Bilaga 2 - Utredning av komplicerade fall i NordDRG. Delprojekt 2. Förslag till ny logik för den svenska versionen av NordDRG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 2 - Utredning av komplicerade fall i NordDRG. Delprojekt 2. Förslag till ny logik för den svenska versionen av NordDRG"

Transkript

1 Bilaga 2 - Utredning av komplicerade fall i NordDRG Delprojekt 2. Förslag till ny logik för den svenska versionen av NordDRG 1

2 2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 7 Syfte... 8 Mål... 8 Metod... 8 Avgränsningar... 9 Utredning Resultat Exempel hjärtsjukvård Referenser Bilaga

4 4

5 Sammanfattning Denna rapport är en avrapportering av ett av Socialstyrelsens nio delprojekt under regeringsuppdraget Utveckling av ersättningssystem inom hälso- och sjukvården. Regeringsuppdraget har pågått under en treårsperiod och ska slutrapporteras i juni Regeringsuppdraget drivs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. Delprojektets syfte har varit att utreda om det finns möjlighet att förbättra beskrivningen av komplicerade patienter inom ramen för dagens NordDRG system. Projektet har också i uppdrag att, om så är möjligt, ta fram en prototyp till ny grupperare. Dagens DRG-system har ett stort antal användningsområden, dessa kan utvecklas med den nya grupperaren En ny grupperare med fler grupper för komplicerade patienter har ett stort antal fördelar, bland annat fås En bättre beskrivning av patienternas vårdprocesser och kostnader och därmed av verksamheten Ökade möjligheter till mer rättvisande jämförelser mellan olika sjukvårdproducenter Utökade möjlighet till analys av patientsammansättningen vid sjukhusen Bättre underlag för forskning och förbättringsprojekt Utvecklade underlag av modeller för rättvisare och säkrare ersättning av sjukhus samt för budgetering och fördelning av intäkter vid sjukhus och i landsting En högre legitimitet hos professionen Ett bättre underlag för att beräkna volymerna i sjukvården i nationalräkenskaperna och för nationella och lokala produktivitetsberäkningar Större möjlighet till adekvata underlag för justering av patientsammansättning i exempelvis öppna jämförelser Förbättrade underlag för effektivitetsanalyser på lokal och nationell nivå Incitament till en bättre primärkodning Nackdelar och svårigheter med en ny grupperingslogik kan vara följande: Fler grupper ökar kraven på underhåll och administration vilket kan kräva mer resurser än dagens system. Fler grupper ökar risken för att få grupper med litet antal vårdtillfällen vilket kan ge en större osäkerhet vid ekonomiska analyser och viktberäkningar. Ett införande av en ny grupperingslogik kommer att innebära en viss arbetsinsats vid de landsting där DRG används för ersättning och budgetering. 5

6 Den nya logiken kan leda till omfördelningar i resursfördelning vid sjukhusen. De två sista punkterna handlar dock om engångsinsatser vid ett eventuellt införande, tidigare exempel på sådana transformeringar var när landstingen gick över från amerikanska DRG-system till NordDRG på 90-talet eller när logik för den specialiserade öppenvården i NordDRG introducerades i landstingen. I projektet har ett underlag för en ny grupperare tagits fram och validerats utifrån de kriterier som har satts upp som villkor för förändringar. Goda resultat har erhållits utifrån de fastställda kriterierna - alla mål har uppnåtts, d v s de nya grupperna är tillräckligt stora antalsmässigt, kostnadsvariationen inom grupperna minskar, förklaringsvärdet för hela systemet ökar och skillnaden i medelkostnaden mellan de nya grupperna är tillräckligt stor för att motivera att fler grupper läggs till systemet. Den medicinska meningsfullheten har också bedömts öka. Resultatet innebär att den nya grupperaren förväntas bli ännu bättre än nuvarande NordDRG på att förutsäga kostnader i de ersättningsmodeller som bygger på NordDRG. Systemet kan bland annat också användas för att justera för sjukhusens case-mix (patientsammansättning) olika nationella jämförelser, t ex Öppna jämförelser för hälso- och sjukvård och vid nationella/regionala produktivitetsberäkningar. Ett exempel på en sådan justring och dess konsekvenser tas upp i rapporten. En stor fördel är att beskrivningen av patienterna blir bättre vilket leder till ökade möjligheter till exempelvis uppföljning av medicinsk praxis och analyser av kostnadsytterfall. Nordic Casemix Centre har i uppdrag att ta fram de slutgiltiga underlagen (logiktabellerna) som underlag för mjukvaruleverantörerna till en ny grupperare. Landsting och regioner kan därmed testa den nya grupperaren under Om allt går bra med testerna kan den nya grupperaren införas som nationell standard i Sverige, dock tidigast år

7 Bakgrund Regeringen har i ett regeringsbeslut gett Socialstyrelsen (SoS) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med Socialdepartementet i uppdrag att arbeta med att främja utvecklingen av hälso- och sjukvårdens ersättningssystem, särskilt sådana som främjar utvecklingen av vårdens innehåll och resultat. Totalt satsar regeringen cirka 15 miljoner kronor på uppdraget som pågår under perioden jan 2008-jun Totalt har SoS tilldelats 5,4 miljoner kronor och SKL har tilldelats 11,1 miljoner kronor (inklusive projektsamordning) under vinjetten Utveckling av ersättningssystem inom hälso- och sjukvården. Av Socialstyrelsens medel avsätts 5 miljoner kronor för arbetet med förbättrad infrastruktur för att beskriva vårdens verksamhet och 400 tkr för att utveckla effektivitetsbegreppet i det pågående arbetet med att skapa en nationell modell för uppföljning av effektivitet i hjärtsjukvården. Socialstyrelsen har tagit fram en särskild projektplan för de aktiviteter som ryms inom arbetet med förbättrad infrastruktur för att beskriva vårdens verksamhet. Planen godtogs i Socialstyrelsens ledningsgrupp i maj Arbetet består av nio olika delprojekt som kommer att drivas under hela perioden fram till slutrapporteringen i juni En övergripande samordningsgrupp för de tre deltagande organisationerna (SoS, SKL och Socialdepartementet) har fungerat som referensgrupp. Även företrädare för privata vårdgivare och nätverket Hälsa finns representerade i gruppen. DRG (Diagnosis Related Groups) är ett system för sekundär patientklassificering som i Sverige är avsett för all vård förutom primärvård. NordDRG bygger på tre ben; primära klassifikationer, termer & definitioner och individbaserad kostnadsdata. Grupperna ska vara både medicinskt meningsfulla och kostnadsmässigt homogena. DRGs syfte var ursprungligen att användas för kvalitetskontroll av sjukhusvården. Genom att vårdtillfällena (vtf) på sjukhuset delas in i ett relativt litet antal grupper fick man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning för uppföljning, analys och jämförelser. Senare utvecklades DRG också till ett instrument för kostnadskontroll och resursstyrning. En viktig del för att åstadkomma ett rättvisare ersättningssystem är att bättre kunna justera beskrivningen vården för patienternas sjuklighet, d v s sjukhusets eller klinikens patientsammansättning case-mix. Nuvarande NordDRG används för finansiering av drygt 60 procent av den slutna vården i Sverige och är ett beskrivningssystem som också justerar för patientsammansättning vid sjukhusen. En diskussion om huruvida det går att utveckla systemet ytterligare avseende beskrivningen av komplicerade patienter har pågått under de senaste 10 åren. Tidigare kunde inte en sådan utveckling genomföras på grund av den bristande kvaliteten i kodningen av bidiagnoser samt få kodade bidiagnoser vid sjukhusen. I takt med förbättrad kodning har utvecklingsarbetet nu möjliggjorts. Samtidigt har behovet av en justering av patientsammansättningen vid sjukhusen i syfte att kunna göra bättre jämfö- 7

8 relser av sjukhusens resultat och processer blivit allt mer angeläget. Båda dessa skäl gjorde att ett arbete för att utveckla NordDRGs förmåga att beskriva komplicerade patienter bedömdes angeläget att driva inom ramen för regeringsuppdraget. Föreliggande delprojektrapport avser delprojekt 1 i den övergripande projektplanen, Utredning av en bättre beskrivning av komplicerade fall inom ramen för NordDRG. Ansvaret på projektet ligger på Enheten för Öppna Jämförelser, Avdelningen för Statistik och utvärdering vid Socialstyrelsen. Rapporten ingår i den slutrapportering som sker till departementet i juni Delprojektet finns beskrivet i särskild projektplan (12362/2007). Projektledare för delprojektet har varit Per Sjöli från Västra Götalandsregionen. Författare av delrapporten är Per Sjöli samt Mona Heurgren och Liselotte Säll vid Socialstyrelsen. Projektet har haft en referensgrupp bestående av Ralph Dahlgren, Mats Fernström, Anders Jacobsson (Socialstyrelsen), Gunnar Henriksson (VGregion), Åke Karlsson (SKL) och Martti Virtanen (Nordic Casemix Centre) som både har bidragit med kunskap och stora arbetsinsatser. Syfte Syftet med projektet är att ta fram ett förslag till förbättrad beskrivning av komplicerade (både för komplikationer och komorbiditet) patienter i NordDRG. En förbättrad beskrivning av komplicerade fall innebär möjligheter till ytterligare förbättring av NordDRGs förmåga att beskriva case-mix (patientsammansättning eller fallblandning) vid sjukhusen och landstingen. Det kan i sin tur användas som underlag för förbättrad uppföljning, analys, produktivitetsberäkningar och ersättningsmodeller i den slutna somatiska specialiserade vården. Särskilt viktig kan arbetet vara för att bättre kunna beskriva vården vid universitetssjukhusen. Arbetet utgör också ett underlag för arbetet att hitta bättre metoder för effektivitetsanalys och öppna jämförelser av sjukhus. Mål Att ta fram och presentera ett förslag till förbättrad beskrivning i NordDRG avseende komplicerade patienter. Förslaget ska sedan utgöra underlag för diskussion och teknisk lösning till ett framtida införande av en ny logik för komplicerade fall i NordDRG. En prototyp till en färdig produkt ska också tas fram inom ramen för projektet om så är möjligt. Metod Arbetet har inriktats på att bygga om nuvarande NordDRG-grupperare till en ny grupperare som kant differentiera patienternas sjukdomstillstånd i högre utsträckning än idag (s k CC-grupperare). Att från grunden konstruera en ny grupperare som differentierar patienters olika sjukdomstillstånd i högre utsträckning, skulle behöva en betydligt större organisation och därmed mycket mera resurser än vad som funnits till- 8

9 gängligt i detta projekt. Liknande arbeten har utförts i andra länder, framförallt i USA. Erfarenheterna därifrån har visat på behovet av en projektorganisation på ett 30-tal personer under ett par år för att klara arbetet. För att lyckas med målsättningarna i projektet utifrån tillgängliga resurser har arbetet inriktats på att hitta en redan etablerad metod att utgå ifrån. En studie över hur andra länder har bedrivits sitt utvecklingsarbete har initialt genomförts, främst USA och Canada. Utifrån denna genomgång har sedan en redan prövad och etablerad modell från USA valts för att utveckla nya grupper i den svenska versionen av NordDRG. Ett omfattande översättningsarbete från amerikanska diagnos- och åtgärdsklassifikationer till svenska har sedan genomförts. Arbetet har skett i samarbete med en nationell referensgrupp av läkare, statistiker och ekonomer. De statistiska analyserna har gjorts utifrån de data som finns i den nationella KPP (Kostnad Per Patient)-databasen och i det nationella Patientregistret. Nordic Casemix Centre har sedan hjälpt till för att ta fram de färdiga definitionstabellerna och prototypen till grupperare. Avgränsningar Den nya grupperingslogiken avser enbart sluten somatisk vård. Befintliga slutenvårdsgrupper för neonatalvård, rehabilitering och psykiatrisk vård (förutom grupper för missbruk) har inte berörts av förändringarna och inte heller hela logiken för specialiserad öppenvård. 9

10 Utredning NordDRG-se 2009 består av drygt 577 grupper för den slutna vården och cirka 400 grupper för den öppna vården. Ungefär en tredjedel av grupperna inom den slutna vården är så kallade CC-par dvs. det finns en grupp för okomplicerade patienter med ett visst tillstånd och en annan grupp för patienter med samma tillstånd men som också har komorbiditet och/eller komplikationer. Systemet delar också upp grupper av patienter på grund av ålder, oftast > eller < 17 år. Systemet har arbetsnamnet NordDRG-CC. Ett enkelt exempel på nuvarande logik visas i Figur 1. En mer heltäckande bild över nuvarande logik finns i bilaga 1. Figur 1. Nuvarande DRG-logik MDC 4 Andningsorganens sjukdomar Nej kirurgi? Ja Kirurgiska DRGn Diagnos Kategori Kroniskt obstruktiva lungsjukdomar CC? Nej Kroniska obstruktiva lungsjukdomar, okomplicerad Ja Kroniska obstruktiva lungsjukdomar, CC Forts Kategorier Målsättningen i projektet har varit att ta fram en bättre beskrivning av de komplicerade patienterna än vad som finns i nuvarande modell. Även tidigare har sådana ambitioner funnits med då har det inte varit möjligt att realisera på grund av brister i den primära kodningen vid sjukhusen. Kodningen av diagnoser och åtgärder har successivt förbättrats i Sverige (1) tidigare fanns 1,7 diagnoser per vårdtillfälle (vtf) och numera är det 2,6 per vtf. Variationen i Sverige är dock fortfarande stor. Bedömningen är nu att detta är fullt möjligt och att den kodning sjukhusen har i sin verksamhet räcker till för ett sådant system. Det nya DRG-systemet ger incitament för de sjukhus som 10

11 idag kodar sämre att förbättra sig. Man bör komma ihåg att en av DRGsystemens fördelar är att de är mer solida för skillnader i kodning än vad enbart användning av diagnoser är. Det är därmed inte säkert att fler koder leder till högre vikt. Som utgångspunkt för arbetet valdes den amerikanska statens DRGgrupperare MS-DRG (Medicare Severity Grouper DRG) ut som modell. MS-systemet används sedan 2009 för att beskriva och ersätta patienter i båda de två stora amerikanska Medicare och Medicaid reformerna, d v s den sjukvård som amerikanska staten finansierar för den del av befolkningen som är över 65 år och den del av befolkningen som ingår i begreppet fattiga. Anledningen till att MS-DRG valdes är huvudsakligen två; MS och NordDRG är från början byggda utifrån samma plattform (d v s den tidigare HCFA-grupperaren) och därmed också lämpliga att utveckla på samma sätt. Den metod som tillämpats vid utveckling av MS-DRG kan därmed även användas direkt för NordDRG. MS-grupperarens logik och beskrivning hur man har gått tillväga i utvecklingsarbetet är dessutom publikt material, fritt tillgängligt, inga speciella licenser eller kostnader har därmed varit förenade med användandet av den amerikanska lösningen. MS-grupperaren har ett flertal grupper som är indelade i flera olika nivåer beroende på patientens komplikationer och/eller komorbiditet, dvs. det finns grupper för okomplicerade patienter (ej CC), komplicerade patienter (CC) och mycket komplicerade patienter (MCC). Figur 2. Logik för den nya CC-grupperaren (NordDRG-CC) MDC 4 Andningsorganens sjukdomar Nej Kirurgi? Ja Kirurgiska DRGn Diagnos Kategori Kroniskt obstruktiva lungsjukdomar CC/MCC? Nej Kroniska obstruktiva lungsjukdomar, okomplicerad Kroniska obstruktiva lungsjukdomar, CC Kategori, forts Ja Kroniska obstruktiva lungsjukdomar, MCC För att åstadkomma en ny grupperare konstruerades s.k. basdrgn av nuvarande NordDRG-se 2009, dvs. alla indelningar av grupper i ålder och komplikationer i befintlig grupperare togs bort. Antalet basdrgn blev 395 st. I 11

12 nästa steg översattes alla de amerikanska koder (ICD9-CM) som leder till CC eller MCC i den amerikanska MS-grupperaren till ICD-10 koder (se bilaga för kriterier vid översättning och sammanfattning av översatta koder). Alla CC-diagnoskoder från det amerikanska systemet som finns rapporterade och är frekventa i Sverige testades sedan mot kostnader i nationella KPP-databasen. I utvecklingsarbetet med NordDRG finns det fasta kriterier för att skapa nya grupper i systemet, följande villkor ska vara uppfyllda (motsvarande amerikanska kriterier finns angivna inom parantes): Variationen i de nya grupperna ska minska med minst 5 procent (3 procent) Minst 3 procent av fallen i den gamla gruppen ska finnas med i en ny grupp (5 procent) I genomsnitt ska det vara minst 20 procent kostnadsskillnad mellan de nya grupperna och den gamla gruppen (4000$ eller 20 procent) De mest kostnadshomogena grupperna ska ej ändras (cv 1 <50%) Avsikten med valideringen var således att se hur CC-koderna påverkar kostnaderna i de nya grupperna. Totalt validerades 4060 CC-koder varav 1073 var fördjupningskoder. Totalt 772 av diagnoskoderna bedömdes vara MCC-koder. Alla DRGn delades först in i tre nivåer, ej CC, CC och MCC. Sedan har varje DRG validerats utifrån ovanstående kriterier. Det har gjort att vissa DRG-grupper bara har en nivå, ett antal har två nivåer och ytterligare ett antal har tre nivåer utefter hur meningsfullt både, medicinskt och kostnadsmässigt, det har varit att dela in patienterna i flera grupper. Det har också varit en princip att antalet grupper totalt i systemet inte ska bli för stort och därför har även detta vägts in i avvägningen av antal nivåer per grupp. Efter godkännandet av koder till den nya grupperaren har en exklutionslista tagits fram, dvs. en lista över de diagnoser som inte kan komplicera andra närliggande diagnoser. Till exempel kan inte kärlkramp i bröstet komplicera hjärtinfarkt. Regeln syftar huvudsakligen till att utesluta att samma diagnoskod ska kunna anges flera gånger och på så sätt komplicera patienten i systemet. Slutligen har en manuell genomgång gjorts i samråd med referensgruppen för att justera de sista frågetecknen i den slutgiltiga logiktabellen. 1 ) Variationskoefficient (m/s*100) 12

13 Resultat En ny logik för NordDRG har tagits fram samt en prototyp för ny grupperare. Den nya grupperaren är tänkt att kunna testas av sjukvårdsregionerna och landstingen/sjukhusen under 2010 för att sedan vara klart att införas i produktion (om så beslutas) tidigast år Om så blir fallet kommer utvecklingen av den nuvarande logiken (NordDRG-se) att upphöra. Socialstyrelsen har inte resurser att utveckla två nationella versioner av NordDRG. Landsting och regioner har informerats om arbetet under hand och varit mycket positiva till den nya versionen av NordDRG. Det kan betyda förändringar i nuvarande underlag för ersättningsmodeller och budgetunderlag vid sjukhusen och i landstingen. Dagens DRG-system har ett stort antal användningsområden, dessa kan utvecklas med den nya grupperaren En ny grupperare med fler grupper för komplicerade patienter har ett stort antal fördelar, bland annat fås En bättre beskrivning av patienternas vårdprocesser och kostnader och därmed av verksamheten Ökade möjligheter till mer rättvisande jämförelser mellan olika sjukvårdproducenter Utökade möjlighet till analys av patientsammansättningen vid sjukhusen Bättre underlag för forskning och förbättringsprojekt Utvecklade underlag av modeller för rättvisare och säkrare ersättning av sjukhus samt för budgetering och fördelning av intäkter vid sjukhus och i landsting En högre legitimitet hos professionen Ett bättre underlag för att beräkna volymerna i sjukvården i nationalräkenskaperna och för nationella och lokala produktivitetsberäkningar Större möjlighet till adekvata underlag för justering av patientsammansättning i exempelvis öppna jämförelser Förbättrade underlag för effektivitetsanalyser på lokal och nationell nivå Incitament till en bättre primärkodning Nackdelar och svårigheter med en ny grupperingslogik kan vara följande: Fler grupper ökar kraven på underhåll och administration vilket kan kräva mer resurser än dagens system. Fler grupper ökar risken för att få grupper med litet antal vårdtillfällen vilket kan ge en större osäkerhet vid ekonomiska analyser och viktberäkningar. 13

14 Ett införande av en ny grupperingslogik kommer att innebära en viss arbetsinsats vid de landsting där DRG används för ersättning och budgetering. Den nya logiken kan leda till omfördelningar i resursfördelning vid sjukhusen De två sista punkterna handlar dock om engångsinsatser vid ett eventuellt införande, tidigare exempel på sådana transformeringar var när landstingen gick över från amerikanska DRG-system till NordDRG på 90-talet eller när öppenvårdslogiken i NordDRG introducerades i landstingen. Den nya grupperaren NordDRG-CC Den nya grupperaren (exklusive grupper utan utfall men inklusive rehabilitering, psykiatri och neonatalvård) innehåller 790 grupper varav: 188 grupper är okomplicerade 464 är CC- alt CC/MCC grupper och 138 är enbart MCC grupper Den nya grupperaren uppfyller de kriterier som sattes upp i utredningen. Statistiskt sett så är det ett ännu bättre system än nuvarande logik. I tabell 1 visas ett exempel från MDC 1 Neurologiska sjukdomar. OBS! Numreringen av grupperna är preliminär och kommer att bytas ut i en framtida grupperare. Tabell 1. Exempel på grupper och vikter i MDC1 DRG kod och text Vikt 011 Tumörer i nervsystemet, okomplicerad 0, CC Tumörer i nervsystemet, med cc 1, MCC Tumörer i nervsystemet, med mcc 1, Degenerativa sjukdomar i nervsystemet, okomplicerad 0, MCC Degenerativa sjukdomar i nervsystemet, med mcc 1, Multipel scleros och cerebellär ataxi, okomplicerad 0, CC Multipel scleros och cerebellär ataxi, med cc 1, MCC Multipel scleros och cerebellär ataxi, med mcc 2, B Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA, okomplicerad 1, BCC Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA, med cc 1, BMCC Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA, med mcc 2,3657 Tabell 1visar fyra olika DRG:n i MDC1, deras vikter och hur de har delats in i olika nivåer. Nivå 1 (okomplicerade fall d v s utan komorbiditet och/eller komplikationer) har lägst vikt i respektive grupp och nivå 3 (mycket komplicerade fall) har högst. 14

15 Figur 3 förtydligar gruppering av strokepatienter (NordDRG 014) i den nya grupperaren jämfört med den nuvarande logiken. Figuren visar också hur variationen i de nya grupperna och medelkostnaden per grupp förändras. Figur 3 Grupperingsexempel Stroke nuvarande och NordDRG-CC logik Stroke Ant: st Kost: kr CV:78% NordDRG 2010 Stroke, ej CC Ant:7 859 st Kost: kr CV:75% Stroke, CC Ant: st Kost: kr CV:75% CC-grupperare Stroke, ej CC Ant: st Kost: kr CV:70% Stroke, CC Ant:6 635 st Kost: kr CV:70% Stroke, MCC Ant: st Kost: kr CV:73% Bilden visar att indelningen i tre grupper i den NordDRG-CC minskar variationen (cv) i de nya grupperna. En lägre kostnadsvariation tyder på mer homogena grupper. En av de stora fördelarna med det nya systemet är således att de okomplicerade grupperna blir mer homogena. Det förenklar arbetet med exempelvis identifierandet av standardprocesser och vårdepisoder för kvalitetssäkring och uppföljning. Det gör också systemet ännu säkrare på att förutsäga kommande vårdkostnader så att största möjlig säkerhet i ett ersättningssystem som bygger på DRG kan uppnås. 15

16 Frequency Diagram 1. Histogram över kostnader för okomplicerat kejsarsnitt i NordDRG-CC Histogram of kost Normal 1000 Mean StDev N kost Alla DRG-grupper är högersneda dvs. det finns ett antal patienter i varje grupp som har betydligt högre kostnader än genomsnittskostnaden. Exemplet i Diagram1 visar att kostnadsfördelningen för aktuellt DRG i den nya NordDRG-CC blir näst intill normalfördelad. Det innebär en mindre kostnadsvariation inom gruppen vilket leder till en större förutsägbarhet vid exempelvis budgetering eller användandet av prospektiva vikter i ersättningssystem. I preliminära beräkningar för NordDRG-CC kan cirka 68 procent av kostnaderna i databasen förklaras av vilken grupp som vårdtillfället hamnar i, dvs. uttryckt i det så kallade förklaringsvärdet, r2 2 som är ett mått på systemets prestanda. Förklaringsvärdet är mycket högt i en internationell jämförelse. Grupper som har låg variation kan också enklare användas i en processredovisning och styrning av sjukvården. Man kan se gruppen som en beskrivning av en standardiserad vårdprocess som kan användas för planering, styrning, uppföljning och jämförelser av vården. Detta kvalitetsarbete var också en av grundtankarna när det första DRG-systemet på 60-talet togs fram, dvs. att både kunna planera och följa upp de standardiserade proces- 2) R 2 är ett resultatmått av en linjär regression som visar på sambandet mellan två eller flera variabler. 16

17 Andel vårdtillfällen serna men också ytterfallen (d v s i de fall något hade gått fel i hela vårdprocessen). Ett annat viktigt resultat är att kostnadsvariationen inom grupperna har minskat i hela systemet. Diagram 2 visar hur fler grupper i databasen har en lägre variation än tidigare. En variationskoefficient (cv) på 0 betyder ingen variation alls, d v s att alla patienter i gruppen har samma kostnad. Ett cv på 100 procent betyder att standardavvikelsen är lika stor som medelvärdet i gruppen. Att fler vårdtillfällen än tidigare ligger i grupper med en variationskoefficient på under 60 procent är således ett mycket gott resultat. Diagram 2. Fördelning av vårdtillfällen på kostnadsvariation i nuvarande system och i NordDRG-CC Andel vårdtillfällen uppdelade i variationsgrupper, NordDRG v2010 jmf CC-grupperaren 30% 28% 25% 26% 23% 20% 20% 19% 20% 15% 15% 12% Andel NDRG10 Andel CC 10% 10% 8% 5% 0% 0% 0% 4% 3% 5% 2% 2% 2% 1% 0% <20% >20%<30% >30%<40% >40%<50% >50%<60% >60%<70% >70%<80% >80%<90% >90%<100% >100% CV (Grupperad variationskoefficient) Följande resultat har utöver ovanstående erhållits med den nya grupperaren: Cirka 213 grupper för den slutna vården har tillkommit i förhållande till nuvarande NordDRG totalt 790 grupper (exklusive grupper utan utfall) Förklaringsvärdet har i preliminära beräkningar ökat med 10 procent för innerfall och med 13 procent för ytterfall till totalt 68 procent för innerfallen. Det innebär ur ett ersättningsperspektiv att grupperna är mer resursmässigt homogena än tidigare och därmed bättre på att förutsäga kostnader för individuella vårdtillfällen. Slutgiltiga beräkningar av förklaringsvärdet kommer att göras när testgrupperaren finns tillgänglig. Variansen i de okomplicerade grupperna har minskat (variationskoefficienten) och i hela systemet 17

18 Genomsnittskostnaderna minskar för de okomplicerade grupperna i systemet Vårdtillfällen i MCC-grupper är i snitt 34 procent dyrare än CCgrupper och 200 procent dyrare än okomplicerade grupper Ett viktigt resultat från projektet är att genomgången av CCdiagnoskoder har gett underlag för uteslutande av diagnoser från listan som visats sig vara icke signifikanta, d v s de har inte påverkat totalkostnaderna för patienterna. Det innebär att ett antal diagnoskoder som tidigare påverkat grupperingen nu är borttagna. Resultatet av denna förändring har haft stor betydelse och leder sammantaget med övriga förändringar till en större homogenitet i grupperna. Materialet ger också underlag för ett nytt tänk kring ytterfall, d v s hur kan hanteringen av kostnadsytterfall utvecklas? Sammantaget är resultaten mycket goda och bidrar till att göra NordDRG- CC ännu bättre för beskrivning, jämförelser, produktivitetsberäkningar, ersättning och budgetering än det nuvarande systemet. Rent konkret innebär det att ersättning och fördelning med utgångspunkt från NordDRG kommer att i än högre grad kunna förutse verkliga kostnader i vården för de behandlade patienterna. Systemet ger också en mer rättvisande bild av olika sjukvårdsproducenters patientsammansättning. Det ger möjlighet att förbättra underlagen för exempelvis öppna jämförelser på sjukhusnivå. Ett sådant exempel är korrigering av patientsammansättning vid beräkning av sjukhusdödlighet i hjärtinfarkt som redovisas i avsnittet nedan. Förhoppningen är också att den nya logiken ska kunna användas för mer avancerade jämförelser av sjukhusens kvalitet och effektivitet. Genom att kunna identifiera och beskriva patienternas komorbiditet vid det aktuella vårdtillfället kan en justering av sjukhusens patientsammansättning (casemix) göras. I dagens Öppna jämförelser görs i princip bara justeringar för patienternas ålder vilket en del fall kan vara missvisande vid jämförelser av medicinska resultat. En utveckling av en accepterad metod för justering av case-mix är mycket angelägen i en nationell modell för jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet. Erfarenheter från USA visar på att det motsvarande MS-systemet är robust och accepterat. Det amerikanska systemet har dock haft en annan utgångspunkt med mycket hög och jämn kvalitet på kodningen. I det svenska materialet kan vi se att MCC nivån är mycket robust trots olikheter i kodningen. Eftersom kodningskvaliteten av primära data vid sjukhusen är olika i landet kommer initialt en ökning av kodningskvaliteten vid de sjukhus som idag har lägre kvalitet troligtvis att inträffa. Detta är i grunden en positiv kvalitetsutveckling som kommer att stabiliseras över tid. 18

19 Exempel hjärtsjukvård För att illustrera hur den nya grupperaren kan användas har ett exempel tagits fram för hjärtsjukvården. Justering för patienternas sammansättning vid ett sjukhus eller sjukhusets fallblandning/case-mix är en viktig faktor för att kunna göra adekvata jämförelser av medicinska resultat på sjukhus- eller enhetsnivå. Socialstyrelsen har inlett ett arbete för att utveckla en metod för sådan justering. Olika metoder kommer att testas inom ramen för det arbetet. En tänkbar sådan metod är den nya CC-grupperaren. För att illustrera hur en korrigering kan gå till har ett material från Öppna Jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet 2009 tagits fram. Materialet visar dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt per sjukhus. Diagram 3 visar hur dödligheten korrelerar med ålder och komorbiditeten hos patienterna. Diagram 3 Andelen avlidna (28 dagar) efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt 2007 uppdelat efter komorbiditet och ålder, totalt vårdtillfällen Andel avlidna(28 dagar) efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt ,0% 40,0% 35,0% 30,0% Andel avlidna 25,0% 20,0% Ej CC CC MCC 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% ff Åldersgrupp Diagrammet visar att NordDRG-CC klarar att ta ut de patienter som har högst risk att dö i varje åldersgrupp utifrån komplikationsnivå. De högsta staplarna avser de patienter som finns i MCC-kategorin, d v s de som har den allvarligaste komorbiditeten och/eller komplikationerna. Även i de mindre komplicerade grupperna, CC dör patienter i högre utsträckning i varje åldersgrupp än i de okomplicerade grupperna, Ej CC. Tabell 2 nedan visar ett exempel på hur en justering för patientsammansättning kan påverka 19

20 rangordningen av sjukhusens resultat vad gäller sjukhusdödlighet vid hjärtinfarkt. Exemplet nedan visar rangordningen av sjukhusen avseende 28-dagars sjukhusdödlighet efter hjärtinfarkt. Tabellen är indelad i fyra grupper som framgår i kolumnen längst till höger där de sjukhus med lägst dödlighet finns överst i tabellen och de sjukhus som har högst dödlighet sist i tabellen. Kolumn 2 visar sjukhusens rangordning efter åldersstandardisering såsom det är presenterat i Öppna jämförelser. Kolumn 3 visar rangordningen efter en korrigering av komorbiditet/komplikationer i den nya CC-grupperaren. Tabell 2 visar att ett flertal sjukhus byter position i rangordningen när hänsyn tas till patientsammansättningen. De sjukhus med högst och lägst dödlighet är relativt oförändrade i rangordningen oavsett korrigering, sjukhusen i mitten av tabellen kan däremot göra ganska avsevärda förflyttningar. Resultatet visar att enbart åldersstandardisering är otillräcklig när jämförelse mellan dödlighet vid sjukhus ska göras. I beräkningarna måste också hänsyn tas till patienternas komorbiditet i beräkningarna. Ett utvecklingsarbete för att ta fram en modell för justering av patientsammansättning vid nationella jämförelser är därför av stor betydelse för utvecklingen av nationella öppna jämförelser på sjukhusnivå. Ett arbete för att utveckla en sådan modell har startat vid Socialstyrelsen våren Tabell 2 Rangordning av sjukhusen efter resultat för 28-dagarsöverlevnad vid hjärtinfarkt 2007 Kolumner: 1.Färg 2. Rang ÖJ 3. Rang CC-grupperare 1 1 Visby lasarett 3 2 Danderyds sjukhus 2 3 Köpings lasarett 5 4 Norrlands Universitetssjukhus 4 5 Kullbergska sjukhuset 6 6 Skellefteå lasarett 9 7 Norrtälje sjukhus 17 8 S:t Görans sjukhus 7 9 Piteå Älvdals sjukhus Värnamo sjukhus Ängelholms sjukhus Västerviks sjukhus Södertälje sjukhus Skaraborgs sjukhus Kristianstads sjukhus 8 16 Gävle sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Ryhov, länssjukhus Södersjukhuset 20

21 29 20 Västerås lasarett Kungälvs sjukhus Hässleholms sjukhus Bollnäs sjukhus Örnsköldsviks sjukhus AKADEMISKA Blekingesjukhuset Halmstads sjukhus Falu lasarett Karolinska sjukhuset Hudiksvalls sjukhus Ystads lasarett Lycksele lasarett Sollefteå sjukhus Mora lasarett Kalix lasarett Sundsvalls sjukhus Torsby sjukhus Universitetssjukhuset MAS Motala lasarett Varbergs sjukhus Östersunds sjukhus Universitetssjukhuset i Lund Länssjukhuset Kalmar Mälarsjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset Höglandssjukhuset Vrinnevisjukhuset Helsingborgs lasarett Universitetssjukhuset Örebro Karlstads sjukhus NU-sjukvården SÄS-sjukvården Trelleborgs lasarett Nyköpings sjukhus Huddinge sjukhus Oskarshamns sjukhus Lindesbergs lasarett Ljungby lasarett Kiruna lasarett Växjö lasarett Arvika sjukhus 21

22 61 62 Sunderbyns sjukhus Ludvika lasarett Alingsås lasarett Karlskoga lasarett Gällivare lasarett 22

23 Referenser Patientregistret ur ett DRG-perspektiv 2008 Socialstyrelsens hemsida: Nordic Casemix Centre : Department of Health and Human Services, USA Federal Register Vårdkostnader 2008 för NordDRG Öppna Jämförelser av Hälso- och Sjukvårdens Kvalitet och Effektivitet 2009 Kodningskvalitet i Patientregistret

24 Bilagor Bilaga 1 Swedish version of NordDRG Extr Comments Out-patients DRG... Outpatient PreMDC DRGs 1 DRG... In-patients DRG... Inpatient PreMDC DRGs DRG... Prin MDC OR 1 Out-patients DRG... Outpatient Surgery DRGs (Day DRG... Surgery) In-patients Age > 17 CC DRG... Inpatient Surgery DRGs 3 DRG... Age < 18 CC DRG... DRG... All ages CC DRG... DRG... 2 OR 2 Out-patients Endoscopies DRG... Outpatient Endoscopy DRGs Minor surgery DRG... Outpatient Minor Surgery DRGs No OR Out-patients DRG... Outpatient Medical DRGs (Day DRG... Medicine and Medical Visits) 4 DRG... Inpatient Medical DRGs 5 In-patients Age > 17 CC DRG... DRG... Age < 18 CC DRG... DRG... All ages CC DRG... DRG... MDC Significa DRG... Outpatient Minor Procedure DRGs 6 DRG... MDC 50 Health care DRG... DRG... Medical Visit DRGs for other personnel than doctors 7 Comments 1 Outpatient PreMDC DRGs Extreme resource intensive procedures are seldom performed on outpatients so there are few cases in these DRGs. 2 Outpatient Surgery DRGs (Day Surgery) These DRGs are also called Day Surgery and they have a grouping logic very much alike the Inpatient Surgery DRGs but ther is no age split or CC split. 3 Inpatient Surgery DRGs Approximately 50 % of these DRGs are splitted on age and/or CC. The age split is >17 years versus <18 years but for MDC 15 the patient must be less than 1 year old. 4 Outpatient Medical DRGs Some of these DRGs are for longer visits, for exemple for some hours observation, and the are called Day Medicine. 5 Inpatient Medical DRGs Like the Inpatient Surgery DRGs, approximately 50 % of the groups are splitted on age and/or CC. The common age split is identical to the split for Inpatient Surgery DRGs but the DRGs for Diabetes are devided in less or more than 35 years of age. 6 Outpatient Minor Procedure DRGs These DRGs are for minor procedures except endoscopies and minor surgery. These procedures are often performed by other personnel than doctors and therefore a principal diagnosis is not mandatory. 7 Medical Visit DRGs for other personnel than doctors According to the Swedish law, only doctors are obliged to report diagnoses so the grouping logic for these DRGs is based on profession and t he type of visit (single, team or group). 24

Om NordDRG 2012 SWE CC

Om NordDRG 2012 SWE CC Om NordDRG 2012 SWE CC År 2012 introduceras i Sverige en ny version av NordDRG benämnd NordDRG-CC. Den skiljer sig från ordinarie NordDRG-version avseende möjligheten att beskriva patienternas komplikationer

Läs mer

Bilaga 1 - Förbättrad beskrivning av den specialiserade öppna

Bilaga 1 - Förbättrad beskrivning av den specialiserade öppna Bilaga 1 - Förbättrad beskrivning av den specialiserade öppna vården inom NordDRG 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 NordDRG... 6 Syfte... 7 Mål... 7 Metod... 8 Resultat... 9 3 Sammanfattning

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELL 1, 2017 Antikoagulantia vid utskrivning hos patienter under 80 år med förmaksflimmer. Gemensam tabell för TIA- och strokepatienter. För stroke har

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELL 1, 2018 Täckningsgrad för TIA, per sjukhus Sjukhus Täckningsgrad TIA, Akademiska 80 Aleris Bollnäs 97 Alingsås 98 Arvika 98 Avesta 91 Borås 96 Capio

Läs mer

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hector Reyes HSF-Vårdinformatik 2014-05-13 Skillnader i andel komplicerade DRG från början Upphovet till olikheterna

Läs mer

Improving healthcare since 2004

Improving healthcare since 2004 Improving healthcare since 2004 Sveriges bästa sjukhus (?) 2010 Hur det ser ut om man använder Öppna Jämförelser till att göra rangordnande jämförelser. Dr. Arne Björnberg Oscar Hjertqvist arne.bjornberg@healthpowerhouse.com

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELL 1, 2017 Antikoagulantia vid utskrivning hos patienter under 80 år med förmaksflimmer. Gemensam tabell för TIA- och strokepatienter. För stroke har

Läs mer

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga

Innehållsförteckning Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Sjukhus Sjukhustyp Bild Danderyd Länssjukhus 3 Blekinge Länssjukhus 28 Karlskoga Sjukhusprofiler 2012 I diagrammen redovisas procentuella avvikelser mot vägt medelvärde för indikatorerna: Kostnad per DRG-poäng, blå stapel DRG-poäng per vårdtillfälle röd stapel Kostnad per vårdtillfälle,

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELL 1, 2018 Andel med blodtryckssänkande behandling, statiner och trombocythämmande vid utskrivning. Gemensam tabell för TIA- och strokepatienter. För

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

WHO s checklista för säker kirurgi

WHO s checklista för säker kirurgi WHO s checklista för säker kirurgi - vem är den bra för? NORNA Stockholm 2018-11-29 Björn Holmström, Karolinska/SPOR WHO:s checklista för säker kirurgi WHO s Checklista och SPOR I Till SPOR inrapporteras

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Kommunkod Verksamhetsinriktning Antal bibliotekssystem 01 Stockholms län 0180 Allmänna Biblioteket St Görans sjukhus. Fackbiblioteket är nedlagt. Allmänbibliotek

Läs mer

PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Redovisning av resultat HT11

PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Redovisning av resultat HT11 PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner Redovisning av resultat HT11 PPM-VRI inom psykiatrisk och somatisk slutenvård VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 Landsting / regioner

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 Bilaga 2 Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER Förord I denna rapport jämförs de svenska sjukhusens kostnader och verksamhet

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 14,0% Förekomst av vårdrelaterade infektioner (somatisk vård) 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% VT08 * HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11

Läs mer

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Psykiatriska patienter i NordDRG Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Grundprinciperna i DRG Analysmetod för casemix Medicinsk och ekonomisk spektrum av behandlade

Läs mer

Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av

Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av Sjukhus- eller klinikvårdtillfällen som underlag vid beräkning av vikter till NordDRG NÄTVERKET FÖR PATIENTKLASSIFICERING (NPK) Huvuddelen av NPK är förlagt till Socialstyrelsen (SoS), men bygger på en

Läs mer

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8 Webbtabell 1. Jämförelser mellan sjukhus av andelen patienter under 75 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som vid utskrivning från sjukhus behandlas med perorala antikoagulantia (warfarin). Uppgift

Läs mer

Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1

Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1 Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1 år Många PROMS Ibland andra kompletterande enkäter:

Läs mer

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016 RMPG KIRURGI Årsrapport 2016 FOKUSFRÅGOR - Nivåstruktureringen effekter på utbildning, akutverksamhet och möjligheter till jämlik vård - SVF resurser och undanträngningseffekter - Utbildning i kirurgi

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

Tillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg

Tillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg Verksamhetens namn Ort Län Vävnad Tillstånd Enheter t.o.m. Vävnadsinrättningen för ben vid laboratoriemedicin Norrbottens s landsting, Luleå, SE001495 Luleå Norrbottens Ben, Amnion 2019-05-22 Gällivare,

Läs mer

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08. VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08. VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2013-02- 08 VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Kjell Asplund VEM BESTÄMMER I SVENSK STROKEVÅRD? Staten? LandsFngen? Lokal sjukvårds/sjukhusledning?

Läs mer

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2010

Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2010 1 Inledning Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2010 JÄMFÖRELSE MED HJÄLP AV TOTALKOSTNADSBOKSLUT OCH PATIENTUPPGIFTER 1 Jämförelse av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker

Läs mer

Casemix förändring i akutsjukvård i Stockholms läns landsting

Casemix förändring i akutsjukvård i Stockholms läns landsting Casemix förändring i akutsjukvård 2010-2015 i Stockholms läns landsting Hector Reyes Michael Högberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2017-08-17 Diarienummer: HSN 2017-1493 1 The

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter

Läs mer

VÅRDKOSTNADER 2016 för NordDRG. en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen för somatisk vård

VÅRDKOSTNADER 2016 för NordDRG. en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen för somatisk vård VÅRDKOSTNADER 2016 för NordDRG en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen för somatisk vård Sida - 2 - av 35 NÄTVERKET FÖR PATIENTKLASSIFICERING (NPK) NPK är en nätverkslösning

Läs mer

Öppenvårdsgrupperare. Per Sjöli Skaraborgs sjukhus

Öppenvårdsgrupperare. Per Sjöli Skaraborgs sjukhus Öppenvårdsgrupperare Per Sjöli Skaraborgs sjukhus Öppenvårdsgrupperare Bakgrund Politiskt beslut i Västra V Götalands G regionen 1999: att utveckla en enhetlig produktbeskrivning för f r den sjukhusanknutna

Läs mer

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden

Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr. ndningsområdenden Introduktionskurs i NordDRG och dess användningsomr ndningsområdenden Mona Heurgren Enhetschef Ralph Dahlgren Utredare Enheten Öppna Jämförelser (ÖJ) Socialstyrelsen Program Introduktion till NordDRG Val

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Vad önskas DR G Vad används DRG till? Verksamhetsbeskrivning Enkelt & överskådligt Kan förstås av både läkare, administratörer och politiker Bokslut Målbeskrivning Jämföra egen verksamhet över tid Vad

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2019

SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2019 SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2019 Diagnoser 2019 Pär Lindgren 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret 1 Diagnoskodning Diagnossättning ICD10-SE International Statistical Classification of Diseases

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

ECT-verksamhet i Sverige

ECT-verksamhet i Sverige Datum: 2015-11-13 Författare: Tove Elvin och Axel Nordenskjöld ECT-verksamhet i Sverige Verksamhetsåret 2014 Nationell sammanställning Inledning Kvalitetsregister ECT skickar årligen en verksamhetsenkät

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Veckor Veckor Veckor Veckor-2018

Veckor Veckor Veckor Veckor-2018 Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse Detta ger endast en ögonblicksbild just nu. Viss reservation för bristande uppdatering!

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2015-01-01-2015-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 2 maj 2016 1 Bollnäs sjukhus Kirurgisk vård 165 0 100.0 % 1

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Landstingets ekonomiska förutsättningar Nettokostnad hälso- o sjukvård Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad 2013 Kostnad och resultat i hälso- och sjukvård Nettokostnad 2014 NLL per område Kostnad

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Neurokirurgisk vård 309

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-09-30 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 7 januari 2014 1 Kullbergska sjukhuset Hud- och könssjukvård

Läs mer

Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017

Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017 Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017 Rikssektionen för Diagnoskodning Stockholm Primärkodningens betydelse för KPP Den är obefintlig 2 MEN TILLSAMMANS Primärkodning +

Läs mer

Akutmottagning Veckor-2018 Kommentarer/Krav. Karlstad Kalix Akutmottagning 10-11,15-19,23. Allergologi Veckor-2018 Kommentarer/Krav

Akutmottagning Veckor-2018 Kommentarer/Krav. Karlstad Kalix Akutmottagning 10-11,15-19,23. Allergologi Veckor-2018 Kommentarer/Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Antibiotikaronder -så har det fungerat i praktiken. Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama

Antibiotikaronder -så har det fungerat i praktiken. Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama Antibiotikaronder -så har det fungerat i praktiken Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordförande i Nationella Strama Resultat av enkät om antibiotikaronder våren 19 svar Akademiska

Läs mer

Akutmottagning Veckor-2018 Kommentarer/Krav. Kalix Akutmottagning 23. Allergologi Veckor-2018 Kommentarer/Krav. Anestesi Veckor-2018 Kommentarer/Krav

Akutmottagning Veckor-2018 Kommentarer/Krav. Kalix Akutmottagning 23. Allergologi Veckor-2018 Kommentarer/Krav. Anestesi Veckor-2018 Kommentarer/Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-10-17 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning

Läs mer

VÅRDKOSTNADER 2017 för NordDRG. en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen för somatisk vård

VÅRDKOSTNADER 2017 för NordDRG. en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen för somatisk vård VÅRDKOSTNADER 2017 för NordDRG en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen för somatisk vård Sida - 2 - av 36 NÄTVERKET FÖR PATIENTKLASSIFICERING (NPK) NPK är en nätverkslösning

Läs mer

SYLFs AT-ranking 2004

SYLFs AT-ranking 2004 SYLFs AT-ranking 2004 September 2004 1 Sylf/atranking/2004/rapporten AT-ranking 2004 Rapport Sammanfattning Detta är den femte, och hittills mest omfattande, ranking SYLF genomfört. I undersökningen ingår

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Akutmottagning Veckor-2018 Kommentarer/Krav. Gällivare 19 Karlstad Kalix Akutmottagning 15-19,23. Allergologi Veckor-2018 Kommentarer/Krav

Akutmottagning Veckor-2018 Kommentarer/Krav. Gällivare 19 Karlstad Kalix Akutmottagning 15-19,23. Allergologi Veckor-2018 Kommentarer/Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås

Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås 0322-22 60 00 Arvika Birgitta

Läs mer

Hector Reyes Michael Högberg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-07 Diarienummer:

Hector Reyes Michael Högberg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-07 Diarienummer: Ett mer stabilt och förutsägbart DRG system genom att separera trimning av casemix vid Universitetssjukhuset från de 5 övriga akutsjukhusen i SLL Hector Reyes Michael Högberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge fle reservation för bristande uppdatering! Boka

Läs mer

RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro. Leif Sundberg

RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro. Leif Sundberg Basal grundkurs i DRG och KPP RDK-s fortbildningsdagar 26-28 mars 2009 i Örebro Stig Hagström Leif Sundberg Vem är Leif Sundberg? Ekonom, Handelshögskolan, GU Controller, Affärsutveckling, Ledningsstaben

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Akutmottagning Veckor-2018 Kommentarer/Krav. Allergologi Veckor-2018 Kommentarer/Krav. Västerås Anestesi Veckor-2018 Kommentarer/Krav

Akutmottagning Veckor-2018 Kommentarer/Krav. Allergologi Veckor-2018 Kommentarer/Krav. Västerås Anestesi Veckor-2018 Kommentarer/Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Karin Nyqvist. Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering mförelser. karin.m.

Karin Nyqvist. Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering mförelser. karin.m. Användning ndning och Kvalitet i data Karin Nyqvist Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering Enheten för Öppna jämfj mförelser karin.m..m.nyqvist@socialstyrelsen.se Användning ndning av data

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att

Läs mer

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Akutmottagning/Akutsjukvård Veckor-2018 Kommentarer/Krav

Akutmottagning/Akutsjukvård Veckor-2018 Kommentarer/Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Akutmottagning/Akutsjukvård

Läs mer

Godbitar från utdataportalen SIR for dummies

Godbitar från utdataportalen SIR for dummies Godbitar från utdataportalen SIR for dummies Johannesbergs Slott 2013-11-13 Alla diagnoser Danderyds sjukhus 2012 Hela landet 2012 BIVA och TIVA borttaget i urvalet 2013-11-13 Svenska Intensivvårdsregistret

Läs mer

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot?

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot? Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot? Agenda Inledning Hur vill vi styra utvecklingen? Historiska utvecklingen Var står vi idag? Lärdomar och framåtblick Avslutning Måluppfyllelse

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Mejla oss vilka veckor du är intresserad av och av vilka uppdrag! Ange gärna flera alternativ då det kan vara många som är intresserad av samma uppdrag. Observera att

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer