Med facit i hand var ungdomar väljer att bosätta sig

Transkript

1 Umeå universitet Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografi D Ht 2003 Handledare: Olle Stjernström Med facit i hand var ungdomar väljer att bosätta sig Anna Gemzell

2 Förord Med avslutandet av denna uppsats står jag själv i samma läge som ungdomarna som jag studerat gjorde när de fyllde i den enkät som ligger till grund för min uppsats. Jag har nu avslutat en period i livet och ska pröva mina vingar i nästa period av livet arbetslivet. Vad kommer det att bli av mina drömmar och förhoppningar? Naturligtvis skulle det vara otroligt spännande (men kanske lite tråkigt) att få se facit var har jag tagit vägen om tio år? Vilka vägval har jag gjort och vilka drömmar har jag uppfyllt? Tur nog är det få som kan sia in i framtiden. Med denna process har jag bland annat lärt mig att människorna runt mig är som ungdomarna i studien vi har olika drömmar och olika behov av att känna oss förankrade på en plats vi kallar för hemma, men vårt behov att fullfölja dessa drömmar är ändå lika stort, oavsett om de tar oss till Yttertavle eller Kuala Lumpur. Jag vill tacka Olle Stjernström och Bruno Jansson för att jag har fått möjlighet att använda deras material som legat till grund för To Choose the Place of Living Jag vill också tacka Olle för handledarskap, stöttning och diskussioner. Stockholm 2004, med majsolen utanför fönstret Anna Gemzell 2

3 Abstract This masters thesis concerns the dreams and hopes young have about where they want to settle further on in life. The study is based on a survey performed in 1989 regarding where a group of teenagers in four cities in Sweden thought and wanted to live ten years later. The title indicates that the study presents the key, the key to their dreams, where they have chosen to live today. The aim is to study if the young s preferences and assumptions about where to live in the future coincide with where they have chosen to live fourteen years later and try to explain this. To do this I have related the results of the survey to where participants are registered today. This pattern is compared to different classifications of young regarding their values in life and how rooted they are at a certain place. The conclusion is that they have fulfilled their dreams quite well, especially those dreams that coincided with what they thought would happen in the future. The conclusion is also that our rootedness is affected by the place where we grow up, for example that young who has grown up in rural areas high unemployment often are very rooted and tend to live their life in the same area where they grew up. Although many talks about the rising mobility among young the results point to that most are as rooted as older generations. Referat Den här uppsatsen handlar om ungas drömmar och förhoppningar om var de önskar bosätta sig längre fram i livet. Studien baseras på en enkät utförd 1989 rörande var en grupp av ungdomar i fyra städer i Sverige trodde och ville bosätta sig tio år senare. Uppsatsen har titeln med facit i hand eftersom den presenterar svaret på deras drömmar, var dessa ungdomar har valt att bosätta sig idag. Syftet är att med utgångspunkt från en enkätstudie från 1989, studera hur ungdomars preferenser och antaganden om framtida bostadsort stämmer överens med var de har valt att bosätta sig fjorton år senare samt att ge förklaringar till detta. För att göra detta har jag relaterat enkätens resultat till var de tillfrågade är folkbokförda idag. Detta mönster relateras till olika ungdomstyper utifrån värderingar och grad av platsbundenhet. Vidare dras slutsatsen att vår platsbundenhet påverkas av platsen där vi är uppvuxna, till exempel att ungdomar som vuxit upp i glesbygd med hög arbetslöshet ofta är platsbundna och gärna bosätter sig i samma område där de växte upp. Slutsatsen är att de har uppfyllt sina drömmar ganska väl, speciellt de drömmar som stämde överens med vad de själva trodde skulle hända. Trots att många talar om att dagens unga är allt mer mobila pekar resultatet mot att de flesta är lika starkt platsbundna som äldre generationer. 3

4

5 Innehåll 1 Inledning Syfte och frågeställningar Metod Material Avgränsningar Disposition De studerade kommunerna Den ursprungliga studien Var i världen skulle du vilja bo? Var i Sverige skulle du vilja bo? Ungdomar en särskild tid i livet en särskild grupp i samhället Det klart man ska resa utomlands en period men landar ofta hemma ändå Är alla lika? Ungdomar som värderingsbärare Reflektioner kring framtidens värderingar till mobilitet Platsen, livsvärden och flyttningar Livscykelteorin och flyttningar under livets gång Att flytta hemifrån Livsvärdens betydelse för flyttare och stannare Platsens betydelse Humankapital teori Geografiska referenser och mentala kartor Arbetsmarknadens betydelse för flyttningar Å andra sidan Reflektioner kring platsen, ungdomar och deras flyttningar Resultat: Vart styrde kosan? Vart i världen jag mig vänder men landar ofta hemma ändå...27

6 6.2.1 Arvidsjaur hemma bra men norra Norrland också Kalix hemma bäst Karlstad hemma bäst, men Stockholm också Piteå regionen eller Stockholm Hit styrde kosan resultatreflektioner Avståndsanalys Geografiska referenser och rörlighetsreferenser Utlandet Fick de rätt? Sammanfattande diskussion Ungdomstyper, uppväxtmiljö och lokal förankring Den mentala kartan, geografiska referenser och rörlighetserfarenheter Platsen och ungdomstyper Arvidsjaur hemma bra, men norra Norrland också Kalix hemma bäst Karlstad hemma bäst, men Stockholm också Piteå regionen eller Stockholm Slutsatser: Med facit i hand Källförteckning

7 Figurförteckning Figur 1.1: Karta över regionindelning i analysen... 5 Figur 2.1: Karta över Sverige med de studerade kommunerna... 3 Figur 2.2: Befolkningsutveckling i de studerade kommunerna, absoluta tal resp. index... 4 Figur 3.1: Val av bostadsort... 7 Figur 5.1: Värdestruktur för flyttare och stannare Figur 6.1: Karta över Arvidsjaursungdomarnas önskade, förutspådda och faktiska bostadsort28 Figur 6.2: Avstånd från Arvidsjaur till önskad, förväntad och faktisk bostadsort Figur 6.3: Kartor över geografiska referenser för ungdomarna från Arvidsjaur Figur 6.4: Kartor över Kalixungdomarnas önskade, förutspådda och faktiska bostadsort Figur 6.5: Avstånd från Kalix till önskad, förväntad och faktisk bostadsort Figur 6.6: Kartor över geografiska referenser för ungdomarna från Kalix Figur 6.7: Avstånd från Karlstad till önskad, förväntad och faktisk bostadsort Figur 6.8: Kartor över Karlstadsungdomarnas önskade, förutspådda och faktiska bostadsort35 Figur 6.9: Kartor över geografiska referenser för ungdomarna från Karlstad Figur 6.10: Avstånd från Piteå till önskad, förväntad och faktisk bostadsort Figur 6.11: Kartor över Piteåungdomarnas önskade, förutspådda och faktiska bostadsort Figur 6.12: Kartor över geografiska referenser för ungdomarna från Piteå Figur 7.1: Tankefigur Figur 7.2: Genomförande av sina drömmar till verklighet Tabellförteckning Tabell 1.1: Skolor och antal individer i studie... 4 Tabell 6.1: Sammanställning nuvarande bostadsort, uppdelat på kön (procent) Tabell 6.2: Antal som är bosatta utomlands 2003 (procent) Tabell 6.3: Önskemål om framtida bostadsort i hela världen (procent) Tabell 6.4: Jämförelse av Arvidsjaursungdomarnas preferenser och förväntningar med faktiskt agerande (procent)...28 Tabell 6.5: Jämförelse av Kalixungdomarnas preferenser och förväntningar med faktiskt agerande (procent)...31 Tabell 6.6: Jämförelse av Karlstadsungdomarnas preferenser och förväntningar med faktiskt agerande (procent)...35 Tabell 6.7: Jämförelse av Piteåungdomarnas preferenser och förväntningar med faktiskt agerande (procent)...38 Tabell 6.8: Jämförelse av urval av bostadsorter 2003 (procent) Tabell 7.1: Ungdomstyper relaterat till inställning till platsen och flyttningar

8

9 1 Inledning Hur många gånger har man inte önskat att man hade facit i hand, önskat att man hade en kristallkula för att se in i framtiden? Hur många gånger har man inte önskat att man kunde se tio år framåt i tiden och se var man befinner sig då? Denna uppsats är facit i hand - här finns kristallkulan och backspegeln i ett. Det handlar om drömmar, om var man som ung vill bosätta sig i framtiden och om dessa drömmar genomförs i praktiken. Ungdomstiden är för många en tid av drömmar. Det är under denna del av livet som vi bygger upp föreställningar om hur vi vill att livet ska se ut och hur det ska te sig. En del drömmer om att se världen, med ryggsäck, som diplomat eller företagsledare. Andra föredrar en karriär på hemmaplan, i ena eller andra delen av landet, medan åter andra ser en framtid hemma i byn med hus och barn. Platsen där vi drömmer om att bosätta oss kan sägas vara sinnebilden för dessa drömmar, det är en symbol för vad livet på den platsen innefattar. Men vad händer då med dessa drömmar? Drömmar är ju av naturen lättflyktiga. Lyckas vi fullfölja dem? I denna uppsats presenteras facit för ett antal ungdomar. Det är en grupp som idag är på väg att etablera sig i livet. De är förhoppningsvis på väg att genomföra det de drömde om. De är i den åldern när många har varit ute och rest, genomgått utbildning, etablerat sig på arbetsmarknaden, påbörjat en karriär, valt ett boende för en längre tid, fått barn, gift sig och kanske skiljt sig. Denna tidpunkt i livet är den som många tonåringar ser som bortre horisont för sina drömmar, längre än så är det svårt eller ointressant att se. Början på denna livsresa inträffar ofta när man slutar gymnasiet, det är då man väljer väg: arbete kontra studier, bo kvar hemma eller pröva sina vingar, nära eller långt bort. Detta gör det intressant att jämföra elevernas tankar om framtida bostadsort med om de faktiskt har lyckats genomföra dessa drömmar. Denna uppsats är ett facit över genomförda drömmar, om var de valde att bosätta sig och vad som kan tänkas ha format dem på vägen dit, eller som Waara (1996 s. 69) uttrycker det: Framtidsvisionerna uttrycker många gånger hur ungdomarnas relation till lokalsamhället medverkar till att utforma deras framtidsstrategier. Det finns många idéer om hur ungdomar beter sig och vad det har för effekt på samhället. Många framtidsstudier utgår ifrån ungdomars värderingar och tankar om framtiden, som sedan skrivs fram i tiden och antas mer eller mindre gälla för en hel befolkning år framåt i tiden. Med avbefolkning, en åldrande arbets- 1

10 kraft och ökat resande har detta blivit än mer intressant och man använder gärna ungdomarnas beteende och tankar för att beskriva framtiden. Men vem säger att det som ungdomarna tror om framtiden kommer att slå in? I denna uppsats studeras vad som har hänt med en grupp gymnasieungdomar utifrån deras tankar om framtiden. Idag är de mellan 32 och 35 år. Blev det som de trodde? 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt från en enkätstudie från 1989, studera hur ungdomars preferenser och antaganden om framtida bostadsort stämmer överens med var de har valt att bosätta sig fjorton år senare samt att ge förklaringar till detta. De studerade ungdomarna gick 1989 på gymnasiet i Arvidsjaur, Kalix, Karlstad respektive Piteå. För att underlätta förståelsen har även en litteraturstudie kring ungdomar, värderingar och flyttningar genomförts. Följande frågeställningar är i fokus: Fick de rätt? I vilken omfattning stämmer de studerade ungdomarnas val av bostadsort överens med sina förutspåelser och drömmar? Hur har platsen ungdomarna vuxit upp på format dem? På vilket sätt skiljer sig ungdomar från de olika studerade kommunerna åt gällande värderingar, platsbundenhet och inställning till flyttningar? Har inställningen till platsbundenhet förändrats generellt sett? 1.2 Metod I denna uppsats görs en uppföljning av en tidigare studie genomförd 1989 av Bruno Jansson och Olof Stjernström kallad To Choose the Place of Living. Här jämförs resultatet av enkätstudien 1989 med var de som deltog i enkäten har bosatt sig 14 år senare. I den ursprungliga enkäten fick en grupp ungdomar 1 i gymnasiets avgångsklasser i Arvidsjaur, Gävle, Kalix, Karlstad, Piteå och Saltsjöbaden redogöra för var de ville och trodde sig bo efter 10 år. Detta jämförs med den ort där de idag är folkbokförda. Eftersom enkätstudien naturligtvis var anonym går det inte att relatera individernas svar till deras faktiska agerande. Resultatet studeras istället på aggregerad nivå, skola för skola, där en gymnasieskola i Arvidsjaur, Kalix, Karlstad respektive Piteå har studerats. 1 Födda

11 Mönstret rörande förutspådd, önskad och faktiskt bostadsort har uppdelat på respektive uppväxtort presenterats och analyserats med hjälp av kartor. För att ytterligare få en förklaring till mönstret har även dagens bostadsort jämförts med så kallade geografiska referenser, vilket beskrivs ytterligare i avsnitt Bland de olika frågor i den ursprungliga enkäten som utgick ifrån geografiska referenser har jag valt att använda mig av ferieort och släktens bostadsort. De platser där man har tillbringat semestrar skapar bilder om platser som skiljer sig från hemorten vilket därför kanske blir en plats dit man önskar flytta längre fram i livet. Släktens bostadsort är intressant eftersom det är platser dit man har anknytning, både som man känner till för att man har besökt den och för att man känner folk som bor där, vilket gör det till en mer intressant plats att flytta till jämfört med en plats till vilken man inte har någon anknytning. Naturligtvis sammanfaller ofta dessa platser eftersom man kanske hälsar på släkten på semestern. Därutöver analyseras även flyttningsmönstret utifrån avståndet mellan bostadsort och uppväxtort. Detta har gjorts med hjälp av koordinater för respektive kommuns centralpunkt och på så sätt räknat ut avståndet fågelvägen. Resultatet relateras till en litteraturstudie kring ungdomar, värderingar och flyttningar. Vid användning av uppgifter som rör individer är det viktigt att ta hänsyn till den personliga integriteten. Därför kommer inga uppgifter som kan relateras till specifika personer att presenteras, endast sammanställda data. I kartorna representerar kommunerna med ett lågt procenttal endast en person, men denna information går ändå inte att relatera till någon enskild person. Uppsatsen utgår ifrån kvantitativa data baserat på de platser ungdomarna angivit i enkäten från 1989 och de platser där de idag är folkbokförda. Detta har gett en ganska fyrkantig bild av ungdomarna som inte säger speciellt mycket om deras bakomliggande val och värderingar. Det skulle vara mycket intressant att komplettera dessa uppgifter med mer kvalitativa data för att relatera de olika grupperna och var de har flyttat till var de befinner sig i livets skeenden: om de har gift sig, skaffat barn, hur länge de bott på en viss plats, utbildningsgrad eller inkomst. Detta skulle kunna göras med en uppföljande enkätstudie eller intervjuer på samma grupp. Det skulle även vara intressant att genomföra en likadan studie som den ursprungliga med dagens gymnasieungdomar för att se hur deras uppfattning om omvärlden har förändrats eller inte jämfört med gymnasie- 3

12 ungdomar för femton år sedan. Jag har valt att inte studera skillnader mellan könen i någon större grad, vilket även detta skulle vara intressant att gå in på mer Material Det datamaterial som har används har hämtats från klasslistor från de klasser som deltog i enkätstudien I tabell 1.1 ses vilka skolor och hur många elever från varje skola som studerats. Från dessa listor har födelsedatum 2 och namn använts för att med hjälp av skattemyndighetens folkbokföringsregister hämta uppgifter om nuvarande folkbokföringsort. Eftersom klasslistorna från skolan i Saltsjöbaden saknade uppgifter om födelsedatum har dessa elever utelämnats. Likaså har Gävle utelämnats eftersom klasslistor inte hann uppbringas inom lämpligt tidsrymd. De uppgifter som kunde hämtas ur folkbokföringsregistret relateras till datamaterialet hämtat från den ursprungliga enkätstudien, såväl gällande tankar om framtida bostadsort som uppgifter som härrör till ungdomarnas geografiska referenser. Tabell 1.1: Skolor och antal individer i studie Kommun Antal Teoretiska/praktiska linjer Andel kvinnor Bortfall Arvidsjaur 58 elever i 4 klasser 30 elever på treåriga linjer 53% - 23 elever på tvååriga linjer Kalix 126 elever i 6 klasser 72 elever på treåriga linjer 54% 15 (samtliga kvinnor) 54 elever på tvååriga linjer Karlstad 128 elever i 5 klasser Samtliga på treåriga linjer 66% 16 (hälften av vardera) Piteå 202 elever i 10 klasser * Samtliga på treåriga linjer 42% - Not: Kolumnen Bortfall anges antalet elever vars uppgifter om dagens folkbokföringsort inte kunde fås fram. * I ursprunglig studie ingick 92 elever Uppgifterna om folkbokföringsort stämmer inte överens med antalet personer som tillfrågades i enkätstudien och var de är bosatta idag, detta orsakas troligen av frånvaro när enkäten genomfördes Generellt sett har uppgifter om nutida bostadsort samlats för fler än som ingick i enkäten. För eleverna från Piteå har fler klasser än vad som ingick i den ursprungliga enkätstudien studerats eftersom det rådde en osäkerhet om vilka klasser som ingick i enkätstudien, istället har samtliga klasser på teoretiska linjer täckts in. Folkbokföringsregistret innefattar historiska uppgifter från 1998, detta innebär de som bytt efternamn eller flyttat utomlands före 1998 inte finns med i registret 2 I förekommande fall (Karlstad och Arvidsjaur) personnummer 4

13 och därför inte heller i studien, dessa är till stor del kvinnor. Detta innebär även att det antal som har flyttat utomlands kan vara fler än det som anges i resultaten. En annan svårighet kan vara att personer inte bor där de är folkbokförda, exempel de som bor utomlands eller studerar på annan ort under en kortare eller längre period Avgränsningar Valet av kommuner är begränsat till det urval av kommuner som gjordes i den ursprungliga studien. Det hade varit önskvärt att ta med även Saltsjöbaden och Gävle i denna uppföljningen men svårigheten att ta fram tillförlitliga uppgifter om nutida bostadsort bedömdes för omfattande. Med anledning av detta har urvalet blivit ganska skevt, där tre kommuner i Norrbotten samt Karlstad studeras. I resultatdelen har bostadsorterna summerats i en regionindelning för att underlätta analysen. Jag har stegvis utgått från kommun, län och sedan slagit ihop en del av länen. Stora städer som Göteborg, Umeå och Luleå har summerats på kommunnivå. I figur 1.1 återfinns en karta över denna regionindelning. Figur 1.1: Karta över regionindelning i analysen Disposition I kapitel 2 ges en översiktlig presentation av de studerade kommunerna. Därefter följer i kapitel 3 en redogörelse för Bruno Janssons och Olle Stjernströms studie To Choose the Place of Living vars resultat denna uppsats utgår ifrån. I kapitel 4 och 5 ges en teoretisk bas till hur de studerade ungdomarna kan tänkas ha värderat olika platser, formats av dessa platser och utifrån det agerat. I kapitel 4 berörs ungdomar, deras syn på mobilitet, skillnader i värderingar och deras roll som värderingsförändrare och i kapitel 5 presenteras en bild av flyttningar och vad som kan påverka beslut bakom flyttningar. I kapitel 6 presenteras resultatet av denna studie, det vill säga var de studerade ungdomarna har valt att bosätta sig relaterat till var de trodde och önskade bosätta sig när de var yngre. Varje kapitel 5

14 (utom kapitel 3) avslutas med sammanfattande synpunkter för att sedan summeras och avslutas i kapitel 7. 2

15 2 De studerade kommunerna I detta avsnitt görs en översiktlig presentation av de kommuner som ingår i studien. Tanken är att det ska ge en bild av de förutsättningar som gymnasieungdomarna mött och den framtidstro de hade på sin hemort. Arvidsjaur Piteå Kalix I figur 2.2 ses befolkningsutvecklingen mellan 1970 och Vid en första anblick kan man tro att befolkningsutvecklingen har varit ganska stillsam i samtliga av de studerade kommunerna. Karlstad och Piteå har vuxit medan Kalix och Arvidsjaur har minskat marginellt. Denna bild är på ett sätt missvisande när man istället tittar närmare på befolkningsutveckling baserat på ett index där 1970 är basår. Karlstad Figur 2.1: Karta över Sverige med de studerade kommunerna Befolkningsutvecklingen de senaste trettio åren har varit betydligt kraftigare i Piteå jämfört med Karlstad i relativa termer, där Piteå har vuxit närmare 25 procent sedan 1970 medan Karlstad har vuxit med ca 10 procent. Kalix har under perioden vänt en svag befolkningsökning till en befolkningsminskning och har i dag en befolkning straxt lägre än den man hade Arvidsjaur är förloraren i sammanhanget, deras befolkning har minskat med ca 15 procent sedan 1970 och främst har denna minskning skett sedan 90-talet (SCB, internet 2004). Den öppna arbetslösheten har i de tre nordliga kommunerna varit på ungefär samma nivå, betydligt högre än riksgenomsnittet. Karlstad följer däremot riksgenomsnittet väl (Regionfakta, internet 2004b). 3

16 Karlstad Pite Piteå Karlsta Kalix Arvidsjaur Kali Arvidsjau Figur 2.2: Befolkningsutveckling i de studerade kommunerna, absoluta tal resp. index Källa: SCB, internet Index: 1970 års värde =100 Arvidsjaur Arvidsjaur ligger i Lappland, cirka 100 mil norr om Stockholm. Näringslivet domineras av skogsindustrin, biltestverksamhet, turismnäringen samt offentlig sektor med bland annat jägarregementet K4. Idag är cirka 420 företag verksamma i kommunen. I kommunen finns ca invånare varav i tätorten. (Arvidsjaurs kommun, internet 2004). I figur 2.2 ses att befolkningsutvecklingen stadigt har minskat undan för undan. Mellan 1990 och 2001 har kommunens befolkning minskat med 12 procent (SCB, internet 2004). Arbetslösheten har under hela 1990-talet legat betydligt högre än riksgenomsnittet (Regionfakta, internet 2004a). Kalix Kalix kommun ligger vid Bottenvikens kust, mellan Luleå och Haparanda kommun. Näringslivet baseras på elektronikföretag, träindustri och verkstadsföretag samt callcenterföretag (Kalix kommun, internet 2004). Kommunen har ca invånare men befolkningen har under de senaste tjugo åren minskat med ca 10 procent (SCB, internet 2004). Arbetslösheten har varit den högsta bland de studerade kommunerna, närmare bestämt 5,3 procent år 2002 (Regionfakta, internet 2004b). 4

17 Karlstad Karlstad ligger norr om Vänern. Kommunen har drygt invånare, men kommunen har en hög inpendling. Karlstads näringsliv kännetecknas av skogsnäring, IT och offentliga och privata tjänster. Vid Karlstads universitet studerar cirka studenter (Karlstad kommun, internet 2004). Befolkningen i Karlstad har sedan 1990 ökat med sex procent till 2001 (figur 2.2). Piteå Även Piteå ligger vid Bottenvikens kust ungefär 90 mil norr om Stockholm. Näringslivsstrukturen i Piteå domineras av tung massa- och pappersindustri, verkstadsindustri och ett flertal sågverk. Industrisektorn anställer ca 30 procent av arbetskraften i Piteå, basindustrin är alltså viktig för staden. Det bor cirka människor i Piteå. Piteå kommun presenterar sig med att de är en av få städer i norra Sverige som ökar sin befolkning, men denna ökning är dock väldigt marginell de senaste åren (Piteå kommun, internet 2004). Arbetslösheten har under 1990-talet legat högre än riksgenomsnittet men samtidigt något lägre jämfört med Arvidsjaur och Kalix och har dessutom minskat snabbare under början av 2000-talet till 4,3 procent 2002 (Regionfakta, internet 2004a). Reflektioner kring förutsättningar på de olika platserna Samtliga städer i denna studie kännetecknas av ett traditionellt näringsliv koncentrerat kring skogsnäring, verkstadsindustri och offentlig sektor. Detta är sektorer som har drabbats av tillbakagång på senare år. Denna tillbakagång påvisar behovet av andra kompletterande näringar. I Arvidsjaur har man lyft fram turism och biltestande, vilket är branscher som dessvärre inte sysselsätter så många. I Karlstad har verksamhet relaterat till universitetet utvecklats och i Kalix har callcenterföretag etablerat sig. Kommunerna i norr har svårigheter att etablera verksamheter som lockar de unga att stanna varför de unga som är karriärinriktade väljer att flytta därifrån. Piteå är storebror i jämförelse med de andra två norrlandskommunerna och kanske är det just storleken som har gjort att Piteås befolkningsförändring och arbetslöshet har varit lägre än de andra två. Arvidsjaur och Kalix däremot har haft en befolkningsminskning och en hög arbetslöshet. Både Piteå och Kalix borde tackvare sin närhet till Luleå kunna fungera som ett pendlingsomland till den regionala centralorten. Karlstad har som ytterligare större troligen ytterligare att erbjuda både på arbetsmarknaden och på andra områden och kan därför både få unga att stanna och andra att flytta in i kommunen, varför befolkningen istället har ökat och arbetslösheten ligger i nivå med resten av landet. 5

18 6

19 3 Den ursprungliga studien Denna uppsats baseras på en studie gjord 1989 av Bruno Jansson och Olof Stjernström kallad To Choose the Place of Living. I denna har elever i avgångsklasser på gymnasiet tillfrågats i en enkät om deras framtida bostadsort, dels den ort de trodde sig bo i och dels den ort de önskade bo i om tio år, det vill säga prefererad och förväntad bostadsort. I detta kapitel presenteras endast resultaten av Jansson och Stjernströms studie översiktligt eftersom materialet presenteras mer genomgående i kapitel 6. Dessa förväntningar har relaterats till geografiska referenser, det vill säga de platser man känner till genom tidigare platser de bott på, platser som besökts på semestrar, platser där släktingar bor eller föräldrarnas födelse- eller uppväxtorter. Dessa platser har antagits utgöra en grund för ungdomarnas mentala kartor, det vill säga den bild man har av landet. Denna bild av platser baseras på informationsflöden, migration och personliga kontakter. Den mentala kartan utgör ett centralt begrepp i studien eftersom det antas vara en grund för var man väljer att bosätta sig längre fram i livet. De platser man har en bild av, de som finns i ens mentala karta, är de platser man är medveten om som ett alternativ vart man kan tänka sig att flytta (Gould & White 1993, Jansson & Stjernström 1989). De mentala kartorna lägger en grund för var man önskar och tror att man kommer att bosätta sig, men styr även var man i realiteten bosätter sig. I figur 3.1 ses en tankemodell som Jansson och Stjernström använder sig av. Enligt denna överensstämmer inte alltid den prefererade bostadsorten med den ort där man förväntar bosätta sig i framtiden, på samma sätt som orten dit man faktiskt flyttar kan vara ytterligare en annan. Självklart kan preferenserna, förväntningarna och agerande sammanfalla och vara en och samma plats. Detta kan förklaras av att människors värderingar ofta hänger samman med de rådande förutsättningar de möter (Jansson & Stjernström 1989). Förväntningaferenser Pre- Agerande Figur 3.1: Val av bostadsort Källa: Jansson & Stjernström

20 Enkätstudien genomfördes i april och maj 1989 i sex kommuner (Arvidsjaur, Kalix, Piteå, Karlstad, Gävle samt Saltsjöbaden i Nacka kommun). I denna tillfrågades 494 elever i gymnasiets avgångsklasser, av dessa var 233 flickor och 262 pojkar. Arvidsjaur och Kalix valdes för att representera glest befolkade kommuner i norra Sverige, Piteå, Karlstad och Gävle som medelstora kommuner och Saltsjöbaden som en storstadskommun. Endast resultaten från Kalix och Karlstad presenteras i Jansson och Stjernströms studie. 3.1 Var i världen skulle du vilja bo? I enkäten ombads ungdomarna bland annat att svara på frågorna: a) Var i världen skulle du vilja bo? och b) Var i Sverige skulle du vilja bo? Det fanns ingen begränsning utan frågan ställdes som om du fick välja helt fritt. Dessa frågor besvarade eleverna med namn på platser utan hjälp av kartor eftersom detta antogs riskera att påverka svaren. Den första frågan kunde med andra ord besvaras med platser på hela jordklotet medan den andra frågor begränsade svarsmöjligheterna till inom Sveriges gränser (Jansson & Stjernström 1989). En stor andel av ungdomarna gav inget svar på frågan om var i världen de drömde om att bo. Detta förklaras med att valmöjligheterna att namnge en plats i hela världen helt enkelt var för överväldigande. En stor andel önskade bo i USA, Kanada, Australien eller Nya Zeeland. Australiens starka ställning i ungdomarnas medvetande förklaras med de starka influenserna därifrån inom bland annat sport och musik. 3.2 Var i Sverige skulle du vilja bo? Önskemålen om bostadsort inom Sverige var starkt dominerad av hemregionen, både gällande preferenser och förväntningar. Göteborg är den stad som var den mest framträdande målet för mångas preferenser. Stockholm hade en svagare ställning än vad som hade förväntats med tanke på storlek och arbetsmarknad (Jansson & Stjernström 1989). Även på frågan om var eleverna tror att de kommer att bo i framtiden är hemregionen dominerande, eleverna tror att de kommer att stanna kvar där de är uppvuxna. Jansson och Stjernström (1989) anser att det är svårt att veta om detta beror på att de har en begränsad information om andra delar av landet eller om de faktiskt ville bo kvar. Förväntningarna om framtida bostadsort påverkas även av avståndet till storstäderna. För Kalix är närheten till Luleå, men även Umeå 8

21 viktigt medan Karlstad påverkas av närheten till Göteborg. Dessa städer är alla universitetsstäder med en jämförelsevis stor differentierad arbetsmarknad En rad skillnader går att finna vid jämförelse mellan ungdomarnas preferenser och förväntningar av framtida bostadsort. Svaren på frågan om prefererad bostadsort anses återspegla en mer kortsiktig och egoistisk syn jämför med svaren på frågan om förväntad bostadsort. Preferenserna kan i högre grad vara mer abstrakta och mindre kopplade till reella förutsättningar, den förväntade bostadsorten är istället en mer realistisk bild. Den prefererade bostadsorten antages vara en kombination av kunskaper om vad en plats kan erbjuda med de egna resurserna och önskningar om utbildning, arbete och fritid (Jansson & Stjernström 1989). Geografiska referenser Jansson och Stjernströms (1989) studie baseras på antagandet om att geografiska referenser har betydelse för flyttningsförväntningarna och flyttningspreferenserna. I studien anser de att de geografiska referenserna till viss del kan förklara fördelningen av förväntade och önskade framtida bostadsorter förutom i ett fall: Göteborg. Att Göteborg har en så stark roll som prefererad bostadsort kan inte enbart förklaras med de geografiska referenserna. Trots detta anser de att de geografiska referenserna till viss del bestämmer preferenserna och förväntningarna om den framtida bostadsorten. Trots att Göteborg återfinns bland de geografiska referenserna har staden inte en starkare roll än Stockholm. Den förklaring som presenteras är att Stockholm upplevs som en administrativ centrum medan Göteborg upplevs som en nöjesstad med konserter, sportturneringar och shopping. Jansson och Stjernström (1989) relaterar detta till den så kallade bright-lights - teorin som beskriver hur en plats subjektiva attraktion kan ha betydelse vid migrationsbeslut. Men vad kan ha påverkat ungdomarnas inställning till livet efter gymnasiet och till flyttningar? I följande avsnitt ges en beskrivning av olika typer och ungdomar och deras syn på livet. 9

22

23 4 Ungdomar en särskild tid i livet en särskild grupp i samhället Ungdomstiden kan sägas ha förlängts i modern tid. Idag väljer fler att studera allt längre vilket gör att man idag börjar arbeta, skaffar en bostad och bildar familj senare i livet jämfört med tidigare generationer. Tack vare att ungdomstiden oftast innebär färre förpliktelser gentemot andra är det möjligt att ägna sig åt resande tillsammans med andra sätt att samla nya erfarenheter. En tendens som är tydlig idag är den ökade mobiliteten, både inom och utanför landets gränser. Unga av idag reser, turistar och bosätter sig på platser längre bort från uppväxtorten. Trots att rörligheten generellt sett har ökat bland dagens unga, jämfört med tidigare generationer så har inte alla unga en hög mobilitet (Jonsson 2003). 4.1 Det klart man ska resa utomlands en period Bland unga har mobiliteten blivit ett uttryck för vem man är och vem man vill bli. Jonsson (2003) anser att vissa unga har en mobilitetsidentitet, dvs. en identitet som bygger på rörlighet. Mobilitet har blivit normativt bland unga, det ses som en upplevelse som unga bör ha idag, t.ex. en längre utlandsvistelse. 70-talisterna är inte enbart mer flyttningsbenägna, de kan även tänka sig att flytta till avlägsna mål. På samma gång som ungdomar idag reser mer får vi även allt mer intryck från omvärlden även på hemmaplan. Lalander och Johansson (2002) talar om globalisering av livsstilar. Eftersom allt fler symboler, värden och attityder delas över nationella gränser och därför når fler ungdomar. Detta kan vara i form av TVprogram, reklam, musik, böcker och tidningar och kommer till uttryck som att svenska killar har amerikanska hockeylag som favoriter och tjejerna har amerikanska sångerskor som förebilder. Platsens betydelse i en globaliserad värld Jonsson (2003) diskuterar platsens betydelse relaterat till den allt högre mobiliteten bland unga. Globaliseringen och de förändringar som den innebär kan leda till att människors syn på platser förändras, att platsers mening utmanas (Jonsson 2003, s. 10). Hon anser att människor tenderar att blir allt mer platslösa. Globaliseringen gör att platser blir allt mer lika varandra och håller på att förlora betydelse eller om globaliseringen gör att den lokala platsen får en allt mer central roll i människors liv. Jonsson anser att den enskilda platsen har förlorat i betydelse medan platser har blivit mer betydelsefulla. På samma gång kan den en- 11

24 skilda platsen, det man betraktar som hemma få en större betydelse i form av förankring i ett annars mobilt leverne. Den plats där man har vuxit upp är en viktig beståndsdel i de förutsättningar som får betydelse för resten av livet men landar ofta hemma ändå Trots att det idag finns ett ideal att resa utomland bosätter sig ändå de stora flertalet hemma i Sverige (Jonsson 2003). Vissa blir kvar på uppväxtorten medan andra lämnar den. Vissa av de som efter ungdomsåren har lämnat uppväxtorten flyttar tillbaka när det är dags att stadga sig. Jonsson (2003) visar att inställningen till flyttningar hänger samman med hemortens storlek. Majoriteten av ungdomar i storstaden vill inte flytta från orten medan hälften i förorter önskar göra det. I de mellanstora städerna och på mindre orter avser fyra av tio att inte flytta därifrån. Med andra ord, ju mindre ort man bor på desto fler önskar flytta därifrån, vilket generellt sett stämmer överens med det faktiska beteendet. Nilsson (2001) finner att majoriteten av de som flyttat från en storstadsregion återvände till sin ursprungliga arbetsmarknadsregion. 4.2 Är alla lika? Trots att idealet är att resa utomlands och trots att de allra flesta ändå blir kvar eller återvänder till uppväxtorten senare i livet så skiljer sig detta sätt bland olika grupper av ungdomar. Vi har alla formats på olika sätt vilket får olika effekter på hur vi väljer att bosätta oss senare i livet. Hermansson (1988) skiljer mellan tre typer av ungdomar: De föräldraorienterade: De karriärinriktade 3 : Har ofta intensiva kontakter med föräldrarna men svaga kontaktnät utanför familjen. De är ofta studiemotiverade och kommer ofta från en medelklassbakgrund. Denna grupp står för måttlighet, försiktighet och traditionalism, de väljer ofta att bo kvar förhållandevis länge hos föräldrarna. Lägger stor vikt vid skolarbete och har som mål att göra en yrkeskarriär. Dessa ungdomar är självständiga och målinriktade, främst från medelklassen. De är vana 3 Lieberg (1992) har en liknande beskrivning av ungdomar men använder sig av begreppet omvärldsorienterade för det Hermansson kallar karriärinriktade. 12

25 De kamratorienterade: att röra sig i olika miljöer medan de föräldraorienterade rörde sig sällan varken i grannskapet eller i innerstaden. De prioriterar kamrater och ungdomskultur. De kamratorienterade kommer i högre utsträckning från arbetarklass. De hävdar ofta självständighet mot föräldrarnas auktoritet och vill flytta hemifrån då tillfälle ges. Dessa ungdomar är ofta mycket bundna till den egna stadsdelen eftersom de är här de tillbringar största delen av sin fritid (Hermansson 1988, Lieberg 1992). 4.3 Ungdomar som värderingsbärare Men hur förändras våra ideal? Om dagens ungdomar är mer mobila och reser mer utomlands idag hur kommer det se ut i framtiden? Kanske reser och flyttar man alltid mer i unga åldrar men det kan också vara en förändring som har kommit för att stanna. Ungdomar ses ofta som viktiga värderingsbärare och värderingsförändrare i samhället. Det är de unga som snappar upp trender och förändrar vad som är normalt. Vilken generation har inte sagt att dagens ungdomar tacka vet jag på min tid? Genom att unga med tiden blir äldre blir ofta de ungas värderingar så småningom de generella värderingarna i samhället. Man kan dela upp i tre förklaringar till hur värderingarna i samhället förändras utifrån vem som är bärare och förändrare av dessa: Generationer som värderingsbärare: Varje generation bär sin ungdoms värderingar genom livet. 70-talister har vissa värderingar medan 40- talister har andra. Varje generation är präglad av en gemensam uppväxthistoria förmedlad genom media och direkta upplevelser vilka de bär med sig under livets gång. Ålder som värderingsbärare: Värderingarna förändras genom livet beroende av vilken livsfas man befinner sig i. Olika åldersgrupper har på så sätt olika värderingar och ungdomar i alla generationer bär vissa värderingar medan äldre bär andra värderingar. Tidsandan (el. samhället) som värderingsbärare: Alla oberoende av generation och ålder förändrar sina värderingar beroende av tidsandan och samhällets kontext. Ett exempel på detta kan vara 13

26 tekniska nyheter som förändrar våra värderingar (Barnoch ungdomsdelegationen 1998). 4.4 Reflektioner kring framtidens värderingar till mobilitet Hur kommer då resande och flyttandet se ut i framtiden? Från den första charterresan i mitten av 1950-talet har resandet utomlands ökat explosionsartat. Från att vara ett fåtal förunnat har idag de flesta satt sin fot på till exempel spansk eller grekisk mark. Det är inte heller enbart ungdomarna eller välbeställda medelålders förbehållet att resa idag reser så gott som alla. Det ökande resandet tillsammans med intryck från media har våra mentala kartor vidgats. Vi har idag en bredare uppfattning om vår omvärld, vi känner till och har en bild av fler platser, världen över. Eller som Waara (1996 s. 27) uttrycker det: Ett avgörande nytt drag förefaller vara att ungdomars omvärldsbild inte längre så dominerande bestäms av lokala ideal, levnadssätt och värderingsmönster. Utvidgade egna direkta erfarenheter, ett rörligt socialt nätverk och massmedial påverkan, förser ungdomar med en utblick som tenderar att spränga ramarna för det traditionella och lokalt givna. Men har detta ökade resande fått effekt på var vi bosätter oss? Idag är det helt klart fler än missionärer som flyttar utomlands men de stora flertalet blir ändå kvar på hemmaplan. Dagens unga flyttar längre sträckor inom landet, studier på högskola och universitet har gjort det möjligt att flytta tvärs över landet. En del blir kvar på studieorten, men många flyttar till någon av storstäderna eller tillbaka till uppväxtorten. Följden är troligen att vi sprider oss mer idag än vad man gjorde tidigare. När vi väl har valt plats att bosätta oss flyttar vi troligen inte mer än tidigare generationer. De allra flesta strävar efter en plats att bosätta sig på och bygga ett hem. På ett sätt har tidsandan förändrat vår inställning till migration och mobilitet. Det har blivit tekniskt och ekonomiskt möjligt för ett större antal att förflytta sig mellan jordens hörn. Näringslivet har globaliserats och därmed har en internationell arbetsmarknad öppnats. Samtidigt har de unga formats av dessa förändringar och gjort mobiliteten till en livsstil. Istället för att jobba som au pair, på kibbutz eller tågluffa på sommaren, som tidigare generationer gjorde, har det idag blivit fullt möjligt att resa långa avstånd under lång tid. Unga kommer alltid att vara nyfikna att upptäcka omvärlden, oavsett om det var att söka lyckan i storstaden som för 100 år sedan eller resa i Thailand idag. Dagens unga generation kommer troligen ändå att påverka framtidens värderingar mot ett ökat 14

27 resande och en mer positiv inställning till arbete och boende i andra delar av världen. 15

28

29 5 Platsen, livsvärden och flyttningar I detta avsnitt presenteras en rad sätt att betrakta, förklara eller förstå flyttningar och det agerande och de värderingar som lägger grund för flyttningar. 5.1 Livscykelteorin och flyttningar under livets gång En av de stora teorierna om flyttningar och dess relation till ålder och livsfas är Rossis livscykelteori. Teorin utgår ifrån familjen och beskriver hur familjens förändring med tiden gör att boendebehoven ändras. Teorin bygger på att hushållen anpassar sitt boende i olika stadier i livet utifrån förändrade krav och behov (Boyle et al 1998). Bostadsbehoven bestäms främst av hushållets sammansättning och med dess förändring ändras också behoven genom livscykeln (Rossi 1980). Rossis idéer har kritiserats för att vara ett deterministiskt och normativt angreppssätt som utgår ifrån 1950-talets amerikanska kärnfamilj med mannen som försörjare. Vi ser idag hur allt färre hushåll har formen av den ideala kärnfamiljen, idag finns istället en rad olika former och sammansättningar, inte minst med det ökade antalet singelhushåll. Teorin har därför utvecklats med hjälp av termen livsbana (life course) enligt vilken flyttningar anses ha individuella orsaker men sker generellt sett i vissa stadier i livet med toppar vid tidig barndom, tidiga delen av arbetslivet, pensionering och sen ålderdom (Boyle et al 1998). Den period i livet när de mesta flyttningarna sker är just i ungdomsåren, dels för att de allra flesta flyttar hemifrån i denna del av livet men också för att man flyttar oftare under denna livsfas generellt sett. 5.2 Att flytta hemifrån Ett viktigt steg i livsbanan som alla passerar, är flytten från föräldrahemmet. Beslutet att flytta hemifrån kan sägas vara grundat på individens vilja till eget ansvar och frigörelse från föräldrarna och ett resultat av en successiv mognadsprocess (Fransson 1997). Eller som Forsberg uttrycker det: Att flytta hemifrån kan ses som en blandning av hennes egen vilja, drömmar och kapacitet och vad som anses vara möjligt och självklart utifrån den lokala traditionen för en ung kvinna eller man (i Jonsson 2003, s. 23). Löfgren (1990) menar att beslutet att flytta hemifrån kan karaktäriseras med push- och pull-faktorer. Push-faktorerna är mer av en flykt från till exempel familjen eller tristess på uppväxtorten. Ett mer positivt val, styrt mer av pull-faktorer, är flytten till ett eget boende som ett led i en mognadsprocess eller en längtar till nya miljöer. 17

30 Återflyttning För många ses hemregionen (eller en liknande region) som en ideal hemmiljö när man bildar familj, man vill ge sina barn en barndom som liknar ens egen. Det är därför en del av de som i unga år flyttar från glesbygd och småstäder väljer att återvända dit efter några år, så kallad återflytt. Nilsson (2001) finner att en tredjedel av de som flyttat till stadsregioner flyttar därifrån igen, majoriteten av dessa återvänder till den ursprungliga arbetsmarknadsregionen. Unga från de norra delarna av landet återvänder i högre utsträckning än de från de södra delarna. De inser kanske att: Nu har man fått distans till X-stad och då man ser vilka fördelar som finns där och vilka fördelar som finns här. Det är lite grann att välja livsstil nästan va. Om man säger, det känns roligt att bo i en sådan här stor stad nu men jag tror inte att jag tycker det om fem, tio år. Är man ung här och vill ta del av det stora utbudet och allt sådant, det är ganska roligt. Men vill man sedan bilda familj (Lindén 1990, s. 15) 5.3 Livsvärdens betydelse för flyttare och stannare Garvill (et al 2000) har utgått från livsvärden för att beskriva tendensen att flytta eller stanna på en plats. Dessa livsvärden är de generella mål och attityder som påverkar våra val i livet. De använder sig av två dimensioner för att summera dessa livsvärden. Dessa är öppenhet inför förändring kontra bevarande respektive allmänintresse kontra egenintresse, detta illustreras i figur 5.1. Öppenhet Egenintresse Figur 5.1: Värdestruktur för flyttare och stannare Källa: Garvill et al Allmänintresse Bevarande Öppenheten innebär en strävan efter autonomi och omväxling medan bevarande strävar mot trygghet och tradition. Allmänintresse innebär en strävan efter allas bästa medan egenintresset innebär ett fokus på sina egna intressen, även på andras bekostnad. Garvill (et al 2000) finner att flyttarna är öppna för förändring och prioriterar omväxling och självständighet. Stannarna däremot eftersträvar bevarande och stabilitet och prioriterar istället trygghet och tradition. Garvill (et al 2000) finner att egenintresse och öppenhet är viktigt i unga åldrar men blir allt mindre viktigt med stigande ålder, vikten av stabilitet ökar istället med ålder. Män är mer benägna till förändringar och egenintresse medan kvinnor 18

31 lutar mer åt stabilitet och allmänintresse. De finner att universitetsutbildade värderar öppenhet högre än de utan universitetsutbildning. De finner även att de som bor i en storstad prioriterar bevarande minst jämfört med boende i andra miljöer. Därmed är det de unga, välutbildade och de obundna som i högre grad flyttar än andra medan de som stannar är bundna till hemorten genom arbete, familj och genom att de har bott där länge. 5.4 Platsens betydelse Valet att bo kvar på en plats eller flytta tillbaka till uppväxtorten kan också hänga samman med att platsen är mer betydelsefull för vissa. Viljan att stanna eller flytta påverkas med andra ord av människors sociala nätverk på en plats. Människors bindning till en plats ger en känsla av tillhörighet, en tillhörighet som bidrar till ökad tillfredsställelse i livet, vilket i dagligt tal brukar kallas för att vara rotad (Brydsten 1994). Graden av knytning och känsla för en viss plats eller platser i allmänhet skiljer sig människor emellan. Jonsson (2003) skiljer mellan olika typer av ungdomar utifrån platsförankring och deras syn på mobilitet: de rotade, de rotlösa och de rastlösa: De rotade De rotlösa Lever i huvudsak sina liv på en och samma plats med förankring i den lokala platsen. De vill och tro sig bo kvar på hemorten även i framtiden. Ju längre de stannar på hemorten desto större är sannolikheten att de blir kvar där. Ju längre tid man har bott på en ort desto svårare blir det att flytta därifrån, den sociala kostnaden blir allt högre. De slår sig inte till ro på en plats utan flyttar från en plats till en annan många gånger under livet. De har ett rörligt liv där en fast punkt saknas, istället skapas nya punkter eftersom. De rastlösa Kan sägas vara mellantinget. De är inte främmande för att flytta, varken inom eller utom landet, men är samtidigt förankrade i sin hemort eller sitt hemland. De kombinerar förankring med mobilitet. De har ett rörligt liv men har ständigt en fast punkt att återvända till, t.ex. efter att ha studerat eller arbetet på annan ort eller i ett annat land (Jonsson 2003) Humankapital teori Man har förutom olika känsla för platsen även olika grad av bundenhet till platsen. Denna typ av bundenhet kan man beskriva med begreppet humankapital. Man kan säga att det är ett begrepp som beskriver personers värdering av en plats och vad den har att erbjuda. Denna bundenhet kan bestå av arbete och/eller 19

32 familj men även den tid man har bott på en plats. De personer som är mer bundna till en plats tenderar att stanna medan de som är mindre bundna flyttar oftare (Jonsson 2003). Humankapitalet är till viss del platsspecifikt, det är med andra ord inte överförbart mellan olika platser, har man en stor andel lokalt humankapitalt blir det svårare att flytta (Garvill et al 2000). Med humankapital kan man mena rent ekonomiska faktorer som påverkar flyttningen, som resekostnader, potentiella lönenivåer eller att flyttningen ses som ett sätt att förbättra sina karriärmöjligheter, till exempel genom utbildning eller andra möjligheter på arbetsmarknaden (Boyle et al 1998,. Nilsson 2001). Men det finns även andra typer av kapital som inte är mätbara rent ekonomiskt, till exempel socialt kapital. Det sociala kapitalet kan sägas vara ett socialt nätverk och det är genom denna typ av humankapital som platser får en tydlig betydelse. Genom att ha bott länge på en plats bygger man upp så kallade insiderfördelar resurser som är bundna till en särskild plats och alltså inte är flyttbara till en annan plats, Människors lokala förankring gör att de bildar sociala nätverk på den plats där de bor. Detta sociala nätverk påverkar i sin tur viljan att flytta eller stanna (Jonsson 2003). Graden av förankring eller rörlighet påverkas även av kunskaper om platser och kunskaper om rörlighet, denna kunskap kallar Jonsson (2003) för ett mobilitetskapital, vilket är en resurs av rörlighet och kännedom om platser. Detta kapital byggs upp genom rörlighet i vardagen och ökas genom ökad mobilitet, att resa innebär med andra ord att göra en investering i detta mobilitetskapital. Människor gör investeringar i mobilitet, ökar på sitt mobilitetskapital och formar därigenom sin identitet, sitt jag (Jonsson 2003, s. 185). De som endast har kännedom om en enda plats blir beroende av denna plats och kan därför sägas ha ett mindre mobilitetskapital. Deras resurser och kunskaper är bundna till den platser och kan därför vara svåra att föra med sig till andra platser, man har en stark platsförankring (Jonsson 2003) Geografiska referenser och mentala kartor Ackumulerandet av mobilitetskapital anknyter till begreppet geografiska referenser, detta är ett annat sätt att beskriva anknytning till platser som bland annat Jansson och Stjernström (1989) använder sig av. De geografiska referenserna påverkar våra önskemål om vart man vill flytta. De geografiska referenserna lägger grund för individernas mentala kartor, det vill säga bilden och inställningen till olika platser. Beroende på hur vi omfattar omvärlden, vilken 20