Slutrapport. Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 Stockholms läns landsting Januari 2008 Kvalitetsgranskning av Kostnadsytterfall 2005 Karolinska Universitetssjukhuset Slutrapport Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Januari 2008 Mats Karlsson, Susan Bengtsson DRG/PRR-gruppen, Karolinska Universitetssjukhuset 1

2 Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Målsättning... s. 3 Metod, Urval. s. 4 Resultat. s. 5 Sammanfattning s. 8 Slutsatser... s. 9 Referenser... s. 10 2

3 Bakgrund DRG, Diagnosis Related Groups, utvecklades i USA på 1960-talet för att underlätta verksamhetsstyrning på sjukhusnivå genom ett system för att beskriva och värdera sjukvårdsproduktion. DRG-systemet bygger på att man sammanför sjukdomsdiagnoser och åtgärder/operationer med liknande medicinskt innehåll och resursåtgång till ett antal diagnosrelaterade grupper. Dessa DRG i sin tur grupperas till medicinska huvudkategorier (MDC). Genom att DRG ger en beskrivning av både medicinskt innehåll och resursåtgång har systemet kommit att användas som underlag för ekonomisk ersättning började utvecklingen av NordDRG, ett gemensamt nordiskt DRG-system. NordDRG bygger på det amerikanska systemet men har sedan utvecklats i egen riktning. Centrum för Patientklassificering (CPK), ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen, ansvarar för utvecklingen av DRG-systemet i Sverige tillkom i NordDRG en grupperingslogik för dagkirurgi och vissa polikliniska endoskopier och i 2006 års svenska version infördes DRG för hela den specialiserade öppenvården, dock inte primärvården. NordDRG svensk fullversion 2008 års har 576 DRG för slutenvård och 401 DRG för öppenvård. I SLL har DRG använts för beskrivning och ersättning av slutenvård sedan 1993, för öppenvård och dagkirurgi sedan Från 2003 tillämpas en särskild ersättning för kostnadsytterfall (KY) inom slutenvård till Karolinska och Huddinge sjukhus, från 2006 till de tre akutsjukhusen Karolinska, Danderyd och Södersjukhuset. Gränsen för KY sätts så att de 5 % av vårdtillfällen inom hela SLL som har högst kostnad räknas som kostnadsytterfall. Varje slutenvårds-drg har en egen KY-gräns. KY används ännu inte på öppenvårds-drg. Vid Karolinska Universitetssjukhuset svarar ca 7 % av vårdtillfällen för ca 28 % av sjukhusets totala kostnader för slutenvård. Mot denna bakgrund påbörjades 2006 projektet att granska KY, dels avseende kvaliteten på diagnos- och åtgärdskodning, dels med frågeställningen varför dessa vårdtillfällen blev KY. Projektet beslutades i SLL:s samrådsgrupp för akutsomatik och är ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Landstingets avdelning för vårdinformatik. I projektets första del granskades diagnos- och åtgärdskodningen i patientjournalerna i ett slumpurval av 277 vårdtillfällen från sjukhusets KY Man fann att 11 % av journalerna hade en större felaktighet avseende klassificering av huvuddiagnos, 40 % hade felaktigheter i klassificeringen av bidiagnoser och i 11 % av fallen förelåg felaktigheter i kodningen av operationer och åtgärder (ref. 1). Detta resultat överensstämmer med tidigare genomförda granskningar av diagnoskodning i Sverige (ref. 2). Efter att granskningen avseende klassifikation var genomförd beslutades att gå vidare med en medicinsk kvalitetsgranskning och en analys av vilka faktorer som bidragit till att det enskilda vårdtillfället blivit ett kostnadsytterfall. Föreliggande rapport har tagits fram på uppdrag av Karolinska Universitetssjukhuset och Landstingets avdelning för vårdinformatik. Målsättning Att analysera ett urval av kostandsytterfall med frågeställningen varför varje enskilt vårdtillfälle blivit ett kostnadsytterfall. Tänkbara förklaringar antogs vara att vårdtillfället orsakades av ett medicinskt komplicerat tillstånd, att det förelåg brister i den medicinska handläggningen med efterföljande komplikationer, att det förelåg brister i organisationen av vårdprocessen eller att enskilda vårdinsatser var särskilt kostsamma. Projektet anknyter till det ursprungliga syftet med DRG som verktyg för verksamhetsbeskrivning och kvalitetskontroll i sjukhusvården (ref. 3, 4). 3

4 Metod, Urval De 277 vårdtillfällen av KY som granskades avseende diagnos- och åtgärdskodning togs fram med ett proportionellt stratifierat urval, där det slumpmässiga urvalet gjordes från de sju mest frekventa MDCn, se Tabell 1. Urvalet på MDC- nivå valdes därför att ett slumpurval på DRG-nivå skulle ge alltför få observationer per DRG för att resultaten skulle kunna generaliseras. Ett urval från alla 28 MDC skulle ge en liknande problematik. Slumpurvalets storlek beräknades med antagandet att ca 15 % av vårdtillfällena hade en felaktigt klassificerad huvuddiagnos. Tabell 1: Antalet KY och urvalet per MDC i de 7 mest frekventa MDC. Urvalet granskades avseende kvalitet i diagnos- och åtgärdskodning. MDC Totalt Urval 01 Sjukdomar i nervsystemet Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals Andningsorganens sjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar Matsmältningsorganens sjukdomar Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Graviditet, Förlossning och barnsängstid Totalt Urval av KY till medicinsk granskning, granskningsprotokoll Av de 277 granskade KY fördelade sig dessa på 20 klinker, representerande olika specialiteter, med vardera ett till 44 KY. Nio av dessa kliniker hade mer än 10 KY. Inför den medicinska kvalitetsgranskningen utarbetades ett granskningsprotokoll av sjukhusets DRG-grupp, se bilaga 1. Protokollet testades på samtliga 19 KY från Infektionskliniken, en huvudsakligen medicinsk verksamhet. För att ytterligare utvärdera metoden och protokollet granskades samtliga 26 KY från två opererande specialiteter, Kirurgkliniken och Ortopedkliniken. Urvalet till medicinsk granskning var således 45 KY vid tre kliniker. Protokollet för den medicinska kvalitetsgranskningen innehåller en värdering av kvaliteten på utredning och behandling under hela vårdförloppet, vårdtidens längd, registrering av eventuella komplikationer av sjukdom eller vård, etiska aspekter på vården samt en bedömning av vilka faktorer som bidrog till att vårdtillfället blev ett KY. Dessa faktorer var ex. sjukdomens svårighetsgrad, komplikationer, tid som medicinskt färdigbehandlad, administrativt strul, kapacitetsbrist, enskilda kostnadsposter, ex operationskostnader, IVAvård etc. Vårdens innehåll har bedömts som korrekt, alternativt med större eller mindre felaktigheter. Den medicinska kvalitetsgranskningen av Infektionsklinikens KY har utförts av Överläkare Mats Karlsson, granskningen av Kirurgklinikens KY av Överläkare Magnus Kjellman och Ortopedklinikens KY har granskats av ST-läkare Henrik Dahlstrand. De medicinska granskarna har utsetts av verksamhetschefen inom respektive specialitet. Resultaten från de 45 ifyllda granskningsprotokollen har sammanställts av DRG- gruppen som också granskat de kostnadsuppgifter som knutits till det enskilda vårdtillfället i sjukhusets interna KPP- system. KPP står för Kostnad Per Patient och är metod där kostnader för diagnostiska och behandlande åtgärder knyts till den enskilda patienten. Det gäller ex. kostnader för personal, röntgen, laboratorieundersökningar, anestesi, operation, läkemedel, material, lokalhyra etc. 4

5 Resultat Resultatredovisningen avser 45 kostnadsytterfall från Infektionskliniken (19), Kirurgkliniken (13) och Ortopedkliniken (13). Infektionskliniken Diagnoser De 19 kostnadsytterfallen vid Infektionskliniken hade följande huvuddiagnoser: 1 Virus meningit 2 Respiratorisk insufficiens 1 Tuberkulös meningit 3 Gastroenterit 8 Pneumoni 1 Infekterad höftledsprotes 2 Influensa 1 Tuberkulös artrit Medicinsk handläggning Den medicinska handläggningen bedömdes vara korrekt i 18 fall avseende utredning och behandling. En patient med oklara lunginfiltrat gavs steroider i hög dos innan diagnosen lungtuberkulos ställdes vid bronkoskopi. Patienten var dock inte smittsam. Komplikationer, tillbud En patient med virusmeningit drabbades av biverkningar av smärtstillande läkemedel i form av desorientering. En patient med lunginflammation och kateter-relaterad urinvägsinfektion fick trycksår på en fot och ena höften under vårdtiden. En patient med grav njursvikt och gastroenterit utvecklade anuri. En patient med urinblåse- och prostatacancer och lunginflammation föll på avdelningen men fick inga skador av fallet. En njurtransplanterad patient som vårdades för en komplicerad pneumoni hade även hjärtsvikt och en inoperabel aortastenos. Denne patient dog i multiorgansvikt. Vårdtid och komplicerande faktorer Medelvårdtiden var 14,1 dagar (5-40 dagar, median 10 dagar), jämfört med en medelvårdtid på 6,0 dagar för alla vårdtillfällen vid kliniken under samma tidsperiod. Tolv patienter skrevs ut till hemmet, två med hemhjälp, en med vård av ASIH. Två patienter skrevs ut till rehabilitering, två till sjukhem, två till annan klinik inom sjukhuset och en patient avled. Vårdtidens längd bedömdes fr.a. bero på sjukdomsfallets svårighetsgrad och andra komplicerande samtidiga sjukdomar. Tre patienter hade förlamningstillstånd och två patienter hade cancer. Patienternas medelålder var 60,8 år (20-97 år, median 61 år), jämfört med en medelålder på 59,9 år för alla vårdtillfällen vid kliniken under samma tidsperiod. I några fall hade vårdtiden kunnat vara något kortare om rehabiliteringsplats kunnat ordnas tidigare. En patient vårdad för tuberkulös meningit komplicerad av epilepsi som vårdades 40 dagar, väntade 10 dagar på rehabiliteringsplats, en patient vårdad 10 dagar för gatroenterit väntar en dag på sjukhemsplats. Varför blev vårdtillfället ett kostnadsytterfall? Tio patienter vårdades på Intensivvårdsavdelning (IVA) vid något tillfälle under vårdtiden. Fem av dessa vårdtillfällen blev KY huvudsakligen p.g.a. kostnader för vård på IVA. Tretton vårdtillfällen blev KY huvudsakligen p.g.a. längre vårdtid än normalt inom DRG. Ett vårdtillfälle blev inte KY efter korrigerad diagnoskodning. Medelkostnaden för de granskade 19 KY vid infektionskliniken var kr med en spridning från till kr. Detta kan jämföras med en medelkostnad per vårdtillfälle vid kliniken på kr, KY inkluderat, under samma tidsperiod. Några fel i KPP sågs inte men ev. dyra läkemedel ingick inte i KPP-data. 5

6 Kirurgkliniken Diagnoser De 13 kostnadsytterfallen vid Kirurgkliniken hade följande huvuddiagnoser: 2 Trauma trafikolyckor 1 Esofagit 6 Tarmkirurgi 1 Fourniers gangrän 1 Ileus 1 Hjärtinfarkt 1 Observation för buksmärtor Medicinsk handläggning Den medicinska handläggningen bedömdes vara korrekt i 12 fall. En patient, opererad radikalt för rektalcancer sex månader tidigare, skrevs in med misstanke om ileus. Pat dog på IVA och obduktion visade ingen ileus eller cancer men en akut hjärtinfarkt. Komplikationer, tillbud En patient drabbades av depression efter en omfattande canceroperation, en annan patient fick en postoperativ infektion efter en stominedläggning. En patient med Fourniers gangrän (en mycket svår infektion i underlivet) och som haft hjärtstillestånd vid inläggningen, samt en patient med perforerad divertikulit som genomgått omfattande kirurgi, avled i multiorgansvikt under vårdtiden. En patient, beskriven ovan, avled i en hjärtinfarkt. Vårdtid och komplicerande faktorer Medelvårdtiden var 12 dagar (1-41 dagar, median 8 dagar), jämfört med en medelvårdtid på 4,4 dagar för alla vårdtillfällen vid kliniken under samma tidsperiod. Åtta patienter skrevs ut till hemmet, varav tre med hemhjälp. Två patienter skrevs ut till rehabilitering och tre patienter avled under vårdtiden. Vårdtidens längd bedömdes fr.a. bero på sjukdomsfallets svårighetsgrad och andra komplicerande samtidiga sjukdomar. Fyra patienter hade en aktuell cancersjukdom, två hade haft cancer och två hade njursjukdom som krävde dialysbehandling. Vårdtiden förlängdes flera veckor, hos en patient p.g.a. depression efter en omfattande canceroperation och ca sex dagar hos en annan patient p.g.a. postoperativ infektion. Patienternas medelålder var 62,4 år (17-85 år, median 71 år), jämfört med en medelålder på 54,2 år för alla vårdtillfällen vid kliniken under samma tidsperiod. I två fall hade vårdtiden kunnat vara något kortare om rehabiliteringsplats respektive hemhjälp kunnat ordnas tidigare. Vårdtiden förlängdes i dessa fall med ca fyra respektive 14 dagar. Varför blev vårdtillfället ett kostnadsytterfall? Sex patienter vårdades på IVA vid något tillfälle under vårdtiden. Fem vårdtillfällen blev KY huvudsakligen på grund av IVA- kostnader tillsammans med operationskostnader eller kostnader för längre vårdtid än normalt inom respektive DRG. Tre vårdtillfällen blev KY huvudsakligen p.g.a. längre vårdtid än normalt inom respektive DRG. Två vårdtillfällen blev KY genom en kombination av längre vårdtid än normalt och operationskostnader alternativt kostnader för diagnostiska undersökningar. Tre vårdtillfällen blev inte KY efter korrigerad diagnoskodning. Medelkostnaden för de granskade 13 KY vid kirurgkliniken var kr med en spridning från till kr. Detta kan jämföras med en medelkostnad per vårdtillfälle vid kliniken på kr under samma tidsperiod. Några fel i KPP sågs inte men ev. dyra läkemedel ingick inte i KPP. 6

7 Ortopedkliniken Diagnoser De 13 kostnadsytterfallen vid Ortopedkliniken hade följande huvuddiagnoser: 1 Kotkompressionsfraktur 1 Knäproteskirurgi 3 Komplicerad fotledsfraktur 1 Multitrauma med multipla frakturer 1 Tibiakondylfraktur 1 Sarkomkirurgi 1 Humerus/skulder fraktur 1 Infekterat implantat efter tidigare skolioskirurgi 1 Pseudoartros på humerus 1 Septisk artrit med MRSA 1 Skolioskirurgi Medicinsk handläggning Den medicinska handläggningen bedömdes vara korrekt i 12 fall. Hos en patient med multitrauma och en instabil bäckenfraktur fann man en operationsduk i bäckenet vid en reoperation. Komplikationer, tillbud En patient som opererades för pseudoartros på humerus fick en övergående pares av N. radialis efter operationen. En patient, redovisad ovan, fick en postoperativ infektion. Vårdtid och komplicerande faktorer Medelvårdtiden var 13,7 dagar (5-53 dagar, median 11 dagar), jämfört med en medelvårdtid på 4,7 dagar för alla vårdtillfällen vid kliniken under samma tidsperiod. Nio patienter skrevs ut till hemmet, varav en med hemhjälp. Tre patienter skrevs ut till rehabilitering och en patient till annan klinik på sjukhuset. Vårdtidens längd bedömdes i de flesta fallen fr.a. bero på sjukdomsfallets svårighetsgrad och andra komplicerande samtidiga sjukdomar. Två patienter hade förlamningssymtom, en cancer, två missbruk av narkotika resp. alkohol och en patient hade en MRSA-infektion i anslutning till en ledprotes. Patienternas medelålder var 49,2 år (10-87 år, median 57 år), jämfört med en medelålder på 59,3 år för alla vårdtillfällen vid kliniken under samma tidsperiod. Vårdtiden förlängdes 2 respektive 3-4 dagar hos två patienter p.g.a. uppskjutna operationer, hos en annan patient ca fyra veckor p.g.a. en postoperativ infektion. I ett fall hade vårdtiden kunnat vara en dag kortare om hemhjälp kunnat ordnas tidigare. Varför blev vårdtillfället ett kostnadsytterfall? En patient vårdades på IVA under en del av vårdtillfället. Detta vårdtillfälle blev ett KY huvudsakligen p.g.a. grund av kostnader för IVA-vården. Två vårdtillfällen blev KY huvudsakligen p.g.a. operationskostnader. Åtta vårdtillfällen blev KY huvudsakligen p.g.a. längre vårdtid än normalt för respektive DRG. Två vårdtillfällen blev inte KY efter korrigerad diagnoskodning. Medelkostnaden för de granskade 13 KY vid ortopedkliniken var kr med en spridning från till kr. Detta kan jämföras med en medelkostnad per vårdtillfälle vid kliniken på kr under samma tidsperiod. Några fel i KPP sågs inte men ev. dyra läkemedel ingick inte i KPP. 7

8 Sammanfattning Medicinsk handläggning Den medicinska handläggningen bedömdes vara korrekt i 42 av 45 granskade patientfall, avseende utredning och behandling. I tre fall framkom brister i medicinsk handläggning. I ett av dessa fall bidrog bristen till att vårdtillfället blev ett KY. Komplikationer, tillbud Hos fem patienter noterades komplikationer av given vård, en läkemedelsbiverkan, ett fall med trycksår, två fall av postoperativ infektion, och ett fall med övergående postoperativ nervpåverkan. I fyra av dessa fall bedömdes komplikationerna ha kunnat undvikas. Ett falltillbud utan efterföljande skador noterades. Även detta bedöms som en undvikbar händelse. En patient med grav njursvikt utvecklade anuri och en patient fick en depression efter en omfattande canceroperation. Fyra patienter avled under vårdtiden, en i en hjärtinfarkt, tre i multiorgansvikt där svåra infektioner starkt påverkade sjukdomsförloppet. De fyra dödsfallen bedömdes inte ha kunnat undvikas. Vårdtid Medelvårdtiden var 13,4 dagar (1-53 dagar, median 10 dagar). Medelvårdtiden för samtliga patienter vid de tre klinikerna var 5,1 dag under samma tidsperiod. 29 patienter skrevs ut till hemmet, sju till rehabilitering, två till sjukhem, tre till annan klinik inom sjukhuset. Fyra patienter avled. Patienternas medelålder var 57,9 år, median 61 år, spridning 10 till 97 år. Vårdtidens längd bedömdes framför allt bero på sjukdomsfallets svårighetsgrad och andra komplicerande samtidiga sjukdomar. I fem fall bedömdes att hade vårdtiden kunnat vara en till 14 dagar (totalt 30 dagar) kortare om rehabiliteringsplats eller hemhjälp kunnat ordnas tidigare. Vårdtiden förlängdes två respektive tre till fyra dagar hos två patienter på grund av uppskjutna operationer, sex dagar respektive ca fyra veckor hos två patienter med postoperativa infektioner. Vårdtiden förlängdes flera veckor hos en patient p.g.a. depression efter en omfattande canceroperation. Varför blev vårdtillfället ett kostnadsytterfall? I 24 fall utgjorde en längre vårdtid än normalt den huvudsakliga orsaken till KY. De flesta av dessa fall var medicinskt komplicerade. Som enskild kostnad dominerade IVA-kostnader i sex fall och bidrog till KY i ytterligare fem fall. I fyra fall förlängdes vårdtiden av komplikationer, två av dessa fall blev KY p.g.a. denna komplikation. Två fall blev KY pga. uppskjutna operationer. I fem fall kunde vårdtiden varit kortare om rehabilitering eller hemhjälp kunnat ordnas tidigare. Detta påverkade inte KY. Medelkostnaden för de granskade 45 KY vid de tre klinikerna var kr med en spridning från till kr. Detta kan jämföras med en medelkostnad per vårdtillfälle vid de tre klinikerna på kr, KY inkluderat, under samma tidsperiod. Några fel i KPP sågs inte men ev. dyra läkemedel ingick inte i registreringen. Analys av de 45 vårdtillfällen som granskades avseende medicinsk kvalitet visade att sex av dessa inte var KY, men hade kostnader på två till fem gånger högre än medelkostnad för respektive DRG. Någon medveten glidning i diagnoskodningen för att uppnå KY bedömdes inte föreligga, snarare en bristande kunskap för kodning av komplicerade fall. De 39 vårdtillfällen som var KY, blev detta fr.a. p.g.a. sjukdomsfallens svårighetsgrad, vård på intensivvårdsavdelning och vårdtidens längd. 8

9 Slutsatser Projektet visar att kvalitetsgranskning av de dyraste vårdtillfällena inom diagnosgrupper avseende kodning, medicinsk kvalitet och KPP-data ger underlag till förbättringar av vården. Förbättringsområden som identifierades var medicinsk handläggning, vårflödet för ex. operationsplanering och planering inför utskrivning, kodning av diagnoser och åtgärder och att rätt kostnader förs till rätt vårdkontakt. DRG-systemet, använt för beskrivning och som underlag för ersättning förutsätter en korrekt diagnos- och åtgärdskodning samt ett välfungerande KPP-system. Förslag till fortsatt arbete 1. Slumpurval av innerfall för att studera i vilken utsträckning KY fångar upp kvalitetsbrister/ förbättringsmöjligheter. 2. Utveckla/förbättra granskningsprotokollet och ta fram en version som möjliggör elektronisk registrering och bearbetning av data. 3. I samarbete med Chefsläkarorganisationen studera i vad mån KY är en lämplig population för granskning med kvalitetsinstrumentet Global Trigger tool. I ett första steg föreslås en granskning av föreliggande urval på 45 journaler. 4. Fullfölja medicinsk kvalitetsgranskning av återstående 232 KY i det ursprungliga urvalet. 5. Föreslås att medicinsk granskning av KY införs som rutinmetod i kvalitetsarbetet vid Karolinska Universitetssjukhuset Mats Karlsson Susan Bengtsson DRG/PRR-gruppen Karolinska Universitetssjukhuset 9

10 Referenser 1. Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB, April 2007, Diagnosgranskning kostandsytterfall 2005 Karolinska Universitetssjukhuset Rapport skriven på uppdrag av Lsf-Vårdbeskrivningar Stockholms Läns Landsting 2. Diagnosgranskningar utförda i Sverige samt råd inför granskningar Artikelnr , Publicerad på oktober Fetter, R. B., Brand, D. A., & Gamache, D. (1991). DRGs their design and development. Ann Arbor, Mich: Health Administration Press. 4. Socialstyrelsen, Vägledning till NordDRG Svensk fullversion

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset 1Cost outlier WHY? Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Peter Bolin Stockholms läns landsting Mats

Läs mer

Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005

Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005 Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005 April 2007 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Uppdrag Genomföra granskning av diagnos- och åtgärdsklassificering

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...

Läs mer

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens

Läs mer

Slutrapport. December 2010. Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport. December 2010. Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Revision av vårdtillfällen i slutenvård vid kvinnoklinikerna på Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus 2010 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning:

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Slutrapport. Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid Aleris Specialistvård Handen och Aleris Specialistvård Järva.

Slutrapport. Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid Aleris Specialistvård Handen och Aleris Specialistvård Järva. Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid Aleris Specialistvård Handen och Aleris Specialistvård Järva Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0.

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

2011-06-10. Mats Karlsson, Hector Reyes, Stig Hagström. Enheten för Vårdinformatik Medicinskt Kunskapscentrum Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

2011-06-10. Mats Karlsson, Hector Reyes, Stig Hagström. Enheten för Vårdinformatik Medicinskt Kunskapscentrum Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Hälso- sjukvårdnämndens förvaltning Utvecklingsavdelningen Vårdinformatik 2011-06-10 Journalgranskning avseende primärklassificering av vårdtillfällen i komplicerade respektive okomplicerade DRG vid Södersjukhuset

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 1 Utvecklingsavdelningen. Kortvård och trimning av extremt låga kostnader

Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 1 Utvecklingsavdelningen. Kortvård och trimning av extremt låga kostnader Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 1 Kortvård och trimning av extremt låga kostnader Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 2 Innehåll Kortvård och trimning av extremt låga kostnader... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Vad önskas DR G Vad används DRG till? Verksamhetsbeskrivning Enkelt & överskådligt Kan förstås av både läkare, administratörer och politiker Bokslut Målbeskrivning Jämföra egen verksamhet över tid Vad

Läs mer

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta

Läs mer

Revision av Aleris på Handens Närsjukhus

Revision av Aleris på Handens Närsjukhus HSN 2009-04-28 p 25 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-03-31 HSN 0811-1300 Handläggare: Anita Cronholm Revision av Aleris på Handens Närsjukhus Ärendet Avdelningen för Somatisk

Läs mer

Hector Reyes Michael Högberg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-07 Diarienummer:

Hector Reyes Michael Högberg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-07 Diarienummer: Ett mer stabilt och förutsägbart DRG system genom att separera trimning av casemix vid Universitetssjukhuset från de 5 övriga akutsjukhusen i SLL Hector Reyes Michael Högberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Neurokirurgi och kvinnosjukvård

Neurokirurgi och kvinnosjukvård En rapport från arbetet med patientrelaterad redovisning (KPP och DRG) Benchmarking inom sjukvård Jämförelser mellan Norrlands Universitetssjukhus och Universitetssjukhuset i Lund Neurokirurgi och kvinnosjukvård

Läs mer

GRANSKNING AV KLASSIFICERING AV SJUKDOMAR OCH ÅTGÄRDER I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ÅR Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

GRANSKNING AV KLASSIFICERING AV SJUKDOMAR OCH ÅTGÄRDER I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ÅR Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB GRANSKNING AV KLASSIFICERING AV SJUKDOMAR OCH ÅTGÄRDER I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ÅR 2002 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport - Januari 2003 INNEHÅLL: Innehållsförteckning 1 0. Sammanfattning

Läs mer

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hector Reyes HSF-Vårdinformatik 2014-05-13 Skillnader i andel komplicerade DRG från början Upphovet till olikheterna

Läs mer

Om NordDRG 2012 SWE CC

Om NordDRG 2012 SWE CC Om NordDRG 2012 SWE CC År 2012 introduceras i Sverige en ny version av NordDRG benämnd NordDRG-CC. Den skiljer sig från ordinarie NordDRG-version avseende möjligheten att beskriva patienternas komplikationer

Läs mer

Diagnosgranskningar utförda i Sverige 1997 2005 samt råd inför granskning

Diagnosgranskningar utförda i Sverige 1997 2005 samt råd inför granskning Diagnosgranskningar utförda i Sverige 1997 2005 samt råd inför granskning Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Results from exams, 1218 students

Results from exams, 1218 students Results from exams, 1218 students Test result points 90 80 70 60 Points 50 40 30 42 2000-2006 2006-2010 20 10 0 1 40 79 118 157 196 235 274 313 352 391 430 469 508 547 586 625 Frågelådan RDK-möte 2011-03-23

Läs mer

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice sprognos Landstingsservice 2 (3) Preliminärt bokslut Nämnd/förvaltning: Landstingsservice Rapportdatum till Landstingets kansli 2012-01-18 Prognosen baseras på utfall t.o.m. december månad Ekonomi Resultaträkning

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 2010-03-18 1 (6) En pilotskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen avser

Läs mer

Utvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader

Utvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader Utvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader - Hector Reyes & Michael Högberg Studera din by, då ska du lära dig om världen

Läs mer

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Hej Alla! Vi som pratar nu heter Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med

Läs mer

Tillgänglighet till canceroperationer i Östergötland

Tillgänglighet till canceroperationer i Östergötland Augusti 2014 1 Ledningstaben/BjH Tillgänglighet till canceroperationer i Östergötland Landstingets långsiktiga mål är att patienter i behov av operation av cancersjukdom ska få den genomförd inom tre veckor.

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Kvalitets- och kostnadsdata ger

Kvalitets- och kostnadsdata ger Kvalitets- och kostnadsdata ger bättre sjukvård Kvalitets- och kostnadsregistrering vid Kungälvs sjukhus 1990 Registrering i rikshöft startar 1991 KPP-registrering införs 1995 Registrering i riksstroke

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

Tillgänglighet till canceroperationer i Östergötland

Tillgänglighet till canceroperationer i Östergötland November 2014 1 Ledningstaben/BjH Tillgänglighet till canceroperationer i Östergötland Landstingets långsiktiga mål är att patienter i behov av behandling av cancersjukdom ska få den genomförd inom tre

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2008

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2008 Kodningskvalitet i patientregistret Slutenvård 2008 Artikelnr 2010-6-27 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2010 2 Förord Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen fråga

Läs mer

DRG-statistik 2012. En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik 2012. En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige DRG-statistik 2012 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

Skador i vården skadeöversikt och kostnad

Skador i vården skadeöversikt och kostnad Skador i vården skadeöversikt och kostnad MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING JANUARI-JUNI 2013 Skador i vården 1 skadeöversikt och kostnad 2 Förord Denna undersökning är den andra nationella journalgranskningsstudie

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret

Läs mer

Fokusrapport. Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Fokusrapport Kostnader för bröstcancervårdkedjans olika steg på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna år 2001 - inför framtida krav på prioriteringar och kostnadseffektivitet

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Rapport Markörbaserad journalgranskning Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade

Läs mer

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av

Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av vikter till NordDRG NÄTVERKET FÖR PATIENTKLASSIFICERING (NPK) Huvuddelen av NPK är förlagt till Socialstyrelsen (SoS), men bygger på en

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Socialstyrelsens HälsodataregisterH Cancerregistret Medicinska födelseregistret Registret för övervakning av fosterskador Patientregistret

Läs mer

Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Strukturerad journalgranskning och vårdrelaterade infektioner

Strukturerad journalgranskning och vårdrelaterade infektioner Strukturerad journalgranskning och vårdrelaterade infektioner Carina Berglund 073-620 46 15 Karolinska Universitetssjukhuset Staben Kvalitet och patientsäkerhet Programpunkter Bakgrund Vad är strukturerad

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

December 2015 1. Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015

December 2015 1. Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015 December 2015 1 Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015 RAPPORT december 2015 December 2015 2 Ledningsstaben/BjH Tillgänglighet till cancerbehandlingar i

Läs mer

RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro. Leif Sundberg

RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro. Leif Sundberg Basal grundkurs i DRG och KPP RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro Stig Hagström Leif Sundberg Vem är Leif Sundberg? Ekonom, Handelshögskolan, GU Controller, Affärsutveckling, Ledningsstaben

Läs mer

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003 Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad

Läs mer

Maj Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år

Maj Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år Maj 2015 1 Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år 2012 2015 RAPPORT maj 2015 Maj 2015 2 Ledningsstaben/BjH Tillgänglighet till cancerbehandlingar i Östergötland Regionens

Läs mer

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad

Läs mer

Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock

Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Avdelningen för vårdinformatik Diarienummer: LS Slutrapport. Granskning av indirekta kontakter och telefonkontakter i SLL 2008

Avdelningen för vårdinformatik Diarienummer: LS Slutrapport. Granskning av indirekta kontakter och telefonkontakter i SLL 2008 Avdelningen för vårdinformatik Diarienummer: LS 0902-0110 Slutrapport Granskning av indirekta kontakter och telefonkontakter i SLL 2008 Mars 2009 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...

Läs mer

Att gå från delar till en helhet genom att äga en process

Att gå från delar till en helhet genom att äga en process Att gå från delar till en helhet genom att äga en process Anette Johansson Avdelningschef Sekretariatet Verksamhetsområde 2 Länssjukhuset i Halmstad 1 Verksamhetsområde 2 2009 omorganiserades Länssjukhuset

Läs mer

Potentialen för mer och bättre vård på svenska sjukhus. Anders Morin, Helene Norberg, Carl Oreland Oktober 2009

Potentialen för mer och bättre vård på svenska sjukhus. Anders Morin, Helene Norberg, Carl Oreland Oktober 2009 Potentialen för mer och bättre vård på svenska sjukhus Anders Morin, Helene Norberg, Carl Oreland Oktober 2009 Innehållsförteckning Rapportens innehåll och slutsatser i kortform... 2 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Landstingets ekonomiska förutsättningar Nettokostnad hälso- o sjukvård Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad 2013 Kostnad och resultat i hälso- och sjukvård Nettokostnad 2014 NLL per område Kostnad

Läs mer

Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet

Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet STROKE HJÄRTSVIKT HÖFTFRAKTUR - PROSTATACANCER Nationell jämförelse av vårdprocesser med KPP och kvalitet 1 Nationell jämförelse av vårdprocesser

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) beslut Anmälan om fel i vården

Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) beslut Anmälan om fel i vården ANMÄLNINGSÄRENDEN LANDSTINGSTYRELSEN 2015-06-01 LD 1 (6) Catharina Fontander, sekr Ert datum Er beteckning Datum Beteckning/diarienr Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) beslut Anmälan om fel i vården

Läs mer

Gör sjukhusen framsteg?

Gör sjukhusen framsteg? Gör sjukhusen framsteg? skillnader i resurser och kvalitet KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 Gör sjukhusen framsteg? 1 KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 2 Förord Den här rapporten ger inte svaren på

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Förslag till auktorisering av förlossningsenhet

Förslag till auktorisering av förlossningsenhet Förvaltningen Eva Lestner HSN 2008-12-16 p 16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) 2008-11-28 HSN 0804-0605 Förslag till auktorisering av förlossningsenhet Ärendet I detta ärende framläggs förslag till godkännande av

Läs mer

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID.

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID. MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING 2013-2014 Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID Skador i vården 1 Skador i vården 2 Förord Denna rapport är den fjärde i en serie med resultat

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret

Läs mer

Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård

Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård 1 (6) Avdelningen för Särskilda vårdfrågor Individuella vårdfrågor Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård - rapporteringsanvisning

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2007

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2007 Kodningskvalitet i patientregistret Slutenvård 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Webrehab Årsrapport 2014 Slutenvård

Webrehab Årsrapport 2014 Slutenvård Webrehab Årsrapport 2014 Slutenvård 3000 2500 Antal utskrivna över tid 2613 2382 2297 2730 2000 1903 1971 1902 1500 1000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Stockholms sjukhem Mälargården Danderyd

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr ndningsområdenden Mona Heurgren Enhetschef Ralph Dahlgren Utredare Enheten Öppna Jämförelser (ÖJ) Socialstyrelsen Program Introduktion till NordDRG Val

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl. KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.se 1 Agenda Vad vill vi följa upp i hälso- och sjukvården?

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011

Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011 Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011 2011 1 (5) En klassifikationsskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen

Läs mer

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2014 INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland DAGENS PROGRAM Diagnoskoder kapitel XXII U00-U99 Kodningskvalitet i patientregistret

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

Strukturerad journalgranskning. Komplikationer och vårdskador inom kirurgi. Vårdskador

Strukturerad journalgranskning. Komplikationer och vårdskador inom kirurgi. Vårdskador Komplikationer och vårdskador inom kirurgi Under 2013 genomfördes markörbaserad journalgransk ning av 19 200 slutenvårdtillfällen i akutsjukvården i landet. Av dessa var 3 301 kirurgiska. En sammanställning

Läs mer

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013 Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Anvisningar för val av huvud- och bidiagnos

Anvisningar för val av huvud- och bidiagnos Anvisningar för val av huvud- och bidiagnos Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock

Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv Socialstyrelsen klassificerar från och Dokumentty med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller

Läs mer

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Vårdprevention Lätt att göra rätt Vårdprevention Lätt att göra rätt Landstinget i Jönköpings län Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall

Läs mer

REGELVERK FÖR RAPPORTERING AV VÅRDKONTAKTER I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2012

REGELVERK FÖR RAPPORTERING AV VÅRDKONTAKTER I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2012 Utvecklingsavdelningen Strategiska enheten och Vårdinformatik 2012-01-01 Version 1.0 HSN 1111-1413 REGELVERK FÖR RAPPORTERING AV VÅRDKONTAKTER I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2012 2 (14) Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Kan sjukvårdens resurser användas effektivare?

Kan sjukvårdens resurser användas effektivare? Kan sjukvårdens resurser användas effektivare? -en fallstudie av dagkirurgin inom Stockholms Läns Landsting Anders Morin David Sundblad November 25 1 Inledning... 2 Om jämförelsen... 3 Jämförelsen... 5

Läs mer

Fastställande av vårdvolymer och ersättning för år 2015 med akutsjukhus inom Stockholms läns landsting

Fastställande av vårdvolymer och ersättning för år 2015 med akutsjukhus inom Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-26 1 (6) HSN 1301-0038 Handläggare: Stefan Strandfeldt Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 3 Fastställande av vårdvolymer och ersättning

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Den geriatriska patienten vem är det?

Den geriatriska patienten vem är det? Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken

Läs mer