Neurokirurgi och kvinnosjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Neurokirurgi och kvinnosjukvård"

Transkript

1 En rapport från arbetet med patientrelaterad redovisning (KPP och DRG) Benchmarking inom sjukvård Jämförelser mellan Norrlands Universitetssjukhus och Universitetssjukhuset i Lund Neurokirurgi och kvinnosjukvård Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med

2

3 En rapport från arbetet med patientrelaterad redovisning (KPP och DRG) vid Sveriges Kommuner och Landsting Benchmarking inom sjukvård JÄMFÖRELSE MELLAN NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS OCH UNIVERSITETSSJUKHUSET I LUND NEUROKIRURGI OCH KVINNOSJUKVÅRD

4 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Håkan Nilsson, tel , e-post samt av Lars Åhlin vid Universitetssjukhuset i Lund, tel , e-post lars.ahlin@skane.se, och Sten-Olof Åberg vid Norrlands Universitetssjukhus, tel , e-post stenolof.aberg@vll.se. (Se även fler medverkande personer i förordet) Beställning av rapporten kan göras direkt på tel , fax eller från vår hemsida ISBN Layout/produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2005

5 Förord Genom jämförelser med andra kan man bli mer medveten om styrkor och svagheter i den egna organisationen. Skillnader och variationer visar var i verksamheten de potentiella förbättringsmöjligheterna finns. Jämförelser kan göras till en av drivkrafterna i ständigt förbättringsarbete. Syftet med det projekt som redovisas här har varit att utveckla en jämförelsemetodik för sjukvård baserad på uppgifter om verksamhet och kostnader i anslutning till enskilda vårdtillfällen. Med den metodik som föreslås kan den sammanvägda produktivitetsskillnaden på sjukhusnivå redovisas uppdelad på olika delar av verksamheten. Det är också möjligt att visa hur kostnaderna för behandling av olika sjukdomar påverkas av skillnader i medicinsk praxis och resursutnyttjande på kliniknivå. Tillsammans med information om behandlingsresultat bör återkommande jämförelser av det här slaget kunna bidra både till inriktning av det konkreta förbättringsarbetet i vården och till utvärdering av dess resultat. Projektet har varit ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting samt Universitetssjukhuset i Lund (USiL) och Norrlands Universitetssjukhus (NUS) i Umeå under 2004 och större delen av I rapporten visas med exempel från neurokirurgi och kvinnosjukvård hur den föreslagna metodiken kan tillämpas. Vid Sveriges Kommuner och Landsting hör projektet hemma under Effektivitet och kvalitet, som är ett av förbundets 11 prioriterade områden. Projektet är samtidigt en del av förbundets insatser för att stödja införande och användning av patientrelaterad redovisning av verksamhet och kostnader i sjukvården (KPP-system, Kostnad Per Patient). I kombination med KPP används system där vårdtillfällen klassificeras i diagnosrelaterade grupper, DRG. Både Universitetssjukhuset i Lund och Norrlands Universitetssjukhus använder sedan länge dessa två system. Underlaget för den analys som redovisas har till största delen hämtats från KPP-databasen vid Sveriges Kommuner och Landsting. Där sammanställs årligen patientrelaterade uppgifter om verksamhet och kostnader från de sjukhus som har infört KPP-redovisning. Med utgångspunkt i den redovisade metodiken pågår nu ett arbete vid förbundet med syfte att ytterligare underlätta jämförelser inom sjukvården. Målet är en applikation kopplad till KPP-databasen som årligen ger varje sjukhus och klinik tillgång till ett antal diagram och tabeller í vilka de jämförs med andra sjukhus respektive kliniker. I projektet har följande personer medverkat: Riktlinjer för projektet utarbetades i samråd med Leif Granath, dåvarande sjukhusdirektör vid USiL, och Mats Lindqvist, dåvarande sjukhusdirektören vid NUS, numera ekonomichef i Västerbottens läns landsting. Medverkande i avsnittet om neurokirurgi har varit verksamhetschef Hans Säveland och ekonom Per Wibom från neurokirurgiska kliniken vid USiL samt verksamhetschef Göran Algers och ekonom Harriet Boström från neurokirurgiska kliniken vid NUS. 3

6 Medverkande i avsnittet om kvinnosjukvård har varit verksamhetschef Göran Lingman och ekonom Jenny Hultén från kvinnokliniken vid USiL. I projektets inledning medverkade dåvarande verksamhetschef Elisabeth Ekholm från kvinnoklinken vid NUS. När hon slutade sin tjänst vid NUS ersattes hon i projektet av överläkare Per Åke Holmgren. I projektets slutfas har även nuvarande verksamhetschef Birgit Nilsson medverkat. Ekonom Anne-Marie Sandberg från kvinnoklinken vid NUS har medverkat under hela projektet. I båda delarna av projektet har Bo Carlbark (endast i projektets inledning) och ekonom Lars Åhlin båda från USiL och ekonom Sten-Olof Åberg från NUS medverkat liksom Caj Erlö och Mona Heurgren vid Sveriges Kommuner och Landsting. Håkan Nilsson vid Sveriges Kommuner och Landsting har svarat för projektledning och är huvudförfattare till rapporten. Stockholm i december 2005 Clas Olsson Direktör Avdelningen för ekonomi och styrning Sveriges Kommuner och Landsting Bent Christensen Sjukhuschef Universitetssjukhuset i Lund Ann-Christin Sundberg Verksamhetsområdeschef för specialiserad sjukhusvård Västerbottens läns landsting 4

7 Innehåll SAMMANFATTNING...7 UTGÅNGSPUNKTER Inledning Underlag och metod Sluten vård vid USiL och NUS 2003 Översikt...25 NEUROKIRURGI De neurokirurgiska klinikerna...32 Några enskilda DRG vid de neurokirurgiska klinikerna...37 KVINNOSJUKVÅRD...47 Kvinnoklinikerna...48 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan MDC Några enskilda DRG i MDC Graviditet, förlossning och barnsängstid, MDC Några enskilda DRG i MDC VERKSAMHETSBESKRIVNINGAR...71 REFERENSER

8

9 Sammanfattning

10 Sammanfattning Bakgrund och syfte Att det finns skillnader mellan sjukhus när det gäller verksamhetsinnehåll och kostnader är allmänt känt. Men hur stora är skillnaderna och vad beror de på? Det är frågor som är svårare att besvara. Men det är viktigt att vi försöker göra det: Kan vi beskriva och förklara skillnaderna får vi en bättre grund både för att förbättra verksamheten och för att fördela tillgängliga resurser. Sveriges Kommuner och Landsting, Universitetssjukhuset i Lund (USiL) och Norrlands Universitetssjukhus (NUS) har tillsammans genomfört ett projekt med syfte att i en praktisk tillämpning utveckla en metodik för jämförelser baserad på patientrelaterade uppgifter om sjukvårdens verksamhet och kostnader. Tillämpningen har gjorts inom neurokirurgi och kvinnosjukvård. I jämförelsen är det särskilt intressant att hitta differenser som beror på skillnader i produktivitet och effektivitet. Här inryms skillnader som beror på olika prioriteringar, olika medicinsk praxis och skillnader i kapacitetsutnyttjande. Den pratiska nyttan av detta är att verksamhetsansvariga lättare kan identifiera områden där förbättringsarbeten kan väntas ge betydande resultat. Genomförandet I projektet har personer från respektive sjukhus och från Sveriges Kommuner och Landsting medverkat. Av stor vikt har varit att både verksamhetsföreträdare (verksamhetschefer) och ekonomer från sjukhusen har medverkat. Tyngdpunkten i arbetet har legat på att utveckla metodiken för att hitta och beskriva skillnader. Stegen därefter, att använda resultatet för att initiera konkreta förbättringsarbeten och följa upp resultatet av dem, har legat utanför projektet. Underlag Patientrelaterad redovisning (KPP) och sekundär klassificering (DRG) Jämförelsen bygger på uppgifter om verksamhet och kostnader knutna till det enskilda vårdtillfället i sluten vård. Dessa uppgifter tas fram på sjukhusen genom patientrelaterad redovisning, som också kallas KPP-redovisning (Kostnad Per Patient). Jämförelsemetodiken förutsätter även att en sekundär klassificering av vårdtillfällena har gjorts. Det system som används är NordDRG (DiagnosRelaterade Grupper). DRG-klassificeringen förutsätter att vårdtillfällets huvuddiagnos och eventuella bidiagnoser har fastställts i den primära klassificeringen. Uppgifter om eventuella operationer och om patientens ålder måste också finnas vid den sekundära klassificeringen. De uppgifter som har använts i projektet har främst varit sådana som sjukhus med KPP-redovisning årligen lämnar till KPP-databasen vid Sveriges Kommuner och 8

11 Landsting. Uppgifterna avser verksamhetsåret Förutom uppgifter om kostnaden för varje enskilt vårdtillfälle finns avidentifierade uppgifter om bland annat diagnos, åtgärd, vårdtid och DRG-nummer. I vissa delar har dessa uppgifter kompletterats med ytterligare uppgifter från sjukhusen. Sammanfattning DRG-poäng Ett produktionsmått DRG-systemet gör det möjligt att mäta sjukvårdens produktionsvolym med ett enhetligt mått, DRG-poäng. DRG-poängen för ett visst vårdtillfälle bestäms av vilken DRG vårdtillfället hör till. Genom att mäta produktionen med hjälp av DRG-poäng kan vi göra rättvisande kostnadsjämförelser mellan sjukhus och mellan kliniker även om verksamhetsinnehållet är olika. Vi får nämligen större möjligheter att särskilja effekterna av skillnader i vårdtyngd (DRG-poäng per vårdtillfälle) från effekter av skillnader i produktivitet (kostnad per DRG-poäng). Metodik I jämförelsen har vi försökt särskilja i vilken utsträckning kostnadsskillnader mellan sjukhusen respektive klinikerna beror på skillnader i vårdtyngd eller på skillnader i produktivitet. Vi har velat visa hur en kostnadsskillnad totalt mellan sjukhus eller mellan kliniker är fördelad på olika grupper av vårdtillfällen och använt både den grövre indelningen i MDC (Major Diagnostic Categories, huvuddiagnosgrupper) och den mer detaljerade indelningen i DRG. Vi har också visat skillnader mellan olika diagnos- respektive åtgärdsgrupper. Idén har varit att man på olika nivåer i verksamheten ska kunna välja ut de grupper av vårdtillfällen där skillnaderna är störst eller som är intressanta av andra skäl och för dessa göra en mer detaljerad jämförelse. Vi har således i analysen velat gå från en nivå där vi jämför sjukhusen totalt ner till behandlingen av specifika sjukdomar med specifika behandlingsmetoder. Inom den enskilda kliniken där man har tillgång till alla grunddata har man möjlighet förfina analysen ytterligare ner till behandlingen av den enskilde patienten. Det kan vara motiverat exempelvis för vårdtillfällen som har varit ovanligt kostnadskrävande, s k ytterfall. Detta har dock inte gjorts i det här projektet. Resultat Jämförelseunderlagets användbarhet Den teoretiska modellen för hur patientrelaterade uppgifter enligt KPP- och DRG-systemen kan användas för analys och jämförelser har kunnat demonstreras i praktisk tillämpning. Differenser mellan sjukhusen har kunnat beskrivas med enhetliga mått på olika nivåer i verksamheten. Vi har visat hur skillnader mellan sjukhusen totalt kan härledas till olika delar av verksamheten. Inom utvalda områden har vi kunnat fördjupa analysen ner till de åtgärder som utförs för att behandla specifika sjukdomar. Tillämpningen har visat att det finns vissa skillnader mellan sjukhusen i sättet att beräkna och fördela kostnaderna och att detta har betydelse för möjligheterna till 9

12 Sammanfattning jämförelser. Sveriges Kommuner och Landsting har genom projektet fått underlag för att förbättra och komplettera rekommenderade principer för KPP-redovisning. Sjukhusen har fått underlag för att förbättra kalkyler och kostnadsfördelningar i sina KPP-system. En del förbättringar har kunnat göras under projektets gång. De erfarenheter som har gjorts i projektet ger underlag för arbetet vid Sveriges Kommuner och Landsting med att utveckla möjligheterna att använda av KPPdatabasen för jämförelser och analys. Jämförelserna har visat exempel på skillnader i praxis för diagnosregistrering och har därmed gett underlag för klinikerna att i dessa fall se över tillämpningen av diagnosklassifikationen. Projektet har visat hur jämförelser kan användas för att få underlag för förbättring av DRG-systemet. Inom neurokirurgi har exempelvis framkommit att klassificeringen i NordDRG inte fungerar som avsett. (Differenser i fördelning av vårdtillfällen mellan DRG 1 och 2 samt klassificering av vårdtillfällen där åtgärd vidtas för att säkra fri andningsväg för patienten.) Observerade skillnader mellan sjukhusen Lägre kostnader inom sluten vård vid NUS USiL och NUS verkar under olika förutsättningar vad gäller storlek och upptagningsområdets egenskaper. USiL är beläget i ett efter svenska förhållanden tättbefolkat område med korta avstånd. NUS betjänar Norra sjukvårdregionen som förutom att vara glest befolkat och till ytan betydligt större än Södra sjukvårdsregionen även har fått se folkmängden minska under en lång följd av år. NUS är endast ungefär hälften så stort som USiL, som likväl endast är det ena av två universitetssjukhus i Södra sjukvårdsregionen. Det andra är Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Med hänsyn till dessa skillnader i förutsättningar är det naturligt att utgå från att sjukvården vid NUS bör vara dyrare än den vid USiL. Till en del har den hypotesen bekräftats inom de områden som vi har jämfört. Vi har inte kunnat ge en fullständig bild av detta i den här rapporten eftersom vi endast har haft fullständiga uppgifter om den slutna vården. Totalt för sjukhuset redovisar USiL dock en dyrare sluten vård. Skillnaderna är särskilt stora inom grupperna Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar, Sjukdomar i njure och urinvägar samt Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven. NUS har å andra sidan dyrare vård inom Graviditet, förlossning och barnsängstid, Myeloprolifera sjukdomar och icke specificerade tumörer samt Sjukdomar i hud och underhud. En bidragande faktor till den högre kostnadsnivån vid USiL kan vara att man där i större utsträckning använder öppna vårdformer. Som resultat blir den återstående slutna vården kostnadsmässigt tyngre. Men inom de områden som vi jämfört här, dvs neurokirurgi och kvinnosjukvård väger denna faktor inte särskilt tungt. Högre kostnader vid NUS inom neurokirurgi I motsats till vad som gäller för sjukhuset totalt har neurokirurgiska kliniken vid NUS högre relativa slutenvårdskostnader än neurokirurgiska kliniken vid USiL. Den redo- 10

13 visade vårdtyngden vid NUS är betydligt större än vid USiL. Differensen förklaras till stor del av att klinikerna använder olika metoder när fri andningsväg ska säkras för mycket svårt sjuka patienter. Detta påverkar klassificeringen i NordDRG och därmed också beräknad vårdtyngd. Sammanfattning Inom neurokirurgi har NUS kortare vårdtider än USiL bland annat beroende på att en större andel av patienterna överförs till annat sjukhus efter den kirurgiska behandlingen. Det kan finnas olika förklaringar till att detta inte leder till lägre kostnader för NUS, exempelvis lägre beläggning vilket medför högre fasta kostnader per vårdtillfälle. Vissa typer av hjärnblödning är vanligare i norra Sverige. Jämförelsen visar att behandlingen av dessa patienter också är dyrare vid NUS än vid USiL. Inom området finns ett exempel på viss skillnad i medicinsk praxis. USiL har kommit något längre än NUS i användningen av en nyare och även dyrare metod, coiling. Vården av sjukdomar i kvinnliga könsorgan dyrare vid USiL Inom detta område har USiL högre kostnader än NUS. Till en del beror det på en större genomsnittlig vårdtyngd och till en del på att USiL utför en större del av behandlingarna i öppen vård. Men bland annat för den största gruppen, Operation på uterus och adenex för benign sjukdom, är kostnaden högre vid USiL även sedan effekten av skillnader i andel öppen vård har beaktats. Orsaken är längre vårdtider vid USiL och högre kostnader för operation och medicinsk service. NUS har i allmänhet högre kostnad per vårddag, vilket till en del beror på kortare vårdtider, där kostnaderna för operation, röntgen mm fördelas på ett färre antal vårddagar. Även med högre kostnad per vårddag bör kortare vårdtid ge lägre kostnad för vårdtillfället totalt. Men i vissa fall, exempelvis för Rekonstruktiva operationer av kvinnliga genitalia, är vårddagskostnaden så pass hög vid NUS att kostnaden för vårdtillfället blir ungefär detsamma som på USiL trots kortare vårdtid vid NUS. Lägre kostnader för graviditet, förlossning och barnsängstid vid USiL USiL har inom detta område lägre kostnader än NUS samtidigt som såväl vårdtyngd som medelvårdtid är ungefär desamma vid de två klinikerna. Orsaken till kostnadsskillnaderna ligger främst i en lägre total kostnad per vårddag vid USiL. Patienthotellet vid USiL dit barnaföderskorna flyttar efter förlossningen kan vara en bidragande orsak till detta. Det verkar finnas vissa skillnader i medicinsk praxis när det gäller Kejsarsnitt. De är något vanligare vid NUS än vid USiL. I gengäld har USiL en något större andel komplicerade vaginala förlossningar. Andelen ej planerade kejsarsnitt är större på NUS. NUS redovisar fler vårdtillfällen i gruppen Andra antepartumdiagnoser med medicinska komplikationer DRG 383 (komplicerade) än i motsvarande grupp för ej komplicerade vårdtillfällen. Orsaken är att NUS tar emot komplicerade fall från hela regionen medan de okomplicerade i större utsträckning kan vårdas på ett för patienten närmare beläget läns- eller länsdelssjukhus. 11

14 Sammanfattning Utfall av jämförelsen En översikt Följande tablå ger på ger en översikt över resultatet av jämförelsen. Principen är att om ett värde avviker mindre än 5 procent så bedöms sjukhusen ligga lika. Detta markeras med ett kryss i kolumnen Lika värde. Är differensen större än + eller 5 procent markeras detta med ett kryss i någon av kolumnerna under Lägst värde. Tablå 1. Översikt över jämförelseresultat Sjukhuset totalt Antal DRG-poäng per vårdtillfälle Kostnad per DRG-poäng Andel ytterfall Neurokirurgisk klinik Antal DRG-poäng per vårdtillfälle Kostnad per DRG-poäng Andel ytterfall Lägst värde USiL NUS X X X X X Lika värde X Enskilda DRG inom Neurokirurgi Kraniotomi >17 år ej trauma, DRG 1 Kostnad per vårdtillfälle Medelvårdtid Kostnad per vårddag Andel ytterfall X X X X Kraniotomi >17 år med trauma, DRG 2 Kostnad per vårdtillfälle Medelvårdtid Kostnad per vårddag Andel ytterfall X X X X Nyare behandlingsmetod vid hjärnblödning (AAL00, coiling ) i DRG 1, 2 och 3 Kostnad per vårdtillfälle Andel vårdtillfällen i gruppen hjänblödning (I6) X X Kvinnokliniken Antal DRG-poäng per vårdtillfälle Kostnad per DRG-poäng Andel ytterfall X X X Sjukdomar i kvinnliga könsorgan, MDC 13 Antal DRG-poäng per vårdtillfälle Kostnad per DRG-poäng X X 12

15 Sammanfattning Enskilda DRG i MDC 13 DRG Kostnad per vårdtillfälle Medelvårdtid Kostnad per vårddag Andel ytterfall DRG Kostnad per vårdtillfälle Medelvårdtid Kostnad per vårddag Andel ytterfall Lägst värde USiL NUS X X X X X Lika värde X X X DRG Kostnad per vårdtillfälle Medelvårdtid Kostnad per vårddag Ytterfall X X X X Behandlingmetoder, exempel Subtotal hysterektomi vid benign åkomma (LCC10) Kostnad per vårdtdtillfälle Andel av Hysterektomi i DRG 359 X X Graviditet och förlossning, MDC 14 Antal DRG-poäng per vårdtillfälle Kostnad per DRG-poäng X X Enskilda DRG i MDC 14 Vaginal förlossning, DRG 373 Kostnad per vårdtillfälle Medelvårdtid Andel ytterfall Kejsarsnitt ej komplicerat, DRG 371 Kostnad per vårdtillfälle Medelvårdtid Andel ytterfall X X X X X X 1 Operation på uterus och adenex för benign sjukdom, ej komplicerat 2 Operation på uterus och adenex för benign sjukdom, komplicerat 3 Rekonstruktiva operationer på kvinnliga genitalia 13

16

17 Utgångspunkter

18 Inledning Bakgrund och syfte Hur kan KPP- och DRG-uppgifter användas för jämförelser inom sjukvården och bli ett stöd för verksamhetsförbättring? Det är huvudfrågan för denna rapport. Rapporten bygger på ett projekt som Sveriges Kommuner och Landsting har genomfört i samarbete med Universitetssjukhuset i Lund och Norrlands Universitetssjukhus. Exempel på jämförelser har tagits fram för neurokirurgi och kvinnosjukvård. Jämförelserna baseras på uppgifter för verksamhetsåret För ett sjukhus eller en klinik är jämförelser ett sätt att stödja och underlätta förbättringsarbetet. Skillnader gentemot andra jämförbara enheter i organisation, metoder, resultat och kostnader kan tydliggöra förbättringsmöjligheter i den egna organisationen. Patientrelaterade uppgifter om verksamhet och kostnader av den typ som finns i ett KPP- och DRG-system kan i ett sådant sammanhang kombineras med uppgifter av annan typ, exempelvis med de uppgifter som finns i de nationella kvalitetsregistren. Projektets syfte har varit att i en praktisk tillämpning utveckla en jämförelsemetodik baserad på den patientrelaterade information som går att få fram med KPP- och DRG-system. Det har samtidigt inneburit att kvaliteten i den patientrelaterade redovisningen vid de två sjukhusen har prövats och kunnat förbättras. Erfarenheterna från projektet är en utgångspunkt för pågående arbete vid Sveriges Kommuner och Landsting med syfte att göra det lättare för kliniker, sjukhus och landsting att hämta ut jämförelse- och analysinformation från förbundets KPP-databas. KPP och DRG Bakgrund KPP står för Kostnad Per Patient och används som beteckning på system som beräknar kostnaden för varje individuellt vårdtillfälle. Ett KPP-system på ett sjukhus består i grova drag för det första av en fördelning av gemensamma kostnader till enheter som driver patientrelaterad verksamhet, dvs kliniker med vårdavdelningar, operationsavdelningar, röntgenavdelningar etc. För det andra beräknas kostnaderna för de vårdtjänster de olika enheterna producerar. Dvs kostnaden för omvårdnad, för operation, för röntgenundersökning etc. För det tredje sammanställs för respektive vårdtillfälle de vårdtjänster som har utförts. Total kostnad för det enskilda vårdtillfället är lika med summa kostnader för utförda vårdtjänster. Vissa av sjukhusets kostnader tas inte med i beräkningen exempelvis kostnaderna för forskning och utbildning. Sveriges Kommuner och Landsting driver ett arbete för att stödja införande och användning av patientrelaterad redovisning av verksamhet och kostnader i sjukvården. Förutom metodutveckling ingår här att verka för att sjukhusen använder enhetliga principer för KPP-beräkningar och att svara för en databas (KPP-databasen) där patientrelaterade uppgifter från de sjukhus som har KPP-redovisning årligen sammanställs. Här ingår även förbundets arbete med DRG-frågor. 16

19 DRG (DiagnosRelaterade Grupper) är ett system för sekundär patientklassificering som började utvecklas i USA under 1960-talet. Syftet var att använda DRG för kvalitetskontroll av sjukhusvården. Efterhand utvecklades DRG till ett instrument för kostnadskontroll och resursstyrning. Inledning I Sverige och de övriga nordiska länderna används huvudsakligen NordDRG-systemet. Förvaltning och utveckling av NordDRG i Sverige sker i ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting benämnt Centrum för patientklassificering, CPK. NordDRG består i dag av 527 DRG för sluten vård. Klassificeringsprincipen är att medicinskt likartade vårdtillfällen, som dessutom är ungefär lika resurskrävande, sorteras in i en och samma grupp. DRG är således ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case mix), mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och operationskoder. KPP-uppgifter behövs för att kontrollera att grupperna är kostnadshomogena och för att beräkna kostnadsvikter för grupperna. Idag finns även sekundär klassificering av kortvård inkl. dagkirurgi (218 DRG) och ett förslag finns för sekundär klassificering av medicinsk öppen vård (210 DRG). Detta kommer att tas i bruk från och med Totalt kommer NordDRG då att omfatta drygt 955 DRG. MDC Major Diagnostic Categories Grupperingslogiken i DRG-systemet innebär att vårdtillfället med ledning av huvuddiagnosen först placeras i en av totalt 25 olika huvuddiagnosgrupper (Major Diagnostic Categories, MDC). MDC är en grov indelning av alla huvuddiagnoser där varje MDC motsvarar sjukdomar i ett visst organsystem eller sjukdomar med en viss etiologi dvs sjukdomsorsak. MDC 1 avser exempelvis Sjukdomar i nervsystemet och MDC 18 Infektions- och parasitsjukdomar. Efter att ha placerats i ett MDC är nästa steg att vårdtillfället grupperas efter diagnos, åtgärder, bidiagnoser och ålder i någon av de DRG som hör till detta MDC. Kostnadsvikt och DRG-poäng Med uppgifter om vad enskilda vårdtillfällen kostar, dvs KPP-uppgifter kan vi räkna fram genomsnittskostnaden per vårdtillfälle för varje DRG och totalt för databasen. Därefter kan vi räkna fram en kostnadsvikt för varje DRG. Det är ett relationstal som visar hur genomsnittskostnaden för en DRG förhåller sig till genomsnittskostnaden för samtliga vårdtillfällen i databasen. Den genomsnittliga kostnaden för samtliga vårdtillfällen som ingår i databasen motsvarar kostnadsvikten 1,0. De kostnadsvikter som vi använder i den här rapporten är baserade på de uppgifter som årligen sammanställts i Sveriges Kommuner och Landstings KPP-databas. För att kostnadsvikten för en DRG inte ska bli alltför instabil krävs att beräkningen baseras på minst ett femtiotal vårdtillfällen och att de allra dyraste vårdtillfällena, de s k ytterfallen räknas bort. 17

20 Inledning Med kostnadsvikten i DRG-systemet som grund har ett enhetligt mått på sjukvårdsproduktion kunnat skapas. Måttenheten kallas DRG-poäng och en DRG-poäng motsvarar kostnadsvikten 1,0. Måttet baseras således på kostnadsuppgifter men är oberoende av det enskilda sjukhusets kostnader och en DRG-poäng motsvarar exempelvis samma kostnad inom neurokirurgi som inom förlossningsvård. Genom att multiplicera antalet vårdtillfällen som hör till en viss DRG med kostnadsvikten för den gruppen får vi en produkt i antal DRG-poäng som är ett mått på sjukhusets produktion i gruppen. Den totala produktionen vid en klinik eller på ett sjukhus mäter vi genom att summera antalet DRG-poäng i de olika DRG som utförda vårdtillfällen har grupperats i. Genomförande Projektet har genomförts av två delprojektgrupper, en för neurokirurgi och en för kvinnosjukvård. Grupperna har varit sammansatta av läkare och ekonomer från vartdera sjukhuset samt Sveriges Kommuner och Landstings KPP-grupp. Valet av de två områden som har jämförts, neurokirurgi och kvinnosjukvård har gjorts på förslag från USiL. De jämförelser som tagits fram baseras främst på de uppgifter som sjukhusen årligen lämnar till KPP-databasen vid Sveriges Kommuner och Landsting. I olika delar som framgår av redovisningen har dessa kompletterats med ytterligare uppgifter från sjukhusen. I vårt underlag ingår även en rapport från USiL där diskussion förs om hur KPP- och DRG-uppgifter kan användas för jämförelser med tillhörande exempel. Dessutom har en verksamhetsbeskrivning lämnats av var och en av de medverkande klinikerna. De jämförelser som redovisas skulle ha kunnat fördjupas ytterligare med mer detaljinformation från sjukhusen. I projektet har vi exempelvis övervägt möjligheterna att jämföra vårdförloppet för vissa behandlingar, dvs beskriva när under ett vårdtillfälle olika vårdtjänster utförs och vad de kostar. Dessa möjligheter till fördjupad analys har vi dock inte fullföljt bland annat på grund av skillnader i redovisningsprinciper. Jämförelserna har genomförts i två omgångar. Den första omgången baserades på uppgifter för 2000, 2001 och Denna jämförelse gav även information om utvecklingstendenser. Det visade sig dock att det fanns brister i underlaget. Framför allt var uppgifterna från NUS inte kompletta. En ny jämförelse gjordes därför baserad på uppgifter från Det är resultatet av den omgången som redovisas i denna rapport. Arbetet i de två delprojekten har drivits separat fram till sista mötet som var gemensamt och därmed gav möjlighet till utbyte av erfarenheter mellan representanterna för neurokirurgi respektive kvinnosjukvård. 18

21 Underlag och metod Underlag och metod Huvudprinciper Jämförelserna har främst avsett de deltagande klinikernas verksamhet och kostnader. Uppgifterna i KPP-databasen möjliggör även att analyser görs utifrån DRG-systemets indelning oberoende av organisation. Men avgränsningen till klinikerna är naturlig eftersom budget- och redovisningsansvar ligger där. Följande principer har tillämpats: 1. Starta jämförelsen på sjukhusnivå och gå vidare till klinik och därefter till sjukdomsgrupper, diagnoser och åtgärder. 2. Koncentrera jämförelsen till de stora grupperna 3. Hitta differenser och fördjupa analysen där 4. Försök särskilja differenser som beror på faktiska skillnader i kostnader eller i verksamhet från sådana som beror på olika praxis för registrering eller skillnader i beräkningsmetod. Data Jämförelserna bygger främst på KPP- och DRG-uppgifter. Detta är uppgifter som är knutna till enskilda vårdtillfällen. Det gör det möjligt att ta ut just de vårdtillfällen som man vill jämföra antingen det gäller vårdtillfällen med exempelvis en viss diagnos eller där ett viss kirurgiskt ingrepp har utförts eller vårdtillfällen för patienter i en viss åldersgrupp. I ett patientadministrativt system på ett sjukhus finns uppgifter om de enskilda vårdtillfällena. Det gäller uppgifter om patienten, om sjukdomen och om den behandling som har utförts. KPP-redovisning innebär att dessa uppgifter kompletteras med uppgifter om kostnaderna för de olika insatser som har gjorts i samband med vårdtillfället och om vårdtillfällets sammanlagda kostnad. Från dessa system skickar de sjukhus som har KPP-redovisning årligen in följande uppgifter till KPP-databasen vid Sveriges Kommuner och Landsting. Uppgifterna anges per vårdtillfälle och är avidentifierade. Vårdenhet - Sjukhus - Klinik Patient - Kön - Ålder - Födelsevikt för nyfödda 19

22 Underlag och metod Administrativa uppgifter om vårdtillfället - Inskrivningssätt (Från annat sjukhus, Från särskilt boende eller Från hemmet) - Vårdtid exkl. permissioner - Planerad eller inte planerad vård - Utskrivningssätt (Till annat sjukhus, Till särskilt boende, Till hemmet eller avliden) Sjukdom - Huvuddiagnos - Bidiagnoser - Yttre orsak till skada eller förgiftning Åtgärder/vårdtjänster - Operationskoder - Andra åtgärdskoder Sekundär klassificering - DRG-nummer Kostnadsuppgifter - Total kostnad - Kostnad för utförda vårdtjänster (Uppgifter saknas för vissa av sjukhusen) - Operation - Anestesi - Röntgenundersökningar - Laboratorieprov - Intensivvård - Uppvakningsvård - Vård på vårdavdelning - Summa kostnader per vårdtillfälle Nyckeltal Vi använder följande nyckeltal: Andel vårdtillfällen Vårdtillfälle är kontakt mellan patient och vårdgivare i sluten vård och varierar till innehåll och tidslängd beroende både på vilken sjukdom det gäller och på sjukdomens svårighetsgrad. I jämförelsen redovisar vi exempelvis hur vårdtillfällena på klinikerna är fördelade på olika DRG. Skillnad kan ha olika orsaker. En låg andel vårdtillfällen i en viss DRG kan exempelvis vara tecken på att kliniken utför en större del av vårdkontakterna i den gruppen i öppen vård. Kostnad per vårdtillfälle Kostnad per vårdtillfälle används för jämförelser inom DRG eller delar av DRG. Jämförelser av hur vårdtillfällen i en DRG är fördelade på olika kostnadsintervall kan också ge värdefull information om skillnader mellan olika enheter. 20

23 Kostnad per DRG-poäng Kostnad per DRG-poäng är ett produktivitetsmått. Låg kostnad per DRG-poäng innebär i princip hög produktivitet. Sambandet mellan öppen och sluten vård måste därvid beaktas. Större andel öppen vård kan innebära att fler åtgärder exempelvis förberedande undersökningar görs i öppen vård. Vårdtiden i sluten vård kan då kortas och vårdtillfället där bli billigare. Det kan också vara så att hela vårdinsatsen för de lättare fallen görs i öppen vård. Patienter som fortfarande behandlas i sluten vård blir de som genomsnittligt är dyrare. Produktivitetsjämförelsen måste i det läget innefatta både öppen och sluten vård. Underlag och metod DRG-poäng per vårdtillfälle Detta mått ger uttryck för den genomsnittliga vårdtyngden för vårdtillfällen som har utförts exempelvis av en klinik eller ett sjukhus och där flera olika DRG ingår. Casemix-index Om DRG-poäng per vårdtillfälle för ett sjukhus sätts i relation till motsvarande tal för en grupp sjukhus får man fram ett indextal, ett s k casemix-index, för det enskilda sjukhuset i förhållande till gruppen. Ett jämförelsevis högt casemix-index för ett sjukhus visar att det har en större andel patienter i mer kostnadskrävande DRG. Samma beräkning kan naturligtvis göras för kliniker. Medelvårdtid Skillnad i medelvårdtid kan bidra till att förklara skillnad i kostnad per vårdtillfälle i viss DRG eller per DRG-poäng för viss klinik. Hög kostnad i förhållande till produktionen, dvs låg produktivitet kan bero på långa vårdtider. Även här gäller att skillnad i polikliniseringsgrad måste beaktas. Kostnad per vårddag Kostnad per vårddag i exempelvis en DRG får vi fram genom att dividera de totala kostnaderna med antalet vårddagar. Detta nyckeltal måste särskiljas från måttet vårddagskostnaden på en vårdavdelning. Differenser i kostnad per vårddag kan bidra till att förklara differenser i kostnad per DRG-poäng. Kostnad per vårddag påverkas av personaltäthet och utrustningsnivå. Även beläggningen har betydelse. Låg beläggning innebär att de fasta kostnaderna fördelas på ett färre antal vårddagar vilket leder till hög vårddagkostnad. Måttet påverkas även av vårdtiden eftersom de dyraste vårddagarna normalt inträffar i början av vårdtillfället. När vårdtiden minskar stiger därför kostnaden per vårddag. Innerfall och ytterfall Vårdtillfällena i en DRG delas upp i innerfall och ytterfall. Ett vårdtillfälle blir ett ytterfall om det kostar betydligt mer än genomsnittet för den DRG som vårdtillfället hör till. Ytterfallens antal och kostnader varierar normalt betydligt mer än motsvarande uppgifter för innerfallen. Därför behandlar vi ytterfallen separat i jämförelsen. Totalt för hela KPP-databasen är 5 procent av vårdtillfällena ytterfall. För varje DRG sätter man en ytterfallsgräns som ger detta resultat totalt för databasen. Andelen ytterfall i en DRG beror även på vilken spridning vårdtillfällena där har på olika 21

24 Underlag och metod kostnadsintervall. Andelen ytterfall är därför olika i olika DRG och olika sjukhus kan ha olika andel ytterfall i en viss DRG. Uppgiften om andelen ytterfall är en viktig kvalitetsindikator. Ytterfall kan bero på att patienten är ovanligt svårt sjuk eventuellt med flera sjukdomar på samma gång. Det kan också bero på att misstag i vårdprocessen har medfört komplikationer och förlängt vårdtiden. Genom att undersöka vad ytterfallen beror på och vidta åtgärder för att förebygga dem kan vårdens kvalitet förbättras. Översikt över analysmodellen Figur 1 ger en översiktlig beskrivning av analysmodellen. Beskrivningen går från den relativt grova beskrivningsnivån sjukhus ner till detaljerade uppgifter om åtgärder i samband med olika diagnoser. Analysen kan starta var som helst. Man kan exempelvis gå från en grov beskrivningsnivå till mer detaljerade för att hitta förklaringar till de skillnader man ser på sjukhusnivå. Om man i stället startar på en mer detaljerad beskrivningsnivå kan det vara för att undersöka vilken betydelse en skillnad eller förändring på den nivån har för jämförelsen på en grövre beskrivningsnivå. Figur 1. Översikt över analysmodell JÄMFÖRELSENIVÅER Sjukhus Klinik/MDCxx Klinik/MDCxx Klinik/MDCxxKlinik/MDC Klinik/MDC NYCKELTAL DRG-poäng per vårdtillfälle Kostnad per DRG-poäng Andel ytterfall Medelvårdtid Kostnad per vårddag DRGxx DRGxx DRGxx DRG Diagnos/ Diagnos/ Diagnosgrupp Diagnosgrupp Diagnos/ Diagnos/ Diagnosgrupp Diagnosgrupp Kostnad per vårdtillfälle Medelvårdtid Kostnad per vårddag Andel ytterfall Åtgärder/ Åtgärder/ åtgärdsgrupp åtgärdsgrupp Åtgärder/ Åtgärder/ åtgärdsgrupp åtgärdsgrupp 22

25 Hur tillförlitligt är underlaget? Det finns givetvis brister i underlaget. Det gäller exempelvis de data som registreras i anslutning till det enskilda vårdtillfället. Revisioner av diagnossättning vid olika sjukhus tyder på att felprocenten i vissa fall kan ligga relativt högt. Svårigheten ligger till en del i att symptom kan tolkas på olika sätt. Bristerna i registreringen av åtgärder är sannolikt mindre eftersom kirurgen bestämmer vilken åtgärd som ska utföras. Underlag och metod När det gäller kostnadskalkylerna har vissa brister upptäckts under resans gång och då kunnat rättas till. En del kvalitetsskillnader mellan kalkylerna finns dock kvar. Vi nämner dem i samband med analysen. Vi har utgått ifrån att de två sjukhusen i huvudsak tillämpar de principer för KPP som Sveriges Kommuner och Landsting har rekommenderat. Det innebär främst att totalkostnaden för sjukhusen innehållsmässigt är likställd. De kostnadsskillnader som vi ser på totalnivå bör med andra ord återspegla faktiska kostnadsskillnader och inte bero på kostnadsmassan är avgränsad på olika sätt. I KPP-beräkningen delas sjukhusets kostnad upp på öppen och sluten vård. Denna uppdelning bygger på uppdelningen i organisationen mellan vårdavdelning och mottagning. Den bygger också på en uppskattning på de enskilda klinikerna om hur läkarna fördelar sin tid mellan olika delar av verksamheten. En sådan uppskattning kan avvika mer eller mindre från en mer exakt beräknad tidfördelning. En felaktig uppskattning kan givetvis vara en del av förklaringen till en kostnadsdifferens. Eftersom det endast rör en del av läkarens tid är dock den möjliga effekten av en sådan felbedömning relativt liten. Jämförelsen på mer detaljerad beskrivningsnivå kan i högre grad påverkas av skillnader i kalkylmetoder och principer för kostnadsfördelning. I redovisningen tar vi upp de skillnader som vi har konstaterat och försöker bedöma deras betydelse för resultatet. De erfarenheter vi har gjort har bekräftat den gamla sanningen att det är när materialet används som brister kommer i dagen och kan åtgärdas och därmed förbättra informationens kvalitet. Vår bedömning är att underlaget redan i den här första jämförelsen är tillräckligt tillförlitligt för att ge användbara indikationer om vilka kostnadsskillnader som finns mellan de kliniker som jämförs och vad de beror på, främst i termer av vårdtid och kostnadsnivå. Utvecklingsmöjligheter Om den typ av jämförelser som vi redovisar här ska kunna bli ett bra stöd för sjukhus och kliniker i deras arbete med att utveckla verksamheten, bör de göras årligen och vidgas till att omfatta fler sjukhus. Därigenom blir det lättare att se utvecklingstendenser samt att följa upp resultatet av gjorda förbättringsinsatser och effekter av förändringar i verksamhetens förutsättningar. För att bredda och fördjupa analysen kan sjukhusen komplettera jämförelserna med exempelvis uppgifter ur de nationella kvalitetsregistren. 23

26 Underlag och metod Jämförelserna bör bidra till att man blir mer medveten om utvecklingsbehov i den egna verksamheten. Jämförelserna är ett stöd för detta första steg. Andra steget är att koppla resultatet av jämförelserna till det arbete för att göra vården mer patientfokuserad, säker och kunskapsbaserad som fortlöpande pågår inom sjukvården. Sådant förbättringsarbete, exempelvis med den s k genombrottsmetoden, leder till bättre resultatet för patienten och medför ofta även att kostnaderna blir lägre. Produktivitet och effektivitet ökar således. Syftet med jämförelserna är således att underlätta detta arbete både genom att identifiera de områden där förbättringsarbete kan komma att göra störst nytta och genom att följa upp bland annat det kostnadsmässiga resultatet av genomfört förbättringsarbete. För att underlätta att patientrelaterade uppgifter kommer till praktisk användning för jämförelser bör de vara lätt tillgängliga. KPP-databasen vid Sveriges Kommuner och Landsting bör kunna utvecklas till ett användbart verktyg för detta. I dag kan rapporteringen från KPP-databasen ske en gång per år eftersom uppgifterna inte ställs samman oftare än så. Men inget hindrar att preliminära uppgifter ställs samman med tätare intervaller om detta skulle visa sig önskvärt. Ungefär hälften av landstingen arbetar nu med att införa KPP-redovisning i sjukvården. Det innebär att KPP-databasen kommer att innehålla uppgifter från allt fler sjukhus de kommande åren. En stor del av dessa sjukhus kommer att kunna redovisa KPP-uppgifter både för sluten och öppen vård. Som nämnts ger NordDRG nu möjlighet till sekundär klassificering även av öppen vård. Sammantaget innebär detta att möjligheterna till jämförelse och analys inom svensk hälso- och sjukvård är på väg att väsentligt förbättras. Förbättringsmöjligheterna gäller jämförelser mellan sjukhus och mellan kliniker av den typ vi redovisar i det här projektet. Men de gäller också mer övergripande produktivitetsjämförelser mellan landsting och för riket totalt. Av värde är att analyserna av olika nivåer i allt större del baseras på samma underlag och använder samma mått. Det gör att skillnader mellan exempelvis landsting kan härledas till skillnader mellan sjukhus som i sin tur kan gå vidare ner på kliniknivå etc. Exempel som visar hur patient- respektive brukarrelaterad information kan tas fram för primärvård och kommunal äldreomsorg visar att även inom dessa områden ger den här typen av underlag bättre jämförelsemöjligheter. 24

27 Sluten vård vid USiL och NUS 2003 Översikt Slutsatser och kommentarer Vårdtyngd De två sjukhusen har ungefär samma genomsnittliga vårdtyngd totalt sett, men för delar av verksamheten finns skillnader. USiL har större vårdtyngd än NUS framför allt inom Nyfödd och vissa perinatala tillstånd (MDC 15), Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer (MDC 17) och Sjukdomar i nervsystemet (MDC 1). Neurokirurgi är en del av sistnämnda MDC. NUS har större vårdtyngd än USiL framför allt inom Sjukdomar i muskuloskeletala systemet (MDC 8) och bindväven samt Sjukdomar i njure och urinvägar (MDC 11). För de MDC som till stor del hör till kvinnosjukvårdens område, nämligen Sjukdomar i kvinnliga könsorgan, (MDC 13), och Graviditet, förlossning och barnsängstid, (MDC 14), är skillnaderna i vårdtyngd små. Kostnad per DRG-poäng NUS har lägre genomsnittlig kostnad per DRG-poäng än USiL. Det gäller framför allt i grupperna Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar (MDC 10), Sjukdomar i njure och urinvägar (MDC 11) och Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (MDC 8). För Sjukdomar i nervsystemet (MDC 1) har sjukhusen ungefär samma kostnad per DRG-poäng. För Sjukdomar i kvinnliga könsorgan (MDC 13) har USiL högre kostnad per DRG-poäng än NUS. För Graviditet, förlossning och barnsängstid (MDC 14) är förhållandet det motsatta. Övrigt Andelen ytterfall är något större vid USiL. USiL:s högre kostnader per DRG-poäng i sluten vård torde till en del bero på högre grad av poliklinisering. Nyckeltal I jämförelsen har vi inte tagit med Cirkulationsorganens sjukdomar (MDC 5) och inte heller Psykiska sjukdomar och beteendestörningar, MDC 19. Skälet är att NUS inte har fullständiga uppgifter inom dessa två områden. Den genomsnittliga vårdtyngden (antal DRG-poäng per vårdtillfälle) ligger ungefär på samma nivå för de två sjukhusen medan kostnaden per DRG-poäng är drygt 10 procent högre vid USiL (tabell 1 och diagram 1). Det högre kostnadsläget vid USiL beror till viss del på längre medelvårdtid men till större del på högre genomsnittlig kostnad per vårddag. 25

28 Sluten vård vid USiL och NUS 2003 Översikt Tabell 1. Nyckeltal för USiL och NUS. Sluten vård exklusive MDC 05 och MDC 19. Index för USiL: Index för NUS: USiL NUS NUS=100 USiL =100 Innerfall Antal DRG-poäng per vårdtillfälle 1,04 1,02 102% 98% Kostnad per DRG-poäng, kr % 88% Medelvårdtid, dagar 5,7 5,4 105% 96% Kostnad per vårddag, kr % 90% Samtliga fall Total kostnad sluten vård, tkr % 56% Andel av sjukhusets totala kostnad 68% 71% 96% 104% Vårdtillfällen, antal % 65% Andel ytterfall 6,0% 5,1% 118% 85% Patienternas ålder, genomsnitt % 102% Källa: KPP-databasen, Sveriges Kommuner och Landsting Index för USil: NUS = Diagram 1. Antal DRG-poäng per vårdtillfälle och kostnad per DRG-poäng för sjukhuset totalt. Innerfall. Index för USiL: NUS=100 Källa: KPP-databasen, Sveriges Kommuner och Landsting Antal DRG-poäng per vårdtillfälle Kostnad per DRG-poäng Den slutna vårdens kostnadsandel är något mindre vid USiL än vid NUS. Det tyder på att USiL polikliniserat en större del av verksamheten än NUS. Detta är väntat. Rimligtvis kan USiL driva en större andel av sin vård än NUS i öppna former eftersom USiL har kortare avstånd inom sitt upptagningsområde. Med poliklinisering ökar den genomsnittliga kostnaden för de patienter som vårdas i sluten vård eftersom det i första hand de minst kostnadskvävande fallen som överförs till öppen vård. Vi kan konstatera att den slutna vården vid USiL är knappt dubbelt så stor som den vid NUS räknat i kostnader. Räknat i antal vårdtillfällen är skillnaden något mindre. Kan USiL ha stordriftsfördelar exempelvis beträffande jourkostnader? Uppgifter om jourkostnader inom neurokirurgi respektive kvinnosjukvård tyder på att det kan vara så, men att effekten endast är 1 2% på total kostnad. USiL har en något större andel ytterfall. Detta bör analyseras ytterligare i fortsatta jämförelser. Inom vilka områden finns de och hur påverkas andelen ytterfall av polikliniseringsgraden? 26

29 Vårdtyngd per huvuddiagnosgrupp (MDC) Diagram 2 visar för olika huvuddiagnosgrupper (Major Diagnostic Categories, MDC) dels andel vårdtillfällen och dels vårdtyngden (antal DRG-poäng per vårdtillfälle). Nummer och namn för samtliga MDC framgår av tabell 2. Grupperna är ordnade efter storleken på differensen i antal DRG-poäng per vårdtillfälle. Sluten vård vid USiL och NUS 2003 Översikt Det framgår bl a att skillnaden i vårdtyngd är störst för gruppen Nyfödda och vissa perinatala tillstånd, MDC 15, som också är den grupp som svarar för den genomsnittligt tyngsta vården. Det är naturligt att USiL har en större vårdtyngd inom detta område eftersom man där bland annat driver rikssjukvård inom barnhjärtkirurgi. Inom vissa MDC har NUS större vårdtyngd än USiL. Det gäller främst Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven, MDC 8, samt övriga MDC sammantaget. Diagram 2. Andel vårdtillfällen och antal DRG-poäng per vårdtillfälle (vårdtyngd) för de mest frekventa huvudiagnosgrupperna. Grupperna är ordnade efter storleken på differens i vårdtyngd. Innerfall. Andel vårdtillfällen, procent Antal DRG-poäng per vårdtillfälle 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Andel vårdtillfällen, USil Andel vårdtillfällen, NUS Antal DRG-poäng per vårdtillfälle, USiL Antal DRG-poäng per vårdtillfälle, NUS Samtliga ,0 Övr. MDC Källa: KPP-databasen, Sveriges Kommuner och Landsting En stor del av den neurokirurgiska klinikens verksamhet hör till gruppen Sjukdomar i nervsystemet, MDC 1. Vi ser att inom detta område har NUS en större andel av sina vårdtillfällen och samtidigt en mindre vårdtyngd. De flesta vårdtillfällen i MDC 1 innefattar dock inte kirurgisk behandling utan enbart medicinsk. De behandlas då vid neurologisk klinik. Vi kan således utifrån differenserna för MDC 1 inte dra några slutsatser för den neurokirurgiska kliniken. Kvinnoklinikernas verksamhet hör till största delen till grupperna Sjukdomar i kvinnliga könsorgan, MDC 13, och Graviditet, förlossning och barnsängstid, MDC 14. För dessa grupper är skillnaderna i vårdtyngd mellan de två sjukhusen små. Dessutom har NUS en mindre andel vårdtillfällen i dessa grupper än USiL. Detta tyder på att skillnaden i poliklinisering inte är så stor mellan de två kvinnoklinikerna. 27

30 Sluten vård vid USiL och NUS 2003 Översikt Tabell 2. Major Diagnostic Categories (MDC) i NordDRG 2004 MDC nr Namn 0 Ej meningsfull gruppering 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens sjukdomar 7 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 8 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 9 Sjukdomar i hud och underhud 10 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar 11 Sjukdomar i njure och urinvägar 12 Sjukdomar i manliga könsorgan 13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 14 Graviditet, förlossning och barnsängstid 15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 16 Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 18 Infektions- och parasitsjukdomar 19 Psykiska sjukdomar och beteendestörningar 20 Alkokohol- och drogberoende samt drogframkallade organiska psykiska störningar 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 22 Brännskador 23 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 25 HIV-infektion och HIV-relaterade sjukdomar 30 Bröstkörtelsjukdomar 99 Post-MDC Källa: Vägledning till NordDRG-se, Socialstyrelsen Kostnad per DRG-poäng per huvuddiagnosgrupp (MDC) Diagram 3 är konstruerat på samma sätt som föregående diagram. Det visar andel vårdtillfällen och kostnaden per DRG-poäng för de större MDC:na. Ordningsföljden i diagrammet är bestämt av storleken på kostnadsdifferensen. Störst kostnadsskillnad finns för Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar, MDC 10, där USiL har betydligt högre kostnad per DRG-poäng än NUS. Längst till höger i diagrammet finns Graviditet, förlossning och barnsängstid, MDC 14. Där har NUS högre kostnader än USiL. För Sjukdomar i nervsystemet, MDC 1, har vi redan konstaterat att NUS har en större andel vårdtillfällen och en lägre vårdtyngd. Det talar för att NUS tar in en större andel patienter i sluten vård än vad USiL gör, vilket bör innebära att NUS har en större andel mindre kostnadskrävande fall. Kostnaden per DRG-poäng borde som konsekvens härav vara lägre vid NUS än vid USiL. Det är den också men kostnadsskillnaden är liten. Det kan vara ett tecken på att produktiviteten vid NUS i MDC 1 i själva verket är lägre än vid USiL och inte högre som diagrammet visar. För kvinnoklinikernas huvudområden Sjukdomar i kvinnliga könsorgan, MDC 13, och Graviditet, förlossning och barnsängstid, MDC 14, har vi preliminärt dragit slutsatsen att skillnaden i polikliniseringsgrad inte är så stor mellan klinikerna. I diagram 3 ser vi att NUS har lägre kostnad än USiL per DRG-poäng i DRG 13 medan det är tvärtom 28

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens

Läs mer

Om NordDRG 2012 SWE CC

Om NordDRG 2012 SWE CC Om NordDRG 2012 SWE CC År 2012 introduceras i Sverige en ny version av NordDRG benämnd NordDRG-CC. Den skiljer sig från ordinarie NordDRG-version avseende möjligheten att beskriva patienternas komplikationer

Läs mer

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice sprognos Landstingsservice 2 (3) Preliminärt bokslut Nämnd/förvaltning: Landstingsservice Rapportdatum till Landstingets kansli 2012-01-18 Prognosen baseras på utfall t.o.m. december månad Ekonomi Resultaträkning

Läs mer

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Psykiatriska patienter i NordDRG Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Grundprinciperna i DRG Analysmetod för casemix Medicinsk och ekonomisk spektrum av behandlade

Läs mer

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens

Läs mer

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

Analys av kostnader för cancervård

Analys av kostnader för cancervård Redovisande dokument [rapport] Sida 1 (33) Analys av kostnader för cancervård 213-215 [Region Norrbotten] [1.] Sida 2 (33) Innehåll Analys av kostnader för cancervård 213-215... 1 Inledning... 4 Metod

Läs mer

Bilaga 1 - Förbättrad beskrivning av den specialiserade öppna

Bilaga 1 - Förbättrad beskrivning av den specialiserade öppna Bilaga 1 - Förbättrad beskrivning av den specialiserade öppna vården inom NordDRG 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 NordDRG... 6 Syfte... 7 Mål... 7 Metod... 8 Resultat... 9 3 Sammanfattning

Läs mer

Potentialen för mer och bättre vård på svenska sjukhus. Anders Morin, Helene Norberg, Carl Oreland Oktober 2009

Potentialen för mer och bättre vård på svenska sjukhus. Anders Morin, Helene Norberg, Carl Oreland Oktober 2009 Potentialen för mer och bättre vård på svenska sjukhus Anders Morin, Helene Norberg, Carl Oreland Oktober 2009 Innehållsförteckning Rapportens innehåll och slutsatser i kortform... 2 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017

Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017 Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017 Rikssektionen för Diagnoskodning Stockholm Primärkodningens betydelse för KPP Den är obefintlig 2 MEN TILLSAMMANS Primärkodning +

Läs mer

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset 1Cost outlier WHY? Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Peter Bolin Stockholms läns landsting Mats

Läs mer

Beskrivning av KPPdatabasen

Beskrivning av KPPdatabasen Beskrivning av KPPdatabasen 2014 Beskrivning av KPP-databasen 2014 1 Beskrivning av KPP-databasen 2014 2 Förord Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 1 Inledning Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2011 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER 1 Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker

Läs mer

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...

Läs mer

Sekundär patientklassificering NordDRG

Sekundär patientklassificering NordDRG Sekundär patientklassificering NordDRG RDK den 14 mars 2014 Mats Fernström Medicinskt sakkunnig, DRG-sakkunnig Enheten Öppna Jämförelser 1 (ÖJ 1) Socialstyrelsen Agenda Grundläggande om DRG Uppdateringsprocessen

Läs mer

DRG-statistik 2012. En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik 2012. En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige DRG-statistik 2012 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv Patientregistret för 2010 ur ett DRG-perspektiv Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr ndningsområdenden Mona Heurgren Enhetschef Ralph Dahlgren Utredare Enheten Öppna Jämförelser (ÖJ) Socialstyrelsen Program Introduktion till NordDRG Val

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Defekt färgseende...10

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Defekt färgseende...10 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2003...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2002...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Hector Reyes Michael Högberg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-07 Diarienummer:

Hector Reyes Michael Högberg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-07 Diarienummer: Ett mer stabilt och förutsägbart DRG system genom att separera trimning av casemix vid Universitetssjukhuset från de 5 övriga akutsjukhusen i SLL Hector Reyes Michael Högberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Skador i vården 2013 första halvåret 2017 MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING NATIONELL NIVÅ 1 Förord Denna redovisning av skador och vårdskador (undvikbara skador) på nationell nivå bygger på granskning av 70 5 vårdtillfällen på akutsjukhus under

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Statistik. t o m augusti , Malin Sucksdorff

Statistik. t o m augusti , Malin Sucksdorff Statistik t o m augusti 2017 2017-09-25, Malin Sucksdorff Trend t o m augusti 2015-2017 2 Tom augusti Vårdtillfälle DRG-vikt sv DRG Medelvikt sv DRG-vikt ov Sjukv behandling Indirekt Kontakt Östergötland

Läs mer

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Bengt Kron Bakgrund och uppdrag Regionstyrelsen beslöt den 6 februari 2007 att ett nytt ersättningssystem

Läs mer

Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.

Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups. Inledning Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups. Du kommer att få en introduktion till vad ACG är och information om hur den används för att beskriva hälsotillstånd och beräkna framtida

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Förord I denna rapport jämförs de svenska sjukhusens kostnader och verksamhet

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Landstingets ekonomiska förutsättningar Nettokostnad hälso- o sjukvård Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad 2013 Kostnad och resultat i hälso- och sjukvård Nettokostnad 2014 NLL per område Kostnad

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

Delårsrapport 07 år 2009

Delårsrapport 07 år 2009 1 (1) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen -08-21 LiÖ -28 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport år Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning

Läs mer

DRG och dess användningsområden

DRG och dess användningsområden DRG och dess användningsområden Användningsområden i Södra Sjukvårdsregionen Bo Attner Chefsekonom Södra Regionvårdsnämnden Ordförande i DRG-Rådet i södra sjukvårdsregionen (1993- Repr för S:a sjukvårdsregionen

Läs mer

Granskning av ytterfall vid NUS 2014 på uppdrag av Norrlandstingens Regionförbund

Granskning av ytterfall vid NUS 2014 på uppdrag av Norrlandstingens Regionförbund Granskning av ytterfall vid NUS 2014 på uppdrag av Norrlandstingens Regionförbund Anders Nelvig, Håkan Blom,, Göran Edbom 2(8) Innehållsförteckning 1 Uppdrag 3 2 Bakgrund 3 3 Genomförande 4 4 Metod för

Läs mer

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Patienter i sluten vård 2006

Patienter i sluten vård 2006 Patienter i sluten vård 2006 Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström 08-452 77 25 Rapporten finns endast att hämta som pdf-fil på www.skl.se

Läs mer

Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård

Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård 2011-10-11 1(6) Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård Del 3 Jämförelse mellan KPP-kostnader och ACG-ersättningen Projektet om hur ACG kan användas inom primärvård lämnade en

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Öppna jämförelser i överblick 2014

Öppna jämförelser i överblick 2014 ÖPPNA JÄMFÖRELSER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Öppna jämförelser i överblick 2014 INDEXBERÄKNINGAR AV ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Öppna jämförelser i överblick 2014 1 Inledning och bakgrund Öppna

Läs mer

Slutrapport. Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Slutrapport. Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen blir kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms läns landsting Januari 2008 Kvalitetsgranskning av Kostnadsytterfall 2005 Karolinska Universitetssjukhuset Slutrapport Granskning av medicinsk handläggning och av orsaker till att vårdtillfällen

Läs mer

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.

KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl. KPP (Kostnad Per Patient) som ledningsinformation Skövde februari 2005 Mona Heurgren Ekonom Sveriges Kommuner och Landsting/CPK Mona.heurgren@skl.se 1 Agenda Vad vill vi följa upp i hälso- och sjukvården?

Läs mer

DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige DRG-statistik 2013 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen...

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen... INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2006...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige DRG-statistik 2015 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2005...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige DRG-statistik 2016 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Mats Fernström 2010-03-19. Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen

Mats Fernström 2010-03-19. Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen Mats Fernström 2010-03-19 Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen För att spara pengar har vi sparkat all anestesipersonal och köpt

Läs mer

Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005

Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005 Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005 April 2007 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Uppdrag Genomföra granskning av diagnos- och åtgärdsklassificering

Läs mer

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Vad önskas DR G Vad används DRG till? Verksamhetsbeskrivning Enkelt & överskådligt Kan förstås av både läkare, administratörer och politiker Bokslut Målbeskrivning Jämföra egen verksamhet över tid Vad

Läs mer

RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro. Leif Sundberg

RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro. Leif Sundberg Basal grundkurs i DRG och KPP RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro Stig Hagström Leif Sundberg Vem är Leif Sundberg? Ekonom, Handelshögskolan, GU Controller, Affärsutveckling, Ledningsstaben

Läs mer

Större logikändringar i NordDRG version 2011

Större logikändringar i NordDRG version 2011 Större logikändringar i NordDRG version 2011 Nordiska expertnätverket för NordDRG sammanträdde i Oslo den 11-12 mars 2010 varvid man diskuterade inkomna förslag till uppdateringar av 2011 års nordiska

Läs mer

Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av

Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av vikter till NordDRG NÄTVERKET FÖR PATIENTKLASSIFICERING (NPK) Huvuddelen av NPK är förlagt till Socialstyrelsen (SoS), men bygger på en

Läs mer

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hector Reyes HSF-Vårdinformatik 2014-05-13 Skillnader i andel komplicerade DRG från början Upphovet till olikheterna

Läs mer

Urban Jürgensen. Verksamhetschef Kvinnokliniken Höglandssjukhuset Eksjö

Urban Jürgensen. Verksamhetschef Kvinnokliniken Höglandssjukhuset Eksjö Urban Jürgensen Verksamhetschef Kvinnokliniken Höglandssjukhuset Eksjö Budskap. Benchmarking From bottom to top är ett bra utvecklingsinstrument Man får aldrig sluta jaga den 100% korrekta diagnossättningen.

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2004...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta

Läs mer

DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige DRG-statistik 2014 En beskrivning av vårdkonsumtion i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri

Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri,,,,,,,,, 2003-06-16 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Sven-inge Carlson E-post: sven-inge.carlson@lk.dll.se Kontaktperson Dag

Läs mer

Praktiske forbedringer basert på DRG-analyse. hva har vi gjort?

Praktiske forbedringer basert på DRG-analyse. hva har vi gjort? Praktiske forbedringer basert på DRG-analyse hva har vi gjort? Urban Jürgensen 40-talist Dansk (fast icke rökare) Specialist i Gynekologi och obstetrik 1980 Klinikchef K.K. Eksjö sedan 1994 Obstetrik och

Läs mer

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-404-5

Läs mer

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 2010-03-18 1 (6) En pilotskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen avser

Läs mer

Gör sjukhusen framsteg?

Gör sjukhusen framsteg? Gör sjukhusen framsteg? skillnader i resurser och kvalitet KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 Gör sjukhusen framsteg? 1 KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 2 Förord Den här rapporten ger inte svaren på

Läs mer

Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting 1 (9) Ledning och styrning Strategisk enhet Handläggare Henrik Gaunitz Telefon 08-123 132 92 E-post henrik.gaunitz@sll.se Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i

Läs mer

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot?

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot? Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot? Agenda Inledning Hur vill vi styra utvecklingen? Historiska utvecklingen Var står vi idag? Lärdomar och framåtblick Avslutning Måluppfyllelse

Läs mer

Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv Socialstyrelsen klassificerar från och Dokumentty med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller

Läs mer

Skador bland barn i Sverige 2014

Skador bland barn i Sverige 2014 Skador bland barn i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

Fördjupad analys och handlingsplan

Fördjupad analys och handlingsplan Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Indikatorer och underlag för bedömningar. Bilaga 2. Vårdkonsumtion och kostnader

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Indikatorer och underlag för bedömningar. Bilaga 2. Vårdkonsumtion och kostnader Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Indikatorer och underlag för bedömningar Bilaga 2. Vårdkonsumtion och kostnader Innehåll Inledning... 5 Direkta hälso- och sjukvårdskostnader...

Läs mer

Samhällets kostnader för sjukdomar år 2017

Samhällets kostnader för sjukdomar år 2017 Samhällets kostnader för sjukdomar år 2017 Frida Hjalte Katarina Gralén Ulf Persson IHE RAPPORT 2019:6 Frida Hjalte Katarina Gralén Ulf Persson IHE Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi Citera rapporten

Läs mer

DRG-statistik En beskrivning av vårdproduktion och vårdkonsumtion i Sverige

DRG-statistik En beskrivning av vårdproduktion och vårdkonsumtion i Sverige DRG-statistik 2017 En beskrivning av vårdproduktion och vårdkonsumtion i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Analys av region- och rikssjukvårdens kostnader 2017

Analys av region- och rikssjukvårdens kostnader 2017 Analys av region- och rikssjukvårdens kostnader 217 Förbundsdirektionen 218--1/16 G:\NRF\Statistik\Årsstatistik\21\Årsuppföljning217.ppt Definitioner DRG Innerfall Ytterfall DiagnosRelaterade Grupper vanlig

Läs mer

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008 inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Ersättningssystem för barnmedicinska mottagningar i närsjukvården

Ersättningssystem för barnmedicinska mottagningar i närsjukvården 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Handläggare: Rune Ekman Landstingsstyrelsens allmänna utskott Ersättningssystem för barnmedicinska mottagningar i närsjukvården Ärendet I detta ärende framläggs förslag

Läs mer

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Hej Alla! Vi som pratar nu heter Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med

Läs mer

Slutrapport. Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid Aleris Specialistvård Handen och Aleris Specialistvård Järva.

Slutrapport. Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid Aleris Specialistvård Handen och Aleris Specialistvård Järva. Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid Aleris Specialistvård Handen och Aleris Specialistvård Järva Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0.

Läs mer

Patientregistret för 2004 ur ett DRG-perspektiv

Patientregistret för 2004 ur ett DRG-perspektiv Patientregistret för 2004 ur ett DRG-perspektiv Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Avtal om regionvård samt förslag till reviderad ersättningsmodell

Avtal om regionvård samt förslag till reviderad ersättningsmodell Avtal om regionvård samt förslag till reviderad ersättningsmodell 2018-2020 Förbundsdirektionen 2017-12-07/08 G:\NRF\Avtal hälso- och sjukvård\nus\2018\presentation Avtal om regionvård 2018 FD.pptx Process

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Psykiatrisk klinik NUS

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Psykiatrisk klinik NUS Översikt av VRI-mätning 14 oktober 21, Psykiatrisk klinik NUS Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: /71(%). De fyra föregående mätningarna: 2/264(.8%). Andel kvinnor med vårdrelaterad

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP. Kostnad Per Patient. Kunskapsbaserad ledning av vården

GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP. Kostnad Per Patient. Kunskapsbaserad ledning av vården GRUNDLÄGGANDE INFORMATION KPP Kostnad Per Patient Kunskapsbaserad ledning av vården Leif Lundstedt Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting Växjö 13 maj 2013 AGENDA - Vad är KPP och varför? -

Läs mer

Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningr inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 3

Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningr inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 3 Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningr inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 3 Sammanställning av indikatorerna per kvartal för Västra Götaland, vårdsamverkansområden, hälso-

Läs mer

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0 Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2015 Dagens program Logikförändring i Nord-DRG 2015 Fika PAR Socialstyrelsens patientregister

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2010

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2010 1 Inledning Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2010 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER 1 Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker

Läs mer

Slutrapport. December 2010. Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport. December 2010. Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Revision av vårdtillfällen i slutenvård vid kvinnoklinikerna på Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus 2010 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning:

Läs mer

Förslag till reviderat ersättningssystem för geriatrisk vård

Förslag till reviderat ersättningssystem för geriatrisk vård Landstingsstyrelsens förvaltning Utveckling & styrning 1 (6) Handläggare: Rune Ekman, Eva Jensen Landstingsstyrelsens allmänna utskott Förslag till reviderat ersättningssystem för geriatrisk vård Ärendet

Läs mer

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Introduktion Att välja mål och mått Infektionsverktyget ger möjligheter att i realtid följa på vilka indikationer antibiotika används och vilka vårdrelaterade

Läs mer

INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3

INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3 INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Skador bland äldre i Sverige 2014

Skador bland äldre i Sverige 2014 Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2015-12-16 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Norrlands universitetssjukhus

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Norrlands universitetssjukhus Översikt av VRI-mätning 14 oktober 21, Norrlands universitetssjukhus Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: 49/(9.8%). De fyra föregående mätningarna: 236/24(11.%). Andel kvinnor

Läs mer

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-

Läs mer