KPP Psykiatri 2016 MYCKET MER ÄN KOSTNAD PER PATIENT. KPP Psykiatri

Transkript

1 KPP Psykiatri 216 MYCKET MER ÄN KOSTNAD PER PATIENT KPP Psykiatri 216 1

2 KPP Psykiatri 216 2

3 Förord Sedan 1999 pågår ett successivt införande av patientrelaterad kostnadsredovisning (KPP) i landstingens hälso- och sjukvård. Syftet är att få ett bättre underlag för uppföljning, styrning och effektivisering av vården. Sveriges Kommuner och Landsting stödjer aktivt landstingen i detta arbete. I dagsläget bidrar 2 landsting och regioner med data till den nationella KPP-databasen för den specialiserade somatiska vården. KPP-data för psykiatri har samlats in sedan 24 och omfattar idag 15 landsting/ regioner. Årliga rapporter kring den psykiatriska vården har publicerats sedan 212 vilka då bygger på det KPP-data som inkommit till SKL. Rapporterna ger exempel på analyser som kan vara till nytta vid verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning inom psykiatrin. Vår förhoppning är att årets rapport ytterligare ska öka intresset för patientrelaterad kostnadsredovisning inom psykiatrin och stimulera till fortsatt införande och användning i landsting och regioner. Denna rapport har författats av Jenny Sandgren och Leif Lundstedt handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting i samråd med konsulten Bengt André. Stockholm, Peter Fitger Avdelningen för ekonomi och styrning Statistiksektionen KPP Psykiatri 216 3

4 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte och mål... 9 Vad är KPP?... 9 Metod och användning Metod Urval och avgränsningar Begrepp/termer, grupperingar och beräkningsmetoder Resultat Inledning Övergripande resultat samtliga verksamhetsområden vuxenpsykiatri, barn & ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri Kostnader inom de olika verksamhetsområdena Andel av olika yrkesgrupper i öppenvård per verksamhetsområde Andel patienter uppdelade efter kön per verksamhetsområde Andel patienter uppdelade i åldersgrupper per verksamhetsområde Andel patienter uppdelade diagnosgrupper per verksamhetsområde Kvalitet - kostnader och diagnos- & åtgärdsregistrering Andel privat öppenvård per landsting I vilka verksamhetsområden vårdas patienterna? Resultat vuxenpsykiatri Inledning Övergripande resultat på för vuxenpsykiatrin Fördelning av patienterna mellan sluten och öppen vård Diagnosgruppering av patienter inom vuxenpsykiatrin Slutenvård Öppenvård Åldersfördelning Könsfördelning Yrkeskategorier i öppenvård Resultat barn- och ungdomspsykiatri Inledning Övergripande resultat för barn- och ungdomspsykiatrin Fördelning av patienter mellan sluten och öppenvård KPP Psykiatri 216 4

5 4.4 Diagnosgruppering av patienterna inom BUP Slutenvård Öppenvård Åldersfördelning Könsfördelning Yrkeskategorier i öppenvård Resultat rättspsykiatri Inledning Övergripande resultat för rättspsykiatrin Fördelning av sluten öppen vård Andel patienter per diagnosgrupp Slutenvård Öppenvård Åldersfördelning Könsfördelning Yrkeskategorier i öppenvård Care Need Index och konsumtion av vuxen-psykiatrisk vård Inledning CNI per landsting Korrelationskoefficienter per landsting CNI per kommun och landsting/region Samtliga kommuner Norrbotten Västerbotten Västernorrland Gävleborg Värmland Uppsala Västmanland Sörmland Östergötland Västra Götaland Kalmar Halland Kronoberg Blekinge Skåne KPP Psykiatri 216 5

6 Bilaga Sammandrag av uppgifter kring den psykiatriska vården 216, vuxen, barn & ungdoms och rättspsykiatri Bilaga Diagnosgruppering i KPP Psykiatri KPP Psykiatri 216 6

7 Sammanfattning SKL driver ett arbete med att stödja och följa upp införandet av patientrelaterad kostnadsredovisning i sjukvården. Systemet benämns Kostnad per patient - KPP och innebär att kostnaden beräknas för varje individuell vårdkontakt. KPP utgör ett bra verktyg för att beskriva kostnader per patient. Kostnader kan relateras till medicinska och andra vårdadministrativa variabler. Kvaliteten i kostnadsredovisningarna kan ses som relativt god, men ett fortsatt arbete med metodiken är nödvändig. Genom att kostnaderna kan relateras till andra variabler finns stora möjligheter till att göra fördjupade analyser. KPP metoden utvecklas och förfinas kontinuerligt. Detta arbete sker inom ramen för SKL:s ordinarie verksamhet i samverkan med landstingen och Socialstyrelsen. Psykiatridata har samlats in till den nationella KPP-databasen sedan 24. Den här rapporten använder sig av information från åren 216. Femton landsting/ regioner medverkar i rapporten. Det är Norrbotten, Västernorrland, Gävleborg, Värmland, Uppsala, Västmanland, Östergötland, Sörmland, Kalmar, Blekingen, Kronoberg, Halland, Skåne, Västra Götaland, samt Västerbotten. I rapporten finns särredovisningar för de olika verksamheterna, vuxen-, barn- och ungdomspsykiatri (BUP) samt rättspsykiatri. Patienterna har delats in i diagnosgrupper, där en individ endast kan tillhöra en diagnosgrupp (se bilaga 2). Fördelning mellan olika diagnosgrupper skiljer sig åt mellan landstingen. De vanligaste förekommande diagnosgrupperna är ångestsyndrom, bipolära och övriga förstämningssyndrom samt neuropsykiatriska diagnoser. Mellan landstingen finns kvalitetsskillnader i registreringen av diagnoser, åtgärder och distanskontakter. Största bortfallet av diagnoser förekommer för patienter med få vårdkontakter i enbart öppenvård. Allmänt finns en hel del skillnader i kostnader, produktion och konsumtion mellan landsting/regioner. Dessa skillnader kan inte enbart förklaras av utbud och organisation utan hänsyn måste även tas till demografi och socioekonomiska förhållanden. Inom psykiatrin finns många studier som visar på en högre efterfrågan, det vill säga högre prevalens i storstadsregioner. Detta gäller främst inom områden med en sämre socioekonomisk situation. Därför kan inte några direkta slutsatser dras utifrån de jämförelser som görs. En annan orsak till skillnader kan vara glesbygdsområden med stora avstånd mellan patienterna och den öppna psykiatriska vården. I årets rapport finns, förutom ordinarie redovisningar av vårdproduktionen och dess kostnader, även ett stycke kring hur CNI-index per kommun samvarierar med konsumtionen av och kostnader för den allmänna psykiatriska vården för vuxna. KPP Psykiatri 216 7

8 Det totala invånarantalet som berörs i rapporten är 6,6 miljoner invånare (15 landsting/regioner), vilket motsvarar ungefär 66 procent av Sveriges befolkning. Den totala kostnaden uppgår till 13,7 mdkr där vuxenpsykiatrin andel är 72%, BUP 15% och rättspsykiatrin 13%. Vuxenpsykiatri Kostnaden per patient inom vuxenpsykiatrin uppgår i genomsnitt till kr och varierar det från kr till kr. Uppgifterna bygger på data från 15 landsting ( patienter). 85% av patienter vårdades enbart inom den öppna vården. Endast 2% av patienterna vårdades inom slutenvården utan att även ha haft någon öppenvårdskontakt under 216. Att vissa patienter enbart förekommer i slutenvård kan förklaras av att det förekommer privat psykiatrisk öppenvård som inte finns med i den nationella KPP-databasen. Hur resurserna inom vuxenpsykiatrin fördelas mellan öppen- och slutenvård varierar mellan landstingen (37-55%). De flesta besöken sker hos sjuksköterskor (39%). Här varierar andelen mellan 26 och 46%. 2% av alla besök inom vuxen-psykiatrin är hos läkare. Patienternas medelålder är 41,6 år och 53% är kvinnor. Barn och ungdomspsykiatri 14 landsting/regioner redovisar uppgifter kring sin barn- & ungdomspsykiatri ( patienter). Kostnaden per patient uppgår i genomsnitt till kr och varierar mellan kr till kr. 93% av patienterna har endast öppenvårdskontakter. Psykologer är den vanligaste yrkeskategorin som patienterna träffar. De mest förekommande diagnoserna finns i gruppen Neuropsykiatri där 31% av patienterna återfinns. Patienternas medelålder är 13 år och 57% är av manligt kön. Rättspsykiatri 12 landsting/regioner redovisar uppgifter kring sin rättspsykiatri (2 13 patienter). Kostnaden per patient uppgår i genomsnitt till kr och varierar mellan kr till kr. En tredjedel av patienterna har endast öppenvårdskontakter och 49% av patienterna har endast slutenvård. Schizofreni och Övriga psykotiska syndrom tillhör de mest frekventa diagnosgrupperna. Patienternas medelålder är 39 år och 86% är män. KPP Psykiatri 216 8

9 Inledning Bakgrund Syfte och mål Ansatsen i den här rapporten är att beskriva den psykiatriska vården för de femton landsting som lämnat KPP-data till SKL för 216, både på en övergripande nivå men även som jämförelser mellan olika landsting. Rapporten ska försöka belysa frågeställningar kring: Vad kostade vården 216? Var vårdades patienten (öppen- & slutenvård)? Vilken vård fick olika patientgrupper? Finns det samband mellan konsumtion av psykiatrisk vård och CNI (Care Need Index)? Målsättningen är att kunna beskriva ovanstående frågeställningar så att det stödjer verksamhetsledningens behov av uppföljning för att kunna styra, leda och förbättra verksamheten. Målsättningen är också att det ska stimulera till fördjupade analyser på lokal nivå. Inom psykiatrin är det viktigt att kunna beskriva verksamheten med utgångspunkt från individdata, vilket är förutsättningen för att få en bild över de olika behandlingsprocesserna som pågår. Vad är KPP? Kostnad per patient eller patientrelaterad kostnadsredovisning är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje enskild vårdkontakt. SKL har i samråd med landsting/regioner och Socialstyrelsen tagit fram nationella anvisningar för vilket kostnadsunderlag som ska vara utgångspunkt samt vilka beräknings-, matchnings- och redovisningsprinciper som gäller (se Nationella KPP-principer, ver. 3 på SKL:s webbplats). SKL stödjer införandet av KPP med informationsinsatser och expertiskunskap. I dagsläget arbetar samtliga regioner och landsting utom Gotland med att införa KPP-system inom hälsooch sjukvårdsområdet. KPP-metoden innebär att kostnaderna bryts ner så att de kan knytas till varje vård-kontakt och patient. Vissa kostnader, som kostnader för forskning, utbildning, politiker, ambulansverksamhet, receptförskrivna läkemedel och köpt vård ingår inte i beräkningarna. All information är individbaserad, det vill säga patienten är kostnadsbärare vilket gör att uppföljningen är processorienterad och organisationsoberoende. Modellen utgår från att vårdkontaktens kostnader kalkyleras på lägsta nivå (klin/mott). Kostnaden aggregeras sedan uppåt, bottomup-metod, för att bilda sjukhusets bruttokostnad. Befintlig information i journal- och patientadministrativa system används varför mycket lite kompletterande registrering krävs. KPP Psykiatri 216 9

10 Förutom information kring kostnader finns i KPP även information om patientens kön, ålder och hemort, var patienten vårdats samt vilka diagnoser som föranlett vård-kontakten och vilka insatser/ åtgärder som utförts. Informationen i KPP möjliggör därmed studier av vården utifrån ett patientperspektiv vilket öppnar för jämförelser av resursfördelningen mellan sluten- & öppenvård, olika patientgrupper, kön, geografiska områden m.m. KPP Psykiatri 216 1

11 KAPITEL 1 Metod och användning 1.1 Metod Vi använder systematiskt KPP-databasen för att försöka komma till ökad klarhet om varför det finns skillnader samt om man kan uttala sig om kvalitet i vården. Löpande priser har använt vid alla jämförelser, dvs. inga försök har gjorts för att justera för prisökningar med konsument- eller landstingsprisindex. Rapporten ger exempel på hur man kan söka svar på följande frågor: Vad kostar respektive patient och olika vårdkontakter? Hur fördelar sig vårdtillfällen, vårddagar och besök för olika sjukdomsgrupper och totalt? Hur är fördelningen ut mellan män och kvinnor? Finns det något samband mellan CNI och konsumtion av psykiatrisk vård? 1.2 Urval och avgränsningar Femton landsting/regioner medverkar i rapportens kapitel 2 Resultat totalt 216. Det är Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Värmland, Uppsala, Västmanland, Östergötland, Kalmar, Halland, Västra Götaland och Sörmland. I kapitlen som är indelade i rättspsykiatri respektive barn- och ungdomspsykiatri ingår inte alla landsting. I redovisningen kring vuxenpsykiatri (kapitel 3) ingår endast patienter över 17 år finns med i jämförelserna när det gäller vuxenpsykiatrin (som fyller 18 under 216). Här ingår alla medicinska verksamhetsområden utom 931 BUP och 943 Rättspsykiatri (förutom vårdtyp=3 1 ). I redovisningen kring barn- och ungdomspsykiatri (kapitel 4) ingår patienter som fyller 18 år 216 och yngre. All slutenvård och öppenvård inom medicinska verksamhetsområdet 931 BUP, samt all slutenvård inom vuxenpsykiatri för de patienter inom åldersspannet som vårdats inom BUP. I redovisningen kring rättspsykiatrin (kapitel 5) ingår samtliga vårdkontakter inom medicinska verksamhetsområdet 943 Rättspsykiatri samt vårdkontakter inom vuxenpsykiatrin med vårdtyp=3 2. Inget urval baseras här på ålder. Västerbotten, Sörmland och Blekinge har inte lämnat uppgifter för rättspsykiatrisk vård. 1 Vårdtyp: För KPP psykiatri anges en kod för vilken typ av psykiatri vården avser. 1=Psykiatri (allmän vuxna & barn), 2=Beroendevård, 3=Rättspsykiatri. 2 Vårdtyp: För KPP psykiatri anges en kod för vilken typ av psykiatri vården avser. 1=Psykiatri (allmän vuxna & barn), 2=Beroendevård, 3=Rättspsykiatri. KPP Psykiatri

12 I kapitel 6, som handlar om den vuxna befolkningens konsumtion av vuxenpsykiatri, tittar vi på sambanden mellan CNI och kostnad/antal vårdkontakter. Rensning har skett i det ursprungliga data som inkommit till SKL med hänsyn till: Poster med extremt låga kostnader (SV, ÖV) har exkluderats i rapporten. Minimigränsen för ett slutenvårdstillfälle har satts till 3 kronor eller om kostnaden per vårddag understiger 1 3 kronor. När det gäller öppenvården har gruppbesök under 1 kronor och övriga besök under 2 kronor exkluderats. Vårdhändelser som saknar huvuddiagnos ingår i alla analyser. Vid diagnosgrupperingen hämtas diagnosen från någon annan av patientens eventuella vårdkontakter. Distanskontakter ingår i samtliga tabeller och diagram 1.3 Begrepp/termer, grupperingar och beräkningsmetoder Patienterna har delats in i diagnosgrupper baserade på huvuddiagnos. Indelningen följer i princip den gruppering av psykiatriska diagnoser ( Lf-grupper ) som dåvarande Landstingsförbundet tog fram 21. Patienterna har först klassats i Lf-grupper vilka sedan samlats i tolv diagnosgrupper och tre övrigt-grupper. Vid indelningen har psykiatriska diagnoser fått företräde framför somatiska och slutenvårdsdiagnoser har fått företräde över öppenvårdsdiagnoser. Därefter har datum varit utslagsgivande det senaste utskrivnings- eller besöksdatumet har fått företräde. Varje individuell patient före-kommer bara en gång i en av diagnosgrupperna. Ingen indelning i medicinskt verksamhetsområde har skett vid diagnosgrupperingen, d.v.s. en patient som vårdats exempelvis inom både rättspsykiatri och vuxenpsykiatri har alltså räknats till samma diagnosgrupp i bägge analyser. Till utomlänspatienter räknas både patienter med kommunkod utanför landstinget och de patienter som saknar hemort/ kommunkod. Utomlänspatienter ingår inte i det kapitel som rör jämförelserna med CNI De ingår i övriga redovisningar, om inte annat anges i diagrammet eller tabellen. Begreppet landsting avser i denna rapport både landsting och regioner. Inom KPP psykiatri rapporteras även vårdtillfällen som inte avslutats. Dessa ingår i alla resultat, om inte annat anges i diagrammet eller tabellen. Kostnaderna för slutenvården gäller kalenderåret, även för vårdtillfällen som påbörjades före 216. KPP Psykiatri

13 KAPITEL 2 Resultat Inledning I nuläget har SKL fått in KPP-data från närmare hälften av den samlade specialiserade psykiatriska öppenvården och ungefär 6% av all psykiatrisk slutenvård. Uppskattningen bygger på en jämförelse med den verksamhetsstatistik (VI2) som SKL årligen samlar in och Socialstyrelsens patientregister. 2.2 Övergripande resultat samtliga verksamhetsområden vuxenpsykiatri, barn & ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri I tabellen nedan återfinns en sammanfattning av samtliga vårdkontakter som inkommit till SKL avseende 216 från de 15 landsting/regioner som arbetar med KPP inom den förvaltningsdrivna specialiserad psykiatrisk vård. Redovisningen nedan inkluderar vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt rättspsykiatri. Tabell 1 Vårdtillfällen och öppenvårdskontakter samt antal patienter per landsting för hela psykiatrin (vuxen-, barn & ungdoms- och rättspsykiatri) Landsting/region Uppsala Sörmland Östergötland Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Västmanland Gävleborg Västernorrland Västerbotten Norrbotten Antal slutenvårdstillfällen 1) Antal öppenvårdskontakter (tusental) 122,1 115,4 23,8 62,1 115,9 84,5 573,5 18,3 573,5 19,7 82,3 128,7 86,9 155, 87,9 Antal patienter Andel kostnad öppenvård (%) Totalkostnad (mkr) 785, 577,1 819,7 659,3 521,4 366, ,5 555, 3 61,7 65,8 496,6 488, 66,9 638,9 591,7 Totalt , % ,9 1) endast avslutande vårdtillfällen. KPP Psykiatri

14 De två stora regionerna, Skåne och VGR, dominerar och utgör nästa halva underlaget (46,4% av slutenvårdkontakterna och 44,7% av öppenvårdskontakterna). Kostnadsmässigt utgör dom 43,9% av totalkostnaden. 2.3 Kostnader inom de olika verksamhetsområdena Diagram 1 Antal patienter, totalkostnad (SV+ÖV) samt kostnad per patient, vuxenpsykiatri, BUP och rättspsykiatri Vuxenpsykiatri BUP Rättspsykiatri Antal patienter Summa Kostnad (mkr) 9 793,5 2 81,5 1 76,4 Kostnad per patient kr kr kr Rättspsykiatrin har,7% av de psykiatriska patienterna och tar 12,4% av psykiatrins totala kostnad. Deras patienter kostar i genomsnitt 19 gånger mer än en vuxenpsykiatripatient. KPP Psykiatri

15 2.4 Andel av olika yrkesgrupper i öppenvård per verksamhetsområde Diagram 2 Andel öppenvårdskontakter per yrkeskategorier, vuxenpsykiatri, BUP och rättspsykiatri Inom vuxenpsykiatrin sker de flesta öppenvårdskontakterna med sjuksköterskor medan man inom barn- & ungdomspsykiatrin i hälften av fallen träffar en psykolog eller kurator. Den höga andelen Övriga yrkeskategorier inom rättspsykiatrin kan till stor del förklaras med att Region Skåne, som utgör över hälften av besöken, har vissa problem med att registrera yrkeskategori. Inom rättspsykiatrin utgör sjuksköterska och skötare hälften av besöken. 2.5 Andel patienter uppdelade efter kön per verksamhetsområde Diagram 3 Andel patienter per kön, vuxenpsykiatri, BUP och rättspsykiatri KPP Psykiatri

16 Männen dominerar klart inom rättspsykiatrin samt i viss mån inom barn- & ungdomspsykiatrin. Inom vuxenpsykiatrin är andel kvinnor marginellt fler. 2.6 Andel patienter uppdelade i åldersgrupper per verksamhetsområde Diagram 4 Andel patienter per åldersgrupp, vuxenpsykiatri, BUP och rättspsykiatri. De flesta av vuxen- och rättspsykiatrins patienter finns i åldersspannet år med tonvikt på åldrarna När det gäller barn- & ungdomspsykiatrin är 61% av patienterna över 12 år. I resultatet för vuxenpsykiatri ingår endast patienter >17 år. För BUP endast patienter <19 år. Inget urval baserat på ålder för rättspsykiatrin. KPP Psykiatri

17 2.7 Andel patienter uppdelade diagnosgrupper per verksamhetsområde Diagram 5 Andel patienter per diagnosgrupp, vuxenpsykiatri, BUP och rättspsykiatri Inom vuxenpsykiatrin dominerar diagnoserna ångestsyndrom (21%), övriga förstämningssyndrom (14%) och neuropsykiatri (14%). Inom barn- & ungdomspsykiatrin har närmare vart tredje barn en neuropsykiatrisk diagnos och när det gäller rättspsykiatrin är diagnoserna schizofreni (21%) och övriga psykotiska syndrom (19%) mest förekommande. Inom rättspsykiatrin saknas dock huvuddiagnos för 16% av patienterna. KPP Psykiatri

18 2.8 Kvalitet - kostnader och diagnos- & åtgärdsregistrering Tabell 2 Andel vårdtillfällen/besök med kostnad över kostnadsgränsen, huvuddiagnos, bidiagnos och minst en åtgärd (vuxen-, BUP & rättspsykiatri) Vårdkontakter under kostnadsgränser har rensats bort ur övriga diagram och tabeller. Kostnadsgränser är: Öppenvård: Gruppbesök <1 kronor, Övriga besök <2 kronor Slutenvård: Vårdtillfällen < 3 kr eller <13 kr dag. % Landsting/ Region Uppsala Sörmland Östergötland Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Västmanland Gävleborg Västernorrland Västerbotten Norrbotten Med kostnad över min. kostnadsgränsen 94, 1 99, 97,7 1 99,3 99,9 1 99,5 99, ,7 1 99,8 SLUTENVÅRDEN 1) andel vårdtillfällen som har huvuddiagnos 99,9 98,9 99,7 97,4 95,5 97,6 99,3 94,6 99,5 89,2 96,7 1 81,3 97,1 99,6 med minst en bidiagnos 67,2 43, 48,9 43,2 5,1 34,7 35, 7,6 42, 71,5 39,3 5,2 28,1 43,3 55,2 som har minst en åtgärdskod Med kostnad över min. kostn.gränsen ÖPPENVÅRDEN andel besök som har huvuddiagnos med minst en bidiagnos som har minst en åtgärdskod Totalt 99,2 % 97,6 % 45,4 % 75,8 % 1 % 85,7 % 32,4 % 66,8 % 1) endast avslutade vårdtillfällen 82,4 99,5 82,1 34,5 86,5 97,3 58,1 91,3 76,2 85,8 91,9 83,8 65,3 75,5 85,2 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, Väldig få poster faller bort p.g.a. orimligt låg kostnad. Uppsala har ett viss bortfall inom sin slutna vård (6%). Vad gäller förekomst av huvuddiagnos ser det bra ut i slutenvården med undantag för Västernorrland och Värmland som ligger under 9%. När det gäller den öppna vården är registreringen inte så bra på vissa håll. Här utmärker sig Västerbotten (12%) och Uppsala (26%) med låga värden. I Uppsala finns endast krav på diagnosregistrering vid läkarkontakt, övriga registrera ej diagnos. I Västerbotten finns tekniska problem med överföringen av diagnosinformationen. 26,2 77,8 85,8 97,2 75, 94,3 97,1 94,7 98,7 97,3 82,4 99,7 94,5 12,4 95,4 12,2 1,7 21,7 39,8 22,8 13,4 63,6 27, 25, 4,7 22,3 36,8 16,6 3,5 39,6 24,5 76,9 83, 74,9 7,9 79,4 51,1 9,6 82,5 88,9 8,5 86,3 5,7 1,9 71,7 KPP Psykiatri

19 Registrering av åtgärdskoder enligt KVÅ sker väldigt olika. Inom slutenvården har totalt 76% av vårdtillfällena minst en åtgärdskod. Flera landsting ligger över 8-9%-nivån medan Kronoberg (35%) och Skåne (58%) ligger sämre till. Tittar man på förekomsten av åtgärder inom den öppna vården är läget sämre. Totalt ligger registreringen här på 67%. Flera landsting ligger väldigt lågt, bl.a. Västerbotten 11% och Uppsala 25%, medan Halland och Värmland ligger på 9%. KPP Psykiatri

20 2.9 Andel privat öppenvård per landsting Tabell 3 Andel öppenvårdsbesök i privatdriven vård av all landstingsfinansierad vård 216 Källa Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling, 216 (SKL) Landsting Vuxen psyk BUP Rättspsyk Uppsala 31,2,, Sörmland 1,,, Östergötland 15,1 26,2, Kronoberg 5,3, - Kalmar,5,, Blekinge,, - Skåne 29,7,, Halland 21,3,, Västra Götaland 9,1 3,2, Värmland,8,, Västmanland 4,3,, Gävleborg 1,6,, Västernorrland,,, Västerbotten 2,7,, Norrbotten,,, Uppgifterna baseras på SKL:s verksamhetsstatistik (VI2), där uppgifter om besök samlas in uppdelat på landstingsdriven och landstingsfinansierad vård. I KPP-databasen ingår endast landstingsdriven vård för psykiatrin. Av tabellen framgår att andelen privatdriven landstingsfinansierad vård (som därmed inte kommer med i denna rapport) utgör en tredjedel av öppenvården för vuxenpsykiatrin i Skåne och Uppsala. Även i Östergötland och Halland utgör den en betydande andel. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin är det Östergötland som främst upphandlat vård i privat regi. Den rättspsykiatriska vården drivs enbart av landstingen själva. KPP Psykiatri 216 2

21 2.1 I vilka verksamhetsområden vårdas patienterna? Tabell 4 Andel patienter och var de vårdats (vuxen-, BUP & rättspsykiatri) % Fördelning av patienterna och i vilka MVO de vårdats Landsting/ Region Endast Vuxenpsyk Vuxenpsyk + BUP Vuxenpsyk + BUP + Rättspsyk Vuxenpsyk + Rättspsyk Endast BUP BUP + Rättspsyk Endast Rättspsyk Uppsala 72, 1,2,,1 26,5,,3 Sörmland 7,3 1,6,, 28,1,, Östergötland 73,7 3,1,,2 22,5,,6 Kronoberg 72,6,6,,3 23,6, 2,9 Kalmar 77,3 1,7,,4 2,3,,4 Blekinge 71,2 1,3,, 27,5,, Skåne 66, 1,1,,1 32,3,,5 Halland 65,4 1,3,,3 32,8,,2 Västra Götaland 77,1 1,3,,3 2,8,,5 Värmland 75,1 1,8,,1 22,7,,3 Västmanland 98,7,,,4 i.u. i.u. 1, Gävleborg Västernorrland Västerbotten Norrbotten 67,2 71,9 79,4 74,7 2, 1,2 1,1,8,,,,,1,3,,7 3,7 24,9 19,5 22,6,,,,,1 1,7, 1,2 Totalt 73,1 % 1,4 %, %,2 % 24,8 %, %,5 % De flesta patienterna vårdas inom vuxenpsykiatrin (73%) eller inom barn- och ungdomspsykiatrin (25%). Endast ett fåtal patienter går mellan de olika organisatoriska vårdspecialiteterna. Endast,5% av patienterna har vårdats inom det rättspsykiatriska verksamhetsområdet. KPP Psykiatri

22 KAPITEL 3 Resultat vuxenpsykiatri 216 I detta kapitel redovisas uppgifter kring den förvaltningsdrivan allmänna vuxenpsykiatriska vården för år 216 ur ett antal olika perspektiv er finns under respektive tabell/graf för att vägleda läsare till eventuellt avvikande eller likformiga värden. 3.1 Inledning Uppgifter från 15 landsting/regioner redovisas i ett antal tabeller och grafer. Det totala invånarantalet som berörs i rapporten är drygt 5,3 miljoner invånare, 18 år och äldre, vilket motsvarar ungefär 66 procent av Sveriges befolkning över 18 år. Den totala summan vårdkostnader som redovisas på patientnivå i denna rapport för 216 uppgår till 9,8 miljarder kronor och omfattar patienter. I resultaten för vuxenpsykiatrin ingår endast patienter 18 år och äldre. 3.2 Övergripande resultat på för vuxenpsykiatrin Tabell 5 Antal vårdkontakter och kostnader per landsting - vuxenpsykiatri Uppgifterna är exklusive patienter under 18 år. Landsting/ region Uppsala Sörmland Östergötland Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Västmanland Gävleborg Västernorrland Västerbotten Norrbotten Antal patienter Kostnad per patient (kr) Kostnadindex per patient Summa kostnad, totalt (mkr) 786,7 575,4 811,5 659,8 59,3 362, ,1 546,8 3 57,5 598, 496,2 482,1 67,2 638,6 593,3 Andel slutenvårdskostnad Antal vårdtillfällen Antal besök 2 (1-tal) 99,3 93,8 153,6 45,5 9,7 69,5 452,4 72,8 469,2 88,1 81,8 96,1 63, ,9 Totalt ,4 46 % ,5 1 Inklusive pågående vårdtillfällen 2 Inklusive distanskontakter. Distanskontakter inbegriper kontakter via telefon, brev, mail, web, skype, video eller liknade kontakter där patient och vårdpersonal är rumsligt åtskilda. KPP Psykiatri

23 Lägsta kostnaden per patient inom vuxenpsykiatrin redovisar Östergötland (29,5 tkr) medan Kronoberg ligger högst med närmare 63 tkr per patient. Tittar man på hur kostnaderna fördelar sig mellan slutenvård och öppenvård ser man att Halland har 55% av kostnaderna i den slutna vården medan man i Blekingen, Värmland och Gävleborg endast lägger 37-38% av sina kostnader i slutenvården. 3.3 Fördelning av patienterna mellan sluten och öppen vård Diagram 6 Andel patienter per vårdform och per landsting/region - vuxenpsykiatri Uppgifterna är exklusive utomlänspatienter. Uppgifterna är exklusive patienter under 18 år. Värmland har högst andel patienter som enbart haft öppenvård. Norrbotten och Västernorrland har en högre andel som både haft öppen och slutenvård. Västra Götalandsregionen har högst andel som bara vårdats i slutenvård. KPP Psykiatri

24 3.4 Diagnosgruppering av patienter inom vuxenpsykiatrin Tabell 6 Andel patienter per diagnosgrupp och landsting/region (%)- vuxenpsykiatri Patienterna har delats in i diagnosgrupper baserat på huvuddiagnos (se bilaga 2). En individuell patient kan bara räknas till en diagnosgrupp. Uppgifterna är exklusive patienter under 18 år. Diagnosgrupp Organiska psykosyndrom Landsting/region Usala Sörm Ögötl Kronb Kalm Blek Skåne Hall VGR Värml Västml Gävle Vnorrl Vbott Nbott Totalt 1,3,8,6 2,7,7 4,1 1,1 4,3 3,8,6,7,9 1,,6,9 1,8 Missbruk 1,1 9,9 1,5 8,5 6,5 7,2 12, 5,8 13,8 6,4 7,7 4,9 8,1 7,2 7,3 1, Schizofreni 4,1 4,3 3,5 7,3 3,4 4,2 4,3 3,1 4,2 2,5 4,8 5,1 3,6 4, 5,6 4,1 Övriga psykotiska syndrom 4, 5,2 4,1 7,5 3,8 4,3 5,5 4,2 6, 3,5 6, 4,9 4,8 3, 5,2 5, Bipolära syndrom 9,8 8,8 7,1 8,6 7, 7,1 5,7 1,4 8,8 7,2 9,3 14,5 9,5 8,5 13,9 8,5 13,5 14,2 13,4 13,7 14,9 14, 17,2 12,7 12,8 12,2 13,9 15,7 18,9 1,6 16,4 14,3 Ångestsyndrom 16,5 23,9 14,3 25,7 29,7 28, 23,7 15,6 17,1 31,9 2,2 16,3 24,1 17, 16,7 2,5 Ätstörningar 1,2 1,4 1,2 1,,5 1,5 1,6 1,9 1,4 1,3,5,4 1,2,5 1,2 1,2 Mental retardation,6 1,2 1, 1,1 1,1,8 1, 1, 1,2,8 1,9 1,,8,7,6 1,,5 1,7,5,7,5 6,6 3, 2,9 4,2 1,3 1,6,9 1,8,9 5,2 2,5 Neuropsykiatri 13,9 14,4 15,9 12,8 18,8 1,6 8,5 22,3 11,1 19,7 17,1 22,1 14,5 14, 16,3 13,8 Övriga förstämningssyndrom Utvecklingsavvikelser Personlighetsstörningar Övriga psykiatriska diagnoser 2,1 4, 3,1 4, 2,1 4,2 2,8 3,1 3,7 1,5 2,7 3,5 2,5 1,7 2,3 3, 3,4 1,8 1,6,6 1, 1,8,9,2,5 1,1,5,7 1,3 1,6 1,9 1,1 Övriga diagnoser 5,2 6,5 9,2 5,5 5, 4,7 9,6 9,9 9,9 7,8 9,6 9,1 5,7 1,9 6, 8, Huvuddiagnos saknas 13,7 2, 13,8,2 5,3 1, 3, 2,5 1,6 2,5 3,5,1 2,4 28,,5 5,1 Summa % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal patienter Flest antal patienter finns i diagnosgruppen Ångestsyndrom (21%). Andel varierar dock mycket beroende på landsting (14-32%). Näst vanligaste diagnoserna är Övriga förstämningssyndrom och Neuropsykiatri (14%).Läs mer om diagnosgruppsindelningen och vilka huvuddiagnoser som ingår i respektive grupp i bilaga 2. KPP Psykiatri

25 3.5 Slutenvård Tabell 7 Patienter som vårdats i slutenvård per landsting/region - vuxenpsykiatri Landsting/ region Uppsala Sörmland Östergötland Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Västmanland Gävleborg Västernorrland Västerbotten Norrbotten Antal patienter Kostnad per patient (kr) Kostnadindex per patient Summa kostnad, totalt (mkr) 274,9 196,5 21,1 134,5 17,3 113,8 858, 214, , 162,4 149, 136,9 194,1 218,2 19,1 Antal vårdtillfällen Medelvårdtid (utskrivna) 11, 9,7 1,8 13,6 9,3 18,7 13,5 1, 12,7 12,2 12, 12,4 11,5 14, 7,9 Andel vårddagar till utomlänspat. (%) 4,9 2,6 2,7 i.u. 5,6 3,3 1,4 2,9 2,6 3,1 2,2 5,4 4,5 2,7 4,7 Totalt , ,1 3,5 % 1 Inklusive pågående vårdtillfällen Slutenvårdskostnaden per patient uppgår i genomsnitt till 134 tkr och varierar mellan 163 tkr ner till 15 tkr beroende på landsting. Kortast redovisade medelvårdtid har Norrbotten med 7,9 dagar. Längts medelvårdtid har Blekingen med 18,7 dagar. KPP Psykiatri

26 3.6 Öppenvård Tabell 8 Patienter som vårdats i öppenvård per landsting - vuxenpsykiatri Landsting/ region Uppsala Antal patienter Kostnad per patient (kr) Kostnadindex per patient 115 Summa kostnad, totalt (mkr) 335,4 Antal öppenvårdskontakter varav distanskontakter ÖVkontakter per patient 8,9 Andel utomlänspatienter i ÖV % 5, Sörmland , ,7 2,2 Östergötland , ,4 2,5 Kronoberg , , 3,8 Kalmar , ,7 2,5 Blekinge , ,9 2,8 Skåne , ,2,9 Halland , ,3 3,1 Västra Götaland , ,2 1,5 Värmland , ,9 1,9 Västmanland , ,2 1,3 Gävleborg , ,3 1,1 Västernorrland , ,9 1,9 Västerbotten , ,2 2, Norrbotten , ,6 2,7 Totalt , ,3 1,9 % Kostnaden för patienternas öppenvårdskontakter uppgår i genomsnitt till 26 tkr och varierar mellan 18 till 37 tkr beroende på landsting. Patienterna i Västerbotten har flest öppenvårdskontakter per patient med ett snitt på 13,2. I Värmland ligger däremot det genomsnittliga antalet öppenvårdskontakter per patient på 7,9 st. KPP Psykiatri

27 3.7 Åldersfördelning Diagram 7 Andel patienter som vårdats i sluten och/eller öppenvård per åldersgrupp och landsting - vuxenpsykiatri Västerbotten, Norrbotten och Uppsala har en högre andel yngre personer som möter vuxenpsykiatrin. Andelen yngre i åldrarna år ligger här närmare 6%. I Kronoberg ligger den andelen på endast 41%. Andelarna påverkas givetvis av hur åldersstrukturen ser ut i respektive landsting/region. KPP Psykiatri

28 3.8 Könsfördelning Diagram 8 Andel patienter som vårdats i sluten och/eller öppenvård per kön och landsting - vuxenpsykiatri Totalt är det fler kvinnor som träffar vuxenpsykiatrin (52,7%) och andelen varierar mellan landstingen, från 54,8% i Kronoberg ner till 49,2% i Östergötland. Missbruksvården, vilken utgör cirka 1% av vuxenpsykiatrin, domineras kraftig av män vilket påverkar könsfördelningen. KPP Psykiatri

29 3.9 Yrkeskategorier i öppenvård Tabell 9 Andel vårdkontakter i öppenvård per yrkeskategori och per landsting/region (%)- vuxenpsykiatri Yrkeskategori Landsting/ region Kurator Läkare Psykolog Arbetsterapeut Fysioterapeut Ssk Skötare Övriga yrkes-kat. Totalt % Uppsala 1,7 7,2 27,1 21,5, 3,3 11,5,7 1 Sörmland 5,7 3,4 19, 12,7,8 26,3 9,5 22,8 1 Östergötland 5,5 3,7 21,9 8,3 2,5 38,1 19,2,8 1 Kronoberg 3,8 1,6 19,1 15,3,9 42,6 14,7 1,9 1 Kalmar,7 7,4 2,5 14,1, 33,4 23,2,7 1 Blekinge 2,1 3,7 2, 8, 2, 33,4 22, 8,8 1 Skåne 2,5 4,9 2,9 9,7 3,1 37, 5, 16,8 1 Halland 2,5 8,4 24,3 13,2 1,4 46,2 3,2 1,1 1 Västra Götaland 4,4 7,4 16,1 13,9 3, 45,3 8,2 1,6 1 Värmland 3,8 14,3 19,8 11,5 3,7 36,3 5,4 5,1 1 Västmanland 2,8 9,9 2,6 16, 2,7 38,1 9,7,3 1 Gävleborg,6 6,9 18,4 9,5, 45,2 18,3 1,1 1 Västernorrland 1,6 7,4 25,5 12,8, 43, 9,3,4 1 Västerbotten 4,1 7,6 14,4 1,7 1,8 39,5 19,8 2, 1 Norrbotten 8,3 8,3 19,6 8,9 3,3 31,3 16,9 3,3 1 Totalt % 3,4 6,6 19,7 12,1 2,2 38,9 11,1 6,1 1 Distanskontakter ingår. Andel patienter som har en läkarkontakt uppgår till närmare 2% totalt men varierar mellan 14 till 27% beroende på landsting. Sjuksköterska är den yrkesgrupp som har de flesta öppenvårdskontakterna (39%). Andelen varierar dock mycket mellan landsting (26-46%). KPP Psykiatri

30 KAPITEL 4 Resultat barn- och ungdomspsykiatri 216 I detta kapitel redovisas uppgifter kring den förvaltningsdrivan barn- och ungdomspsykiatriska vården för år 216 ur ett antal olika perspektiv. er finns under respektive tabell/graf för att vägleda läsare till eventuellt avvikande eller likformiga värden. 4.1 Inledning Uppgifter från 14 landsting/regioner redovisas i ett antal tabeller och grafer. Det totala invånarantalet som berörs i rapporten är drygt 1,4 miljoner invånare, -18 år, vilket motsvarar ungefär 63 procent av Sveriges befolkning (<19 år). Den totala summan vårdkostnader som redovisas på patientnivå i denna rapport för 216 uppgår till 2,1 miljarder kronor och omfattar patienter. 4.2 Övergripande resultat för barn- och ungdomspsykiatrin Tabell 1 Antal vårdkontakter och kostnader per landsting. Patienter <19 år. Även slutenvård inom vuxenpsykiatrin ingår för patienter som vårdats inom BUP. Öppenvården gäller enbart BUP. Landsting/ Region Uppsala Sörmland Östergötland Kronoberg Kalmar Antal patienter Kostnad per patient (kr) Kostnadindex per patient Summa kostnad, totalt (mkr) 116,5 88,4 127,5 73,3 95,2 Andel Slutenvårdskostnad (%) 3,6 2,7 2,6 5, 21,5 Antal slutenvårdstillfällen Antal besök 2 (tusental) 22,3 2,7 44,4 16,5 2,3 Blekinge ,6 15, ,5 Skåne ,4 15, ,2 Halland ,5 21, ,2 Västra Götaland ,1 23, ,9 Värmland ,2 4, ,9 Gävleborg ,7 6, ,1 Västernorrland ,3 2,7 9 22,3 Västerbotten ,8 17, , Norrbotten ,9 32, , Totalt ,5 17,7 % ,3 1 inklusive pågående vårdtillfällen 2 inklusive distanskontakter KPP Psykiatri 216 3

31 Högsta kostnaden per patient redovisar Kronoberg (47 tkr) medan Skåne ligger betydligt lägre (21 tkr). Andelen kostnad som går till slutenvården varierar mycket mellan landstingen, från drygt 3% i Uppsala och Norrbotten till endast 3-5% i Västernorrland, Värmland och Kronoberg. All slutenvård inom både BUP och vuxenpsykiatri har räknats med för de patienter som vårdats inom BUP. 4.3 Fördelning av patienter mellan sluten och öppenvård Diagram 9 Andel patienter per vårdform och per landsting/region - BUP De flesta patienterna omhändertas i öppenvård. I VGR och Norrbotten förekommer dock viss andel vård i slutenvård. KPP Psykiatri

32 4.4 Diagnosgruppering av patienterna inom BUP Tabell 11 Andel patienter per diagnosgrupp och landsting - BUP Diagnosgrupp Organiska psykosyndrom Landsting/region Usala Sörm Ögötl Kronb Kalm Blek Skåne Hall VGR Värml Gävle Vnorrl Vbott Nbott Totalt,,,,1,,1,,,,1,,,,, Missbruk,3,2,2,3,4,1,7,1,6,2,1,2,1,1,4 Schizofreni,,,,,,,,1,,,,,,, Övriga psykotiska syndrom,2,1,1,1,3,1,,1,2,2,1,1,3,3,1 Bipolära syndrom,8,3,2,2,1,2,2,3,4,2,5,2,4,5,3 7,4 5,3 5,3 4,6 9,9 6,5 4,3 8,3 9,5 4,2 6,2 1,8 6,3 9,1 6,7 Ångestsyndrom 8,3 17, 13,7 14, 2, 22,7 14,4 6,8 2,1 11,8 8,7 17,1 11,1 1,4 14,6 Ätstörningar 1,2 2,1 2, 2,8 2,9 2, 1,7,7 2,5 1, 1,5 2,3 2,1,7 1,8 Mental retardation,1,4,6,5 1,,4,2,3,6,8,8,5,4,6,4 1,7 1,7 8,5 3, 1,8 2,5 3, 8,4 12,2 2,7 7,2 4,7 2,1 1,6 5,5 Neuropsykiatri 4,5 4,3 29,4 4,8 34,1 26,2 11,4 48,8 29,2 55,1 54,1 4,5 35,3 28,2 3,8 Övriga förstämningssyndrom Utvecklingsavvikelser Personlighetsstörningar Övriga psykiatriska diagnoser,,,1,,,,,1,1,,,,,, 2, 12,5 9,5 3, 6,2 4,1 3, 1,5 4,5 2,4 6,9 3,7 2,2 3,7 4,5 Övriga diagnoser 3,8 17,6 9,4 27,2 22,3 32, 53,5 22, 19,8 2,3 13,7 18,8 4,8 36,1 27,1 Huvuddiagnos saknas 33,6 2,4 2,9 3,5 1, 3,1 7,6 2,5,3,9,1 1,1 35, 8,7 7,7 Summa % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal patienter Neuropsykiatriska diagnoser har närmare en tredjedel av patienterna. I Värmland och Gävleborg ligger denna andel på runt 55% medan diagnosen i Skåne endast utgör 11%. Den näst vanligaste diagnosgruppen är övriga diagnoser. Dessa patienter har uteslutande vårdats inom öppenvård. Hälften av dem har fått huvuddiagnosen Z4 Allmän psykiatrisk undersökning som ej klassificeras annorstädes alternativt Z32 Observation för misstänkta psykiska sjukdomar och beteendestörningar. Ångestsyndrom har i genomsnitt 14% av patienterna. Här varierar landstingens andelar mellan 8% i Uppsala och 22% i Blekinge. KPP Psykiatri

33 4.5 Slutenvård Tabell 12 Patienter som vårdats i slutenvård per landsting/region. Även slutenvård inom vuxenpsykiatrin ingår för patienter som vårdats inom BUP. Landsting/ region Uppsala Sörmland Östergötland Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Gävleborg Västernorrland Västerbotten Norrbotten Antal patienter Kostnad per patient (kr) Kostnadindex per patient Summa kostnad, totalt (mkr) 35,6 2,3 26,3 3,6 2,5 9, 6,6 25,3 129,5 4,1 5,7 2,2 16,8 26,3 Antal vårdtillfällen Varav vtf inom vuxenpsykiatri 52 Medelvårdtid (utskrivna) 7,2 3,3 1,5 5,9 5, 5,3 13,1 13,2 12,2 1,7 1, 4,2 7,5 9,4 Andel vårddagar till utomlänspat. (%) 18,1 13,7 34,1 1,2 39,6 33,7 5,7 31,2 11,1 1,6 14,2 22,8 18, 6, Totalt , ,3 13,3 % Halland redovisar den högsta kostnaden per slutenvårdspatient (245 tkr) medan Västernorrland och Sörmland har de lägsta kostnader för patienter i slutenvård (32 resp. 48 tkr). De senare har kortast medelvårdtid (4,2 resp. 3,3 dagar). Längst medelvårdtid har Halland och Skåne med i medel 13 dagar. KPP Psykiatri

34 4.6 Öppenvård Tabell 13 Patienter som vårdats i öppenvård per landsting - BUP Landsting/ region Uppsala Antal patienter Kostnad per patient (kr) Kostnadindex per patient 81 Summa kostnad, totalt (mkr) 8,9 Antal öppenvårdskontakter varav distanskontakter ÖVkontakter per patient 1 5,3 Andel utomlänspatienter i ÖV % 6,8 Sörmland , ,1 5,2 Östergötland , ,7 6,5 Kronoberg , ,6 1,5 Kalmar , ,2 7,8 Blekinge , ,5 7,8 Skåne , ,3 2,8 Halland , ,9 5,6 Västra Götaland , ,1 5,6 Värmland , ,1 4, Gävleborg , ,8 4,9 Västernorrland , ,5 4,4 Västerbotten , ,3 4,2 Norrbotten , ,8 3, Totalt , ,1 5, % 1 inklusive distanskontakter Lägst kostnad per patient redovisar Skåne (18 tkr). Högst kostnad har Kronoberg (45 tkr), vilket kan förklaras av att man har många ÖV-kontakter per patient (1,6 st) jämfört md övriga landsting. Uppsala, Sörmland och Värmland träffar sina BUP-patienter i genomsnitt endast 5 ggr/år. KPP Psykiatri

35 4.7 Åldersfördelning Diagram 12 Andel patienter som vårdats i sluten och/eller öppenvård per åldersgrupp och landsting - BUP Blekinge och Halland har en något högre andel yngre patienter jämfört med övriga landsting. Uppsala och Kalmar har däremot fler patienter i åldrarna år. 4.8 Könsfördelning Diagram 13 Andel patienter som vårdats per kön och landsting (i sluten och/eller öppenvård) - BUP Övervägande män inom barn- och ungdomspsykiatrin vilket kan bero på att männen är överrepresenterade i gruppen neuropsykiatriska diagnoser. Västernorrland och Norrbotten har en något högre andel kvinnor än övriga landsting. KPP Psykiatri

36 4.9 Yrkeskategorier i öppenvård Tabell 14 BUP Andel vårdkontakter i öppenvård per yrkeskategori och landsting/region (%)- BUP Landsting/ region Kurator Läkare Psykolog Yrkeskategori Arbetsterapeut Fysioterapeut Ssk Skötare Övriga yrkes-kat. Totalt % Uppsala 1,3 3,4 19,3 38,2 1,4 22,8 8,9 4,7 1 Sörmland 1,6 24,4 17,3 36,8, 15,5,8 3,5 1 Östergötland 4,3 24, 19,4 23,2 1,3 6,9 19,9 1, 1 Kronoberg 5,4 16,1 15,3 27,1 1,7 17,3 13,1 3,9 1 Kalmar,4 2,4 2,3 35,5,9 15,8 4,4 2,3 1 Blekinge 1,6 2,7 25,7 3,3, 9,5 7,8 4,3 1 Skåne,5 17,2 15,9 25,6 1, 17,7 2,4 19,6 1 Halland 3,9 14,1 16,7 27,8, 24,5 5, 8,1 1 Västra Götaland,6 19,2 15,9 42,3,1 16,,6 5,5 1 Värmland 1,9 36,2 2,8 1,2,7 17,2 7, 6,1 1 Gävleborg 1,8 16, 24,1 16,8, 3,1 9,6 1,6 1 Västernorrland 3,2 29,9 17,5 3,1 1,1 13,3 3,3 1,6 1 Västerbotten 1,2 3,7 3,6 19,3 1,1 14,4 2,6,1 1 Norrbotten,1 28, 15,1 28,5,1 1,4,3 17,6 1 Totalt % 1,6 19,8 18,1 29,2,7 16,9 5,1 6,1 1 Totalt % 1,6 19,8 18,1 29,2,7 16,9 5,1 6,1 1 Vilka yrkeskategorier som är involverade i den öppna vården skiljer sig mycket mellan landstingen. Den yrkesgrupp som förekommer mest i öppenvården är psykologer. Förekomsten av dessa skiljer sig dock väldigt mycket mellan landstingen, från 1% i Värmland till 42% i Västra Götalandsregionen. Kuratorer förekommer även flitigt (2%). Även här är det stora skillnader mellan landstingen, från 3% i Uppsala till 36% i Värmland. 3% av BUPpatienterna har en läkarkontakt medan endast 15% av patienterna i Kronoberg, Skåne, Västra Götaland och Norrbotten träffar läkare. Sjuksköterskebesöken varierar mellan 7% till 3% beroende landsting. Skåne och Norrbotten har en stor andel kontakter med Övriga yrkeskategorier. KPP Psykiatri

37 KAPITEL 5 Resultat rättspsykiatri Inledning I det följande avsnittet beskrivs den rättspsykiatriska vården utifrån ett försök att beskriva hur olika grupper av patienter får sin vård, vilken typ av omhändertagande som förekommer (öppen- resp. slutenvård) och vilka yrkeskategorier som utför vården. I detta ingår även att beskriva vilka kostnader som uppkommer. I redovisningen ingår de 12 landsting som rapporterat rättspsykiatrisk vård. Den totala summan vårdkostnader som redovisas på patientnivå i denna rapport för 216 uppgår till närmare 1,8 miljarder kronor och omfattar 2 13 patienter. 5.2 Övergripande resultat för rättspsykiatrin Tabell 15 Antal vårdkontakter och kostnader inom rättspsykiatrin per landsting. Till rättspsykiatri räknas Medicinskt verksamhetsområde 943 samt vårdkontakter med värde vårdtyp=3 (rättspsykiatri) Landsting/ region Antal patienter Kostnad per patient (kr) Kostnadindex per patient Summa kostnad, totalt (mkr) Andel slutenvårdskostnad (%) Antal vårdtillfällen 1 Antal besök 2 Andel utomläns patienter (%) Uppsala , ,6 Östergötland , ,3 Kronoberg , ,8 Kalmar , ,2 Skåne , , Halland , ,4 Västra Götaland , ,8 Värmland , ,8 Västmanland , ,3 Gävleborg , Västernorrland , , Norrbotten , ,3 Totalt ,4 96 % ,1 1 inklusive pågående vårdtillfällen 2 inklusive distanskontakter KPP Psykiatri

38 Här ligger 96% kostnaderna inom den slutna vården. Skåne har dock en viss andel av sina resurser som läggs på den öppna vården (19%). Högsta kostnad per patient uppvisar Kronoberg (1,3 mkr) medan Kalmar och Halland ligger på halva kostanden (512 resp. 618 tkr). Kronoberg, Västernorrland och Östergötland driver regionkliniker och har en hög andel patienter från andra landsting. Även Värmland och Kalmar har en hög andel utomlänspatienter. Gävleborgs rättspsykiatri består enbart av utslussningsverksamhet av egna patienter. 5.3 Fördelning av sluten öppen vård Diagram 15 Andel patienter per vårdform och per landsting/region - rättspsykiatri Uppgifterna är exklusive utomlänspatienter. Slutenvården dominerar på flera håll men t.ex. i Halland och Skåne finns en rätt stor andel av patienterna som endast haft öppenvårdskontakter under 216. Kronoberg bedriver endast rättspsykiatrisk slutenvård. Gävleborgs rättspsykiatri utgörs av utslussningsverksamhet av landstingets egna patienter. KPP Psykiatri

39 5.4 Andel patienter per diagnosgrupp Tabell 16 Andel patienter per diagnosgrupp och landsting/region - rättspsykiatri Diagnosgrupp Organiska psykosyndrom Landsting/region Usala Ögötl Kronb Kalm Skåne Hall VGR Värml Västml Gävle Vnorrl Nbott Totalt, 2,4,5 1,1 1,5 3,4 1,4 1,6,, 1,,5 1,2 Missbruk 12,5 7,3,9 5,3 4, 5,1 13,7 11,5 5, 4,8 7,9 9,9 7,9 Schizofreni 17,9 24,4 6, 7,4 38,6 32,2 2,4 9,8 15, 57,1 8,9 27,5 21,1 Övriga psykotiska syndrom 16,1 22, 1,2 2,2 17,9 23,7 22,4 14,8 21,7 33,3 9,9 2,3 18,5 Bipolära syndrom 7,1 2,4 1,4 3,2 3,3 5,1 3,5 3,3 1,7, 3, 11, 3,8, 2,4 2,3, 2,4, 4,7, 5,,,5 4,9 2,8 Ångestsyndrom 1,8 4,9 4,7 26,6 1,8 1,7 11,4 11,5 5,, 7,9 8,2 7,6 Ätstörningar,,,5,,,,,,,,,, Mental retardation 1,8 1,2,9 6,4 1,5, 1,4 3,3 4,2 4,8 1,,5 1,7 1,8,6 2,3 1,1 3,3, 2,5 1,6 2,5, 1,5 1,6 2,1 Neuropsykiatri 1,7 7,9 7, 12,8 1,9 1,2 4,5 3,3 5,, 4, 9,3 7,2 Övriga förstämningssyndrom Utvecklingsavvikelser Personlighetsstörningar Övriga psykiatriska diagnoser 3,6 9,1 9,3 5,3 5,2 11,9 4,1 4,9 3,3, 5, 2,7 5,4 1,8 1,2, 1,1 1,8 1,7 1,4 1,6 2,5,,5 3,3 1,4 Övriga diagnoser, 1,2 2,8 4,3 6,7 3,4 5,7,,, 1,5, 3,4 Huvuddiagnos saknas 25, 12,8 51,2 5,3,9 1,7 2,9 32,8 29,2, 47,5, 15,9 Summa % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal patienter Diagnosgruppen schizofreni dominerar inom den rättspsykiatriska vården (21%) följd av Övriga psykotiska syndrom (19%). Det är stora skillnader i diagnosfördelningen. I Uppsala, Västra Götaland och Värmland är diagnosen Missbruk inte ovanlig (12-14%). I Kalmar är Ångestsyndrom den vanligast förekommande diagnosen (27%). Diagnosgruppen neuropsykiatri förekommer även på flera håll. På flera håll saknas diagnos för en stor andel av patienterna (Uppsala 25%, Kronoberg 51%, Värmland 33%, Västmanland 29% och Västernorrland 48%). I resultaten ingår även pågående vårdtillfällen, som i vissa landsting har något sämre diagnosregistrering. För Västernorrlands och Värmlands del utgörs alla patienter som saknar huvuddiagnos av patienter med enbart ett pågående vårdtillfälle och ingen öppenvård. I tabell 17 framgår andelen av dessa patienter för varje landsting. Även Kronobergs och Västmanlands andel som saknar huvuddiagnos beror till stor del på detta. För Uppsalas del bidrar även den bristfälliga diagnosregistreringen inom öppenvården. KPP Psykiatri

40 5.5 Slutenvård Tabell 17 Patienter som vårdats i rättspsykiatrisk slutenvård per landsting/region - rättspsykiatri Landsting/ region Uppsala Östergötland Kronoberg Kalmar Skåne Halland Västra Götaland Värmland Västmanland Gävleborg Västernorrland Norrbotten Antal patienter Kostnad per patient (kr) Kostnadindex per patient Summa kostnad, totalt (mkr) 57,3 194,1 284,6 47,1 197,1 32,7 48,4 71,3 118,4 2,3 155,1 12,2 Antal vårdtillfällen Medelvårdtid (utskrivna) 572,9 33,9 385,5 11,3 196,8 84,2 162,1 319,1 297, 287,5 141,7 12,3 Andel pat med endast ett pågående vtf 2 (%) 29,4 55,7 51,2 6,5 2,6-3 27,4 37,7 47, 38,1 54,4 22,9 Andel vårddagar till utomlänspat. (%), 25,1 67,2 13,9 2,2 8,8 7,1 44,5 19,5, 54,1 2,4 Totalt , ,6 35,4 % 28,8 % 1 inklusive pågående vårdtillfällen 2 andel slutenvårdspatienter som ej öppenvårdats och vars enda vårdkontakt är ett pågående vårdtillfälle 3 uppgift saknas Halland redovisar den högsta kostnaden per patient (2 42 tkr) vilket ligger betydlig högre än vad som redovisas i Kalmar (612 tkr). Medelvårdtiden för utskrivna patienter visar dock att Halland har den kortaste medelvårdtiden (84 dagar). Uppsala ligger här med en medelvårdtid på 573 dagar. KPP Psykiatri 216 4

41 5.6 Öppenvård Tabell 18 Patienter som vårdats i rättspsykiatrisk öppenvård per landsting/region - rättspsykiatri Landsting/ region Uppsala Östergötland Kronoberg Kalmar Skåne Halland Västra Götaland Värmland Västmanland Gävleborg Västernorrland Norrbotten Antal patienter Kostnad per patient (kr) Kostnadindex per patient Summa kostnad, totalt (mkr) 2,6 1,5 1, 44,7 3,8 13,6 2,3 5,,3 3,1 Antal öppenvårdskontakter varav distanskontakter ÖVkontakter per patient 1 2,6 9,2-16,7 45,6 22,9 16,1 8,8 9,1-13,4 21,5 Andel utomlänspatienter i ÖV % 1,2 3,5-6,2,7, 3,4 15,3 3,8-9,6 2,3 Totalt , ,1 1,8 % 1 inklusive distanskontakter Några landsting har inga öppenvårdskontakter alls inom den rättspsykiatriska vården medan däremot t.ex. Skåne har 242 patienter som har återkommande besök. Antal ÖV-kontakter per patient och år varierar även mycket, från 9 till 45 st. Västernorrlands öppenvårdskostnad upplevs som låg, med en kostnad på kronor per patient (52 kr per besök), trots att antalet besök per patient är i samma storleksordning som många andra landsting. KPP Psykiatri

42 5.7 Åldersfördelning Diagram 16 Andel patienter som vårdats i sluten och/eller öppenvård per åldersgrupp - rättspsykiatri Värmland har en hög andel av patienter under 18 år jämfört med övriga landsting (7%). Västernorrland och Norrbotten har många patienter i åldern år jämfört med t.ex. Halland som endast har 12% av sina patienter i den åldersgruppen. Skåne och Västmanland har högre andel äldre patienter (5 år och äldre) än övriga landsting (32 resp. 28%). I Gävleborg är bara 1% av patienterna över 5 år. Med tanke på de fåtal patienter som vårdas i rättspsykiatri inverkar slumpmässiga variationer på bilden. 5.8 Könsfördelning Diagram 17 Andel patienter som vårdats i sluten och/eller öppenvård per kön och landsting - rättspsykiatri KPP Psykiatri

43 Av Gävleborgs 21 patienter var ingen av kvinnligt kön. Halland hade 32% kvinnor (19 st). Med tanke på de fåtal patienter som vårdas i rättspsykiatri inverkar slumpmässiga variationer på bilden. 5.9 Yrkeskategorier i öppenvård Tabell 19 Andel vårdkontakter i öppenvård per yrkeskategori och landsting/region (%) - rättspsykiatri Landsting/ region Arbetsterapeut Yrkeskategori Kurator Läkare Psykolog Fysioterapeut Ssk Skötare Övriga Totalt % Uppsala 2,7,1 11,6 49,1 36,4 1 Östergötland 15,5 3, 63, 18,5 1 Kalmar 8,2 1,1 49,6 24,5 16,6 1 Skåne 1,5 4,6 12,5 3,7 19,2 6,7 51,9 1 Halland 1,1 1,5,2 95,2 2, 1 Västra Götaland 2, 7, 8,2 2,5 8,3 1 Värmland 26,7,7 14, 7,3 5,7,7 1 Västmanland 7,6 1,6 5,2 31,6 1 Västernorrland,7 5,5 58,2 35,6 1 Norrbotten 2,6,3 3,7 66,5 1 Totalt % 1,4 3,6 9,9 4,7 38, 13,2 29,2 1 Vilka yrkeskategorier som är involverade i den öppna rättspsykiatriska vården varierar mellan landstingen. Gemensamt för alla är att sjuksköterskekontakterna dominerar. Här ligger andelen mellan 95% (Halland) och 31% (Norrbotten). Uppsala har en stor andel öppenvårdskontakter med psykologer (49%) vilket inte övriga landsting har. Värmland har en stor andel arbetsterapeut-kontakter (27%). Norrbotten har många skötare verksamma (66%) medan Uppsala, Västra Götaland och Värmland inte alls använder denna yrkeskategori. Skåne redovisar en stor andel som Övriga yrkeskategorier (52%), vilket även påverkar andelen för databasen totalt, då Region Skåne utgör över hälften av öppenvårdsbesöken här. KPP Psykiatri

44 KAPITEL 6 Care Need Index och konsumtion av vuxenpsykiatrisk vård 6.1 Inledning I detta avsnitt undersöks hur Care Need Index samvarierar med kostnaden och konsumtionen av vuxenpsykiatrisk vård per landsting och kommun. Utomlänspatienter ingår inte i jämförelserna. CNI-index för 216 har inhämtats från SCB. CNI- metoden bygger på att man för samtliga s.k. SAMS-områden3 i Sverige med data från SCB kunnat bestämma förekomsten av sju socioekonomiska variabler. Uppgifterna hämtas för varje individ från befolkningsregistret (RTB) och registret över integrationsvariabler (STATIVA). Ett högt CNI indikerar att man har en befolkning med fler personer som ingår i någon av CNI-variablerna. CNI är ett relativt mått som beräknas mot en referens. Exempelvis har referensen i avsnitten kring CNI per kommun i denna rapport varit värdet för hela det aktuella landstinget. I en enkät till ett stort antal distriktsläkare har man bett dessa att på en skala från 9 ange hur man bedömer att variablerna påverkar arbetsbelastningen, och därefter kunnat skatta betydelsen (beräkna relativa vikter) för variablerna. Relevansen av dessa uppskattningar har sedan verifierats med empiriska data kring ökad sjuklighet i ett antal sjukdomsgrupper och förekomsten av ett antal riskfaktorer. Tabell 2 CNI-variabler Variabler i CNI Vikt Personer yngre än 5 år 3,23 Äldre än 65 år och ensamboende 6,15 Utlandsfödd (ej EU) 5,72 Ensamstående med barn under 18 år 4,19 Inflyttad (1 år och äldre) 4,19 Arbetslös eller i åtgärd (16-64 år) 5,13 Lågutbildad (25-64 år) 3,97 3 SAMS står för Small Areas for Market Statistics, och är en indelning som bygger på kommunernas delområden (NYKO) i de större kommunerna och på valdistrikt i de mindre. Antalet SAMS-områden i Sverige är cirka 9 2. KPP Psykiatri

45 Korrelationskoefficienten har ett värde mellan 1 och -1, där anger inget samband, 1 anger maximalt positivt samband och -1 anger maximalt negativt samband Ekvationen för korrelationskoefficienten är: där x och y är medelvärden för matris 1 och CNI per landsting Diagram 18 CNI per landsting år 216 (referens = Riket) Grafen visar CNI-index per landsting för år 216. Högst index (socioekonomiskt tyngre befolkning) bland de landsting som ingår i KPP Psykiatri har Sörmland (1,156) följt av Gävleborg (1,122) och Västmanland (1,116). Lägst index har Halland (,871) följt av Norrbotten (,884) och Västerbotten (,89). KPP Psykiatri

46 6.3 Korrelationskoefficienter per landsting Tabell 21 Korrelationskoefficienter per landsting (referensvärde = respektive landsting/region) Landsting/ region Uppsala Sörmland Östergötland Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Västmanland Gävleborg Västernorrland Västerbotten Norrbotten Kostnad per invånare >17 år & CNI -,33 +,63 +,36 -,42 -,8 +,34 +,4 +,39 -,5 +,24 +,26 +,37 +,34 -,23 -,61 Antal Patienter per 1 invånare & CNI -,32 +,67 +,23 -,24 +,9 +,3 +,57 +,77 +,11 +,28 +,32 +,46 +,43 -,34 -,46 Totalt -,19 +,5 Tabellen sammanfattar korrelationskoefficienterna inom de 15 landsting som medverkar i KPP för psykiatrin. I några landsting/regioner finns samband mellan högt CNI och höga kostnader/fler patienter (Sörmland, Skåne, Halland, Gävleborg och Västernorrland) medan andra landsting/regioner uppvisar negativa samband mellan CNI och både kostnader och konsumtion, dvs ju högre CNI desto mindre kostnad/ konsumtion (Uppsala, Kronoberg, Västerbotten och Norrbotten). Uppgifterna redovisas även i diagram 19 och 2 nedan. KPP Psykiatri

47 Diagram 19 Kostnad per invånaren >17år och CNI (referensvärde CNI = Riket) Diagram 2 Antal patienter per 1 invånare och CNI (referensvärde CNI = Riket) Sett ur ett nationellt perspektiv ser man inga samband mellan landsting/regioner med ett högt CNI och deras konsumtion av psykiatrisk vård. Sambanden blir tydligare när man går ner på respektive landsting och deras kommuner, vilket framgår i följande avsnitt. KPP Psykiatri

48 6.4 CNI per kommun och landsting/region Samtliga kommuner Diagram 21 CNI per 5 topp/botten kommuner i riket (referensvärde CNI = Riket) Grafen visar de 5 kommuner med högst CNI och de 5 kommuner med lägst CNI. Index 1, är här beräknat för hela riket. I de följande graferna per landsting är indexet 1, beräknat för respektive landsting/region Norrbotten Diagram 22 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Norrbotten) Diagram 23 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Norrbotten) KPP Psykiatri

49 I Norrbotten finns ett hyfsat starkt negativt samband mellan både prevalens och konsumtionen av vuxenpsykiatri och CNI. KPP Psykiatri

50 6.4.3 Västerbotten Diagram 24 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Västerbotten) Diagram 25 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Västerbotten) Ingen samvariation mellan CNI och vårdkonsumtion eller prevalens. Umeå, Skellefteå och Lycksele kommun har en fler patienter och högre kostnader per invånare än vad man skulle kunna förvänta sig utifrån deras CNI. KPP Psykiatri 216 5

51 6.4.4 Västernorrland Diagram 26 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Västernorrland) Diagram 27 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Västernorrland) En viss positiv korrelation mellan CNI och prevalens och kostnad. Ånge och Härnösand kommun uppvisar lägre värden jämfört med det CNI man har. KPP Psykiatri

52 6.4.5 Gävleborg Diagram 28 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Gävleborg) Diagram 29 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Gävleborg) Även här en viss positiv korrelation mellan CNI och prevalens/kostnad. Ovanåker, Hofors och Ockelbo kommun uppvisar lägre värden jämfört med det CNI man har. KPP Psykiatri

53 6.4.6 Värmland Diagram 3 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Värmland) Diagram 31 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Värmland) Det finns en svag positiv korrelation mellan CNI och prevalens/kostnad. Årjäng, Torsby, Säffle, Storfors och Filipstads kommun uppvisar lägre värden jämfört med det CNI man har. KPP Psykiatri

54 6.4.7 Uppsala Diagram 32 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Uppsala) Diagram 33 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Uppsala) Här råder en svag negativ korrelation. Några kommuner uppvisar högre prevalens/kostnad (Knivsta, Håbo, Enköping och Uppsala). Älvkarleby och Tierps kommun har betydligt lägre värden än vad skulle kunna förvänta sig utifrån deras CNI. KPP Psykiatri

55 6.4.8 Västmanland Diagram 34 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Västmanland) Diagram 35 CNI och kostnad per invånare >17 år (referensvärde CNI = Västmanland) Det finns en svag positiv korrelation mellan CNI och prevalens/kostnad. Surahammar, Sala och Köpings kommun uppvisar högre värden jämfört med det CNI man har. KPP Psykiatri

56 6.4.9 Sörmland Diagram 36 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Sörmland) Diagram 37 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Sörmland) Även här finns starka samband mellan både patienter per 1 invånare och kostnad per invånare för vuxenpsykiatri. Flen har en lägre prevalens och konsumtion än vad man skulle kunna förvänta sig. KPP Psykiatri

57 6.4.1 Östergötland Diagram 38 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Östergötland) Diagram 39 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Östergötland) I Östergötland är sambanden inte så starka. Här har Söderköping, Ydre och Motala ett avvikande mönster. KPP Psykiatri

58 Västra Götaland Diagram 4 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = VGR) Diagram 41 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = VGR) Här finns ingen korrelation mellan CNI och prevalens/kostnader. Man ser några kommuner som mer avviker från CNI. Överum (+), Kungälv (+), Ale (+), Sotenäs (-), Munkedal (-), Lysekil (-), Tibro (-), Gullspång (-) och Mellerud (-). KPP Psykiatri

59 Kalmar Diagram 42 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Region Kalmar) Diagram 43 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Region Kalmar) Inte heller här finns det någon korrelation mellan CNI och prevalens/kostnader. Man ser några kommuner som tydligt avviker från CNI, bl.a. Oskarshamn (+), Vimmerby (+), Västervik (+), Kalmar (+), Borgholm (-), Emmaboda (-) och Högsby (-). KPP Psykiatri

60 Halland Diagram 44 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Halland) Diagram 45 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Halland) Här finns ett starkt samband mellan antal vuxenpsykiatriska patienter och CNI medan kostnadssambandet är svagare. Hylte har en lägre kostnad än förväntat medan Varberg och Halmstad har en högre. KPP Psykiatri 216 6

61 Kronoberg Diagram 46 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Kronoberg) Diagram 47 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Kronoberg) Här råder ett omvänt förhållande. Korrelationen är svagt negativ. Ljungby och Växjö har både fler patienter per 1 invånare och höga kostnader i förhållande till deras CNI. Lessebo med regionens högsta CNI har däremot en förhållandevis låg kostnad. KPP Psykiatri

62 Blekinge Diagram 48 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Blekinge) Diagram 49 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Blekinge) Det finns ingen samvariation alls mellan CNI och antal patienter inom den vuxna psykiatrin. Det finns däremot en viss korrelation mellan CNI och kostnader. Kommunerna Karlskrona, Sölvesborg och Karlshamn har högre värden vad gäller prevalens och kostnader jämfört med deras CNI. KPP Psykiatri

63 Skåne Diagram 5 CNI och patienter per 1 invånare (referensvärde CNI = Skåne) Diagram 51 CNI och kostnad per invånare >17år (referensvärde CNI = Skåne) I Skåne finns ett rätt starkt samband mellan CNI och antal patienter i vuxenpsykiatrin, skillnaderna mellan de olika kommunerna är dock stor. Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Östra Göinge och Malmö har färre patienter än vad deras CNI skulle kunna indikera. Vad gäller sambandet mellan CNI och kostnader per 1 invånare är det svagare. Några kommuner som i större grad avviker från det förväntade värdet med tanke på deras CNI är Lomma (+), Staffanstorp (+), Höör (+), Lund (+), Trelleborg (+), Hörby (+), Eslöv (+), Båstad (-), Bromölla (-), Örkelljunga (-), Osby (- ), Hässleholm (-), Bjuv (-), Åstorp (-), Helsingborg (-), Östra Göinge (-) och Malmö (-). KPP Psykiatri

64 Landsting Bilaga 1 Sammandrag av uppgifter kring den psykiatriska vården 216, vuxen, barn & ungdoms och rättspsykiatri Summa kostnad Totalt Summa kostnad SV Summa kostnad ÖV % kostnad sv Antal patient er Antal Vtf (endast avslutade) Vårddgr under året % dagar till utomlänspatient Summa besök % distans besök % besök till utomlänspat. Uppsala 785, 363,7 421,3 46, , ,9 5,4 Sörmland 577,1 197,6 379,5 34, , ,8 Östergötland 819,7 42,7 399, 51, , ,7 3,9 Kronoberg 659,3 421,7 237,6 64, , ,6 Kalmar 521,4 237,9 283,5 45, , ,5 Blekinge 366,4 122,8 243,6 33, , ,8 3,7 Skåne 2 427, , 1 315,5 45, , ,7 1,3 Halland 555, 273,8 281,2 49, , ,9 Västra Götaland 3 61,7 1 82, ,3 5, , ,2 Värmland 65,8 235,7 37,1 38, , ,1 2,5 Västmanland 496,6 267,5 229, 53, , ,3 Gävleborg 488, 16,3 327,7 32, , ,9 2,1 Västernorrland 66,9 35,5 256,4 57, , ,5 2,6 Västerbotten 638,9 235,3 43,6 36, , ,3 Norrbotten 592,7 335,9 256,8 56, , ,7 Totalt , , , 47, , , 2,6 KPP Psykiatri

65 Bilaga 2 Diagnosgruppering i KPP Psykiatri Patienterna har delats in i diagnosgrupper baserade på huvuddiagnos. En patient kan bara förekomma i en diagnosgrupp. Psykiatriska diagnoser har fått företräde framför somatiska och slutenvårdsdiagnoser har fått företräde över öppenvårdsdiagnoser. Därefter har datum varit utslagsgivande där det senaste utskrivningseller besöksdatumet har fått företräde. Diagnosindelningen är en vidaregruppering av den gruppering av psykiatriska diagnoser ( Lf-grupper ) som Landstingsförbundet tog fram 21. Ingen indelning i medicinskt verksamhetsområde har skett vid diagnosgrupperingen (d.v.s. en patient som vårdats exempelvis inom både rättspsykiatri och vuxenpsykiatri har alltså räknats till samma diagnosgrupp i bägge analyser). Diagnosgrupp Organiska psykossyndrom Missbruk Schizofreni ICD-1 F - F9 F1 - F19, F55 F2 - F26, F29 (alla F2 utom F28) Schizofreni och övriga psykotiska Övriga psykotiska syndrom F28, F21 - F29, F531 syndrom som en grupp i vissa diagram Övriga förstämningssyndrom F32 - F33, F341 - F399, F53 Bipolära syndrom F3 - F31, F34 Bipolära och övriga förstämningssyndrom som en grupp i vissa diagram Ångestsyndrom Ätstörningar F4 - F42 (utom, F42-21, F ), F43, F44 - F48, F62 F5 Mental retardation F7-79 Utvecklingsavvikelser Neuropsykiatri Personlighetsstörningar Övriga psykiatriska diagnoser Övriga diagnoser Huvuddiagnos saknas F8-F84 (utom F84-41 F845), F88-9 (utom F9A-F9X), F95, F98-F981 F42-21, F , F84-41, F845, F9A-F9X, F952, Q86, Q98-82 Q984 F6-F61, F688 F91-F94, F982-F989,F51 - F52,F59, F63 - F66, F68 - F681 Somatiska diagnoser, orsaksdiagnoser, Z-diagnoser förutom Z32 och Z711 F53-, F538,F539, F69, F99, R-diagnoser Saknas KPP Psykiatri

66 KPP Psykiatri 216 Mycket mer än kostnad per patient Kostnad per patient (KPP) är en metod för att beräkna sjukhusets/klinikens kostnad per vårdkontakt. SKL samlar årligen in denna information tillsammans med annan information kring patienten och den vård som utförts. Syftet med denna rapport är att visa på de analysmöjligheter som KPP-databasen ger inom den psykiatriska vården. Rapporten redovisar kostnader per verksamhetsområden vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt rättspsykiatrin uppdelade i sluten- respektive öppenvård, kön, ålder och diagnosgrupp som bedrivs inom de femton landsting/regioner som lämnar uppgifter till SKL:s nationella KPP-databas. Det görs även ett försök att titta på om CNI (care need index) per kommun har samband med konsumtionen av den allmänna vuxenpsykiatriska vården. Upplysningar om innehållet Jenny Sandgren, jenny.sandgren@skl.se Leif Lundstedt, leif.lundstedt@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 218 ISBN: ISBN Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se Post: KPP Psykiatri Stockholm 216 Besök: Hornsgatan 2 1 Telefon: