Utvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader"

Transkript

1 Utvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader - Hector Reyes & Michael Högberg Studera din by, då ska du lära dig om världen Leo Tolstoj Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hector Reyes Michael Högberg

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Trimning av fall med extremt höga kostnader (Spri) Trimning i Stockholms läns landsting Syfte Metod Variationskoefficient (CV) och snedhet per DRG Casemix: Variation och snedhet Sex högfrekventa DRG Samtliga DRG med över hundra fall Faktorer som snedvrider data och statistiska tal Skillnader i andel komplicerade DRG mellan sjukhus i Stockholm Skillnader i kostnader och vårdtid mellan 5:e percentilen och innerfallen Dyra kirurgiska åtgärder utan registrerade operationskostnader Ofullständigheter i fördelning av kostnader efter komplexitetsnivå hos DRG. Innerfall Effekt på spridning och snedhet vid olika trimningsgrader av fall med extremt höga och låga kostnader Ökning av trimning från 5 till 6 procent Trimning av höga kostnader med 1 procent Trimning av 5 procent höger och 5 procent vänster ytterfall Jämförelse av 6 procent höger plus 5 procent vänster trimning med enbart 5 procent höger trimning Sammanfattning av de olika trimningsalternativen Diskussion Slutsatser Litteratur Bilageförteckning Sida 2

4 1 Sammanfattning Trimning 1 av 5 procent av extremt höga kostnader medför en betydande förbättring genom minskad variation och snedhet 2 i fördelningen hos flertalet DRG. Trots detta kvarstår det fortfarande metodproblem som gör att DRG systemet är behäftat med osäkerhet. Det förekommer en relativt sett uttalad snedhet i fördelningen för flertalet DRG även efter 5 procents trimning. Snedheten tycks förändras slumpartat mellan åren och dessutom finns det stora variationer i DRGs relativa vikter mellan åren. Grunden för dessa till synes oförutsägbara förändringar finns i det faktum att casemix 3 förändras slumpmässigt mellan åren, en kunskap som sällan eller aldrig omnämnts i tidigare forskning. Allt detta gör det svårare att med säkerhet kunna förutsäga hur fördelning inom ett DRG kommer att se ut den närmaste framtiden, vilket kan leda till fel resursfördelning mellan olika aktörer. Brister i primär kodning, ofullständigheter i DRG logik, splittring av vårdepisoden i flera korta vårdprocesser, etc. bidrar ytterligare till fel i DRGs kostnadsallokering. En ökad trimningsgrad av fall med extremt höga kostnader får till följd att för flertalet DRG förändras sammansättning av både variation och snedhet till mer acceptabla nivåer sett till normer för normalfördelning. Detta framgår inte av förklaringsvärdet (R 2 ) 4, det mått som används för att bedöma DRG systemets homogenitet. En dubbelsidig trimning av fall med förutom extremt höga kostnader även låga kostnader bidrar till att minska felaktigheter i DRG systemet orsakat av förekomst av korta vårdprocesser med extremt låga kostnader. 2 Inledning Trimning av kostnadsdata kom att tillämpas som metod i samband med införandet av en ny ersättningsmodell i Stockholms läns landsting inom den akutsomatiska slutenvården år 23. Detta blev möjligt då man tillämpade DRG systemet som sekundärt klassifikationssystem samtidigt som man införde individualiserade kostnader för varje patient. Trimning kom att ersätta ett antal produkter som kompenserade för svårt sjuka och kostnadsdrivande patientgrupper. Exempel på produkter var särdebiteringar, tilläggskoder och vårdtidsytterfall. Trimning blev en enklare modell att förvalta och ett mer rättvist verktyg för resursfördelning eftersom det grundades på såväl medicinska som patientspecifika kostnader, vilket medförde en förbättrad möjlighet att kunna identifiera svårt sjuka patienter. Trimningsmetoden dämpade förekomsten av systematiska skillnader i casemix mellan Karolinska Universitetssjukhuset och de övriga sjukhusen, men även skillnader mellan en genomsnittlig resurskrävande patient och en mycket svårt sjuk patient med extremt höga kostnader i ett DRG. Denna modell för resursfördelning, 1 Se definition av trimning i bilaga 1 2 Se definition av variationskoefficient och snedhet i bilaga 1 3 Se definition av casemix i bilaga 1 4 Se definition av förklaringsvärde i bilaga 1 Sida 3

5 vilken bygger på primära medicinska data, har därefter varit den gällande. Hur har denna modell fungerat i SLL? Kvarstår systematiska skillnader i casemix efter trimning och vad består de av? Hur rättvis är fördelningen av resurser? Kan modellen förbättras och i så fall hur? I denna rapport görs en fördjupning av några av dessa frågeställningar. Utöver dessa frågor kommer med stor sannolikhet stora förändringar att ske som drivs av den nya framtidsplanen för hälso- och sjukvården där uppdrag till akutsjukhusen renodlas och Nya Karolinska Solna (NKS) får ansvar för de patienter som är svårast sjuka och skadade. Detta kommer att innebära en ännu mer differentierad vård mellan sjukhusen i Stockholm. Hur kan DRG systemet bidra till att lösa dessa utmaningar? En del av de problem som Stockholms läns landsting står inför, exempelvis systematiska skillnader mellan sjukhusens casemix och trimning av ytterfall, belyses i denna studie. Rapporten innehåller delvis ny kunskap vilken är värd att beakta i det pågående förändringsarbetet med framtidens hälso- och sjukvård. 3 Bakgrund Den nuvarande kvartilmetoden som används för att skilja ut fall med extremt höga kostnader har varit i bruk sedan 199-talet i Sverige, utan att stora förändringar har gjorts. Metoden ger ett bättre underlag för att beskriva vården, för jämförelser och uppföljning och som grund för den relativa viktlistan, vilket i sin tur är grunden för ersättning och resursfördelning mellan sjukhus. Ett undantag utgörs av den modell som använts i Västra Götaland, där man har ändrat trimningsgrad och trimmat mer differentierat beroende på spridningsnivåer i varje DRG 5. I Spri rapport 474 jämfördes skillnader i kostnader (kostnadsindex) vid olika trimningsgrader. Skillnaderna minskade kraftigt vid trimning upp till 5 procent, men vid högre trimningsgrad utöver denna nivå påverkades inte skillnaderna i kostnader nämnvärt 6. Detta gör att det är svårt att jämföra kostnader och andra mått mellan dessa två typer av sjukhus beroende på framförallt de skillnader som kvarstår i patientsammansättning hos innerfallen. Detta orsakar även skevheter i resursfördelning och i poängfördelning 7. Snedfördelning förekommer även efter 5 procents trimning. Flertalet DRG är långt ifrån kostnadshomogena. Det finns fortfarande stora skillnader mellan sjukhusen i medelvärde per DRG och totalt. Detta kan bidra till skevheter i resursfördelning baserat på DRG systemet och därtill komma att inverka negativt på förutsägbarheten. I en tidigare rapport kunde vi redovisa förekomst av ett stort antal fall med extremt låga kostnader vilka kunde vara behäftade med fel och inte borde utgöra grund för beräkning av vikter. De borde lyftas bort från DRG systemet 8. Fel i medicinsk kodning medför fel i beskrivning av casemix, vilket kan leda till över- eller 5 Regionala viktlistor för sluten och öppen sjukhusvård år 214. Dnr RSK Vårdkostnader DRG-jämförelser av sjukhus och kliniker. Myrén K-J, Carling K, Erlö C K & Neij F. Stockholm: (Spri rapport ). Sidan48 7 Se definition av poäng i bilaga 1 8 Kortvård och trimning av extremt låga kostnader. Hector Reyes & Michael Högberg. HSF, Stockholms läns landsting, 213 Sida 4

6 underskattning av komplicerade DRG och därmed en snedvriden kostnadsfördelning samt bidrar till systematiska fel i resursfördelning, viktberäkning och ersättning. 3.1 Trimning av fall med extremt höga kostnader (Spri) Vad innebär och vilka förutsättningar gäller för en rättvis ersättning av vårdprestationer med en genomsnittskostnad i DRG? Skillnader i vårdkostnad inom en DRG kan utgöras av - mätfel, såsom felaktig diagnosgruppering eller felberäknade vårdkostnader - olika kostnadsunderlag - olika avgränsade vårdtillfällen - skillnader i sjukdomssvårighet och därigenom resursbehov - olika produktivitet, såsom olika mängd vårdåtgärder per patient eller olika kostnader per vårdåtgärd Spri, Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut, konstaterade att metodproblem som sjukdomssvårighet och mätfel kunde påverkas av trimning av materialet. Trimning innebar att vårdtillfällen med mycket avvikande höga vårdkostnader i förhållande till genomsnittet undantogs i beräkningarna. Enligt Spri ledde trimning till minskad spridning i diagnosgrupperna vilket ökade metodsäkerheten 9. Likheten mellan åren i vårdkostnad, sjukdomssvårighet och mätfel kunde tolkas så att slumpmässig variation inte utgjorde något stort problem i DRG sammanhang 1. Valet av lämplig trimningsgrad blev en avvägning mellan motsatta intressen - att få DRG-tillämpningarna säkra - att ha med samtliga patienter och de totala kostnaderna i kostnadsjämförelser och vid prestationsersättning - att undvika att trimningen gynnar dyra vårdenheter Kvartilmetoden är en statistisk metod som bl.a. finns beskriven i Spri rapport 474 från Fem procent ytterfall har bedömts vara en optimal nivå för trimning nationellt och i Stockholms läns landsting. Med optimalt menades att minska spridningen och med det minska spelrum för metodfel 11, att trimningen inte gynnade 9 Zebra eller PKS: Vilken metod beräknar omvårdnadskostnad bäst? Carling K & Nilsson C-A. Stockholm: Spri, (Spri rapport 43) 1 Vårdkostnader DRG-jämförelser av sjukhus och kliniker. Myrén K-J, Carling K, Erlö C K & Neij F. Stockholm: (Spri rapport ). Sida Vårdkostnader Spri rapport 474. Sidan 12 Sida 5

7 onödigt kostsamma vårdenheter, att kostnadshomogeniteten i DRG systemet (R 2 ) ökade väsentligt och skillnaderna mellan sjukhusens medelvärden minimerades. 3.2 Trimning i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting tillämpar sedan tidigare ett system för att beskriva vården baserat på medicinska data och genom detta lägga en stabil grund för resursfördelning grundat på kostnad per patient och en egen viktlista. År 1992 infördes DRG systemet i sluten vård. År 22 infördes en viktlista för kostnadsytterfall grundat på kostnad per patient (KPP). Viktlistan innehöll i början enbart kostnadsdata från Karolinska sjukhuset i Solna och Huddinge sjukhus. Listan har senare utökats och nu finns kostnadsdata från fyra sjukhus i Stockholm och en privat klinik. År 26 infördes i SLL även DRG i öppen vård liksom KPP och viktlista. Från år 213 tillämpas CC grupperare i Stockholms läns landsting, vilken skiljer sig från tidigare version genom att den innehåller en ny komplikationsnivå (mycket komplicerat) som bättre differentierar jämfört med tidigare - extremt sjuka och kostnadskrävande patienter i samma DRG. Från mitten av 213 infördes riktlinjer för rapportering av bidiagnoser i sluten vård 12, med syfte att patientens vård ska beskrivas på samma sätt oavsett vid vilket sjukhus vården har skett. Från år 214 har, genom ett beslut i landstinget, den egna viktlistan som Stockholms läns landsting använt ersatts med den Nationella viktlistan, vilken baseras på ett större kostnadsunderlag. Viktlistan för Kostnadsytterfall grundas på Kvartilmetoden för trimning av fem procent fall med extremt avvikande höga kostnader och för beräkning av relativa vikter. Kostnad per poäng beräknat på kostnadsdata 211, var cirka 46 kronor på Karolinska Universitetssjukhuset, medan de låg kring 38 kronor för de övriga (Danderyd, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus). De mindre sjukhusen har en någorlunda likartad kostnadsnivå. Det finns dock fortfarande kvar en stor skillnad i kostnader mellan Karolinska och de övriga sjukhusen (drygt 2 procent) 13, vilket trimning av 5 procent avvikande fall inte lyckas jämna ut. Trimning av 5 procent fall med extremt höga kostnader motsvarar ca 22 procent av kostnaderna hos samtliga sjukhus i kostnadsdata från 211. Jämfört med tidigare, medförde användning av CC-grupperare 213 att andel ytterfallskostnader minskade från 24 procent till 22 procent. Detta berodde i huvudsak på att många relativt komplicerade DRG fall, vilka tidigare hamnade som kostnadsytterfall, i stället blev klassificerade i mycket komplicerade DRG som innerfall. Förklaringsvärdet ökade från 65 till 67 procent vid införande av CC-grupperare Riktlinjer för rapportering av bidiagnoser i sluten vård inom SLL. HSF, Stockholms läns landsting, Ej korrigerat för skillnader i casemix Sida 6

8 4 Syfte Syftet med rapporten är att försöka klargöra de fördelar och begränsningar som nuvarande 5 procent trimning av fall med höga kostnader innebär för fördelningen inom DRG. Förändring i patientsammansättning i DRG mellan åren kommer att beskrivas och hur detta kan påverka stabiliteten i DRG systemet. Ett annat syfte är att belysa effekter på variationen i fördelningen kring genomsnittet i DRG vid olika trimningsgrad samt vid trimning av både extremt höga kostnader och av extremt låga kostnader. Förekomsten av brister i kodning av medicinska data, brister i DRG algoritmer och andra ofullständigheter vilka orsakar oönskad spridning och snedhet i fördelningar i DRG uppmärksammas, och förslag till åtgärder för att dämpa vissa brister och förfina trimningsmetodiken kommer att ges. 5 Metod Studien i denna rapport baserades på kostnadsdata (KPP 14 ) från 211 från fyra sjukhus och en privat klinik i Stockholms läns landsting. Dessa sjukhus är Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus samt BB Stockholm. Data bestod av drygt 222 vårdtillfällen, vilka efter 5 procent trimning för högkostnadsytterfall består av drygt 211 observationer. Dataunderlag som studerats utgörs av vårdtillfällen där in- respektive utskrivning registrerats. Även data från tidigare utredningar har använts, vilket redovisas i avsnitt 1. Effekterna av nuvarande trimning har studerats med delvis ny analysmetod. Utöver de vanliga statistiska talen, förklaringsvärde (R 2 ), spridning mm, har vi analyserat värden på variationskoefficienten (CV) och på snedhet och studerat dessas relativa andelar efter nivågruppering i olika DRG före och efter 5 procent trimning. Detta har gett en tydligare bild av förändringarna efter trimning, vilket inte framgått tidigare då enbart förklaringsvärdet redovisades. Hög variation och snedhet innebär minskad metodsäkerhet och ett ökat spelrum för fel, oavsett slag av fel 15. Jämförelser av resultat av trimning mellan de olika metoderna och mot tidigare resultat trimning av enbart extremt höga kostnader - analyseras med hjälp av statistiska parametrar såsom variationskoefficient, medelvärde och median, mått på snedhet, andel DRG med låg variation och snedhet och förklaringsvärde (R 2 ). Jämförelser görs av trimning med enbart högersidigt kostnadsytterfall med trimning av både höger- och vänstersidigt ytterfall samt med alternativa trimningsgrader för högkostnadsfallen. Genom att pröva med olika trimningsgränser på både vänster och höger sida av fördelningen framkommer olika utfall av homogeniteten hos fördelningen, vilket kan jämföras sinsemellan avseende krav på normalfördelning. Trimning av den vänstra sidan av fördelningen har gjorts med en kostnadsgräns 14 Se definition i bilaga 1 15 Vårdkostnader Spri Rapport nr Sida 12 Sida 7

9 Snedhet Snedhet genom den femte percentilen. Högkostnadsfallen har trimmats med alternativa kostnadsgränser såsom 5 procent, 6 procent och 1 procent. I en normalfördelning är värdet på snedhet lika med. I litteraturen framgår inte med tydlighet värde på variationskoefficienten vid en normalfördelning, förutom att det bör vara lågt. I en australisk rapport anses att ett värde på CV under 1 kan vara en acceptabel nivå på variation i casemixstudier 16. Detta värde framkom i ett statistiskt test för normalfördelning 17, av ett fåtal DRG där spridningen motsvarade en normalfördelning efter tillämpning av olika trimningsgrad. Som önskvärda nivåer på uppmätta variabler som anses motsvara en spridning som överensstämmer eller approximerats med en normalfördelning har använts storlek på relativ andel DRG med värde på variationskoefficient < 5 respektive < 1 samt storlek på relativ andel DRG med mått på snedhet <,5 respektive < 1,. Trimningsprofiler jämförs utifrån olika nivåer på trimningsgrad för vänster respektive höger sida av fördelningen. Procentandel DRG som hamnar i olika spridningsklasser (CV) och snedhetsgrupper vid trimning på vänster respektive höger sida vid olika trimningsgrader jämförs. I avsnitt 1 analyseras genomsnittkostnader och medelvårdtid för den femte percentilen och innerfallet för olika klasser av komplikationsnivåer i DRG. Andel komplicerade DRG per sjukhus före och efter granskning, och genomsnittskostnader vid kirurgiska DRG med och utan registrering av operationskostnader studeras. 6 Variationskoefficient (CV) och snedhet per DRG I detta avsnitt redogörs för de förändringar som 5 procent trimning av fall med höga kostnader medför i kostnadsfördelning i DRG. D1-2: Variationskoefficient och snedhet före och efter trimning. DRG > 5 fall. KPP 211 Snedhet och variation före trimning. DRG > 5 fall Snedhet och variation efter 5 % trimning. DRG > 5 fall R² = 34% R² = 39% Variationskoefficient Variationskoefficient Victorian Cost Weights. Terri Jackson m.fl. Centre For Health Program Evaluation Testing for normality. Shapiro-Wilk test. SAS System for Elementary Statistical Analysis. Sidorna ). SAS Institute Inc Sida 8

10 Antal fall Antal fall Diagrammen ovan (D1-2) visar kostnadsdata från 211 före och efter trimning. Antal fall före trimning bestod av drygt 222 fall vilka reducerades till 211 fall efter trimning. Då egenskaper hos fördelningen studeras före trimning återfinns flertalet DRG i CV-intervallet 4-15, och med snedhet mellan 1-6. Relativt många DRG ligger utanför dessa värden. Efter trimning minskar värden på CV betydligt till ett intervall mellan 2-9. Även snedheten minskar betydligt till mellan -2. Spridningen närmar sig önskvärda nivåer, dvs. CV kring 5, men värden för snedheten är fortfarande långt ifrån vad som kan känneteckna en normalfördelning. Det krävs en högre grad av trimning för att ytterligare minska värden för snedheten i fördelningen. Förklaringsvärdet (R 2 ), ett mått på DRG-systemets kostnadshomogenitet, ökar från 39 procent före trimning till 67 procent efter trimning, vilket innebär en avsevärd förbättring. D3-4: Två exempel på olika snedhet (1,4 respektive 1,) hos innerfall DRG A56C. Innerfall=859. Medelvärde= Snedhet=1,4. CV= Medelvärde Median Kostnader DRG D47E. Innerfall=235. Medelvärde=2549. Snedhet=1,. CV=52 4 Medelvärde Median Kostnader Diagrammen ovan visar två exempel på snedhet efter trimning i DRG. DRG A56C Kramper & huvudvärk K (komplicerad), med snedhet=1,4, och DRG D47E Lunginflammation U (utan komplikation), med en snedhet=1,. DRG med snedhet över 1, utgör ca 46 procent av samtliga DRG. Det framgår av diagrammen att fördelningar med snedhet kring och över värdet ett, fortfarande har en högersned fördelning. Medelvärdet motsvarar inte det mest frekventa och inte heller det centrala värdet, mitt i dessa fördelningar. En skillnad mellan medelvärdet och medianen finns kvar. Extrema värden har stor påverkan på de statistiska talen och kan medföra att genomsnittet för ett DRG kan vara mindre lämpligt att utgöra en representativ beskrivning av normala medicinska fall i ett DRG. Eftersom grunden för resursfördelning (relativa vikter) baseras på historiska data, kan en sned DRGfördelning innehållande några få fall med intensiv resursförbrukning som visas i diagrammen ovan, utgöra ett problem om det förekommer en stor variation mellan åren då bl.a. förutsägbarheten kommer att försämras. Det är viktigt att trimningen minimerar skillnaderna mellan åren, eftersom grunden (kostnader, casemix) för en viktlista baseras på historiska data två år innan gällande verksamhetsår. Den relativt stora snedhet som kvarstår och eventuella skiftningar mellan åren pekar på ett problem vid användning av DRG-genomsnittet som ersättningsgrund. Det finns ett behov av att utveckla trimningsmetodiken genom en ökning i trimningsgrad, med syfte att minska snedheten och komma närmare en normalfördelning i flera DRG. De två exemplen ovan på DRG med en snedhet över 1, skulle kunna trimmas med Sida 9

11 Variationskoefficient ytterligare några procentenheter för att uppnå en mer acceptabel nivå (se diagrammet nedan). D5: Test för normalfördelning efter trimning. DRG > 5 fall. Variationskoefficient och snedhet på innerfall. 24 DRG med Normalfördelning R² = 12% 2 1 -,2,,2,4,6,8 Snedhet Diagram D5 visar 24 DRG av 534, knappt 5 procent av alla DRG med fler än 5 observationer, vilka efter trimning, enligt ett statistiskt test 18 har en spridning kring genomsnittet som motsvarar en normalfördelning. Flertalet av dessa DRG är små med 5-23 observationer per DRG. Men det visar samtidigt egenskaper hos en normalfördelning, där värdet på CV ligger kring 3 för de flesta DRG-grupper och en snedhet under,7. Det är ungefär dessa nivåer som en ökning av trimning bör resultera i, för att motsvara en mer tillfredsställande jämn fördelning kring genomsnittet av fallen inom ett DRG. Förändringarna i kostnadsvariationen per DRG före och efter trimning - som visats i tidigare diagram, sammanfattas här. Före trimning hade 64 procent av samtliga DRG-grupper (> 5 observationer) värden på variationskoefficient (CV) under 1. Efter trimning hamnar värdena under 1 för samtliga. Se diagram D6. CV under 1 innebär en stark minskning av spridningen i varje DRG och ger säkrare statistiska parametrar. Exempelvis medelvärde och standardavvikelse blir mer förutsägbara. Men det är bara de DRG med värden på CV kring 5 eller lägre, som är normalfördelade, enligt diagram Testing for normality, Shapiro-Wilk test ( SAS System for Elementary Statistical Analysis s ). SAS Institute Inc Sida 1

12 D6: Fördelning på grupper efter storlek på variationskoefficient. Procentuell andel före och efter 5 procent trimning. Variationskoefficient grupp före/efter trimning i procent % Efter trimning % Före trimning En mer överskådlig bild av förändringarna i snedheten i DRGs kostnadsfördelning efter trimning framgår av diagram D7. D7: Fördelning på grupper efter värde på snedhet. Procentuell andel före och efter 5 procent trimning Snedhet grupp före/efter trimning i procent % Efter trimning ,49,5-,99 1,-1,49 1,5-1,99 % Före trimning ,-3,99 4,-5,99 6,-2, Före trimning har 99 procent av DRG-grupperna ett värde på snedhet över 1,. Efter trimning minskar snedheten. Andel DRG-grupper med värde på snedhet under 1, ökar till 54 procent (6+48) och resterande 46 procent har ett värde över 1,. Som visats tidigare är ett värde på snedhet kring 1, inte tillfredsställande, dvs. långt ifrån en approximerad normalfördelning. Om exempelvis andelen fall med värden på snedhet över,5 kunde minskas ned skulle det även kunna bidra till reducerad kostnadsvariation (CV) i många DRG grupper, varmed förutsägbarheten i DRG systemet skulle kunna öka. DRG med mått på snedhet som ligger kring,5 eller lägre är en förutsättning för att spridningen ska motsvara en normalfördelning. Det framgår av diagrammen att trimning av 5 procent inte kan anses vara optimalt trots de stora påvisade förändringarna. DRG systemet skulle således behöva trimmas ytterligare. Sida 11

13 Variationskoefficient Snedhet D8-9: Spridning (CV) respektive snedhet före trimning och andel ytterfall 3 25 Variation före trimning och andel ytterfall. Genomsnitt per CV klass 12 1 Snedhet före trimning och andel ytterfall. Genomsnitt per snedhet klass 2 R² = 65% R² = 52%, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, Andel ytterfall i procent, 1, 2, 3, 4, 5, 6, Andel ytterfall i procent Diagrammet till vänster visar relationen mellan variationen före trimning per CV klass och andel ytterfall. Varje punkt utgör ett genomsnitt för CV per varje klass enligt tidigare klassindelning. Det framgår att DRG med högre CV i genomsnitt har en högre andel ytterfall, och följaktligen trimmas mest, allt enligt principen för kvartilmetoden. Storlek på regressionskoefficient och lutningen på regressionslinjen visar på ett klart samband. I diagram D9 till höger visas sambandet mellan snedheten och andel ytterfall i varje klass. Även detta diagram visar på ett klart samband. Andel ytterfall ökar med högre värde på snedheten. Men sambandet framgår inte lika tydligt som i diagrammet till vänster. I tidigare diagram har visats att trimning med kvartilmetoden ger bättre resultat avseende värde på variation jämfört med värde på snedhet. Det är möjligt att kvartilmetoden skulle kunna utvecklas mer eller kunna ersättas av en metod som trimmar även snedheten mer optimalt. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att pröva med att öka trimningsgraden till betydligt högre nivåer än tidigare. 7 Casemix 19 : Variation och snedhet Sex högfrekventa DRG Här nedan sammanställs värden för variationen, snedhet, andel ytterfall och vikter för 6 volymmässigt stora DRG i Stockholms läns landsting efter 5 procent trimning. Data är från KPP 29 till Se definition av casemix i bilaga 1 Sida 12

14 Diagram 1: Variationskoefficient (CV) före och efter 5 procent trimning för sex DRG år Variationskoefficient före/efter 5 % höger trimning. 6 frekventa DRG Totalt 211 Totalt 21 Totalt 29 Innerfall 211 Innerfall Buksmärta/gastroenterit >17 U 143 Bröstsmärtor u angina pectoris 139 Arytmi & överlednstörn U 127 Hjärtsvikt & chock 9 Lunginflammation >17 U Innerfall Kramper & huvudvärk >17 U Hector Reyes. HSF-vårdinformatik Variationen (CV) för dessa DRG är hög före trimningen med undantag för DRG 143. Även variationen mellan åren i samma DRG är relativt sett stor. Efter trimning sker en kraftig minskning av variation till nivåer som närmar sig värden för en normalfördelning i samtliga DRG. Trimning av 5 procent högkostnadsfall ger ett tillfredsställande resultat avseende variation (CV) och minskar DRG spridning väsentligt. Diagram 11: Snedhet före och efter 5 procent trimning för sex DRG år Snedhet före/efter 5 % höger trimning. 6 frekventa DRG Total ,2 Total 21 Total 29 12,2 15,2 183 Buksmärta/gastroenterit >17 U 143 Bröstsmärtor u angina pectoris 139 Arytmi & överlednstörn U Innerfall 211 3, 127 Hjärtsvikt & chock Innerfall 21 1,2 9 Lunginflammation >17 U Innerfall 29 1, 25 Kramper & huvudvärk >17 U Hector Reyes. HSF-vårdinformatik Värde på snedhet ligger på ganska höga nivåer, med lång högersned fördelning i de flesta DRG före trimningen. Snedheten varierar också kraftigt mellan åren. Det sker betydande minskningar i snedhet efter trimning för samtliga DRG. Men nivåerna efter trimning ligger fortfarande långt ifrån vad som kan anses vara optimala nivåer. Värde på snedhet över 1, innebär en relativt påtaglig snedvriden fördelning. Sida 13

15 Tabell 12: Skillnader i snedhet före trimning mellan 29, 2o1 och 211 för sex DRG år Procent differens (absoluta) i snedhet före trimning. 6 vanliga DRG 211/21 3% 41% 183 Buksmärta/gastroenterit >17 U 143 Bröstsmärtor u angina pectoris 21/29 64% 82% 139 Arytmi & överlednstörn U 127 Hjärtsvikt & chock 211/29 7% 53% 9 Lunginflammation >17 U 25 Kramper & huvudvärk >17 U % 2% 4% 6% 8% 1% 12% 14% 16% 18% Hector Reyes. HSF-vårdinformatik Snedhet före trimning kan variera kraftigt 2 (från 2 till 65 procent), i genomsnitt 27 procent mellan åren 29 och 211. I kostnadsdata (KPP) 29 vilket utgör grunden för beräkning av medelvärde (relativ vikt) som ska gälla två år senare, kan snedheten vara väsentligen annorlunda än år 211 där den beräknade vikten ska tillämpas. Men skillnader mellan 21 ch 29 (17 procent i genomsnitt), och mellan 211 och 21 (36 procent i genomsnitt) visar på ännu större avvikelser. Vissa DRG kan skifta extremt mellan åren, exempelvis DRG 139 och 143. Diagram 13: Skillnader i relativa vikter 21 mellan för sex DRG Procent differens (absoluta) i relativa vikter mellan /211 1% 12% 183 Buksmärta/gastroenterit >17 U 143 Bröstsmärtor u angina pectoris 213/212 1% 9% 139 Arytmi & överlednstörn U 127 Hjärtsvikt & chock 19% 9 Lunginflammation >17 U 212/211 9% 25 Kramper & huvudvärk >17 U % 2% 4% 6% 8% 1% 12% 14% 16% 18% 2% Hector Reyes. HSF-vårdinformatik 2 Här används det absoluta värdet, oavsett om skillnaderna är positiva eller negativa 21 En DRG-vikt är ett relativt mått på vård- och behandlingskostnaden för en genomsnittlig patient i varje DRG-grupp. Socialstyrelsen hemsida. 214 Sida 14

16 Differens i snedhet Trots påvisade framsteg i minskad variation i DRG grupper, förekommer relativt sett stora variationer hos de relativa vikterna. Förändringarna skiljer sig åt mellan de jämförda perioderna. Anledning till dessa stora och oregelbundna förändringar mellan åren kan vara relaterade till att snedheten i dessa DRG ändå är höga efter trimning, och att även snedheten varierar kraftigt mellan åren. De relativt sett stora förändringarna under perioden kan tyda på att en trimning på 5 procent inte räcker till för att minska osäkerheten i exempelvis beräkning av medelvärdet trots stora minskningar i variation och snedhet. Patientsammansättningen förändras mellan åren, vilket även kan påverka innerfallen, och trimningen verkar inte lyckas med att dämpa dessa förändringar i tillfredställande utsträckning. Innehållen i de diagram som redovisats i detta avsnitt för sex högfrekventa DRG tyder på en större osäkerhet än vad som faktiskt påvisats tidigare, och följaktligen även en brist på stabilitet i DRG systemet som grund för resursfördelning. 7.2 Samtliga DRG med över hundra fall Här nedan sammanställs uppgifter om variation, snedhet, andel ytterfall och vikter för samtliga DRG med fler än 1 fall i Stockholms läns landsting. Data utgörs av kostnadsdata (KPP) för år 29 och 211. Diagram 14: Kumulativ procent förändringar i snedhet före trimning. År 29 och 211 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Differens i snedhet före trimning 211/29. DRG > Kumulativ procent Diagrammet, en kumulativ frekvenskurva, visar fördelning av differenser i snedhet i varje DRG, från noll till över 2 procent skillnad, mellan åren 29 och 211. Drygt 25 procent av samtliga DRG har en förändring av snedheten före trimning under 22 procent mellan 29 och procent av alla DRG har en differens på över 44 procent och 25 procent har en skillnad som överstiger 68 procent differens i snedhet mellan 29 och 211. Detta innebär att för flertalet DRG sker en avsevärd förändring mellan åren. Förekomsten av dessa omfattande förändringar i snedhet har inte beskrivits i tidigare litteratur, exempelvis från Spri, och belyser det faktum att Sida 15

17 Procent Index Index det kan råda mer osäkerhet i spelreglerna (beräkningsmodellerna) i DRG systemet och i beskrivning än vad som tidigare varit känt. Diagram 15-16: Index över förändringar i snedhet mellan 211 och 29 respektive Index av snedhet före trimning 29 och =1. DRG > 1 Index 29 Index 211 DRG Index av snedhet före trimning 21 och =1. DRG > 1 Index 21 Index 211 DRG Snedhet per DRG före trimning har indexerats med basår 29 i diagram 15 och med basår 21 i diagram 16 och jämförs med 211. I båda diagrammen framgår stora variationer i snedhet. Den stora variationen i snedhet mellan åren tyder på att patientsammanssättning i ett DRG förändras för flertalet DRG varje år. Detta innebär följaktligen att andel ytterfall och därmed de relativa vikterna är svårare att förutsäga. Den i litteraturen rådande uppfattningen är att snedheten i DRG skulle vara någorlunda konstant mellan åren. Ovan redovisade stora avvikelser mellan åren finns inte beskrivna i tidigare rapporter, exempelvis från Spri. Diagram 17: Differens i procent ytterfall per DRG mellan 211 och 29 Differens på procent ytterfall per DRG mellan 211/29. DRG > 1 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % DRG Punkterna i diagram 17 representerar förändringar i procent mellan andel ytterfall under 29 och 211 i varje DRG. Enbart DRG som inkluderar 1 fall eller fler Sida 16

18 Index Index ingår. Antalet DRG som uppvisar en skillnad under 2 procent mellan åren uppgår till 12, vilket motsvarar 35 procent av samtliga DRG. Resterande 22 DRG, 65 procent av samtliga, visar en skillnad mellan åren på mer än 2 procent. Dessa stora skillnader är en effekt av de stora avvikelser i snedhet mellan åren i varje DRG, vilket framgått av tidigare diagram. Diagram 18-19: Förändringar i DRG-vikt per DRG mellan respektive Vikt förändringar =1. DRG > 1 Basår211 Index 212/211 DRG Vikt förändringar =1. DRG >> 1 Basår 212 Index 213/212 DRG Diagram omfattar totalt 325 DRG efter att alla DRG med lägre antal fall än hundra, samt DRG som har ändrat innehåll under åren, undantagits. I diagrammen jämförs DRG vikter mellan 212 mot basår 211 och mellan 213 och basår 212. Diagrammen redovisar omfattningen av förändringar mellan åren samt hur nivån på förändringar varierar mellan två olika mätperioder. Under perioden 212/211 har 119 DRG (37 procent av samtliga) en relativt sett låg variation mellan åren, under 5 procent. Under perioden 213/212 minskar denna grupp till 92 DRG (28 procent av samtliga). Men flertalet, 63 procent (26 DRG) under perioden 212/211 och 72 procent (233 DRG) under åren 213/212, har större variationer än 5 procent. Av diagrammen framgår att i de flesta DRG sker en betydande förändring oavsett jämförelseperiod. Trimning av 5 procent fall med extremt höga kostnader lyckas inte eliminera effekten av förändringar i casemix mellan åren. Osäkerheten kvarstår även för innerfallen. Sida 17

19 Index Diagram 2: Index över förändringar i snedhet efter trimning mellan 211 och 29 respektive 21 och Index på snedhet på innerfall =1. DRG > 1 Index 29 Index 21/29 Index 211/29 DRG Tabell 1: Index över förändringar i snedhet efter trimning mellan 211 och 29 respektive 21 och 29 Index Antal DRG Index 21/29 Antal DRG Index 211/29 Index< % 23 7 % 8 Index % % Index> % % Diagram 2 respektive tabell 1 ovan visar förändringar i snedhet efter trimning, mellan år 21 respektive år 211 jämfört med basåret procent av samtliga DRG har en skillnad på mer än 2 procent (index < 8 och > 12), om man jämför 21 års snedhet mot basåret 29. Denna grupp DRG med relativt hög förändring ökar till 69 procent vid jämförelser mellan 211 och basåret 29. Värt att notera är att kostnadsdata 29 är grund till vikter under 211 års utfall. Sammanfattningsvis visar bilden att de stora omvälvningarna i snedhet kvarstår även efter trimning. Den till synes slumpartade förändringen i casemix påverkar också innerfallen, vilket är en av de viktigaste orsakerna till att även markanta förändringar i de relativa vikterna sker mellan åren. Diagram 21 nedan visar kostnadsfördelningen för DRG 25 under tre påföljande år. Kostnadsdata avser nominella kostnader. Syftet med diagrammet är att belysa var i fördelningen förändringar i patientsammansättning sker. Värdet på snedheten förändras betydligt mellan varje år och i olika riktning. Kostnadsspridningen hos patientgrupperna med extremt höga kostnader (högra svansen) har liknande utseende samtliga tre år, dessa förefaller vara relativt stabila oavsett år. Förändringar i casemix kan däremot observeras för mer centralt belägna observationer, kring medelvärdet eller medianen, i respektive års fördelning. De gula pilarna markerar skillnader i frekvensen fall mellan kostnadsdata 29 och 211. Sida 18

20 Antal fall Diagram 21: Kostnadsfördelning för DRG 25 kramper & huvudvärk > 17 U. Otrimmad Kostnadsfördelning DRG 25 Kramper & huvudvärk >17 U. Före trimning Snedhet 29 =11,3 Snedhet 21 =5,9 Snedhet 211 =8, År 29 År 21 År 211 tkr Mönstret på fördelningen bryter mot den uppfattningen att de största förändringarna i patientmixen sker hos de mest sjuka och resurskrävande patientgrupperna. En viktig iakttagelse är att skillnaden i fördelning mellan år 29, det år som utgör grund för beräkning av viktlistan för år 211, avviker gentemot den faktiska fördelning som blev utfallet under 211. Detta bidrar till skevheter i beskrivningen av denna DRG. Detta fördelningsmönster är inte unikt, utan liknande spridningskurvor har även kunnat ses hos exempelvis sex högfrekventa DRG 22. Av redovisningen i detta avsnitt framgår delvis ny kunskap, nämligen, att snedheten i en DRG fördelning och i det här fallet den bakomliggande patientmixen kan uppvisa relativt stora förändringar mellan åren, vilket även leder till betydande variationer i andel ytterfall i varje DRG. Detta leder i sin tur till betydande förändringar i de relativa vikterna mellan åren. Om dessa förändringar i snedheten i samma DRG är återkommande mellan åren innebär det en förekomst av förändringar i casemix mellan åren som blir svår att förutsäga. De höga nivåerna på uppmätt snedhet kvarstår i flertalet DRG trots den minskning av variation inom DRG som kan uppnås efter trimning av 5 procent av högkostnadsfall. Inom såväl avtalsprocessen som i andra sammanhang pågår diskussioner om förekomsten av stora variationer i de relativa vikterna och vad som kan förorsaka dessa. Bakomliggande orsaker kan vara av olika natur, men en relevant orsak som redovisas i detta avsnitt, är att snedheten och det segmentet av fall nära mitten av fördelningen (inte de extremt resurskrävande i högra svansen av fördelningen) tycks variera relativt slumpartat mellan åren. I detta avsnitt har redovisats fakta kring de stora förändringar i snedhet och ytterfall mellan åren som inte framgick i tidigare rapporter från Spri m.fl., vilket belyser det 22 Se bilaga 3 Sida 19

21 faktum att osäkerheten i DRG systemet kan bero på egenskaper vilka inte har beskrivits tidigare. Dessa rön avviker från den i publicerad litteratur sedan tidigare rådande uppfattningen, att det inte skulle förekomma större avvikelser mellan åren och att trimningsgraden skulle vara optimal. I verkligheten tycks snedheten och andel ytterfall förändras slumpartat - och därmed casemix 23 vilket försvårar förutsägbarheten i DRG systemet, tvärtemot tidigare uppfattning. 8 Faktorer som snedvrider data och statistiska tal Ovanstående diagram har visat på de stora variationer i kostnadsdata som förekommer inom DRG. Trots 5 procent trimning förblir spridningen på kostnadsdata långt ifrån normalfördelad. Genomsnittskostnaden för ett DRG och andra statistiska parametrar påverkas i hög utsträckning av kvarvarande fall med extremt höga värden. Det finns, utöver de faktiska medicinska skillnaderna som kan förklara avvikande kostnader, andra faktorer som snedvrider kostnadsfördelningar i flertalet DRG, vilket behöver belysas. Dessa faktorer har att göra med framförallt brister i kodning av huvuddiagnoser och bidiagnoser, skillnader i kodningspraxis mellan sjukhusen, brister i anvisningar för registrering av bidiagnoser samt korta vårdprocesser som avviker extremt från kostnadsgenomsnittet för ett DRG. Samtliga dessa brister bidrar till att förvanska innehållet i DRG-systemet. I detta avsnitt redovisas några exempel på förekomst av problematiska data, vilket bidrar till ibland onödigt stora variationer i kostnader mellan sjukhusen. 8.1 Skillnader i andel komplicerade DRG mellan sjukhus i Stockholm Trots, enligt avtal, stora likheter i uppdrag mellan sjukhusen, exempelvis Danderyds sjukhus och Södersjukhuset (SöS), har det förekommit stora skillnader i andelen komplicerade DRG mellan sjukhusen under perioden , se diagram 22 och 23 nedan. Efter justering för patientsammansättning (höger diagram) ligger Karolinska Universitetssjukhuset 5 procent över och S:t Görans sjukhus 11 procent över genomsnittet för samtliga sjukhus i Stockholms läns landsting. Danderyd ligger litet över genomsnittet medan SöS ligger 14 procent under. Att sjukhus med liknande uppdrag har så stora avvikelser i andelen komplicerade DRG blir missvisande och speglar inte den verkliga patientsammansättningen. Skillnader i andel komplicerade DRG beror med stor sannolikhet på brister i kodning av bidiagnoser, olika kodningspraxis eller avsaknad av tydliga anvisningar. Ett exempel visas nedan. 23 Se definition av casemix i bilaga 1 Sida 2

22 D22-23: Andel komplicerade DRG per sjukhus 55% 5% 45% 4% 35% 3% 25% 42,% 49,1% 48,4% 47,1% 45,3% 45,6% 44,9% 51,9% 42,7% 39,4% 37,9% 37,9% 35,4% 36,3% 37,7% 38,% 38,% 38,1% 37,6% 33,9% 31,2% 31,5% 31,9% 31,% 3,2% 3,3% 29,1% År 25 År 26 Procent komplicerat DRG av DRG par Sluten vård År 27 År 28 År 29 År 21 År 211 År 212 Ersta Karolinska S:t Göran Danderyd Södersjukhuset Södertälje Norrtälje Totalt År 213 Hector Reyes.HSF-Vårdinformatik Index för procent komplicerat DRG 213. Justerat för casemix Diagram 24 och 25 visar andel komplicerade DRG i Valdatabasen år 21 och jämförs med resultaten av en diagnosgranskning baserad på ett slumpmässigt urval i två DRG par (komplicerade och ej komplicerade) på två sjukhus i Stockholm. D24-25: Resultat av granskning av andel komplicerade DRG Procent komplicerade DRG: Faktisk data 21 och urvalgranskning. Sjukhus A Procent kompplicerade DRG: Faktisk utfall 21 och urvalgranskning. Sjukhus B 12% 12% 1% 1% 8% 6% 4% 2% 56% 59% 55% 43% 148 Större tarmoperation K 121 Hjärtinf m kard kompl 8% 6% 4% 2% 47% 44% 63% 52% 148 Större tarmoperation K 121 Hjärtinf m kard kompl % Före Efter Hector Reyes. UA-Vårdinformatik % Före Efter Hector Reyes. UA-Vårdinformatik På ett av sjukhusen överskattades ett DRG och på det andra underskattades andel komplicerade DRG. Fel klassificering av DRG gör att kostnaderna allokeras fel. På sjukhus A leder det till en underskattning av kostnader för komplicerade DRG, och på sjukhus B till en överskattning av kostnader för ej komplicerade DRG, vilket snedvrider fördelning och spridning (CV) i samtliga dessa DRG. Skillnaderna i andel komplicerade DRG på båda sjukhusen före och efter granskningen beror 24 Journalgranskning avseende primärklassificering av vårdtillfällen i komplicerade respektive komplicerade DRG vid Södersjukhuset och Capio S:t Görans sjukhus. Mats Karlsson, Hector Reyes, Stig Hagström. HSF. Stockholms läns landsting, 211 Sida 21

23 huvudsakligen på brister i kodning av bidiagnoser eller tillämpning av olika kodningspraxis 25. Ovanstående diagram visar att sjukhus med liknande uppdrag enligt avtalen kan uppvisa helt skilda andelar komplicerade DRG. En möjlig orsak till detta kan vara skillnader i kodningspraxis. Diagnosgranskningen som gjordes i SLL, med data från 21, pekar på förekomst av överkodning eller fel kodade bidiagnoser, men framför allt på en underregistrering av bidiagnoser. Ungefär 15 procent av fallen i sluten vård kunde bedömas ha felaktig huvuddiagnos, och cirka 3 procent ha felaktig bidiagnos, enligt denna diagnosgranskning. Detta innebär att cirka 17 procent av DRG har klassificerats fel och kan således ha fel kostnadsallokering. I en tidigare granskning som gjordes 28 visade det sig att 14,5 procent av fallen hade felklassificerats i DRG. Påverkan på kostnader verkar i olika riktningar. Vid överkodning av bidiagnoser underskattas de verkliga kostnaderna för komplicerade DRG, och vid underkodning överskattas kostnaderna för ej komplicerade DRG. Effekten av detta blir att gruppernas respektive medelvärden felaktigt kommer att ligga för nära varandra. Detta kan vara en orsak till en del av de stora variationer och snedheter som förekommer i DRG systemet, och som visats i tidigare diagram. 8.2 Skillnader i kostnader och vårdtid mellan 5:e percentilen och innerfallen Nedan i diagram 26 ch 27 visas medelkostnader och medelvårdtider för de sex till antalet vårdtillfällen största DRG. Medelkostnader för innerfallen skiljer sig betydligt från medelkostnader i den 5:e percentilen. Fallen i den 5:e percentilen består huvudsakligen av korta vårdtider. Oavsett komplikationsnivå överlappar de extremt låga kostnaderna varandra. Ursprunget till dessa extrema lågkostnadsfall kan bero på brister i primär kodning, eller på korta vårdprocesser som avviker från en genomsnittlig DRG. Förekomst av sådana imperfektioner borde exkluderas från DRG systemet. En mer uttömmande analys av fall med extremt låga kostnader har redovisats i en tidigare rapport. I denna rapport redovisas att kortvårdsfallen inom den 5:e percentilen bara har hälften så höga kostnader jämfört med genomsnittet för hela populationen. Däremot skiljer sig inte de medicinska egenskaperna i kortvård åt från genomsnittet hos populationen på samma tydliga sätt. D26-27: Skillnader i kostnader och vårdtid mellan 5:e percentilen och innerfallen 25 Journalgranskning avseende primärklassificering av vårdtillfällen i komplicerade respektive komplicerade DRG vid Södersjukhuset och Capio S:t Görans sjukhus. Mats Karlsson, Hector Reyes, Stig Hagström. HSF. Stockholms läns landsting, 211 Sida 22

24 Medelkostnaden för de 6 största DRG.5:e percentilen och innerfallen. I tiotusentals kronor Medelvårdtid (MVT) för de 6 största DRG. 5:e percentilen och innerfallet P5E Vaginal förlossning U,7 2,4 P5C Vaginal förlossning K 1,2 3,6 P5A Vaginal förlossning M 1,9 P1E Kejsarsnitt U 2,8 P1C Kejsarsnitt K 2,9 P1A Kejsarsnitt M 2,7 F47E Buksmärta/gastroenterit >17 U,6 2, F47C Buksmärta/gastroenterit >17 K,8 2,7 F47A Buksmärta/gastroenterit >17 M 1, 4, E65E Arytmi & överlednstörn U,5 1,4 E65C Arytmi & överlednstörn K D47E Lunginflammation U D47C Lunginflammation K D47A Lunginflammation M A56E Kramper & huvudvärk U A56C Kramper & huvudvärk K A56A Kramper & huvudvärk M,5,7,9 1,1,5,6,9 2,2 2,6 3,5 5,1 2, 2,6 5,6 5,8 4,8 6, 11,1 Mean 5:e pctl Mean innerfall P5E Vaginal förlossning U P5C Vaginal förlossning K P5A Vaginal förlossning M P1E Kejsarsnitt U P1C Kejsarsnitt K P1A Kejsarsnitt M F47E Buksmärta/gastroenterit >17 U F47C Buksmärta/gastroenterit >17 K F47A Buksmärta/gastroenterit >17 M E65E Arytmi & överlednstörn U,4,9 1,6 1,6 1,6 1,3,1,5,8,1 1,1 1,8 2,9 4,4 E65C Arytmi & överlednstörn K,5 2,6 D47E Lunginflammation U,4 3,3 D47C Lunginflammation K,7 D47A Lunginflammation M,9 A56E Kramper & huvudvärk U,2 1,4 A56C Kramper & huvudvärk K,2 2,2 A56A Kramper & huvudvärk M,5 2,2 3,1 5, 3,2 4,3 4,8 4,8 6,9 7,9 MVT 5:e pctl MVT innerf Hector Reyes. UA-Vårdinformatik Hector Reyes. UA-Vårdinformatik Jämförelse av medicinska data visar att i kortvård ( el 1 vårddag) förekommer i genomsnitt färre vårdkrävande fall än i studiepopulationen, mätt i antal diagnoser och åtgärder, andel komplicerat DRG och andel resurskrävande åtgärder (operating room procedure, OR1). Skillnaderna är dock inte av samma omfattning som variationerna i medelkostnader. Andelen komplicerade DRG, vilken ligger kring drygt 22 procent för kortvårdsfall, kan ändå anses vara en hög andel mot bakgrunden av att dessa fall har en kostnad som är mindre än en tredjedel av medelkostnaden för samtliga komplicerade DRG i hela populationen 26. Förekomst av co-morbiditet, vilket borde generera ett högre resursutnyttjande, överensstämmer inte heller med dessa komplicerade fall med låga kostnader. Gemensamt för de flesta fall med korta vårdtider är den extremt låga resursförbrukningen, även för de fall som klassificeras som komplicerade DRG. Detta kan tyda på brister i datakvalitet, antingen i kostnadskalkyleringen eller i kodningen av medicinsk information. 8.3 Dyra kirurgiska åtgärder utan registrerade operationskostnader Cirka 7 procent av kirurgiska DRG med resurskrävande åtgärder (OR1) saknar operationskostnader i kostnadsdata från 211. Av tabell 2 nedan framgår skillnader i medelkostnader vid registrering av operationskostnader jämfört med de fall i samma DRG där registrering saknas. Avsaknad av operationskostnader vid fall som innehåller resurskrävande åtgärder (med OR1 egenskap) gör att medelkostnader på dessa DRG underskattas (och kostnader för andra DRG överskattas). Utredningar som gjorts på sjukhusen i dagkirurgiska DRG (DS, SöS) tyder på att dessa avvikelser till stor del beror på brister i kodning av KVÅ koder åtgärder -, vilket kan resultera i 26 Kostnader för komplicerat DRG fall med vårdtid ett är 36 procent ( kr) och för fall med vårdtid noll 27 procent (14 479) av genomsnittskostnaden för samtliga komplicerade DRG fall i studiepopulationen ( kr). Kortvård och trimning av extremt låga vårdkostnader. Reyes H & Högberg M. HSF, Stockholms läns landsting, Intern rapport. Sida 23

25 fel klassificering av DRG. Detta kan i sin tur leda till fel kostnadsallokering och dessutom till ökad spridning och snedhet (svansen) för dessa kirurgiska DRG. Tabell 2: Dyra kirurgiska åtgärder (OR1) utan registrerade operationskostnader. DRG > 1 fall. Innerfall Registrering av operationskostnader Ja Nej Ja Nej DRG213 Antal vårdtillfälle Medelvärde A2N Implant/byte nervstimulator A35E Op hjärnnerv & andra nerver U D19E Andra op andningsorg U E18E PCI vid infarkt U E19N PCI ej infarkt E25N Insättning/byte av defibrill E26C Insättning/byte av pacemaker K E26E Insättning/byte av pacemaker U E27E Uttag av pacemaker/defibrill U E35C Övriga kärlop K Ofullständigheter i fördelning av kostnader efter komplexitetsnivå hos DRG. Innerfall Nedanstående diagram 28 och och tabell 3 visar fördelning av kostnader för hjärtinfarkt (E41) och lunginflammation (D47), uppdelat per komplikationsnivå. Av diagrammet till vänster framgår en relativt sett låg differentiering mellan de tre komplikationsgrupperna i DRG E41, trots att medelvärdet i respektive grupp skiljer sig åt i rätt riktning (mycket komplicerat har högre kostnader än komplicerat DRG, etc.). Fördelningen av kostnader i de tre grupperna överlappar till stor del varandra. Mycket komplicerade DRG (E41A) innehåller extremt låga kostnader som de båda övriga DRG-grupperna, trots att det definitionsmässigt borde vara en skillnad medicinskt, såsom mer komorbiditet. Samtidigt förekommer endast ett fåtal fler fall i den högra svansen. Sida 24

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hector Reyes HSF-Vårdinformatik 2014-05-13 Skillnader i andel komplicerade DRG från början Upphovet till olikheterna

Läs mer

Hector Reyes Michael Högberg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-07 Diarienummer:

Hector Reyes Michael Högberg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-07 Diarienummer: Ett mer stabilt och förutsägbart DRG system genom att separera trimning av casemix vid Universitetssjukhuset från de 5 övriga akutsjukhusen i SLL Hector Reyes Michael Högberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 1 Utvecklingsavdelningen. Kortvård och trimning av extremt låga kostnader

Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 1 Utvecklingsavdelningen. Kortvård och trimning av extremt låga kostnader Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 1 Kortvård och trimning av extremt låga kostnader Hector Reyes. Michael Högberg 2013-09-16 2 Innehåll Kortvård och trimning av extremt låga kostnader... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Komplikations-DRG : Skillnader i procent komplicerade DRG mellan sjukhus i Stockholms läns landsting

Komplikations-DRG : Skillnader i procent komplicerade DRG mellan sjukhus i Stockholms läns landsting Komplikations-DRG 2005-2015: Skillnader i procent komplicerade DRG mellan sjukhus i Stockholms läns landsting Hector Reyes Michael Högberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2016-06-28

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset 1Cost outlier WHY? Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Peter Bolin Stockholms läns landsting Mats

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Löneutveckling i Järfälla

Löneutveckling i Järfälla Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) För att åskådliggöra insamlat material från en undersökning används mått, tabeller och diagram vid sammanställningen. Det är därför viktigt med en grundläggande

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret

Läs mer

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006 Enheten för analys Anna Enström Järleborg MISSIV DATUM DIARIENR 2007-01-25 2006/431 ERT DATUM ER BETECKNING 2005-12-20 Fi2005/6390 Finansdepartementet Enheten för statlig arbetsgivarpolitik (ESA) 103 33

Läs mer

Var vårdas patienten? En analys av patientströmmar mellan landstingen

Var vårdas patienten? En analys av patientströmmar mellan landstingen Var vårdas patienten? En analys av patientströmmar mellan landstingen Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

2011-06-10. Mats Karlsson, Hector Reyes, Stig Hagström. Enheten för Vårdinformatik Medicinskt Kunskapscentrum Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

2011-06-10. Mats Karlsson, Hector Reyes, Stig Hagström. Enheten för Vårdinformatik Medicinskt Kunskapscentrum Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Hälso- sjukvårdnämndens förvaltning Utvecklingsavdelningen Vårdinformatik 2011-06-10 Journalgranskning avseende primärklassificering av vårdtillfällen i komplicerade respektive okomplicerade DRG vid Södersjukhuset

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017

Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017 Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017 Rikssektionen för Diagnoskodning Stockholm Primärkodningens betydelse för KPP Den är obefintlig 2 MEN TILLSAMMANS Primärkodning +

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra

Läs mer

Möte med akutsomatikens registreringsgrupp

Möte med akutsomatikens registreringsgrupp 1 (6) Utvecklingsavdelningen Vårdinformatik och ersättningsmodeller Möte med akutsomatikens registreringsgrupp Datum 2014-02-05 Tid 14.00-16.00 Plats HSF/Mästaren Namn Närvarande Frånvarande Lena Centervall

Läs mer

RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro. Leif Sundberg

RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro. Leif Sundberg Basal grundkurs i DRG och KPP RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro Stig Hagström Leif Sundberg Vem är Leif Sundberg? Ekonom, Handelshögskolan, GU Controller, Affärsutveckling, Ledningsstaben

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Hej Alla! Vi som pratar nu heter Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med

Läs mer

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll? Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Hur stor blir pensionen?

Hur stor blir pensionen? Hur stor blir pensionen? En rapport om kompensationsgrader hos användare av Minpension.se år 2015 Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Frida Öjemark Sammanfattning Pensionen i det svenska pensionssystemet

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1312-1331 Handläggare: Anna Nergårdh Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 11 Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013,

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

Kostnader sista levnadsåret

Kostnader sista levnadsåret 1 (18) ju Kostnader sista levnadsåret betydelse för framtida vårdkostnader Juni 2012 Sammanfattning Andelen personer 65 år och äldre i Västra Götaland förväntas öka förhållandevis kraftigt under de närmaste

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 5 Landstingsprofiler Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Registreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting

Registreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting Somatisk specialistvård Specialistenhet 1 (11) Registreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting Gäller fr.o.m. 2013-01-01 Senast uppdaterad 2014-05-23 2014-02-18:

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Nationsdata avseende gynekologisk kirurgi utförd på benign indikation omfattande GynOp och

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Vad önskas DR G Vad används DRG till? Verksamhetsbeskrivning Enkelt & överskådligt Kan förstås av både läkare, administratörer och politiker Bokslut Målbeskrivning Jämföra egen verksamhet över tid Vad

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

Ansvarsutövande Basgranskning Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Ansvarsutövande Basgranskning Miljö- och hälsoskyddsnämnden PM Ansvarsutövande Basgranskning Miljö- och hälsoskyddsnämnden Katrineholms kommun November 2009 Fredrik Alm Innehållsförteckning 1. INLEDNING...2 1.1 BAKGRUND, UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGA...2 1.2 METOD...2

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Nyckeltal för jämförelser av vårdcentraler

Nyckeltal för jämförelser av vårdcentraler Nyckeltal för jämförelser av vårdcentraler 4 8 5 3 1 6 9 2 7 December 2005 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Uppdrag och bakgrund 3 Projektorganisation

Läs mer

Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11

Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-11-24 Rev/11039 Revisorerna KBR/VHL Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är

Läs mer

Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård. JÄMFÖRELSE MELLAn LAnDSTinG

Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård. JÄMFÖRELSE MELLAn LAnDSTinG Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård JÄMFÖRELSE MELLAn LAnDSTinG Produktivitet och effektivitet i hälsooch sjukvård Jämförelse mellan landsting Upplysningar om innehållet: Lena Bäckström,

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet

Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet Heléne Spjuth, Affärskonsult SAS Institute AB Ann Fjellner, Senior Medicinsk rådgivare, HSNf Stockholms läns landsting Copyright 2010 SAS Institute

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

1.5 Tillämpningsregler 2013

1.5 Tillämpningsregler 2013 1.5 Tillämpningsregler 2013 1.5.1 Användning av regionala priser och ersättningar Priser och ersättningar enligt denna överenskommelse tillämpas i enlighet med regionavtal mellan landstingen i Södra sjukvårdsregionen.

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005

Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005 Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005 April 2007 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Uppdrag Genomföra granskning av diagnos- och åtgärdsklassificering

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007 Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden

Läs mer

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver

Läs mer

Uppdragsförflyttning - SUS beräkning

Uppdragsförflyttning - SUS beräkning Uppdragsförflyttning - SUS beräkning Ekonomiska konsekvenser av flytten Patientgrupp: X. Budget (om separat enhet) Flyttas från: SUS 2. Skattat utfall Flyttas till: X 3. KPP Flyttas datum: X 4. DRG-ersättning.

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling 2007-03-28 Dnr 07/1164 1 (10) Avd för Vård och Omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marie Hellström TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 6 1 (5) HSN 1111-1442 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval

Läs mer

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-12-15 Dnr 47-2015 Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer