet finns både inne och ute till viss utsträckning. Grön flagg Vi har ett medvetet miljöarbete på förskolan med bl.a. återvinning och skräpplockardagar. Ett miljöråd finns också där det är två barn från Björnen samt Lokatten träffas upp och diskuterar hur vi kan gå vidare med grön flagg. Under detta år har vi har sått frön, satt potatis, morötter, sallad mm på varje enhet för att kunna följa plantornas utveckling. En avdelning har också startat upp barnens trädgård där barnen för-sått frön inne och sedan planterat ut plantorna i deras egen trädgård. 6

7 Aktiva pedagoger Pedagogerna ska ha ett medforskande synsätt och observera barnen för att bli medvetna hur de tänker och varför de agerar på ett visst sätt. Alla pedagoger har haft ett tydligt ansvar för olika aktiviteter på förskolan. Det gör att alla vet vad de ska göra och ansvarar för att det blir gjort. Varför? Verksamhetens syfte Alla barn ska erbjudas en verksamhet som främjar just deras utveckling. Den ska vara varierande, rolig och barnen ska kunna påverka sin dag. Avdelningens planering Varje avdelning ska på deras veckoplanering finplanera hur just deras verksamhet ska utformas. Vem? Vem är ansvarig för vad? Förskollärarna på respektive avdelning har ett övergripande ansvar för den pedagogiska verksamheten där barnskötarna och annan personal ska vara delaktiga. Det är också viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning på avdelningarna så att alla pedagoger vet vad de ska göra. Uppföljning Hur långt har vi kommit? Alla avdelningarna har sett över sina pedagogiska miljöer kontinuerligt under året både inne och ute och gjort en hel del förändringar utefter barnens intressen så att den fungerar som den tredje pedagogen. Vi har tagit fram mer riktat material utefter barnens önskemål. Förbättringsområden Vi pedagoger har under året utvecklat vår teckenkommunikation på våra arbetsplatsmöten. En pedagog har ansvarat för att ge oss nya tecken som vi tränat på och fått som läxa till nästa möte. Fortsätta att uppdatera oss under hösten 2015!? De som ansvara för ateljéerna behöver få mer hjälp och stöd från sina kollegor och se till att denna verksamhet fungerar även om personal fattas och även flytta ut den när vädret tillåter. Grön flagg rådet som tidigare funnits har inte fungerat detta år. Se över det till höstens planering! En ansvarig pedagog från respektive enhet? Eller ska vi göra en annan lösning? Vi behöver bli ännu mer tydliga på våra planeringar och utvärdera bättre. Har allt gjorts som vi planerat? Varför har det inte gjorts? Vem ansvarar? När ska det vara gjort? Vi behöver bli bättre på att fördela barnen i olika gruppsammansättningar så de blir utvecklande för alla och inte för några barn i vissa grupper. 7

8 Barns inflytande Enhetens mål *Utöver den planerade verksamheten har barnen möjlighet till inflytande genom att aktivt välja olika aktiviteter som erbjuds. *Barnen ska utveckla sin förmåga att ta ansvar över sina handlingar och för förskolans miljö. *Alla barn ska ha möjlighet att komma till tals och uttrycka sin åsikt. Vad? Grundverksamhet Det innebär att vi strukturerar verksamheten mycket efter våra fasta rutiner vi har på förskolan både när det gäller från morgon till kväll och vecka efter vecka. Leken Genom leken lär sig barnen samarbetsförmåga, turtagning, visa hänsyn, empati och socialt samspel. Hur? Miljö och material Tillgängligt material för alla barn och då genom bland annat, mobila lådor och flexibla hörnor. Aktiva pedagoger Vi pedagoger har dagligen samtal med barnen vid många olika tillfällen, både i den mindre och i den större gruppen. Vi pedagoger måste både observera och lyssna på barnen för att kunna hålla oss uppdaterade på vad de vill göra i verksamheten. På detta sätt kan vi sedan förnya våra hörnor och vårt material så att miljön utvecklas hela tiden både inne och ute. Vi kan då också inspirera dem till att komma vidare i olika temaarbeten. Varför? Verksamhetens syfte Förskolan ska ge alla barnen en chans att bli självständiga, sociala och trygga individer. Avdelningens planering Avdelningen ansvarar för att planera utifrån varje barns förutsättningar. Vem? Vem är ansvarig för vad? All personal ska vara delaktig i barns inflytande och vistas där barnen är. 8

9 Uppföljning Hur långt har vi kommit? Alla avdelningar har aktivt arbetat med tema kompis där barnen bl.a. lärt sig att använda stophanden. Det innebär att de på ett tydligt sätt markerar om de inte vill vara med i leken även om de inte kan språket ordentligt. På alla avdelningar har vi ändrat om i våra olika aktivitetshörnor både inne och ute där barnen har tillgängligt material. Vi får hela tiden vara observanta på vad de är intresserade av för att kunna byta ut materialet så vi kan utmana barnen i deras lärande. På en avdelning har barnen fått välja på att gå till skogen eller lekparken. De valde skogen och sedan fick de rösta fram ett namn på denna skog. Genom detta så fick vi in mycket demokratiarbete. En annan avdelning har ett barn i taget fått välja vilken lekpark de skulle gå till. Sedan fick det barnet berätta om dagen och pedagogerna gjorde en dokumentation kring detta. Vi gör olika på alla avdelningar kring matsituationen. Vissa har dukvärdar och bestämda platser och på andra avdelningar kan barnen välja vart de ska sitta eller så bestämmer pedagogerna från gång till gång. Några äter oftast ute och andra inne. På alla avdelningar dukar barnen av efter sig. Dessa rutiner fungerar olika på olika avdelningar men då är det extra viktigt att det är tydligt bland pedagogerna hur vi gör på just den avdelningen man arbetar på så att rutinerna flyter på och barnen inte blir oroliga. Förbättringsområden Vi behöver vara ännu mer lyhörda på vad barnen är intresserade av så vi kan utgå från deras intressen när vi planerar något nytt tema. Även på våra samlingar måste vi reflektera mera tillsammans med barnen. Vi pedagoger behöver också fånga upp de barn som kan ha vissa svårigheter i olika situationer som t.ex. det sociala samspelet med andra. Vi behöver förstärka positiva händelser och bygga upp barnens emotionella sidor. På en av avdelningarna behöver vi också se över barnens matsituation så de kan bli ännu mer självständiga. Förskola och hem Enhetens mål *Föräldrarna ska bemötas av professionella pedagoger som är lyhörda och inbjudande till samtal som rör barnet och verksamheten. *Vi ska ha ett fungerande och aktivt föräldraråd. *Föräldrarna ska vara väl informerade om förskolans mål, dokument och dokumentation samt vart de finns att läsa. Vad? Föräldrasamverkan 9

10 Varje höst har vi föräldramöte på respektive enhet där vi går igenom verksamheten för föräldrarna samt tar upp aktuell information. Vi har enskilda samtal varje höst och vår tillsammans med föräldrarna där de får se och höra hur deras barn utvecklas på förskolan. Under våren anordnar vi Barnens utställning där vi presenterar det vi har gjort under året under tre dagar. Vi brukar också någon gång under året ordna en Fixarkväll där föräldrar och barn inbjuds att stanna på förskolan en eftermiddag och hjälpa till att fixa på gården. Till julen har vi en julpysselkväll för hela familjen där man får göra julpyssel och äta soppa tillsammans med sitt barn. Föräldraråd Vi har ett föräldraråd som träffas några gånger per år. Det finns två föräldrarepresentanter från varje avdelning och på dessa möten lyfter vi olika frågor som föräldrarna undrar över och som förskolan kan behöva få hjälp med. Efter varje föräldrarådsmöte skickas ett protokoll ut till alla föräldrar så även de som inte är med kan läsa vad vi pratat om. Hur? Tillgänglig dokumentation På varje avdelning finns det aktuell information som hänger i hallarna. Inne på avdelningarna finns dokumentation kring olika temaområden där barnen är representerade. De flesta avdelningarna har en dagbok eller veckobok i hallarna där föräldrarna kan läsa vad barnen gör på dagarna. Vi skickar ut månadsbrev på mail till föräldrarna. Vi har en hemsida där föräldrarna kan söka aktuell information om förskolan. Vi pedagoger försöker dagligen berätta om det enskilda barnets lärande vid hämtning. Varför? Verksamhetens syfte Alla föräldrar ska känna sig trygga med att lämna sitt barn på vår förskola. De ska känna att de kan påverka sitt barns vistelse och ha en inblick i verksamheten. De ska veta hur just deras barn utvecklas och vilket stöd barnet kan behöva. Vem? Vem är ansvarig för vad? Det är förskolläraren på respektive avdelning som ansvarar för att föräldrasamtalen blir genomförda. All personal är ansvarig för att möta upp föräldrarna på ett positivt sätt så att de känner sig trygga med förskolan. Uppföljning 10

11 Hur långt har vi kommit? Varje höst kommer vi att dela ut en enkät till föräldrarna där vi kommer att ställa olika frågor till dem angående vår verksamhet. Dessa enkäter kommer vi sedan att följa upp på höstens föräldramöte. Vi gör detta för att vi ska kunna kvalitetssäkra verksamheten på ett bra och tydligt sätt och så att föräldrarna anonymt kan delge vad de tycker om förskolan. Under våren 2015 hade vi vårt 20 årsjubileum som privat förskola. Då hjälpte föräldrarådet till att servera kaffe och finnas till hands om föräldrarna hade frågor till dem. Under året har vi aktualiserat vår hemsida. Förbättringsområden Hur gör vi föräldrarna mer delaktiga i föräldrarådet? Ta upp det på nästa föräldrarådsmöte. Vi ska se över vår enkät och göra nya frågor till den som känns aktuella för oss. Under hösten kommer vi att erbjuda föräldrarna under två veckor ett samtal kring sitt barn. Då kommer vår planerade verksamhet att vila så vi pedagoger hinner med samtalen under dagtid. Vi kommer till våren 2016 anordna Barnens utställning under två dagar istället för tre eftersom vi såg att behovet inte fanns till att ha öppet tre dagar. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshemmet Enhetens mål *Vi ska erbjuda barnen en trygg och tydlig övergång till skolverksamheten. Vad? Femårs-grupp De äldsta barnen som går på Björnen och Lokatten träffas upp på sin respektive avdelning minst en gång i veckan för att arbeta skolförberedande inför 6-årsverksamheten. Vi har även ett samarbete mellan enheterna där man träffas upp med alla blivande 6-åringar på förskolan ca en gång i månaden. Hur? Denna grupp kommer att arbeta en hel del med gruppstärkande aktiviteter genom att ha olika sorters samlingar samt leka olika lekar tillsammans. Barnen kommer bl.a. att träna på att känna igen sitt namn och göra olika planerade aktiviteter. De kommer att på ett lekfullt sätt lära sig om bokstäver och om hur ord bildas. Vi visar på matematiskt att siffror ser olika ut och har olika värden. Barnen kommer även att få göra en egen bok som vi har som en röd tråd förskolan. Till våren kommer alla blivande 6-åringar att göra ett skolbesök på den skola man ska börja på till hösten. 11

12 Varför? Verksamhetens syfte Genom att alla blivande 6-åringar på förskolan träffas upp regelbundet så känner de en trygghet med varandra och kan förberedas inför skolstarten på ett bra och positivt sätt. Enhetens planering Vi har bestämt en fast dag i veckan där denna grupp kommer att träffas på respektive avdelning. Även ett visst antal träffar har bokats in så att hela 5-årsgruppen från förskolan kommer att träffas upp. Vem? Vem är ansvarig för vad? Under läsåret kommer Kajsa och Marie ansvara för Lokattens 5-årsgrupp och på Björnen ansvara Cissi. Uppföljning Hur långt har vi kommit? Varje avdelning ansvara för att göra en planering för denna grupp som ska följas upp kontinuerligt vid planeringarna. Under detta läsår har personalstyrkan förändrats på grund av olika anledningar. Trots detta har dessa grupper fungerat bra och det som har planerats har genomförts. Förbättringsområden Vi ska se till att ett samarbete mellan enheterna börjar redan när barnen är knyttar, det vill säga 4 år. De ska träffas upp med jämna mellanrum under året så att de lär känna varandra tidigare än när de sedan ska börja i 5-årsgruppen. Sammanfattning Det som genomsyrar vår förskola även detta år är att vi lagt ner mycket tid på att göra om våra miljöer både inne och ute. Vi har gjort detta för att vi tänker på miljön som den tredje pedagogen och för att den är väldigt delaktig och en viktig del för barnens lärande. Miljöns förändringar är hela tiden en process som genomförs utefter barnens varierande intressen och behov. Vi pedagoger har under verksamhetsåret också gått på flera olika fortbildningar som t.ex. Mulle och Knytte, Ansvarsfrågor och en föreläsning kring hur ett arbetslag kan jobba mer med sina personliga styrkor. En pedagog har också vidareutvecklat sig till pedagogisk handledare. Under verksamhetsåret har vår förskola att arbetat mer medvetet kring barns inflytande på alla våra avdelningar. Till hösten 2015 har vi inget klart övergripande tema utan kommer att följa barnens intressen och lyfta det som intresserar dem. 12