Kvalitetsredovisning 2010/11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2010/11"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010/11

2 2 Innehåll Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet 3 Prioriterade mål för upprättad kvalitetsredovisning 3 Sammanfattning och analys kring upprättad kvalitetsredovisning 4 Förutsättningar 5-6 Resultat och måluppfyllelse kring prioriterade mål 7-16 Övrig utvärdering 17

3 3 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet fortgår under hela läsåret. Vid höstterminens planeringsdag väljer pedagogerna ut de mål i läroplanen som förskolan utifrån barngruppen ska fokusera på under detta läsår, gemensamma mål för båda avdelningarna. Dessa mål finns sedan med som grund vid diskussioner båda avdelningarna gemensamt och var för sig och vid utvärdering av planeringen att nå dem. Målen delutvärderas två tre gånger per termin och man skriver direkt i manualen för årets kvalitetsredovisning för att ej behöva sammanställa flera gånger. Ibland går man vidare utifrån målen och/eller lägger till några nya delmål för att kunna nå det ursprungliga målet. Man diskuterar och funderar på vilka verktyg man ska använda för att gå vidare. Det underlättar arbetet mycket när målen finns med kontinuerligt och det har blivit en naturlig del att utvärdera och se hur långt man kommit i arbetet mot de mål man satt upp. En avstämning görs vid planeringsdagen i början av vårterminen. Under vårterminen fortsätter arbetet likadant och i slutet av läsåret går varje avdelning igenom allt material tillsammans med förskolechefen. Prioriterade mål för upprättad kvalitetsredovisning. Utveckling och lärande Väcka intresse för sagan Känna igen sitt namn och ordbilder Få förståelse för det talade och skrivna språket Väcka och utveckla barnens intresse för bokstäver och skriftspråket Att våga tala inför den stora gruppen Förbättra barnens talutveckling Att utveckla leken genom nya miljöer inomhus Gå till nya skogsområden som utmanar barnen till kreativ lek Barns inflytande Göra gemensamma trivselregler Att göra förlåt Att vara aktsam om förskolan och om dess lekmaterial. Att få barnen att förstå varför vi ska städa efter avslutad lek. Likabehandlingsarbetet Normer och Värden Att vi vuxna blir mer medvetna om hur vi behandlar och tilltalar pojkar och flickor Att ha material för både flickor och pojkar. Bli medveten om hur vi vuxna bemöter pojkar och flickor. Visa barnen på hur man är en bra kompis. Utmana barnen att bryta mot det traditionella könsmönstret när det gäller vad man leker. Erbjuda barnen tillfällen att leka med det motsatta könet, och även de som de vanligtvis inte brukar leka med.

4 4 Sammanfattning och analys kring upprättad kvalitetsredovisning. Inom området Utveckling och lärande har vi tagit med två mål i årets kvalitetsredovisning. Det ena målet är att väcka ett intresse för sagan och namn- och ordbilder samt få förståelse för det talade och skrivna språket samt förbättra barnens talutveckling. Vi kan se att fler barn idag har en sämre talutveckling och därför har vi valt att fortsätta med dessa mål även i år och börja redan bland de små barnen. Det andra målet, har de mindre barnen arbetat kring, att utveckla nyfikenheten och lusten att leka och lära. Inom området Barns inflytande har vi i år fokuserat på målet som handlar om barnens förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö. Hur ska vi vara mot varandra och ta hand om våra saker Rörelse, men även avstressande aktiviteter i form av Röris med avslappning, har vi fortsatt arbeta med. Lugna lekmiljöer och måltider där barnen får en chans att varva ner. Barn har ofta svårt att koppla av. Det ingår som en del i Hälsa och livsstil. Vi har även i år fortsatt att satsa på inköp av närproducerade råvaror för tillagningen av maten. Likabehandlingsarbetet har fått stor plats i årets arbete. Många av dessa mål är ju grunden i vår kristna profil och som då alltid finns med i vårt arbete. Ett mål som vi arbetat vidare med från förra året är: Utmana barnen att bryta mot det traditionella köns-mönstret när det gäller vad man leker och vem man leker med. Vi har också arbetat medvetet på hur vi vuxna bemöter och tilltalar barn och vuxna utifrån genustänkande. Detta är ju den stor del i arbetet eftersom vi pedagoger är förebilder för barnen. Kvalitetsarbetet har blivit en naturlig del i vårt arbetssätt. På båda avdelningarna har man förenklat dokumentationen genom att använda sig av dator vid planering och utvärdering under hela året. Det underlättar arbetet mycket när man sedan ska slutföra KR. Habo Anita Greén

5 5 Förutsättningar Ledningen av verksamheten Förskolan Framtiden drivs av Salemförsamling. Förskolerådet som består av några församlingsmedlemmar samt förskolechefen, är länken mellan förskolan och församlingen styrelse. Övergripande frågor som rör personalfrågor, avtal med kommunen, ekonomi handhas av förskolerådet i samråd med förskolechefen. Allt som rör den pedagogiska verksamheten, barn, föräldrar m.m. är delegerat till förskolechef/arbetslag. Barn- och personaltäthet Antal barn på förskolan Andel inskrivna barn per årsarbetare ,3 Kommentarer: Av dessa har vi 7 barn som går 15 timmar/vecka och flera av dem går färre timmar. Genomsnittet blir lite missvisande när man ibland räknar antal barn och ibland antal timmar. Personalens utbildning Andel årsarbetare med ped. högskoleutbildning ,1 Kommentarer: På varje avdelning arbetar två förskollärare och en barnskötare.

6 6 Lokaler och miljö Förskolans lokaler är belägna i suterrängplan i Salemkyrkan. Lokalerna var planerade att användas till förskola redan då kyrkan byggdes. En bra planlösning, sett ur både barns och vuxnas perspektiv, med flera smårum och också tillgång till en sporthall. Material och läromedel finns av olika slag och uppdateras hela tiden för att vara aktuellt och med god standard och utmana barnen till lärande. Utemiljön är av varierande slag med kuperad gräsplan och frukt/bär hörna. En stor asfaltsyta för t.ex. cykling m.m. finns, dessutom två sandlådor med klätterställning och gungor av olika slag och storlek. Under året har det byggts en ny, lite större lekstuga på gården. Många olika slags miljöer som inspirerar barnen till lek och lärande Kompetensutveckling Fortbildning kring matematik i förskolan med Görel Sterner för all personal Brandskyddsutbildning för all personal Föreläsning kring den nya läroplanen med Eva Wiklund Dahl för all personal Förskoledagarna mässa i Stockholm med flera intressanta föreläsningar bland annat en med Kristina Henkel kring boken Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2, att ta jämställdhetsarbete på förskolan lite längre, för alla personal En pedagog deltar två - tre gånger/termin i nätverksträff med pedagoger från andra enskilda förskolor. De diskuterar och delger varandra olika sätt att arbeta utifrån sin egen verksamhet. Samtalsutbildning för implemetering av nya läroplanen i personalgruppen för en personal Nätverk för rektorer en gång i månaden, där både praktiska och pedagogiska frågor diskuteras. På vårterminen mycket diskussioner kring nya läroplanen. Läsning av litteratur och diskussioner på personalmöten.

7 7 Resultat och måluppfyllelse kring prioriterade mål Prioriterat mål: Väcka intresset för sagan Känna igen sitt namn och ordbilder Få förståelse för det talade och skrivna språket Väcka och utveckla barnens intresse för bokstäver och skriftspråket. Att våga tala inför den stora gruppen. Förbättra barnens talutveckling. De tre första målen har använts för de yngre barnen. Anknutet rubrikområde i styrdokumenten: Lpfö: Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar, utvecklar sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner. 1. Arbete för måluppfyllelsen Vi kommer arbeta med sagopåsen/sagolådan. Även skapa en lekmiljö där barnen själva kan leka sagan. Vi vill skapa en bra atmosfär för kreativitet, och fantasi. Vi kommer framställa sagan på tre olika sätt. Första gången skapar vi en atmosfär med vår sagokudde och sagohatt. Vi läser sedan boken tillsammans med barnen. Andra samlingen använder vi oss av sagolådan och gör en dockteater. Tredje samlingen dramatiserar pedagogerna sagan för barnen som sedan själva får leka sagan. Vid ett senare tillfälle får barnen återberätta sagan för en av pedagogerna. Vi vill med sagan berika barns språk och ordförståelse, samt stimulera barnens fantasi och kreativitet i leken. Vi kommer fortsätta på boktemat i adventskalendern där vi kommer ta upp julevangeliet. Där vi använder oss av boken Jesus är född och varje dag dramatiserar vi berättelsen. Använda namnlappar vid bordet till lunchen. Vid samling drar pedagogen en namnlapp ur sångpåsen, barnet som känner igen sitt namn sätter detta under sitt foto och får därefter spela på sångägget. I bokstavslådan finns barnens begynnelsebokstäver. Vi använder dem som placering i samling och när barnen ska gå från samlingen till fruktstunden. Vi kommer använda böcker, rim, sånger och ramsor som främjar barns språk. Samtal om en bild är återkommande. Att kontinuerligt låna nya böcker på biblioteket. Att barnen själva ska få möjlighet att ta en bok på hyllan själva och lästräna/titta i. Vi kommer att använda oss av en språkpåse, den får alla barn turas om att ta med hem, lägga i en sak som börjar på den bokstav som barnets första bokstav. Beskriva sitt föremål för kompisarna. Visualisera det man inte ser.

8 8 Vi pedagoger ska bli bättre på att vänta in de barn som är lite blyga eller som tvekar att prata i den stora gruppen. Att lyssna på varandra och inte avbryta den som talar. Vi kommer att genomföra ett julspel där barnen får uppträda inför en stor publik. Barnen får varsin roll i julspelet, olika utifrån sin mognad. Använda oss av sånger, ramsor, fingerlekar och mungymnastik som stimulerar barnens ordoch begreppsförråd. 2. Eget utvärderingsmaterial Genom att observera barnen i samlingar och i leken. I den dagliga föräldrakontakten. 3. Resultat Det var ett stort intresse för barnen att leka sagan. De använde sin fantasi och vi såg att det pedagogerna hade dramatiserat tog barnen del av. Barnen fick igång ett samtal sinsemellan och de spelade upp sagan för varandra. Barnen kunde återberätta julberättelsen med hjälp av figurerna som vi använde oss av. De kunde även återberätta Bu och Bä sagan med hjälp av boken. Merparten av barnen känner nu igen sitt namn och även sin begynnelsebokstav. Flera av barnen kan även sina kamraters namn. Alla barnen försöker verkligen vara med i sång och ramsor tillsammans med kompisarna Några barn pratar gärna och mycket om bilden de ser medan andra blir tysta o blyga. Barnen går ofta och hämtar en bok för att läsa/titta. De säger själva att de läser i boken. Alla barn har tagit med sig en sak i språkpåsen och talat inför gruppen. Barnets ålder har inverkat på hur lätt de kan beskriva vad som finns i påsen. Pedagogerna är mycket medvetna i sättet att vänta in de barn som är blyga.barnen har blivit mycket bättre på att lyssna på varandra. Vi upplevde att alla barn tyckte att det var roligt och klarade att uppträda inför stor publik i vårt julspel. Alla barn genomförde sina roller som planerat. Vi ser en tydlig talutveckling hos flera barn. 4. Måluppfyllelse Mycket låg Låg Medel Hög X Mycket hög

9 9 5. Analys Barnen tycker mycket om när pedagogerna dramatiserar sagor och de tar till sig innehållet och kan även berätta vidare till sina kompisar. En lekmiljö utifrån sagan vi läst lockar verkligen fram barnens fantasi o kreativitet i leken. De yngre barnen lär mycket av de äldre, men ålderskillnaden gör att man ändå kan se en naturlig skillnad i lärandet. Vissa barn tycker att det är en höjdpunkt att få sitta med en pedagog och prata. Svårigheten med samtal om en bild är att det känns som om en del barn blir hämmade och tänker vad vill fröken ha för svar. Vi borde ha samtal om en bild oftare, så det känns mer naturligt för barnen. Språkpåsen är mycket uppskattat av barnen. Att ta med sig en sak hemifrån och att få vara i centrum betyder mycket. Ger man blyga barn tillräckligt med tid så övervinner de sin blyghet. Barnen behöver hela tiden påminnas om sin förmåga att lyssna. Detta kan också bero på att barngruppen är stor. Att uppträda inför en stor publik stärker barns självförtroende. Sång, ramsor och fingerlekar är något som barnen uppskattar vi ser en tydlig förbättrad talutveckling hos flera barn. 6. Åtgärder för utveckling Att använda sig av en talsten eller liknande som tydliggör för barnen vem som har ordet, vem man ska lyssna på.

10 10 Prioriterat mål: Göra gemensamma trivselregler Att göra förlåt Att vara aktsam om förskolan och om dess lekmaterial. Att få barnen att förstå varför vi ska städa efter avslutad lek. Anknutet rubrikområde i styrdokumenten: Lpfö: Barns inflytande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. 1. Arbete för måluppfyllelsen Barnen och pedagogerna gör en kompissol tillsammans. Ha samlingar som tar upp temat hur man är mot varann. Prata om trivselregler i små grupper så att barnen blir delaktiga. Pedagogerna ska använda sig av rollspel för att förstärka vad det menas att göra förlåt Prata om och visa vad som händer om man inte är rädd om alla leksaker och varför det är bra att städa efter avslutad lek både inne och utomhus. Vi involverar även föräldrar i hur vi tänker kring frågan att vara aktsam om vår miljö och alla saker samt att barnen innan de går hem plockar i ordning efter sig. 2. Eget utvärderingsmaterial Observationer av barngruppen. Diskussioner i arbetslaget. 3. Resultat Vi har ett gott klimat i barngruppen. Barnen kommenterar ofta vår kompissol där vi tillsammans bestämt vilka regler som gäller. Vi har sett att barnen praktiserar att göra förlåt. Att plocka i ordning efter avslutad lek fungerar bra och alla är bra på att hjälpas åt.

11 11 4. Måluppfyllelse Mycket låg Låg Medel X Hög Mycket hög 5. Analys När barnen får vara med och formulera gemensamma regler blir de automatiskt mer delaktiga. Det är lättare för ett barn att förstå innebörden av att göra förlåt än att bara säga det. Det är svårt att komma ihåg att städa efter sig vid hemgång. Vi kunde använt oss mer av kompissolen både i samlingar och uppkomna situationer. 6. Åtgärder för utveckling Trivselregler är något som hela tiden måste vara aktuella och förnyas eftersom det varje termin inskolas nya barn. Dessa barn också måste få en chans att bli delaktiga. Vi pedagoger behöver bli tydligare att påminna barnen om att de ska städa efter sig vid hemgång.

12 12 Prioriterat mål: att utveckla leken genom nya miljöer inomhus gå till nya skogsområden som utmanar barnen till kreativ lek Anknutet rubrikområde i styrdokumenten: Lpfö: Utveckling och lärande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. 1. Arbete för måluppfyllelsen. Möblera om i lekmiljöerna utifrån våra teman. Ha brandtema på förskolan, med studiebesök på brandstationen samt brandövning. Tillverka en brandbil där barnen själva får leka brandmän med hjälmar och kläder som redskap att bearbeta och leka utifrån sin upplevelse från besöket på brandstationen. Efter förslag från förälder även ha polistema. Besök på förskolan av poliser och få titta/sitta i en polisbil. Göra om brandbilen till en polisbil och vår hund Buster får bli polishund. Använda rekvistita som poliskläder, mössor, telefoner o. dyl. Hjälpa barnen att vara kvar i leksituationer lite längre. Gå till en ny skog med fler stubbar och stenar som lockar till lek av olika slag 2. Eget utvärderingsmaterial Observeration av barnens lek. 3. Resultat Vi upplever att barnen har haft ett stort intresse för brandbilar och har lekt brandmän väldigt mycket. De har i sin lek bearbetat upplevelsen från studiebesöket på brandstationen. Det har lett till många bra samtal tillsammans med barnen kring detta tema. Barnen hade inte lika stort intresse för polistemat. Polisbilen som kom tyckte barnen var spännande och att få träffa en riktig polis. När vi möblerade om i hemvrån och ändrade dörrens placering blev det mer lek ro, och leken varade längre stunder. Stubbar och stenar i den nya skogen inbjöd till nya lekar såsom, sånguppträdande på stenar, rutschkana nedför stenar och stubbar och klättra med mera.

13 13 4. Måluppfyllelse Mycket låg Låg Medel Hög X Mycket hög 5. Analys Brandtemat som vi hade blev mycket större än vad vi hade tänkt från början. Barnen visade stor respons och leken präglades av besöket på brandstationen, vilket gjorde att vi ändrade planeringen för sagosamlingarna och läste böcker som utgick från detta tema. Polistemat däremot mottogs inte med samma intresse. Barnen förknippar polisen med att fånga tjuvar. Vilket är en lek som inte vi pedagoger har uppmuntrat till. Vi har t.ex., inte införskaffat handbojor. Att ändra om i lekmiljön, om än bara lite påverkar och utmanar barnens lek på ett mycket positivt sätt. 6. Åtgärder för utveckling Fortsätta förändra miljöer både inomhus och utomhus, för att locka och inspirera barnen till nya kreativa lekar

14 14 Likabehandlingsarbetet Lpfö: Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Prioriterat mål: Att vi vuxna blir mer medvetna om hur vi behandlar och tilltalar pojkar och flickor Att ha material för både flickor och pojkar. Bli medveten om hur vi vuxna bemöter pojkar och flickor. Visa barnen på hur man är en bra kompis. Utmana barnen till att bryta mot det traditionella könsmönstret när det gäller vad man leker. Erbjuda barnen tillfällen att leka med det motsatta könet, och även de som de vanligtvis inte brukar leka med. De två första målen har använts för de yngre barnen 1. Arbetet för måluppfyllelsen utifrån målen kring diskrimineringsgrunderna Vi bekräftar inte barnen för vad de har på sig eller hur de ser ut, utan för den de är oavsett pojke eller flicka. Att ha allt material tillgängligt för både flickor och pojkar. Använda litteratur som t.ex Kenta och barbisarna och Prinsessan och hajtanden. Även vuxenlitteratur i personalgruppen som behandlar dessa frågor och vårt förhållningssätt till pojkar och flickor. Erbjuda barnen mer tid till experiment, byggkonstruktion och teknik. Använda oss av valkort av lekmiljö, för att barnen ska få möjlighet att leka i nya konstellationer. Vid promenader ska vi använda oss av ett lottningssystem- gåkulor och vid Röris utses gå-kompisen av pedagogerna. Genom att ta upp och väcka dessa frågor på föräldramöte.

15 15 2. Resultat Det är ett medvetet tänk som vi har med oss hela tiden. Vi upplever att alla barn leker med allt material. Det är ingen skillnad på pojkar och flickors lek. När vi har läst Kenta och barbisarna har inte barnen reflekterat över boken. Prinsessan och hajtanden lånades aldrig därför att biblioteket inte hade den. Vuxenlitteraturen: Ge ditt barn 100 möjligheter istället för en har lästs och diskuterats i personalgruppen. Vi har genomfört många samlingar med olika experiment. Barnen har haft tillgång till mycket varierande byggmaterial. Alla barn är trygga med vårt sätt att arbeta med gå-systemet och accepterar att gå med alla barn i gruppen. Det blev en givande diskussion med föräldrarna, som denna kväll bestod av många pappor. 3. Analys Vi tycker själva att vi har blivit bättre på att se barnet som det är och inte vad de har på sig. Vi tror att åldern spelar en roll i hur barn leker. För barnen var det inget kontroversiellt att lyssna på boken Kenta och barbisarna. Är det vi vuxna som är mer bundna till de klassiska könsmönstren? Vuxenlitteraturen har gett oss många nya infallsvinklar och bra diskussioner. Vi fick även möjlighet att lyssna till en föreläsning kring boken ifråga. När vi har haft experiment i våra samlingar så har barnen visat ett stort intresse för att sedan även pröva detta hemma. På detta sätt har även föräldrarna blivit mycket mer delaktiga. Denna barngrupp har inte tagit till sig konstruktionsleken i så stor utsträckning som förväntat. Beror detta på oss pedagoger att vi inte varit tillräckligt inspirerande? Kan det bero på att barnen varit mer intresserade av rollekar? Gå-system har blivit en rutin som känns naturlig för barnen. Diskussionen kring könsroller på föräldramötet var intressant. Många föräldrar fick tänka till vad de egentligen tyckte och hur tillåtande man själv är. Vi pratade mycket om att vara tillåtande och ge barnen fler möjligheter både i leken och i sitt sätt att vara. 4. Åtgärder för utveckling Till nästa termin tar vi med att det är viktigt med en inspirerande pedagog för att utveckla konstruktionsleken. Vi kommer att fortsätta med experiment inom olika teman. Använda oss mer av barnlitteratur kring likabehandling.

16 16 Antal dokumenterade fall av diskriminering, kränkande behandling Diskriminering Diskriminering som bedömts som mobbning Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling som bedömts som mobbning Vi har även i år skrivit 0 i alla kolumner eftersom vi på förskolan arbetar mycket kring hur man ska vara mot varandra. Det är en stor del av vår profil. Självklart förekommer det att barnen säger saker till varandra som inte är ok t.ex. något om kläder eller hur man ser ut, men här finns då både pedagogerna och de andra barnen som hjälper till att förklara hur man ska vara mot en kompis. Ibland berättar de drabbade barnen hemma om något är fel och vi pratar om det i barngruppen eller med enskilda barn. Barnen blir ofta mycket ångerfulla och försöker göra rätt för sig. Innerst inne vet de vad som är rätt och fel eftersom detta förekommer så ofta i de dagliga samtalen på förskolan.

17 17 Övrig utvärdering Resultat av enkätundersökningar I årets föräldraenkät, som gjordes under vårterminen, med en skala från 1 till 6, kunde vi se ytterligare en ökning i genomsnitt på alla frågor från tidigare år. Självklart har det ju bytt lite barn men många är kvar sedan förra året. Antalet inlämnade enkäter var drygt 75 % vilket heller inte skiljer sig mycket från förra året. Dessa frågeställningar använde vi oss av: 1. Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan Värde: 5,8 2. Jag upplever att verksamheten anpassas efter mitt barns utvecklingsnivå. Värde: 5,8 3. Jag anser att mitt barn möts med respekt och känner trygghet i förskolan. Värde: 5,9 4. Jag upplever att jag har tillräckligt med insyn i förskolans verksamhet. Värde: 5,4 Efter förra årets enkät har vi haft uppe flera av frågeställningarna på föräldramöte för att diskutera vad de olika punkterna står för och hur de kan tolkas. Vi har också utifrån detta försökt att förändra o förbättra utifrån synpunkter från föräldrarna Arbetet med barn i behov av särskilt stöd och elever med funktionshinder I nuläget har inte förskolan några barn i behov av särskilt stöd eller barn med funktionshinder av något slag.

18 18

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål; Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Ekgårdens förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Ekgårdens förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvarig för planen Förskolechefen Vår vision På förskolan

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolförvaltningen Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Närtuna Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Hela

Läs mer

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Sofia Klahr, Pedagogiskt ansvarig Emma Lindgren, Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Gnesta Waldorfförskola

Gnesta Waldorfförskola Gnesta Waldorfförskola Gnesta Waldorfförskola Systematiskt kvalitetsarbete 2014-2015 Om detta dokument Detta är en presentation av det systematiska kvalitetsarbetet vid Gnesta waldorfförskola. Dokumentet

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer