Vad gjorde vi egentligen förra året?

Transkript

1

2 Vad gjorde vi egentligen förra året? Pyssnet Ordning och reda? Strukturtorget Medicinsk metodbok Hjärnan i skolan En väg in Fokus 5 Östertäljemodellen Västra hamnen Halmstad Gerdsken

3 Vad gjorde Vittra i stort? Fokus på systematik och struktur Analys över vad folk i allmänhet tycker och tänker om oss Framtidsgrupp Ny varumärkesplattform Ledarforum

4 Vår vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val Vår vision är därför att bidra till ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Vår idéär att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Vår pedagogiska utgångspunkt är att utbildning och lärande blir möjligt genom samspelet mellan individ och gemenskap.

5 Vår idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande

6 Vår drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar - det är den bästa grunden för ett livslångt lärande

7 Hur vi gör det: The Vittra-way Vi ger mer Vi gör annorlunda Vi gör mer än vad lagar och förordningar kräver

8 Engagemang Helhet Samtida

9 Vår vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val Vår idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande Vår drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar - det är den bästa grunden för ett livslångt lärande Hur vi gör det: The Vittra-way Vi ger mer, vi gör annorlunda och vi gör mer än vad lagar och förordningar kräver

10 Ett viktigt år med möjligheter Vittras roll och möjlighet till att leda skolutveckling Låt oss använda luppen för att synliggöra allt som vi gör bra!

11 Vad gjorde alla andra? Lagförändring 1/7 Särskilt stöd och extra anpassningar Nya allmänna råd Vägledning för elevhälsan

12 Vad säger nya lagen? Lagförändring 1/7 Särskilt stöd och extra anpassningar Definition av särskilt stöd Enskild undervisning Särskild undervisningsgrupp Anpassad studiegång Elevassistent Omfattande specialpedagogiskt stöd Extra anpassningar Anpassningar i lärmiljön Material Grupperingar inom ramen för den ordinarie undervisningen Anpassade sätt att visa sina kunskaper

13 Vad betyder den nya lagen för er? Diskutera den nya lagen med dina närmaste grannar!

14

15

16

17 Stadig förbättring inom alla våra fokusområden Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Kommunikation i relation Attraktiv arbetsplats Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete

18 Delmål för delmål

19 234 97,5% ,3% 92,3% 92,6% ,0% 86,1% 86,4% ,5% 80,2% ,0% Meritvärde 67,5% Behörighet Andel nått alla mål

20 Från 93 till 100 skiljer det 7 % och mellan 86 och 100 är det 14 % Alla de elever som ingår i våra sju procent som inte är behöriga till gymnasiet torde vara involverade i elevhälsan på ett eller annat sätt... de 14 procenten? Vad tror ni? Elevhälsan gör skillnad! Elevhälsan skapar livschanser!

21 Nyheter läsåret 2014/2015

22 Vittraskolornas regioner Region Stockholm Verks.chef: Carmen Blom Södermalm: Johan Broman Telefonplan: Helena Lindqvist Sollentuna: Marina Malmqvist Sjöstaden: Eva Pihlblad Luma Park: Petra Lökkeberg Rösjötorp: Lubna Irfan Törnskogen: Inger Alteryd Vallentuna: Elin Möller Lidingö: Ole Hass SaltsjöBoo: Anna Kanberg Region Mitt Verks.chef: Anneli Wisén Väsby: Dan Movall Jakobsberg: Gunilla Wardau Frösunda: AnnSofi Rydholm Brotorp: Inger Tegelström Östertälje: Jonas Östman Norrköping: Cecilia Engstrandh Lambohov: Åsa Hallberg Kungshagen: Charlotte Lindström Region Sydväst Verks.chef: Heléne Petterson Jangen Kronhusparken: Niclas Jönsson Gerdsken: Marie Haga Halmstad: Carina Uvenfeldt Forsgläntan: Jeanethe Bergman Västra Hamnen: Thomas Brinck Adolfsberg: Lina Kenthsdotter Landborgen: Pernilla Svensson Samset: Eva Strandéus

23 Vittras ledningsgrupp Styrgruppen Susana Olsson Casas Daniel Eskilson Pontus Loswick Heléne Pettersson Jangen Anneli Wisén Carmen Blom Andreas Långbergs Emelie Sporrong Miladin Males Håkan Olsson Annelie Unge

24 "Be present. Make love. Make tea. Avoid small talk. Embrace conversation. Buy a plant, water it. Make your bed. Make someone else s bed. Have a smart mouth, and quick wit. Run. Make art. Create. Swim in the ocean. Swim in the rain. Take chances. Ask questions. Make mistakes. Learn. Know your worth. Love fiercely. Forgive quickly. Let go of what doesn t make you happy. Grow." Paulo Coehlo

25

26

27

28 Vår vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Vår idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Vår drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar. Det är den bästa grunden för ett livslångt lärande.

29 Effektiva team - i teori och praktik

30 Vad är en grupp? Tre personer eller fler, som: -ömsesidigt påverkar varandra -upplever sig ha gemensamma mål -är psykologiskt medvetna om varandra -uppfattar sig själva som en grupp (Leneer-Axelsson & Thylefors)

31 När behövs grupper för att lösa en arbetsuppgift? När komplexa uppgifter ska utföras! -Uppgifter som kräver en så djup och bred kunskapsbas, att ingen enskild individ kan greppa dem. -Uppgifter som är så omfångsrika att ingen enskild individ kan greppa dem. -När utförandet av olika individers deluppgifter blir bra först när de sammanfogas, korrdineras, med andra individers arbete och sker i linje med gruppens övergripande uppgift.

32 Från grupp till effektivt team En arbetsgrupp består av medlemmar som strävar efter att skapa gemensamma mål och att utveckla en effektiv och välfungerande organisationsstruktur för att nå dessa mål. Gruppen blir ett team när gemensamma, delade mål har etablerats och det finns effektiva metoder för att nå dessa mål. Susan Wheelan

33 Gruppens utvecklingsfaser S. Wheelan I. Tillhörighet och trygghet II. Opposition och konflikt III. Tillit och struktur IV. Arbete och produktivitet V. (Gruppens upplösning)

34 Gruppens utveckling, IMGD-modellen

35 Tillhörighet och trygghet Gruppens medlemmar söker trygghet, acceptans och medlemskap Rädsla för att bli avvisad Artig och försiktig kommunikation Stor följsamhet och konformitet Minimum av öppna konflikter Brist på struktur och organisation Antar att det finns konsensus om att mål existerar Tilldelar roller baserat på extern status och första intryck Kommunikationen tenderar vara centraliserad Sammanhållning och engagemang baseras ofta på identifikation med ledaren

36 Opposition och konflikt Gruppens medlemmar börjar bli oense om mål och uppgifter Ökad trygghet tillåter meningsskiljaktigheter Otillfredsställelse med tilldelade roller kan bli synliga Avvikelser från normer börjar ske Minskad konformitet och till synes oförenliga värderingar kommer upp till ytan Subgrupper formeras och intolerans mot subgrupper uppstår Hantering av konflikter ökar tillit och sammanhållning Arbete med att klargöra målen påbörjas Enskilda medlemmar försöker definiera och förtydliga sina roller Gruppen försöker frigöra sig från sitt ledarberoende

37 Tillit och struktur Gruppens medlemmar tolererar nyttiga avvikelser Subgrupper fortsätter att förekomma och toleransen av dessa ökar Tillit och sammanhållning ökar, medlemmar är mer tillfreds Samarbetet är mer påtagligt Konflikter förekommer fortfarande men hanteras effektivt i gruppen Ökad klarhet och konsensus kring mål Roller och uppgifter anpassas efter målen, kompetens och förmåga Kommunikationen är mer uppgiftsinriktad, sker mer flexibelt och med fler Information delas istället för att utnyttjas för makt och status Arbetar för att klargöra strukturen och underlätta måluppfyllelse

38 Arbete och produktivitet Gruppens medlemmar får, ger och använder feedback Definierar problem att lösa samt genomför och utvärderar det som beslutats Gruppens medlemmar är delaktiga i beslutsfattande Frivilligt samarbete och anpassning Klara över och accepterar sina roller Gruppnormer stödjer kvalitet och produktivitet Medlemmarna förväntar sig framgång Uppgifter kopplas till gruppen snarare än till individuella lösningar Öppet, transparant kommunikationsmönster Kommunikation i proportion till vad uppgiften kräver

39 Hur gruppmedlemmar kan underlätta/påskynda grupputveckling Fas I II Fas II III Fas III IV Visa sig själv. Fokusera på uppgiften Fortsätta hantera arbetsrelaterade konflikter Ge för att få. Undvika att gå i personkonflikt (som inte är relaterad till uppdraget) Bekräfta gruppmedlemmarnas roller. Förstå dem. Acceptera dem. Bekräfta varandra. Träna på acceptans Ta emot feedback utifrån och ta till sig av den. Ta sig an/få en uppgift som kräver kompetens och interaktion. Hantera arbetsrelaterade konflikter Ge uttryck för egen skattning av utförda uppgifter. Min insats/framgång är underställd teamets. Prestigelöst. Gruppen är sitt eget väsen. Ta ansvar för att stämma av inom gruppen, fånga upp alla. Formulera gemensamma mål samt hur vi ska arbeta för att nå dem

40 Reflektion

41 Lycka till!

42 Fokusgrupp 1, i Stockholm Program 10:00-11:00 Backspegel, Vittra - nu och framåt, nya lagen om ÅP och arbetet framåt 11:00-12:00 EHT - ett effektivt team? 12:00-13:00 Lunch på stan 13:00-14:15 Om främjande är svaret vilken är då metoden? 14:15-14:45 Fika 14:45-15:45 Specialpedaoger (Håkan), kuratorer (Malin), skolsköterskor (Marte) och rektorer (Jennie). 15:45-16:00 Tack å hej!

43 Organisationsstruktur Vittraskolorna augusti 2014 VD Susana Olsson Casas Miladin Males IT Fastighet Ulf Uddsten Region STHLM (10 enheter) Carmen Blom Pontus Loswick Tommy Ledin Annelie Unge Vikariat(Sanna Klaus) Affärsutveckling/ Business control Region Mitt (8 enheter) Anneli Wisén HR Region Sydväst (8 enheter) Heléne Petterson Jangen Affärsutveckling Business control Elevhälsa Håkan Olsson Marte Torp Kristina Bähr Henrietta Gellert Jennie Bubach Malin Valsö v.vd Kommunikation/Marknad Emelie Sporrong Andreas Långbergs Lena Nivestedt Martin Sahlqvist Jazmin Ahlin Daniel Eskilson Kvalitet & Verksamhetsutv. Anna Mellerby Veronica Thunborg Annika Lander Jennie-Ann Mattsson 19

44 Inkludering

45 Vittra 7 okt -14

46

47 Svårigheter växer inte bort Vittra 7 okt -14

48 Bråkstake Dyskalkyli Nyanländ Tourette Svårt att planera Deprimerad Dåligt arbetsminne Sociala svårigheter Hög frånvaro Normal ADHD Svag motivation Språkstörning ADD Svag begåvning Diabetes Jobbar långsamt? Särskilt begåvad Dyslexi Autism Fysiskt handikapp Asperger Jobbar snabbt Vittra 7 okt -14

49 När vi inte är förberedda Vittra 7 okt -14

50 Främja och förebygga - i stället för att släcka bränder Vittra 7 okt -14

51 Stress Vid kognitiva svårigheter har man en större sårbarhet för stress När man är stressad fungerar de kognitiva förmågorna sämre Kognitiva svårigheter Stress

52 Stress

53 Vittra 7 okt -14

54 Bråkstake Dyskalkyli Nyanländ Tourette Svårt att planera Deprimerad Dåligt arbetsminne Sociala svårigheter Hög frånvaro Normal ADHD Svag motivation Språkstörning ADD Svag begåvning Diabetes Jobbar långsamt? Särskilt begåvad Dyslexi Autism Fysiskt handikapp Asperger Jobbar snabbt Vittra 7 okt -14

55 Inkluderande arbete Vittra 7 okt -14

56 Vittra 7 okt -14

57 Vittra 7 okt -14

58 Inkludering och främjande arbete via ett gemensamt arbetssätt? Övning Inkluderingens två delar Planering Utveckla förmågor Delta på samma vilkor

59 Genomfört en studie i sju kommuner på 33 skolor Monica Törnsén Främjande arbete på grupp och organisationsnivå

60 När man lär sig mår man bra!

61 Främja - det är fint att stödja tidigt!

62 Gemensamt arbetssätt? Mål All undervisning planeras utifrån gruppens behov Syfte Fler elever upplever ett inkluderande arbetssätt

63 Vad gör vi i Vittra idag?

64 Systematiskt kvalitetsarbete Var är vi? (Mätning) Hur blev det? (Utvärdering) Vart ska vi? (Analys) Hur gör vi? (Åtgärder)

65 Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Var är vi? (Mätning) Hur gör vi? Vi mäter elevernas kunskaper fyra gånger per år. MA SV ENG SO NO MU Bild IDH HKK Slöjd Språk TK

66 Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Vart ska vi? (Analys) Hur gör vi? Individ - elev Individ - pedagog Grupp - elev Grupp - arbetslag

67 Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? (Åtgärder) Hur gör vi? Individ - elev Individ - pedagog Grupp - elever Grupp - pedagoger Extra anpassningar - Lärmiljön Handledning Planera utifrån en gruppanalys Grupphandledning - Material Kollegialt lärande Stöd från EHT med specifika insatser Casemetodik Särskilt stöd Litteraturstudier Kollegialt lärande Lärmiljö Stöd i planeringen

68 Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Hur blev det? (Utvärdering) Hur gör vi? Efter period 2 Efter period 3 MA SV EN G SO NO MU Bild IDH HK K Slöj d Spr åk TK MA SV EN G SO NO MU Bild IDH HK K Slöj d Spr åk TK Jämför

69 Hur blev det? (Utvärdering) Var är vi? (Mätning) Hur gör vi? (Åtgärder) Gemensamt arbetssätt i Vittra Vart ska vi? (Analys) Vad krävs för att arbeta främjande i elevhälsan? Hur ska EHT bli en del av den pedagogiska planeringen? Ta fram några konkreta hadnlingar som ni ska genomföra för att bli ännu mer främjande i ert arbete.