Slutrapport. Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 Stockholms läns landsting Januari 2008 Kvalitetsgranskning av Kostnadsytterfall 2005 Karolinska Universitetssjukhuset Slutrapport Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Januari 2008 Mats Karlsson, Susan Bengtsson DRG/PRR-gruppen, Karolinska Universitetssjukhuset 1

2 Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Målsättning... s. 3 Metod, Urval. s. 4 Resultat. s. 5 Sammanfattning s. 8 Slutsatser... s. 9 Referenser... s. 10 2

3 Bakgrund DRG, Diagnosis Related Groups, utvecklades i USA på 1960-talet för att underlätta verksamhetsstyrning på sjukhusnivå genom ett system för att beskriva och värdera sjukvårdsproduktion. DRG-systemet bygger på att man sammanför sjukdomsdiagnoser och åtgärder/operationer med liknande medicinskt innehåll och resursåtgång till ett antal diagnosrelaterade grupper. Dessa DRG i sin tur grupperas till medicinska huvudkategorier (MDC). Genom att DRG ger en beskrivning av både medicinskt innehåll och resursåtgång har systemet kommit att användas som underlag för ekonomisk ersättning började utvecklingen av NordDRG, ett gemensamt nordiskt DRG-system. NordDRG bygger på det amerikanska systemet men har sedan utvecklats i egen riktning. Centrum för Patientklassificering (CPK), ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen, ansvarar för utvecklingen av DRG-systemet i Sverige tillkom i NordDRG en grupperingslogik för dagkirurgi och vissa polikliniska endoskopier och i 2006 års svenska version infördes DRG för hela den specialiserade öppenvården, dock inte primärvården. NordDRG svensk fullversion 2008 års har 576 DRG för slutenvård och 401 DRG för öppenvård. I SLL har DRG använts för beskrivning och ersättning av slutenvård sedan 1993, för öppenvård och dagkirurgi sedan Från 2003 tillämpas en särskild ersättning för kostnadsytterfall (KY) inom slutenvård till Karolinska och Huddinge sjukhus, från 2006 till de tre akutsjukhusen Karolinska, Danderyd och Södersjukhuset. Gränsen för KY sätts så att de 5 % av vårdtillfällen inom hela SLL som har högst kostnad räknas som kostnadsytterfall. Varje slutenvårds-drg har en egen KY-gräns. KY används ännu inte på öppenvårds-drg. Vid Karolinska Universitetssjukhuset svarar ca 7 % av vårdtillfällen för ca 28 % av sjukhusets totala kostnader för slutenvård. Mot denna bakgrund påbörjades 2006 projektet att granska KY, dels avseende kvaliteten på diagnos- och åtgärdskodning, dels med frågeställningen varför dessa vårdtillfällen blev KY. Projektet beslutades i SLL:s samrådsgrupp för akutsomatik och är ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Landstingets avdelning för vårdinformatik. I projektets första del granskades diagnos- och åtgärdskodningen i patientjournalerna i ett slumpurval av 277 vårdtillfällen från sjukhusets KY Man fann att 11 % av journalerna hade en större felaktighet avseende klassificering av huvuddiagnos, 40 % hade felaktigheter i klassificeringen av bidiagnoser och i 11 % av fallen förelåg felaktigheter i kodningen av operationer och åtgärder (ref. 1). Detta resultat överensstämmer med tidigare genomförda granskningar av diagnoskodning i Sverige (ref. 2). Efter att granskningen avseende klassifikation var genomförd beslutades att gå vidare med en medicinsk kvalitetsgranskning och en analys av vilka faktorer som bidragit till att det enskilda vårdtillfället blivit ett kostnadsytterfall. Föreliggande rapport har tagits fram på uppdrag av Karolinska Universitetssjukhuset och Landstingets avdelning för vårdinformatik. Målsättning Att analysera ett urval av kostandsytterfall med frågeställningen varför varje enskilt vårdtillfälle blivit ett kostnadsytterfall. Tänkbara förklaringar antogs vara att vårdtillfället orsakades av ett medicinskt komplicerat tillstånd, att det förelåg brister i den medicinska handläggningen med efterföljande komplikationer, att det förelåg brister i organisationen av vårdprocessen eller att enskilda vårdinsatser var särskilt kostsamma. Projektet anknyter till det ursprungliga syftet med DRG som verktyg för verksamhetsbeskrivning och kvalitetskontroll i sjukhusvården (ref. 3, 4). 3

4 Metod, Urval De 277 vårdtillfällen av KY som granskades avseende diagnos- och åtgärdskodning togs fram med ett proportionellt stratifierat urval, där det slumpmässiga urvalet gjordes från de sju mest frekventa MDCn, se Tabell 1. Urvalet på MDC- nivå valdes därför att ett slumpurval på DRG-nivå skulle ge alltför få observationer per DRG för att resultaten skulle kunna generaliseras. Ett urval från alla 28 MDC skulle ge en liknande problematik. Slumpurvalets storlek beräknades med antagandet att ca 15 % av vårdtillfällena hade en felaktigt klassificerad huvuddiagnos. Tabell 1: Antalet KY och urvalet per MDC i de 7 mest frekventa MDC. Urvalet granskades avseende kvalitet i diagnos- och åtgärdskodning. MDC Totalt Urval 01 Sjukdomar i nervsystemet Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals Andningsorganens sjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar Matsmältningsorganens sjukdomar Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Graviditet, Förlossning och barnsängstid Totalt Urval av KY till medicinsk granskning, granskningsprotokoll Av de 277 granskade KY fördelade sig dessa på 20 klinker, representerande olika specialiteter, med vardera ett till 44 KY. Nio av dessa kliniker hade mer än 10 KY. Inför den medicinska kvalitetsgranskningen utarbetades ett granskningsprotokoll av sjukhusets DRG-grupp, se bilaga 1. Protokollet testades på samtliga 19 KY från Infektionskliniken, en huvudsakligen medicinsk verksamhet. För att ytterligare utvärdera metoden och protokollet granskades samtliga 26 KY från två opererande specialiteter, Kirurgkliniken och Ortopedkliniken. Urvalet till medicinsk granskning var således 45 KY vid tre kliniker. Protokollet för den medicinska kvalitetsgranskningen innehåller en värdering av kvaliteten på utredning och behandling under hela vårdförloppet, vårdtidens längd, registrering av eventuella komplikationer av sjukdom eller vård, etiska aspekter på vården samt en bedömning av vilka faktorer som bidrog till att vårdtillfället blev ett KY. Dessa faktorer var ex. sjukdomens svårighetsgrad, komplikationer, tid som medicinskt färdigbehandlad, administrativt strul, kapacitetsbrist, enskilda kostnadsposter, ex operationskostnader, IVAvård etc. Vårdens innehåll har bedömts som korrekt, alternativt med större eller mindre felaktigheter. Den medicinska kvalitetsgranskningen av Infektionsklinikens KY har utförts av Överläkare Mats Karlsson, granskningen av Kirurgklinikens KY av Överläkare Magnus Kjellman och Ortopedklinikens KY har granskats av ST-läkare Henrik Dahlstrand. De medicinska granskarna har utsetts av verksamhetschefen inom respektive specialitet. Resultaten från de 45 ifyllda granskningsprotokollen har sammanställts av DRG- gruppen som också granskat de kostnadsuppgifter som knutits till det enskilda vårdtillfället i sjukhusets interna KPP- system. KPP står för Kostnad Per Patient och är metod där kostnader för diagnostiska och behandlande åtgärder knyts till den enskilda patienten. Det gäller ex. kostnader för personal, röntgen, laboratorieundersökningar, anestesi, operation, läkemedel, material, lokalhyra etc. 4

5 Resultat Resultatredovisningen avser 45 kostnadsytterfall från Infektionskliniken (19), Kirurgkliniken (13) och Ortopedkliniken (13). Infektionskliniken Diagnoser De 19 kostnadsytterfallen vid Infektionskliniken hade följande huvuddiagnoser: 1 Virus meningit 2 Respiratorisk insufficiens 1 Tuberkulös meningit 3 Gastroenterit 8 Pneumoni 1 Infekterad höftledsprotes 2 Influensa 1 Tuberkulös artrit Medicinsk handläggning Den medicinska handläggningen bedömdes vara korrekt i 18 fall avseende utredning och behandling. En patient med oklara lunginfiltrat gavs steroider i hög dos innan diagnosen lungtuberkulos ställdes vid bronkoskopi. Patienten var dock inte smittsam. Komplikationer, tillbud En patient med virusmeningit drabbades av biverkningar av smärtstillande läkemedel i form av desorientering. En patient med lunginflammation och kateter-relaterad urinvägsinfektion fick trycksår på en fot och ena höften under vårdtiden. En patient med grav njursvikt och gastroenterit utvecklade anuri. En patient med urinblåse- och prostatacancer och lunginflammation föll på avdelningen men fick inga skador av fallet. En njurtransplanterad patient som vårdades för en komplicerad pneumoni hade även hjärtsvikt och en inoperabel aortastenos. Denne patient dog i multiorgansvikt. Vårdtid och komplicerande faktorer Medelvårdtiden var 14,1 dagar (5-40 dagar, median 10 dagar), jämfört med en medelvårdtid på 6,0 dagar för alla vårdtillfällen vid kliniken under samma tidsperiod. Tolv patienter skrevs ut till hemmet, två med hemhjälp, en med vård av ASIH. Två patienter skrevs ut till rehabilitering, två till sjukhem, två till annan klinik inom sjukhuset och en patient avled. Vårdtidens längd bedömdes fr.a. bero på sjukdomsfallets svårighetsgrad och andra komplicerande samtidiga sjukdomar. Tre patienter hade förlamningstillstånd och två patienter hade cancer. Patienternas medelålder var 60,8 år (20-97 år, median 61 år), jämfört med en medelålder på 59,9 år för alla vårdtillfällen vid kliniken under samma tidsperiod. I några fall hade vårdtiden kunnat vara något kortare om rehabiliteringsplats kunnat ordnas tidigare. En patient vårdad för tuberkulös meningit komplicerad av epilepsi som vårdades 40 dagar, väntade 10 dagar på rehabiliteringsplats, en patient vårdad 10 dagar för gatroenterit väntar en dag på sjukhemsplats. Varför blev vårdtillfället ett kostnadsytterfall? Tio patienter vårdades på Intensivvårdsavdelning (IVA) vid något tillfälle under vårdtiden. Fem av dessa vårdtillfällen blev KY huvudsakligen p.g.a. kostnader för vård på IVA. Tretton vårdtillfällen blev KY huvudsakligen p.g.a. längre vårdtid än normalt inom DRG. Ett vårdtillfälle blev inte KY efter korrigerad diagnoskodning. Medelkostnaden för de granskade 19 KY vid infektionskliniken var kr med en spridning från till kr. Detta kan jämföras med en medelkostnad per vårdtillfälle vid kliniken på kr, KY inkluderat, under samma tidsperiod. Några fel i KPP sågs inte men ev. dyra läkemedel ingick inte i KPP-data. 5

6 Kirurgkliniken Diagnoser De 13 kostnadsytterfallen vid Kirurgkliniken hade följande huvuddiagnoser: 2 Trauma trafikolyckor 1 Esofagit 6 Tarmkirurgi 1 Fourniers gangrän 1 Ileus 1 Hjärtinfarkt 1 Observation för buksmärtor Medicinsk handläggning Den medicinska handläggningen bedömdes vara korrekt i 12 fall. En patient, opererad radikalt för rektalcancer sex månader tidigare, skrevs in med misstanke om ileus. Pat dog på IVA och obduktion visade ingen ileus eller cancer men en akut hjärtinfarkt. Komplikationer, tillbud En patient drabbades av depression efter en omfattande canceroperation, en annan patient fick en postoperativ infektion efter en stominedläggning. En patient med Fourniers gangrän (en mycket svår infektion i underlivet) och som haft hjärtstillestånd vid inläggningen, samt en patient med perforerad divertikulit som genomgått omfattande kirurgi, avled i multiorgansvikt under vårdtiden. En patient, beskriven ovan, avled i en hjärtinfarkt. Vårdtid och komplicerande faktorer Medelvårdtiden var 12 dagar (1-41 dagar, median 8 dagar), jämfört med en medelvårdtid på 4,4 dagar för alla vårdtillfällen vid kliniken under samma tidsperiod. Åtta patienter skrevs ut till hemmet, varav tre med hemhjälp. Två patienter skrevs ut till rehabilitering och tre patienter avled under vårdtiden. Vårdtidens längd bedömdes fr.a. bero på sjukdomsfallets svårighetsgrad och andra komplicerande samtidiga sjukdomar. Fyra patienter hade en aktuell cancersjukdom, två hade haft cancer och två hade njursjukdom som krävde dialysbehandling. Vårdtiden förlängdes flera veckor, hos en patient p.g.a. depression efter en omfattande canceroperation och ca sex dagar hos en annan patient p.g.a. postoperativ infektion. Patienternas medelålder var 62,4 år (17-85 år, median 71 år), jämfört med en medelålder på 54,2 år för alla vårdtillfällen vid kliniken under samma tidsperiod. I två fall hade vårdtiden kunnat vara något kortare om rehabiliteringsplats respektive hemhjälp kunnat ordnas tidigare. Vårdtiden förlängdes i dessa fall med ca fyra respektive 14 dagar. Varför blev vårdtillfället ett kostnadsytterfall? Sex patienter vårdades på IVA vid något tillfälle under vårdtiden. Fem vårdtillfällen blev KY huvudsakligen på grund av IVA- kostnader tillsammans med operationskostnader eller kostnader för längre vårdtid än normalt inom respektive DRG. Tre vårdtillfällen blev KY huvudsakligen p.g.a. längre vårdtid än normalt inom respektive DRG. Två vårdtillfällen blev KY genom en kombination av längre vårdtid än normalt och operationskostnader alternativt kostnader för diagnostiska undersökningar. Tre vårdtillfällen blev inte KY efter korrigerad diagnoskodning. Medelkostnaden för de granskade 13 KY vid kirurgkliniken var kr med en spridning från till kr. Detta kan jämföras med en medelkostnad per vårdtillfälle vid kliniken på kr under samma tidsperiod. Några fel i KPP sågs inte men ev. dyra läkemedel ingick inte i KPP. 6

7 Ortopedkliniken Diagnoser De 13 kostnadsytterfallen vid Ortopedkliniken hade följande huvuddiagnoser: 1 Kotkompressionsfraktur 1 Knäproteskirurgi 3 Komplicerad fotledsfraktur 1 Multitrauma med multipla frakturer 1 Tibiakondylfraktur 1 Sarkomkirurgi 1 Humerus/skulder fraktur 1 Infekterat implantat efter tidigare skolioskirurgi 1 Pseudoartros på humerus 1 Septisk artrit med MRSA 1 Skolioskirurgi Medicinsk handläggning Den medicinska handläggningen bedömdes vara korrekt i 12 fall. Hos en patient med multitrauma och en instabil bäckenfraktur fann man en operationsduk i bäckenet vid en reoperation. Komplikationer, tillbud En patient som opererades för pseudoartros på humerus fick en övergående pares av N. radialis efter operationen. En patient, redovisad ovan, fick en postoperativ infektion. Vårdtid och komplicerande faktorer Medelvårdtiden var 13,7 dagar (5-53 dagar, median 11 dagar), jämfört med en medelvårdtid på 4,7 dagar för alla vårdtillfällen vid kliniken under samma tidsperiod. Nio patienter skrevs ut till hemmet, varav en med hemhjälp. Tre patienter skrevs ut till rehabilitering och en patient till annan klinik på sjukhuset. Vårdtidens längd bedömdes i de flesta fallen fr.a. bero på sjukdomsfallets svårighetsgrad och andra komplicerande samtidiga sjukdomar. Två patienter hade förlamningssymtom, en cancer, två missbruk av narkotika resp. alkohol och en patient hade en MRSA-infektion i anslutning till en ledprotes. Patienternas medelålder var 49,2 år (10-87 år, median 57 år), jämfört med en medelålder på 59,3 år för alla vårdtillfällen vid kliniken under samma tidsperiod. Vårdtiden förlängdes 2 respektive 3-4 dagar hos två patienter p.g.a. uppskjutna operationer, hos en annan patient ca fyra veckor p.g.a. en postoperativ infektion. I ett fall hade vårdtiden kunnat vara en dag kortare om hemhjälp kunnat ordnas tidigare. Varför blev vårdtillfället ett kostnadsytterfall? En patient vårdades på IVA under en del av vårdtillfället. Detta vårdtillfälle blev ett KY huvudsakligen p.g.a. grund av kostnader för IVA-vården. Två vårdtillfällen blev KY huvudsakligen p.g.a. operationskostnader. Åtta vårdtillfällen blev KY huvudsakligen p.g.a. längre vårdtid än normalt för respektive DRG. Två vårdtillfällen blev inte KY efter korrigerad diagnoskodning. Medelkostnaden för de granskade 13 KY vid ortopedkliniken var kr med en spridning från till kr. Detta kan jämföras med en medelkostnad per vårdtillfälle vid kliniken på kr under samma tidsperiod. Några fel i KPP sågs inte men ev. dyra läkemedel ingick inte i KPP. 7

8 Sammanfattning Medicinsk handläggning Den medicinska handläggningen bedömdes vara korrekt i 42 av 45 granskade patientfall, avseende utredning och behandling. I tre fall framkom brister i medicinsk handläggning. I ett av dessa fall bidrog bristen till att vårdtillfället blev ett KY. Komplikationer, tillbud Hos fem patienter noterades komplikationer av given vård, en läkemedelsbiverkan, ett fall med trycksår, två fall av postoperativ infektion, och ett fall med övergående postoperativ nervpåverkan. I fyra av dessa fall bedömdes komplikationerna ha kunnat undvikas. Ett falltillbud utan efterföljande skador noterades. Även detta bedöms som en undvikbar händelse. En patient med grav njursvikt utvecklade anuri och en patient fick en depression efter en omfattande canceroperation. Fyra patienter avled under vårdtiden, en i en hjärtinfarkt, tre i multiorgansvikt där svåra infektioner starkt påverkade sjukdomsförloppet. De fyra dödsfallen bedömdes inte ha kunnat undvikas. Vårdtid Medelvårdtiden var 13,4 dagar (1-53 dagar, median 10 dagar). Medelvårdtiden för samtliga patienter vid de tre klinikerna var 5,1 dag under samma tidsperiod. 29 patienter skrevs ut till hemmet, sju till rehabilitering, två till sjukhem, tre till annan klinik inom sjukhuset. Fyra patienter avled. Patienternas medelålder var 57,9 år, median 61 år, spridning 10 till 97 år. Vårdtidens längd bedömdes framför allt bero på sjukdomsfallets svårighetsgrad och andra komplicerande samtidiga sjukdomar. I fem fall bedömdes att hade vårdtiden kunnat vara en till 14 dagar (totalt 30 dagar) kortare om rehabiliteringsplats eller hemhjälp kunnat ordnas tidigare. Vårdtiden förlängdes två respektive tre till fyra dagar hos två patienter på grund av uppskjutna operationer, sex dagar respektive ca fyra veckor hos två patienter med postoperativa infektioner. Vårdtiden förlängdes flera veckor hos en patient p.g.a. depression efter en omfattande canceroperation. Varför blev vårdtillfället ett kostnadsytterfall? I 24 fall utgjorde en längre vårdtid än normalt den huvudsakliga orsaken till KY. De flesta av dessa fall var medicinskt komplicerade. Som enskild kostnad dominerade IVA-kostnader i sex fall och bidrog till KY i ytterligare fem fall. I fyra fall förlängdes vårdtiden av komplikationer, två av dessa fall blev KY p.g.a. denna komplikation. Två fall blev KY pga. uppskjutna operationer. I fem fall kunde vårdtiden varit kortare om rehabilitering eller hemhjälp kunnat ordnas tidigare. Detta påverkade inte KY. Medelkostnaden för de granskade 45 KY vid de tre klinikerna var kr med en spridning från till kr. Detta kan jämföras med en medelkostnad per vårdtillfälle vid de tre klinikerna på kr, KY inkluderat, under samma tidsperiod. Några fel i KPP sågs inte men ev. dyra läkemedel ingick inte i registreringen. Analys av de 45 vårdtillfällen som granskades avseende medicinsk kvalitet visade att sex av dessa inte var KY, men hade kostnader på två till fem gånger högre än medelkostnad för respektive DRG. Någon medveten glidning i diagnoskodningen för att uppnå KY bedömdes inte föreligga, snarare en bristande kunskap för kodning av komplicerade fall. De 39 vårdtillfällen som var KY, blev detta fr.a. p.g.a. sjukdomsfallens svårighetsgrad, vård på intensivvårdsavdelning och vårdtidens längd. 8

9 Slutsatser Projektet visar att kvalitetsgranskning av de dyraste vårdtillfällena inom diagnosgrupper avseende kodning, medicinsk kvalitet och KPP-data ger underlag till förbättringar av vården. Förbättringsområden som identifierades var medicinsk handläggning, vårflödet för ex. operationsplanering och planering inför utskrivning, kodning av diagnoser och åtgärder och att rätt kostnader förs till rätt vårdkontakt. DRG-systemet, använt för beskrivning och som underlag för ersättning förutsätter en korrekt diagnos- och åtgärdskodning samt ett välfungerande KPP-system. Förslag till fortsatt arbete 1. Slumpurval av innerfall för att studera i vilken utsträckning KY fångar upp kvalitetsbrister/ förbättringsmöjligheter. 2. Utveckla/förbättra granskningsprotokollet och ta fram en version som möjliggör elektronisk registrering och bearbetning av data. 3. I samarbete med Chefsläkarorganisationen studera i vad mån KY är en lämplig population för granskning med kvalitetsinstrumentet Global Trigger tool. I ett första steg föreslås en granskning av föreliggande urval på 45 journaler. 4. Fullfölja medicinsk kvalitetsgranskning av återstående 232 KY i det ursprungliga urvalet. 5. Föreslås att medicinsk granskning av KY införs som rutinmetod i kvalitetsarbetet vid Karolinska Universitetssjukhuset Mats Karlsson Susan Bengtsson DRG/PRR-gruppen Karolinska Universitetssjukhuset 9

10 Referenser 1. Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB, April 2007, Diagnosgranskning kostandsytterfall 2005 Karolinska Universitetssjukhuset Rapport skriven på uppdrag av Lsf-Vårdbeskrivningar Stockholms Läns Landsting 2. Diagnosgranskningar utförda i Sverige samt råd inför granskningar Artikelnr , Publicerad på oktober Fetter, R. B., Brand, D. A., & Gamache, D. (1991). DRGs their design and development. Ann Arbor, Mich: Health Administration Press. 4. Socialstyrelsen, Vägledning till NordDRG Svensk fullversion

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset 1Cost outlier WHY? Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Peter Bolin Stockholms läns landsting Mats

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

Results from exams, 1218 students

Results from exams, 1218 students Results from exams, 1218 students Test result points 90 80 70 60 Points 50 40 30 42 2000-2006 2006-2010 20 10 0 1 40 79 118 157 196 235 274 313 352 391 430 469 508 547 586 625 Frågelådan RDK-möte 2011-03-23

Läs mer

Gör sjukhusen framsteg?

Gör sjukhusen framsteg? Gör sjukhusen framsteg? skillnader i resurser och kvalitet KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 Gör sjukhusen framsteg? 1 KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 2 Förord Den här rapporten ger inte svaren på

Läs mer

Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Potentialen för mer och bättre vård på svenska sjukhus. Anders Morin, Helene Norberg, Carl Oreland Oktober 2009

Potentialen för mer och bättre vård på svenska sjukhus. Anders Morin, Helene Norberg, Carl Oreland Oktober 2009 Potentialen för mer och bättre vård på svenska sjukhus Anders Morin, Helene Norberg, Carl Oreland Oktober 2009 Innehållsförteckning Rapportens innehåll och slutsatser i kortform... 2 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr ndningsområdenden Mona Heurgren Enhetschef Ralph Dahlgren Utredare Enheten Öppna Jämförelser (ÖJ) Socialstyrelsen Program Introduktion till NordDRG Val

Läs mer

Att gå från delar till en helhet genom att äga en process

Att gå från delar till en helhet genom att äga en process Att gå från delar till en helhet genom att äga en process Anette Johansson Avdelningschef Sekretariatet Verksamhetsområde 2 Länssjukhuset i Halmstad 1 Verksamhetsområde 2 2009 omorganiserades Länssjukhuset

Läs mer

Strukturerad journalgranskning och vårdrelaterade infektioner

Strukturerad journalgranskning och vårdrelaterade infektioner Strukturerad journalgranskning och vårdrelaterade infektioner Carina Berglund 073-620 46 15 Karolinska Universitetssjukhuset Staben Kvalitet och patientsäkerhet Programpunkter Bakgrund Vad är strukturerad

Läs mer

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl. KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.se 1 Agenda Vad vill vi följa upp i hälso- och sjukvården?

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 1 Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 För Vårdkedjeprojektet våren 1999 Lisbeth Appelqvist Projektledare Doris Lundin Vårdchef 2 Inledning

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 1 Inledning Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER 1 Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Årsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken

Årsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Årsrapport 2010 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata

Läs mer

En friskare sjukvård. Att ge och få vård på lika villkor. Kristian Johansson, Anders Morin, Monica Renstig Oktober 2011

En friskare sjukvård. Att ge och få vård på lika villkor. Kristian Johansson, Anders Morin, Monica Renstig Oktober 2011 En friskare sjukvård Att ge och få vård på lika villkor Kristian Johansson, Anders Morin, Monica Renstig Oktober 2011 1 Innehåll 1 Det svenska sjukvårdssystemet...3 1.1 Bakgrund...3 2 Produktivitetsskillnader

Läs mer

Frågor och svar angående. rapportering av vårdkontakter 2014

Frågor och svar angående. rapportering av vårdkontakter 2014 Frågor och svar angående rapportering av vårdkontakter 2014 (Tolkningsdokument till Regelverk för rapportering av vårdkontakter i Stockholms läns landsting 2014) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Slutrapport. Medicinsk revision samt revision av diagnos- och åtgärdsklassificering vid Avesina Gynspecialisterna AB i Kista.

Slutrapport. Medicinsk revision samt revision av diagnos- och åtgärdsklassificering vid Avesina Gynspecialisterna AB i Kista. Slutrapport revision av diagnos- och åtgärdsklassificering vid Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag... 5 2. Syfte... 5 3. Frågeställningar...

Läs mer

Slutrapport. Revision av dokumentation, klassificering och registrering av vårdkontakter inom öppenvård vid Nacka Närsjukhus Proxima AB.

Slutrapport. Revision av dokumentation, klassificering och registrering av vårdkontakter inom öppenvård vid Nacka Närsjukhus Proxima AB. Slutrapport av dokumentation, klassificering och registrering av vårdkontakter inom öppenvård vid 25 maj Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 3 0.1 Ögonmottagningen...

Läs mer

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement Värdebaserad ersättning som verktyg för innovation och effektivitetsutveckling? CKU 2013-12-10 Johan Mesterton, 1 Vad är värde i sjukvården? Varför utvecklas inte sjukvården som andra sektorer? Vad vill

Läs mer

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län MISSIV Förvaltningsnamn Avsändare Nämnden för folkhälsa och sjukvård Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region s län Utifrån Landstingsstyrelsens beslut 2014-03-18 om Åtgärdsplan utifrån

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Problem i NordDRG 2012, svensk CC-version Versionsbeteckning = NordDRG SWE2012CC-SOS

Problem i NordDRG 2012, svensk CC-version Versionsbeteckning = NordDRG SWE2012CC-SOS Problem i NordDRG 2012, svensk CC-version Versionsbeteckning = NordDRG SWE2012CC-SOS I detta dokument presenteras kända fel i grupperingslogiken för CC-versionen av NordDRG för år 2012. (Fel i den traditionella

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Slutrapport. Medicinsk revision samt revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid Proxima AB, Nacka Närsjukhus.

Slutrapport. Medicinsk revision samt revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid Proxima AB, Nacka Närsjukhus. Slutrapport revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid Mars Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Medicinsk revision av farmakologiska

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU

Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU Läkarsekreterarens roll i patientklassifikation på SU Siw Andersson, Irene Bohlin, Ann Lindström, Lena Olsson, Leif Sundberg, Ulla Tygesen 1 Patientklassifikation på SU Klassifikationsgrupp inom Sahlgrenska

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

KPP Psykiatri. Mycket mer än kostnad per patient

KPP Psykiatri. Mycket mer än kostnad per patient KPP Psykiatri Mycket mer än kostnad per patient 1 Förord Sedan 1999 pågår ett successivt införande av patientbaserad kostnadsredovisning (KPP) i landstingens hälso- och sjukvård. Syftet är att få ett bättre

Läs mer

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Vilka patienter med fotproblem söker Årsta vårdcentral i Uppsala och hur tar vid hand om dem? Uppsats specialistexamen mars 2012 Cecilia Eich, ST läkare Årsta vårdcentral,

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

DRG och dess användningsområden

DRG och dess användningsområden DRG och dess användningsområden Användningsområden i Södra Sjukvårdsregionen Bo Attner Chefsekonom Södra Regionvårdsnämnden Ordförande i DRG-Rådet i södra sjukvårdsregionen (1993- Repr för S:a sjukvårdsregionen

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Norrbottens läns landsting

Norrbottens läns landsting Norrbotten Norrbottens läns landsting Ett av Sveriges 18 landsting och två regioner Ansvar för Hälso- och sjukvård Tandvård Regional utveckling Kultur och utbildning Styrs av ett direktvalt parlament En

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Årsrapport 2011. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken

Årsrapport 2011. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Årsrapport 2011 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14 Analys Öppna jämförelser 2012 L a n ds t i n g e t i K a l m a r l ä n Sida: 2 (14) Innehållsförteckning 1 Resultat... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Sammanfattande analys... 3 1.3 Övergripande resultat... 4

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Eva Walberg Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Eva Walberg Skånes Universitetssjukhus, Malmö Gå 4 betala för 3! Ortopedisk omvårdnad Uppdatera och fördjupa dina kunskaper Så kan du göra en mer tillförlitlig smärtskattning och ge bästa möjliga smärtbehandling! Akutmedicin med fokus på postoperativa

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Nationella KPP-principer, version 2. Kostnad Per Patient

Nationella KPP-principer, version 2. Kostnad Per Patient Nationella KPP-principer, version 2 Kostnad Per Patient Nationella KPP-principer, version 2 Kostnad Per Patient Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax

Läs mer

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP. Kostnad Per Patient. Kunskapsbaserad ledning av vården

GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP. Kostnad Per Patient. Kunskapsbaserad ledning av vården GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP Kostnad Per Patient Kunskapsbaserad ledning av vården Leif Lundstedt Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting Växjö 13 maj 2013 AGENDA - Vad är KPP och varför? -

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering 1 (10) Särskilda vårdfrågor Individuella vårdärenden Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering - rapporteringsanvisning

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer Nationella riktlinjer - höftfrakturer Landstinget Gävleborgs revisorer Revisionsrapport Mars 2011 Karin Magnusson Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 5 1.1

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

INTENSIVVÅRDSPRAKTIK I STOCKHOLM 21.4-23.5.2008

INTENSIVVÅRDSPRAKTIK I STOCKHOLM 21.4-23.5.2008 INTENSIVVÅRDSPRAKTIK I STOCKHOLM 21.4-23.5.2008 Sabina Almén Maria Appelroth AV-05 INLEDNING 3 FÖRBEREDELSER 3 Hur allt började 3 Anländer till Stockholm 3 PRAKTIKEN 3 DANDERYDS SJUKHUS 4 Respiratorcentret

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008

utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008 Datakvalitet Andel höftfraktur h med respektive utan komplikation Andel höftfrakturer m ed kom plikation DRG 210 jfm DRG 211 utan kom plikation, 2008 Stockholm Norrbotten Västerbotten Jönköping Örebro

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Bättre beskrivning av vården bidrar till en effektivare sjukvård!

Bättre beskrivning av vården bidrar till en effektivare sjukvård! Program Bättre beskrivning av vården bidrar till en effektivare sjukvård! 14-15 maj 2009 Kulturens Hus, Luleå 1 Fotograf: Hans Forsström Inbjudan Välkommen till den nationella konferensen Bättre beskrivning

Läs mer

Första året med Bristningsregistret BR

Första året med Bristningsregistret BR Första året med Bristningsregistret BR Efter tre års utveckling finns nu ett fungerande Bristningsregister. Ännu har i huvudsak sfinkterskador registrerats. Registret är designat för att man även ska kunna

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer