Sekundärklassificering i psykiatri NordDRG 2005
|
|
- Lars Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sekundärklassificering i psykiatri NordDRG 2005 Delprojektrapport 1 (version 1.1) från projektet SK-PSYK (Sekundärklassificering i Psykiatri)
2 Sekundärklassificering i psykiatrin... 3 Bakgrund...3 Projektarbetet... 3 Metod... 3 GAF... 4 Material... 4 Resultat... 5 Ytterfall... 7 Statistiska mått för de nya grupperna... 8 Exempel på sammanställning av data... 9 Bilagor: Bilaga 1 Diskussionsgrupp för sekundärklassificering i psykiatri Bilaga 2 Detaljerad beskrivning av förslaget till grupperingslogik i psykiatrin Bilaga 3 Resultat av körning med vårdtid och psykiatrisk vårdform per diagnosgrupp.. 15 Bilaga 4 CC-splitar inom psykiatrin Bilaga 5 Ytterfallens fördelning på de psykiatriska grupperna Bilaga 6 Referenser
3 Sekundärklassificering i psykiatrin Bakgrund I Landstingsförbundets Blomman projekt för verksamhetsuppföljning inom psykiatrin är ett av delprojekten att ta fram en sekundär klassificering för psykiatriska vårdtillfällen och besök. Denna inriktning sammanfaller med CPKs (Centrum för Patient Klassificering) ambition att förbättra grupperingen av psykiatriska patienter i NordDRG. Därför har ett projekt för Sekundärklassificering psykiatri (SK-PSYK) startats. Projektet finns beskrivet i särskild projektplan och kan hämtas via Landstingsförbundets hemsida på eller via CPKs hemsida på På CPKs hemsida finns även alla de begrepp inom sekundär patientklassificering som används i föreliggande delrapport beskrivna mer detaljerat. I projektet SK-PSYK är en av målsättningarna att ta fram en ny grupperingslogik för vårdtillfällen inom sluten psykiatrisk vård. Målsättningen är att denna ska kunna införlivas i nuvarande NordDRG-systemet. Projektarbetet Projektet SK-PSYK planeras att genomföras i fyra steg: 1. I den första görs försök med att gruppera den slutna psykiatriska vården utifrån logiken i SRG. KPP-data för den slutna vården ska samlas in och används som test material. Program för gruppering skrivs vid CPK. Resultatet ska diskuteras med verksamhetsföreträdare och eventuella korrigeringar genomförs innan förslaget publiceras. 2. Den andra delen kommer en diskussion kring gruppering av den öppna psykiatriska att vården påbörjas. Arbetet förutsätter att psykiatriska åtgärder finns registrerade vid klinikerna. Data för den öppna vården ska sedan samlas in så att tester av den framtagna logiken kan göras. 3. I den tredje delen är det tänkt att SRG ska testas på sammanlagd öppen- och slutenvårdsdata. Tester av episodgrupperingen görs mot grupperingen av vårdkontakter i enlighet med steg 1 och 2 ovan. 4. I steg 4 görs den slutgiltiga versionen av en grupperare för psykiatrin. Föreliggande delrapport motsvarar en redovisning av projektets steg 1. Steg 2 kommer att påbörjas under Hela projektet förväntas vara färdigt under första delen av För en mer detaljerad beskrivning av projektaktiviteterna hänvisas till ovan nämnda projektplan. Metod Utgångspunkten är de diagnosgrupper som togs fram i Landstingsförbundets KPP-projekt inom psykiatrin; Lf1-Lf15 (se Verksamhetsuppföljning inom psykiatri med hjälp av KPP resultat från ett pilotprojekt ) och den logik som föreslagits för episodgrupperaren SRG (State Related Groups). Dessa arbeten utgör grunden för den medicinska relevansen i de föreslagna grupperna. Några modifieringar till de diagnosgrupper som ursprungligen föreslagits har gjorts av företrädare för svensk psykiatri under hösten Dessa har tagits hänsyn till i förslaget. Vi har också gjort tillägg för några ICD-10 diagnoser som finns i NordDRGs MDC 19 Psykiska sjukdomar och beteendestörningar, men som inte finns i ovan nämnda Lf- 3
4 gruppering. Detta har gjorts för att alla diagnoser i ICD-10 så långt som möjligt ska grupperas i NordDRG. Till detta har ett antal överväganden gjorts för att få fram grupper som också är och resursmässigt homogena eller lika. Dessa överväganden bygger på befintlig teknik för att konstruera sekundära patientklassificeringssystem. De variabler som använts i förslaget förutom huvuddiagnoser är bidiagnoser och ålder. Förslaget har diskuterats med ett antal företrädare för psykiatrin (bilaga 1). De synpunkter som framkom vid mötet finns huvudsakligen inarbetade i föreliggande grupperingsförslag. Förslaget finns i sin helhet presenterat i bilaga 2. GAF GAF (Global Assessement of Functioning) är ett mått som mäter hur vårdtung en patient inom psykiatrin är. Denna variabel används när patienterna grupperas till olika SRG. I detta arbete har vi inte kunnat använda GAF som indelningsgrund av två olika skäl: Det är klarlagt att lägsta GAF påverkar resursförbrukning för en hel vårdepisod, men det är fortfarande osäkert hur GAF påverkar resursförbrukningen på enstaka vårdtillfällen (se bild 1). Den bild som tagits fram från material på Vrinnevi sjukhuset visar att ingen korrelation mellan lågt GAF och lång vårdtid per vårdtillfälle föreligger. GAF finns inte med i patientregistret som variabel och kan därför inte testas för hela riket. I de flesta material som har GAF finns registreringen av GAF ej på varje vårdtillfälle. Ambitionen i arbetet är att i framtiden kunna ta in GAF som grupperingsvariabel. Detta är bland annat en förutsättning för fullständig överensstämbarhet med SRG. Även variabeln tvångsvård (vårdform LPT och LRV) har testats i förhållande till de patienter som inte har tvångsvård. I diskussionerna har framhållits att patienter som är föremål för tvångsvård förorsakar högre resursförbrukning än patienter som lagts in frivilligt. I analysen framkom att patienter som tvångsintagits snarare har kortare än längre vårdtid per diagnosgrupp (se bilaga 3). Material Det material som används i test av de nya grupperna är patientregistret 2001, psykiatrikliniker ( obs). GAF har körts på ett material från Vrinnevi sjukhuset och en kostnadsdatabas för psykiatrin håller på att ställas samman för ytterligare tester. I förslaget nedan anges diagnosgruppering enligt ICD-10, en översättning till DSM-IV finns i ovan nämnda rapport. Ytterligare tester kommer att genomföras på en kostnadsdatabas (KPP) för psykiatrin när sådan är färdigställd. Ett arbete med att ta fram KPP för psykiatrin pågår på Landstingsförbundet. En rapport kring KPP-beräkningar i psykiatrin finns färdigtställd ( KPP i psykiatrin en handledning i kalkylering ). Förhoppningen är att detta arbete ska bidra till att en KPP-databas av tillräcklig storlek för att testa föreliggande gruppering kan sammanställas. 4
5 Vid grupperingen som uppkom en restgrupp. Då majoriteten (70%) av restgruppen består av vårdtillfällen som tillhör DRG 470 (bristande eller felaktiginformation eller diagnos fattas) utesluts dessa från fortsatta beräkningar. Anledningen till detta är att dessa vårdtillfällen saknar den grundläggande informationen för att kunna grupperas. I bilaga 4 finns en förteckning över de koder som är korrekta men ändå inte har grupperats med huvuddiagnoser som börjar på F eller G. 1 En diskussion om hur dessa diagnoser ska hanteras behöver föras. I bilaga 4 finns även en redogörelse över de diagnoser som finns i nuvarande MDC 19 men som ännu inte tagits med i förslaget. Databasen har trimmats, d v s de vårdtillfällen som har extremt långa vårdtider i varje grupp har tagits bort. Detta görs p g a att ett sekundärklassificeringssystem har till uppgift att beskriva de fall som kan betraktas som normala. De extrema fallen behöver beskrivas i särskild ordning. Efter trimning på 5 % av fallen i databasen, med avseende på vårdtid och de nya grupperna återstår observationer. Bild 1 Förhållandet vårdtid och GAF per vårdtillfälle. Lågt GAF betyder låg funktionsförmåga, högt GAF innebär hög funktionsförmåga hos patienten. Vårdtid i förhållande till GAF Vårdtid 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 (1-10) (11-20) (21-30) (31-40) (41-50) (51-60) (61-70) (71-80) (81-90) GAF-nivåer Resultat Nedan presenteras i tabell 1 översiktligt den grupperingslogik som har använts i föreliggande förslag och de antal till grupper per Lf-diagnosgrupp som föreslås. Ett antal kriterier ska vara uppfyllda vid delning av diagnosgrupper (split) enligt regelverket för NordDRG, dessa finns beskrivna nedan och i tabell 3. Förslag till namn för respektive grupp finns i tabell 2. En redogörelse av den fullständig grupperingslogiken finns i bilaga 2. 1 Huvuddiagnoser som börjar med F i ICD-10 avser psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. Huvuddiagnoser som börjar med G avser sjukdomar i nervsystemet. 5
6 Tabell 1 Förslag till grupperingslogik för psykiatrisk slutenvård Diagnosgrupp Princip för delning av grupp Antal grupper Lf 1 Organiska psykosyndrom CC-split 2 2 Lf 2 Missbruk Diagnossplit 3 CC-split NordDRG 436,437 Lf 3 Schizofreni Ålderssplit 3 Lf 4 Övr psykotiska syndrom Diagnossplit 3 Lf 5 Bipolära syndrom Ålderssplit 2 Lf 6 Övr förstämningssyndrom Ålderssplit 2 Lf 7 Ångestsyndrom Ingen 1 Lf 8 Maladaptiva Diagnossplit 2 stressreaktioner Lf 9 Somatoforma & Ingen 1 dissociativa syndrom Lf 10 Ätstörningar Ingen 1 Lf 11 a Mental retardation Diagnossplit 3 11 b Neuropsykiatriska tillstånd 11 c Övriga tillstånd som debuterar hos barn och ungdom Lf 12 Personlighetsstörningar Ingen 1 Lf 13 Övriga specificerade Ingen 1 psykiska störningar Lf 14 & 15 Andra tillstånd som kan vara föremål för utredning och behandling, Oklar diagnos Sammanslagning 1 CC-logiken är hämtad från det nuvarande NordDRG-systemet. En förklaring till begreppet CC och en redovisning av de vanligaste CC-diagnoserna i materialet presenteras i bilaga 5. Idag finns totalt 14 grupper för psykiatrin i NordDRG, 9 grupper i MDC 19 Psykiska sjukdomar och beteendestörningar och 5 missbrukargrupper i MDC 20 Alkohol- och drogberoende samt drogframkallande organiska psykiska störningar. I det nya förslaget föreslås totalt 26 grupper för psykiatrisk slutenvård. Det innebär att i MDC 19 tas alla nuvarande grupper bort och ersätts med de nya grupperna. I MDC 20 finns redan två av de nu föreslagna missbrukargrupperna - 2b-c (434, 435) till detta har lagts en grupp för patienter med Dubbeldiagnos, d v s både psykisk sjukdom och missbrukardiagnos. I gengäld föreslås att 3 befintliga grupper utgår (433, 436 och 437). Föreliggande förslag 2 CC står för Complications and/or Co morbidities (komplikationer) och är en logik för att gruppera de patienter som är mer resurskrävande i en särskild grupp. En lista över alla bidiagnoser som har denna egenskap finns i det befintliga NordDRG-systemet. 6
7 innebär med andra ord att antalet grupper för psykiatri i NordDRG utökas med 12 grupper, från 14 grupper till 26 grupper. Förslaget påverkar således två MDCn i NordDRG. I MDC 20 kommer enbart 3 grupper att finnas kvar enligt förslaget varför en sammanslagning av de två MDCna till ett nytt gemensamt MDC för psykiatrin föreslås. Tabell 2 De nya psykiatriska grupperna DRG 429A 429B 436C 436A 436B 430C 430B 430A 430D 430E 430F 426B 426A 426D 426C 427A 427B 427C 427D 432A 431A 431B 431C 428N 432B 433C 424N Text Psykiatriska Grupper: Organiska psykosyndrom, komplicerat Organiska psykosyndrom, ej komplicerat Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika med psykos eller personlighetsstörning Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika med psykos eller personlighetsstörning, komplicerat Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, med psykos eller personlighetsstörning, ej komplicerat Schizofreni, >59 år Schizofreni, år Schizofreni, <= 30 år Långvariga psykoser, ej schizofreni Kortvariga psykoser, ej schizofreni Övriga psykotiska syndrom Bipolära syndrom, > 59 år Bipolära syndrom, < = 59 år Övriga förstämningssyndrom, > 59 år Övriga förstämningssyndrom, <= 59 år Ångestsyndrom Maladaptiva stressreaktioner, icke akuta tillstånd Maladaptiva stressreaktioner, akuta tillstånd Somatoforma och dissociativa syndrom Ätstörningar Mental retardation Neuropsykiatriska tillstånd Övriga tillstånd som debuterar hos barn och ungdom Personlighetsstörningar Övriga specificerade psykiska störningar Ospecificerade psykiska störningar Kirurgisk behandling av psykiatriska patienter Ytterfall Ytterfallen (vårdtillfällen med extrema vårdtider) finns inte med i sammanställningen. I bilaga 6 finns en tabell över hur ytterfallen fördelar sig på de föreslagna grupperna. Flest ytterfall (14%) Övriga specificerade psykiska störningar följt av 11b Neuropsykiatriska tillstånd (9,8%) och 3c, Schizofreni, <=30 (9,3%). I övrigt är andelen ytterfall normalt fördelade. De resterande vårdtillfällena som finns med i beräkningarna nedan kallas i DRG-termer för innerfall. 7
8 Statistiska mått för de nya grupperna Förklaringsgraden uttryckt i R 2 är 22,9 %, d v s 22,9 % av vårdtidens totala variation kan förklaras med hjälp av den föreslagna grupperingen. För att kunna göra uppdelningar eller sammanslagningar i det befintliga NordDRG-systemet fordras att ett antal kriterier är uppfyllda. Resultatet av en test med dessa kriterier redovisas i tabell 3. Enligt NordDRG:s expertgrupp är kriterierna för split eller delning av grupp följande (kriterierna baserar sig på kostnadsdatabasen som innehåller kostnader och är mer än fyra gånger stor som aktuellt psykiatrimaterial från patientregistret). Förändringen ska resultera i minst 5 procents minskning av standardavvikelsen i den största gruppen. Variationskoefficienten (standardavvikelse / medelvärde) bör inte vara mer än 1.3 gånger högre i någon av de nya grupperna jämfört med den ursprungliga gruppen. Minst 20 procents skillnad för medelkostnaden mellan grupperna. Minsta gruppstorlek cirka 3 % av originalgruppen. Då detta rör sig om ett litet material och grundar sig på vårdtider istället för på kostnader tillåts kraven sänkas något. Alla kriterier har testats på de föreslagna grupperna för psykiatrin. Tabell 3 Statistiska mått för den föreslagna grupperingen av psykiatrisk slutenvård Psykiatr iskgrupp Antal Medelv tid Standardavv. Split Odelad Variationskof. Split Odelad Andel Skillnad i vtid 429a ,8 22,0 0,85 22 % 429b ,1 18,9 19,8 0,99 0,96 78 % 26 % 436C ,9 6,1 1,03 7 % 436C-436B 19 % 436A ,8 4,0 0,83 21 % 436C-436A 47 % 436B ,1 2,9 3,6 0,94 0,99 72 % 436A-436B 35 % 430C ,8 24,6 1,08 12 % 430C-430B 18 % 430B ,6 22,8 1,23 77 % 430C-430A 26 % 430A ,8 40,5 25,9 1,31 1,26 11 % 430B-430A 40 % 430D ,6 20,1 1,08 70 % 430D-430E 10 % 430E ,7 16,0 0,96 24 % 430D-430F 3 % 430F ,1 20,7 19,2 1,14 1,06 6 % 430E-430F 8 % 426B ,6 20,8 0,85 25 % 426A ,4 19,6 20,0 0,96 0,93 75 % 17 % 426D ,7 17,4 0,80 33 % 426C ,7 15,5 16,4 0,99 0,92 67 % 28 % 427A ,6 11,8 11,8 1,11 1, B ,0 12,8 1,16 50 % 8
9 427C ,9 5,2 10,2 1,06 1,29 50 % 55 % 427D ,8 18,7 18,7 1,18 1, A ,5 57,6 57,6 1,19 1, A ,3 12,8 1,13 31 % 431A-431B 17 % 431B ,6 17,2 1,26 49 % 431A-431C 13 % 431C ,0 16,6 15,9 1,28 1,25 20 % 431B-431C 4 % 428N ,3 12,9 12,9 1,25 1, B 435 3,6 2,8 2,8 0,78 0, C ,6 3,9 3,9 1,08 1, För grupp 429 och 426 har standardavvikelsen minskat med 4,5 % respektive 2 %. Grupp nummer 430 och 431 uppvisar ökad standardavvikelse för den största av grupperna men minskat värde för den näst största gruppen. För övriga DRG har standardavvikelsen minskat med minst 5 % för den största gruppen inom respektive DRG. Samtliga grupper har en klart godkänd variationskoefficient. Grupperna inom 430 och 431 uppfyller inte kravet på 20 procents skillnad mellan medelvårdtid. Här har vi gjort bedömningen att den medicinska relevansen är den viktigaste faktorn i grupperingen och att det därför kan motiveras att dessa grupper bildas. Grupperna 436C, 436A och 430C, 430B ligger precis på gränsen med 19 % respektive 17 %, övriga indelningar har en skillnad i vårdtid som överstiger 20 %. För samtliga gruppindelningar är den minsta gruppstorleken klart större än 3 % av originalgruppen. Exempel på sammanställning av data Nedan följer några resultat av grupperingen av patientregistret 2002 i de föreslagna grupperna Bild 2 Fördelningen av patienter på psykiatriska diagnosgrupper 2002 Antal fall per DRG-grupp inom psykiatrin Antal B 426C 436A 430D 430B 426D 427A 428N 426A 427B 427C 436C 430E 429B 432C 426B 431B 430A 430C 432A 429A 432B 431A 430F 427D 431C DRG-grupp 9
10 Flest patienter har gruppen 436B, Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, avgiftning eller annan symptomatisk behandling, ej komplicerat, följt av 426C, övriga förstämningssyndrom <= 59 år. I bild 3 visas medelvårdtiderna inom respektive grupp, patienter inom grupperna för schizofreni, tillstånd som debuterar hos barn och ungdomar och ätstörningar hade de längsta medelvårdtiderna. Bild 3 Medelvårdtid per psykiatrisk diagnosgrupp ,0 Medelvårdtid per psykiatrisk DRG-grupp ,0 50,0 Dagar 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 430A 430C 431A 430B 431B 430F 432A 428N 430D 429A 426B 426A 427D 429B DRG 431C 430E 426D 426C Total mean 427B 427A 432B 436C 432C 427C 436A 436B I bild 6 och 7 beskrivs hur antal vårdtillfällen, medelvårdtid och förklaringsvärdet har förändrats över tid för de föreslagna grupperna. Medelvårdtid Bild 6 Indexerad utveckling av vårdtillfällen, medelvårdtid och R 2 (förklarad varians) för grupperna totalt, Nyckeltal - totalt antal index medelvtid index r2 index
11 Bild 7 Indexerad utveckling av vårdtillfällen, medelvårdtid och R 2 (förklarad varians) för grupperna innerfall, Nyckeltal innerfall antal index medelvtid index r2 index För CPK Rikard Lindqvist, Enhetshef för CPK Mona Heurgren, Projektledare SK-PSYK, Ekonom, Landstingsförbundet/CPK Anna Arnesson, Statistiker, Socialstyrelsen/CPK 11
12 Bilagor: Bilaga 1 Diskussionsgrupp för sekundärklassificering i psykiatri Bo Ivarsson Mattias Agestam Göran Nyberg Ove Sonesson Lennart Kanelind Inger Andersson Jan Lindmark Rikard Lindqvist Anna Arnesson Bengt André Mona Heurgren VGR SLL VLL VGR Skåne Skåne Lf CPK/SoS CPK/SoS Lf CPK/Lf 12
13 Bilaga 2 Detaljerad beskrivning av förslaget till grupperingslogik i psykiatrin PDRG Psykiatriska grupper Diagnoser ICD - 10 Indelning 01A 01B 02A 02B Organiska psykosyndrom, komplicerat F000-F099, I673 med CC Organiska psykosyndrom, ej komplicerat utan CC Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, avgiftning eller annan symptomatisk behandling, bidiagnos: psykoser, schizofreni F100-F199 F55, Z502, eller personlighetsstörningar Z503 Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, avgiftning eller annan symptomatisk behandling, komplicerat Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, avgiftning eller annan symptomatisk behandling, ej komplicerat Bidiagnos: F200-F206, F209, F210-F299, F208, F531, F21, F600- F619, F688 samt hdiagn som slutar på 5 med CC NordDRG- Grupp A Organiska psykosyndrom, komplicerat 429B Organiska psykosyndrom, ej komplicerat 436C Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, med psykos eller personlighetsstörningar 436A Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, utan psykos, komplicerat 436B Missbruk eller beroende av alkohol/narkotika, utan psykos, ej komplicerat 02C 03A Schizofreni, > 59 år F200-F206, F209 >=60 år 430C Schizofreni, > 59 år 03B Schizofreni, år år 430B Schizofreni, år 03C Schizofreni, <=30 år <=30 år 430A Schizofreni, <=30 år 04A Långvariga psykoser, ej schizofreni F208 F21-F299 F531 Hdiagn som börjar på F22, F25, F29 430D Långvariga psykoser, ej schizofreni 04B Kortvariga psykoser, ej Schizofreni Hdiagn som börjar på F23 430E Kortvariga psykoser, ej Schizofreni 04C Övriga psykotiska syndrom F21, F24, F28, F208, F F Övriga psykotiska syndrom 426B Biopolära syndrom, > 59 år 05A Biopolära syndrom, >59 år F30-F319 F340 >= 60 år 05B Biopolära syndrom, <=59 år < 60 år 426A Biopolära syndrom, <= 59 år Övriga förstämningssyndrom, >59 F32-F339 F341-F D Övriga förstämningssyndrom, 06A år F530 >= 60 år <=59år 06B Övriga förstämningssyndrom, <=59år < 60 år 426C Övriga förstämningssyndrom, >59 år 07 Ångestsyndrom F400-F429 Ingen 427A Ångestsyndrom 08A Maladaptiva stressreaktioner, icke akuta tillstånd F43 F62 Alla fall exkl 8b 427B Maladaptiva stressreaktioner, icke akuta tillstånd Maladaptiva stressreaktioner, Hdiagn F430, F438 och 427C Maladaptiva stressreaktioner, akuta tillstånd 08B akuta tillstånd F Somatoforma och dissociativa syndrom F44-F48 Ingen 427D Somatoforma och dissociativa syndrom 10 Ätstörningar F50 Ingen 432A Ätstörningar F70-F98,F799, F799A, F70-F73, F78-F79, 431A Mental retardtion F799B, F799X, Q900- F88-F89, Q900-Q902, Q902, Q909- Q909- Q917, Q930-Q939, Q992, Q917, Q930-Q939, 11A 11B Mental retardation Neuropsykiatriska tillstånd Q992 F80-F83, F84, F980- F987, F90, F95 431B Neuropsykiatriska tillstånd 13
14 431C Övriga psykiatriska tillstånd som debuterar hos F910-F913, F918-F919, Övriga tillstånd som debuterar barn och ungdom F92, F93, F94, F988-11C hos barn och ungdom F989, R480-R Personlighetsstörningar F60-F619 F688 Ingen 428N Personlighetsstörningar Övriga specificerade psykiska störningar Ospecificerade psykiska störningar 15 Ej originalgrupp i förslaget F51-F52 (ej F525) F63- F66 F680-F681,G470- G472, G478-G479 F538-F539, F488, F54, F59, F69, F99, Z032, Z032A, Z032W 432B Övriga specificerade psykiska störningar 432C Ospecificerade psykiska störningar 424N Kirurgisk behandling av psykiatriska patienter 14
15 Bilaga 3 Resultat av körning med vårdtid och psykiatrisk vårdform per diagnosgrupp vtid ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ vardform Mean ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ fri tv vardform ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒˆƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ N N fri tv diagnosgrupp2 ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ Lf01 Organiska syndrom Lf02 Missbruk och beroende av substanser samt rel Lf03 schitzofreni Lf04 Övriga psykotiska syndrom Lf05 Bipolära syndrom Lf06 Övriga förstämningssyndrom Lf07 Ångestsyndrom Lf08 Maladaptiva stressreaktioner, post traumatis Lf09 Somatoforma och dissociativa syndrom Lf10 Ätstörningar Lf11 Störningar som vanligtvis diagnostiseras hos Lf12 personlighetsstörnin- gar Lf13 Övriga specificerade psykiska störningar Lf99 restgrupp Šƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒ ƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒƒœ 15
16 Bilaga 4 CC-splitar inom psykiatrin CC står för Complications and/or Cormorbidity. CC-logiken bygger på befintlig logik i NordDRG. Förekomsten av en CC-diagnos innebär att patienten grupperas till den mer resurstunga gruppen (komplikationsgruppen) i ett CC-par. Två exempel till en sådan uppdelning är diagnosgrupperna 1a och 1b Organiska syndrom m/u komplikation och diagnosgrupperna 2b och c Missbruk och beroende av narkotika m/u komplikation. I ett sekundärt patientklassificeringssystem förväntas den grupp som har de komplicerade patienterna också vara resursmässigt tyngre. Detta uttryckas av att de båda grupperna i CCparen får olika vikt. På så sätt kan sjukhusets eller kliniken patientsammansättning (case-mix) beskrivas i termer av relativ resursförbrukning. Den vanligaste kombinationen av komplicerande bidiagnos och huvuddiagnos i dessa diagnosgrupper är följande : CC-diagnos Antal Proc ent F103 Abstinens ,5 F102 Beroendesyndrom ,4 B182 Kronisk hepatit C 631 9,5 16
17 Bilaga 5 Ytterfallens fördelning på de psykiatriska grupperna PDRG Antal Antal i procent Medelvårdtid Andel ytterfall i Resp. PDRG 1a 25 0,7 % 254 4,8 % 1b 61 1,6 % 191 3,4 % 2a 162 4,2 % 113 7,6 % 2b 259 6,8 % 46 4,2 % 2c ,9 % 31 3,7 % 3a 42 1,1 % 464 5,6 % 3b ,6 % 434 8,4 % 3c 67 1,8 % 467 9,3 % 4a 338 8,9 % 266 6,2 % 4b 71 1,9 % 157 3,9 % 4c 34 0,9 % 345 7,6 % 5a 23 0,6 % 157 2,4 % 5b 90 2,4 % 214 3,0 % 6a 84 2,2 % 139 2,2 % 6b 277 7,3 % 139 3,5 % ,4 % 126 5,6 % 8a 128 3,4 % 135 5,7 % 8b 165 4,3 % 54 7,1 % ,4 % 146 5,2 % ,6 % 423 3,2 % 11a 32 0,8 % 245 7,1 % 11b 73 1,9 % 260 9,8 % 11c 23 0,6 % 189 7,8 % ,2 % 224 8,9 % ,9 % ,0 % ,0 % 51 6,8 % Totalt antal ytterfall: 3821 st 17
18 Bilaga 6 Referenser 1. Lindmark, J, André B,. Verksamhetsuppföljning inom psykiatri med hjälp av Kostnad Per Patient slutsatser från ett pilotprojekt, Lf, Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården. Prop. 1999/2000: Ivarsson, Lindmark Psykiatriska patienters sjukdomsbild och funktionsförmåga Klinisk och resursmässig homogenitet med hjälp av State Related Groups (SRG) 4. Lindmark, J, André B, Verksamhetsuppföljning inom psykiatrin med hjälp av KPP, Lf, Serdén, L, Utvärdering av sekundära patientklassificeringssystem, SoS, Heurgren, M, Lindahl, F, Johansson, A, KPP i psykiatri en handledning i kalkylering, Lf,
Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala
Psykiatriska patienter i NordDRG Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Grundprinciperna i DRG Analysmetod för casemix Medicinsk och ekonomisk spektrum av behandlade
Läs merDRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin
DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Bengt Kron Bakgrund och uppdrag Regionstyrelsen beslöt den 6 februari 2007 att ett nytt ersättningssystem
Läs merBilaga 1 - Förbättrad beskrivning av den specialiserade öppna
Bilaga 1 - Förbättrad beskrivning av den specialiserade öppna vården inom NordDRG 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 NordDRG... 6 Syfte... 7 Mål... 7 Metod... 8 Resultat... 9 3 Sammanfattning
Läs merInnehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL
1 (9) 2017-02-13 Innehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL Allmänt Använd de dataset som har inlogg i namnet, inte de som heter publ. Notera att data är summerat. Antal celler motsvarar alltså inte antalet
Läs merInnehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL
1 (9) 2019-02-04 Innehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL Allmänt Använd de dataset som har inlogg i namnet, inte de som heter publ. Notera att data är summerat. Antal celler motsvarar alltså inte antalet
Läs merPoängpris Gotland NordDRG vikt Typ DRG MDC NordDRG text. Bil 9
Bil 9 Typ DRG MDC NordDRG text NordDRG vikt 2019 Poängpris Gotland 51 939 SV T01N 19 Op vid psyk besvär 1,177 61 132 OV T01O 19 Op/åtg psyk besvär O 0,289 15 010 SV T10C 19 Bipolära syndrom
Läs merEn jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser
1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion
Läs merUppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år
Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 637 Z - Allmän undersökning och utredning
Läs merKvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år
Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-3 september, respektive år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer
Läs merEXEMPEL PÅ ANALYSER & JÄMFÖRELSER MED KPP-DATA. KPP Psykiatri 2015 MYCKET MER ÄN KOSTNAD PER PATIENT. KPP Psykiatri
EXEMPEL PÅ ANALYSER & JÄMFÖRELSER MED KPP-DATA KPP Psykiatri 2015 MYCKET MER ÄN KOSTNAD PER PATIENT KPP Psykiatri 2015 1 Förord Sedan 1999 pågår ett successivt införande av patientrelaterad kostnadsredovisning
Läs merOm NordDRG 2012 SWE CC
Om NordDRG 2012 SWE CC År 2012 introduceras i Sverige en ny version av NordDRG benämnd NordDRG-CC. Den skiljer sig från ordinarie NordDRG-version avseende möjligheten att beskriva patienternas komplikationer
Läs merUPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01
Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit
Läs merRDK konferens Stockholm 2010
RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem
Läs merEXEMPEL PÅ ANALYSER & JÄMFÖRELSER MED KPP-DATA. KPP Psykiatri 2014 MYCKET MER ÄN KOSTNAD PER PATIENT. KPP Psykiatri
EXEMPEL PÅ ANALYSER & JÄMFÖRELSER MED KPP-DATA KPP Psykiatri 2014 MYCKET MER ÄN KOSTNAD PER PATIENT KPP Psykiatri 2014 1 KPP Psykiatri 2014 2 Förord Sedan 1999 pågår ett successivt införande av patientbaserad
Läs merValda ICD-koder för patientgrupperingar
Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Valda ICD-koder för patientgrupperingar
Läs merMats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning
MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens
Läs merHur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård?
Delrapport 3, augusti 2016 Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Rapport från ett utvecklingsarbete i Landstinget Sörmland MATS EKERMO ROLAND SVENSSON Delrapport
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen
Läs merCPK Centrum för f patientklassificering. Rikard Lindqvist Enhetschef
CPK Centrum för f patientklassificering Rikard Lindqvist Enhetschef Agenda för f r dagen CPK organisation och arbetsuppgifter NordDRG uppdatering och förändringar Kodning och kvaliteten i DRG SK-OP nästa
Läs merHector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 1 Utvecklingsavdelningen. Kortvård och trimning av extremt låga kostnader
Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 1 Kortvård och trimning av extremt låga kostnader Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 2 Innehåll Kortvård och trimning av extremt låga kostnader... 3 Sammanfattning...
Läs merINFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna
INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2015 Dagens program Logikförändring i Nord-DRG 2015 Fika PAR Socialstyrelsens patientregister
Läs merSjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av
Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av vikter till NordDRG NÄTVERKET FÖR PATIENTKLASSIFICERING (NPK) Huvuddelen av NPK är förlagt till Socialstyrelsen (SoS), men bygger på en
Läs merBeskrivning av vårdutnyttjande i psykiatrin. En rapport baserad på hälsodataregistren vid Socialstyrelsen
Beskrivning av vårdutnyttjande i psykiatrin En rapport baserad på hälsodataregistren vid Socialstyrelsen Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.
Läs merHelårsuppföljning BUP och VUP
Helårsuppföljning BUP och VUP BUP-helårsuppföljning i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Huvuddiagnoser Antal Personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 79 Z - Allmän undersökning och utredning av personer
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Vad önskas DR G Vad används DRG till? Verksamhetsbeskrivning Enkelt & överskådligt Kan förstås av både läkare, administratörer och politiker Bokslut Målbeskrivning Jämföra egen verksamhet över tid Vad
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merKPP Psykiatri. Mycket mer än kostnad per patient
KPP Psykiatri Mycket mer än kostnad per patient 1 Förord Sedan 1999 pågår ett successivt införande av patientbaserad kostnadsredovisning (KPP) i landstingens hälso- och sjukvård. Syftet är att få ett bättre
Läs merIntroduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden
Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr ndningsområdenden Mona Heurgren Enhetschef Ralph Dahlgren Utredare Enheten Öppna Jämförelser (ÖJ) Socialstyrelsen Program Introduktion till NordDRG Val
Läs merANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hector Reyes HSF-Vårdinformatik 2014-05-13 Skillnader i andel komplicerade DRG från början Upphovet till olikheterna
Läs merKPP Psykiatri Mycket mer än kostnad per patient EXEMPEL PÅ ANALYSER & JÄMFÖRELSER MED KPP-DATA. KPP Psykiatri
KPP Psykiatri 2013 Mycket mer än kostnad per patient EXEMPEL PÅ ANALYSER & JÄMFÖRELSER MED KPP-DATA KPP Psykiatri 2013 1 Förord Sedan 1999 pågår ett successivt införande av patientbaserad kostnadsredovisning
Läs merSocialstyrelsens patientregister för f
Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård
Läs merVårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merVård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem
Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Läs merAnvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol
Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merOmrådesbeskrivning Norrköping
Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen
Läs merÖppenvårdsgrupperare. Per Sjöli Skaraborgs sjukhus
Öppenvårdsgrupperare Per Sjöli Skaraborgs sjukhus Öppenvårdsgrupperare Bakgrund Politiskt beslut i Västra V Götalands G regionen 1999: att utveckla en enhetlig produktbeskrivning för f r den sjukhusanknutna
Läs merKPP Psykiatri 2016 MYCKET MER ÄN KOSTNAD PER PATIENT. KPP Psykiatri
KPP Psykiatri 216 MYCKET MER ÄN KOSTNAD PER PATIENT KPP Psykiatri 216 1 KPP Psykiatri 216 2 Förord Sedan 1999 pågår ett successivt införande av patientrelaterad kostnadsredovisning (KPP) i landstingens
Läs merCasemix förändring i akutsjukvård i Stockholms läns landsting
Casemix förändring i akutsjukvård 2010-2015 i Stockholms läns landsting Hector Reyes Michael Högberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2017-08-17 Diarienummer: HSN 2017-1493 1 The
Läs merHej Alla! Vi som pratar nu heter
Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med
Läs merKPP Psykiatri 2010 MYCKET MER ÄN KOSTNAD PER PATIENT. KPP Psykiatri Sammanfattning 1
KPP Psykiatri 2010 MYCKET MER ÄN KOSTNAD PER PATIENT KPP Psykiatri Sammanfattning 1 Förord Sedan 1999 pågår ett successivt införande av patientbaserad kostnadsredovisning (KPP) i landstingens hälso- och
Läs merHector Reyes Michael Högberg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-07 Diarienummer:
Ett mer stabilt och förutsägbart DRG system genom att separera trimning av casemix vid Universitetssjukhuset från de 5 övriga akutsjukhusen i SLL Hector Reyes Michael Högberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merAnvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol
Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merPsykiatrins ersättningssystem i Västra Götaland
Psykiatrins ersättningssystem i Västra Götaland Grundläggande förutsättningar Beställar-utförarsystem med aktiv ägare Ägaren anger ramar och regelsystem t ex utformningen av ersättningsmodeller Kostnadskontroll
Läs merUtvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader
Utvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader - Hector Reyes & Michael Högberg Studera din by, då ska du lära dig om världen
Läs merInledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.
Inledning Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups. Du kommer att få en introduktion till vad ACG är och information om hur den används för att beskriva hälsotillstånd och beräkna framtida
Läs merSlutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB
Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merKvalitetsregister ECT
Datum: 2018-10-15 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2018 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Antal registrerade individer, serier och uppföljningar
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens
Läs merDiagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset
1Cost outlier WHY? Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Peter Bolin Stockholms läns landsting Mats
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs merPatientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen
Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Socialstyrelsens HälsodataregisterH Cancerregistret Medicinska födelseregistret Registret för övervakning av fosterskador Patientregistret
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen anges att landstingen
Läs merKodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2008
Kodningskvalitet i patientregistret Slutenvård 2008 Artikelnr 2010-6-27 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2010 2 Förord Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merSAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.
SAMSJUKLIGHET Vad menas med samsjuklighet? 1 Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt. 2 1 Några exempel på samsjuklighet: Psykisk ohälsa och
Läs merManual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.
Manual för Psykiatri utredning, psykolog Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Grundmall Psykiatri utredning, psykolog Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merKomplikations-DRG : Skillnader i procent komplicerade DRG mellan sjukhus i Stockholms läns landsting
Komplikations-DRG 2005-2015: Skillnader i procent komplicerade DRG mellan sjukhus i Stockholms läns landsting Hector Reyes Michael Högberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2016-06-28
Läs merDokument nr: Utgåva: Status: Sida: 2.2 Beslutsunderlag 1 (6)
2.2 Beslutsunderlag 1 (6) Regional termförteckning B&T 2006 Bilaga 2 Regionala begrepp och termer samt regionalt kompletterande regelverk för några av termerna i Socialstyrelsens termbank (Termer från
Läs merPrimärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017
Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017 Rikssektionen för Diagnoskodning Stockholm Primärkodningens betydelse för KPP Den är obefintlig 2 MEN TILLSAMMANS Primärkodning +
Läs merLogikändringar i NordDRG version 2016
Avdelningen för Statistik och jämförelser Öppna jämförelse 1 Logikändringar i NordDRG version 2016 Här presenteras de större logikförändringarna som beslutats för svensk version av NordDRG för 2016, de
Läs merUppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006
Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman
Läs merSlutrapport. Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset
Stockholms läns landsting Januari 2008 Kvalitetsgranskning av Kostnadsytterfall 2005 Karolinska Universitetssjukhuset Slutrapport Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen
Läs merStatistik Kalmar län Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges.
Bilaga Statistik Kalmar Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges. Sociala faktorer Vuxna Arbetslöshet Arbetslösheten ligger inom ramen för riksgenomsnittet.
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merNeurokirurgi och kvinnosjukvård
En rapport från arbetet med patientrelaterad redovisning (KPP och DRG) Benchmarking inom sjukvård Jämförelser mellan Norrlands Universitetssjukhus och Universitetssjukhuset i Lund Neurokirurgi och kvinnosjukvård
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merTillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.
Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister
Läs merGRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP. Kostnad Per Patient. Kunskapsbaserad ledning av vården
GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP Kostnad Per Patient Kunskapsbaserad ledning av vården Leif Lundstedt Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting Växjö 13 maj 2013 AGENDA - Vad är KPP och varför? -
Läs merMotiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige
Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten
Läs merBilaga 2 - Utredning av komplicerade fall i NordDRG. Delprojekt 2. Förslag till ny logik för den svenska versionen av NordDRG
Bilaga 2 - Utredning av komplicerade fall i NordDRG Delprojekt 2. Förslag till ny logik för den svenska versionen av NordDRG 1 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 7 Syfte... 8 Mål... 8 Metod...
Läs merKvalitetsregister ECT
Datum: 2018-08-16 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q2. Preliminära resultat för det första halvåret 2018 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Antal registrerade individer, serier och uppföljningar
Läs merDialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version
Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2 Strukturerad Vårddokumentation Varför strukturerad? Vad dokumenterar vi och varför? Journaler inom BUP, då och nu Repetition tidslinjen, journalmallar
Läs merCasemix förändring i akutsjukvård i nationella kostnadsdata
Casemix förändring i akutsjukvård 2011 2015 i nationella kostnadsdata Hector Reyes Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2018-02-20 Diarienummer: HSN 2018 0321 1 Förord Rapporten är ett
Läs merStörre logikändringar i NordDRG version 2011
Större logikändringar i NordDRG version 2011 Nordiska expertnätverket för NordDRG sammanträdde i Oslo den 11-12 mars 2010 varvid man diskuterade inkomna förslag till uppdateringar av 2011 års nordiska
Läs merUnga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning
SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid
Läs merVårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merPatienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merDIVISION Landstingsdirektörens stab
Landstingets ekonomiska förutsättningar Nettokostnad hälso- o sjukvård Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad 2013 Kostnad och resultat i hälso- och sjukvård Nettokostnad 2014 NLL per område Kostnad
Läs merEnkät - Vuxenpsykiatrin
Nytt avsnitt 1 sidan 1 Enkät - Vuxenpsykiatrin Sveriges kommuner och landsting Dessa uppgifter skrevs ut den : KONTAKTUPPGIFTER till uppgiftslämnaren Landsting/region Klinik Kontaktperson Telefonnummer
Läs merManual för vårdplan vid vård enligt LPT. Skall upprättas då patient skrivs in/överförs till vård enligt LPT. Utvärderas och förnyas kontinuerligt.
Manual för Psykiatri vårdplan, LPT Manual för vårdplan vid vård enligt LPT. Skall upprättas då patient skrivs in/överförs till vård enligt LPT. Utvärderas och förnyas kontinuerligt. Grundmall Psykiatri
Läs merPatienter i sluten vård 2006
Patienter i sluten vård 2006 Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström 08-452 77 25 Rapporten finns endast att hämta som pdf-fil på www.skl.se
Läs merTentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15vA tentamen 1 samt tidigare kurser Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum: 16 10 28 Tid: 09:00-12:00
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen
Läs merSekundär patientklassificering NordDRG
Sekundär patientklassificering NordDRG RDK den 14 mars 2014 Mats Fernström Medicinskt sakkunnig, DRG-sakkunnig Enheten Öppna Jämförelser 1 (ÖJ 1) Socialstyrelsen Agenda Grundläggande om DRG Uppdateringsprocessen
Läs merRDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro. Leif Sundberg
Basal grundkurs i DRG och KPP RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro Stig Hagström Leif Sundberg Vem är Leif Sundberg? Ekonom, Handelshögskolan, GU Controller, Affärsutveckling, Ledningsstaben
Läs merManual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.
Manual för Psykiatri utredning, psykolog Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Grundmall Psykiatri utredning, psykolog Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs
Läs mer