Med facit i hand var ungdomar väljer att bosätta sig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med facit i hand var ungdomar väljer att bosätta sig"

Transkript

1 Umeå universitet Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografi D Ht 2003 Handledare: Olle Stjernström Med facit i hand var ungdomar väljer att bosätta sig Anna Gemzell

2 Förord Med avslutandet av denna uppsats står jag själv i samma läge som ungdomarna som jag studerat gjorde när de fyllde i den enkät som ligger till grund för min uppsats. Jag har nu avslutat en period i livet och ska pröva mina vingar i nästa period av livet arbetslivet. Vad kommer det att bli av mina drömmar och förhoppningar? Naturligtvis skulle det vara otroligt spännande (men kanske lite tråkigt) att få se facit var har jag tagit vägen om tio år? Vilka vägval har jag gjort och vilka drömmar har jag uppfyllt? Tur nog är det få som kan sia in i framtiden. Med denna process har jag bland annat lärt mig att människorna runt mig är som ungdomarna i studien vi har olika drömmar och olika behov av att känna oss förankrade på en plats vi kallar för hemma, men vårt behov att fullfölja dessa drömmar är ändå lika stort, oavsett om de tar oss till Yttertavle eller Kuala Lumpur. Jag vill tacka Olle Stjernström och Bruno Jansson för att jag har fått möjlighet att använda deras material som legat till grund för To Choose the Place of Living Jag vill också tacka Olle för handledarskap, stöttning och diskussioner. Stockholm 2004, med majsolen utanför fönstret Anna Gemzell 2

3 Abstract This masters thesis concerns the dreams and hopes young have about where they want to settle further on in life. The study is based on a survey performed in 1989 regarding where a group of teenagers in four cities in Sweden thought and wanted to live ten years later. The title indicates that the study presents the key, the key to their dreams, where they have chosen to live today. The aim is to study if the young s preferences and assumptions about where to live in the future coincide with where they have chosen to live fourteen years later and try to explain this. To do this I have related the results of the survey to where participants are registered today. This pattern is compared to different classifications of young regarding their values in life and how rooted they are at a certain place. The conclusion is that they have fulfilled their dreams quite well, especially those dreams that coincided with what they thought would happen in the future. The conclusion is also that our rootedness is affected by the place where we grow up, for example that young who has grown up in rural areas high unemployment often are very rooted and tend to live their life in the same area where they grew up. Although many talks about the rising mobility among young the results point to that most are as rooted as older generations. Referat Den här uppsatsen handlar om ungas drömmar och förhoppningar om var de önskar bosätta sig längre fram i livet. Studien baseras på en enkät utförd 1989 rörande var en grupp av ungdomar i fyra städer i Sverige trodde och ville bosätta sig tio år senare. Uppsatsen har titeln med facit i hand eftersom den presenterar svaret på deras drömmar, var dessa ungdomar har valt att bosätta sig idag. Syftet är att med utgångspunkt från en enkätstudie från 1989, studera hur ungdomars preferenser och antaganden om framtida bostadsort stämmer överens med var de har valt att bosätta sig fjorton år senare samt att ge förklaringar till detta. För att göra detta har jag relaterat enkätens resultat till var de tillfrågade är folkbokförda idag. Detta mönster relateras till olika ungdomstyper utifrån värderingar och grad av platsbundenhet. Vidare dras slutsatsen att vår platsbundenhet påverkas av platsen där vi är uppvuxna, till exempel att ungdomar som vuxit upp i glesbygd med hög arbetslöshet ofta är platsbundna och gärna bosätter sig i samma område där de växte upp. Slutsatsen är att de har uppfyllt sina drömmar ganska väl, speciellt de drömmar som stämde överens med vad de själva trodde skulle hända. Trots att många talar om att dagens unga är allt mer mobila pekar resultatet mot att de flesta är lika starkt platsbundna som äldre generationer. 3

4

5 Innehåll 1 Inledning Syfte och frågeställningar Metod Material Avgränsningar Disposition De studerade kommunerna Den ursprungliga studien Var i världen skulle du vilja bo? Var i Sverige skulle du vilja bo? Ungdomar en särskild tid i livet en särskild grupp i samhället Det klart man ska resa utomlands en period men landar ofta hemma ändå Är alla lika? Ungdomar som värderingsbärare Reflektioner kring framtidens värderingar till mobilitet Platsen, livsvärden och flyttningar Livscykelteorin och flyttningar under livets gång Att flytta hemifrån Livsvärdens betydelse för flyttare och stannare Platsens betydelse Humankapital teori Geografiska referenser och mentala kartor Arbetsmarknadens betydelse för flyttningar Å andra sidan Reflektioner kring platsen, ungdomar och deras flyttningar Resultat: Vart styrde kosan? Vart i världen jag mig vänder men landar ofta hemma ändå...27

6 6.2.1 Arvidsjaur hemma bra men norra Norrland också Kalix hemma bäst Karlstad hemma bäst, men Stockholm också Piteå regionen eller Stockholm Hit styrde kosan resultatreflektioner Avståndsanalys Geografiska referenser och rörlighetsreferenser Utlandet Fick de rätt? Sammanfattande diskussion Ungdomstyper, uppväxtmiljö och lokal förankring Den mentala kartan, geografiska referenser och rörlighetserfarenheter Platsen och ungdomstyper Arvidsjaur hemma bra, men norra Norrland också Kalix hemma bäst Karlstad hemma bäst, men Stockholm också Piteå regionen eller Stockholm Slutsatser: Med facit i hand Källförteckning

7 Figurförteckning Figur 1.1: Karta över regionindelning i analysen... 5 Figur 2.1: Karta över Sverige med de studerade kommunerna... 3 Figur 2.2: Befolkningsutveckling i de studerade kommunerna, absoluta tal resp. index... 4 Figur 3.1: Val av bostadsort... 7 Figur 5.1: Värdestruktur för flyttare och stannare Figur 6.1: Karta över Arvidsjaursungdomarnas önskade, förutspådda och faktiska bostadsort28 Figur 6.2: Avstånd från Arvidsjaur till önskad, förväntad och faktisk bostadsort Figur 6.3: Kartor över geografiska referenser för ungdomarna från Arvidsjaur Figur 6.4: Kartor över Kalixungdomarnas önskade, förutspådda och faktiska bostadsort Figur 6.5: Avstånd från Kalix till önskad, förväntad och faktisk bostadsort Figur 6.6: Kartor över geografiska referenser för ungdomarna från Kalix Figur 6.7: Avstånd från Karlstad till önskad, förväntad och faktisk bostadsort Figur 6.8: Kartor över Karlstadsungdomarnas önskade, förutspådda och faktiska bostadsort35 Figur 6.9: Kartor över geografiska referenser för ungdomarna från Karlstad Figur 6.10: Avstånd från Piteå till önskad, förväntad och faktisk bostadsort Figur 6.11: Kartor över Piteåungdomarnas önskade, förutspådda och faktiska bostadsort Figur 6.12: Kartor över geografiska referenser för ungdomarna från Piteå Figur 7.1: Tankefigur Figur 7.2: Genomförande av sina drömmar till verklighet Tabellförteckning Tabell 1.1: Skolor och antal individer i studie... 4 Tabell 6.1: Sammanställning nuvarande bostadsort, uppdelat på kön (procent) Tabell 6.2: Antal som är bosatta utomlands 2003 (procent) Tabell 6.3: Önskemål om framtida bostadsort i hela världen (procent) Tabell 6.4: Jämförelse av Arvidsjaursungdomarnas preferenser och förväntningar med faktiskt agerande (procent)...28 Tabell 6.5: Jämförelse av Kalixungdomarnas preferenser och förväntningar med faktiskt agerande (procent)...31 Tabell 6.6: Jämförelse av Karlstadsungdomarnas preferenser och förväntningar med faktiskt agerande (procent)...35 Tabell 6.7: Jämförelse av Piteåungdomarnas preferenser och förväntningar med faktiskt agerande (procent)...38 Tabell 6.8: Jämförelse av urval av bostadsorter 2003 (procent) Tabell 7.1: Ungdomstyper relaterat till inställning till platsen och flyttningar

8

9 1 Inledning Hur många gånger har man inte önskat att man hade facit i hand, önskat att man hade en kristallkula för att se in i framtiden? Hur många gånger har man inte önskat att man kunde se tio år framåt i tiden och se var man befinner sig då? Denna uppsats är facit i hand - här finns kristallkulan och backspegeln i ett. Det handlar om drömmar, om var man som ung vill bosätta sig i framtiden och om dessa drömmar genomförs i praktiken. Ungdomstiden är för många en tid av drömmar. Det är under denna del av livet som vi bygger upp föreställningar om hur vi vill att livet ska se ut och hur det ska te sig. En del drömmer om att se världen, med ryggsäck, som diplomat eller företagsledare. Andra föredrar en karriär på hemmaplan, i ena eller andra delen av landet, medan åter andra ser en framtid hemma i byn med hus och barn. Platsen där vi drömmer om att bosätta oss kan sägas vara sinnebilden för dessa drömmar, det är en symbol för vad livet på den platsen innefattar. Men vad händer då med dessa drömmar? Drömmar är ju av naturen lättflyktiga. Lyckas vi fullfölja dem? I denna uppsats presenteras facit för ett antal ungdomar. Det är en grupp som idag är på väg att etablera sig i livet. De är förhoppningsvis på väg att genomföra det de drömde om. De är i den åldern när många har varit ute och rest, genomgått utbildning, etablerat sig på arbetsmarknaden, påbörjat en karriär, valt ett boende för en längre tid, fått barn, gift sig och kanske skiljt sig. Denna tidpunkt i livet är den som många tonåringar ser som bortre horisont för sina drömmar, längre än så är det svårt eller ointressant att se. Början på denna livsresa inträffar ofta när man slutar gymnasiet, det är då man väljer väg: arbete kontra studier, bo kvar hemma eller pröva sina vingar, nära eller långt bort. Detta gör det intressant att jämföra elevernas tankar om framtida bostadsort med om de faktiskt har lyckats genomföra dessa drömmar. Denna uppsats är ett facit över genomförda drömmar, om var de valde att bosätta sig och vad som kan tänkas ha format dem på vägen dit, eller som Waara (1996 s. 69) uttrycker det: Framtidsvisionerna uttrycker många gånger hur ungdomarnas relation till lokalsamhället medverkar till att utforma deras framtidsstrategier. Det finns många idéer om hur ungdomar beter sig och vad det har för effekt på samhället. Många framtidsstudier utgår ifrån ungdomars värderingar och tankar om framtiden, som sedan skrivs fram i tiden och antas mer eller mindre gälla för en hel befolkning år framåt i tiden. Med avbefolkning, en åldrande arbets- 1

10 kraft och ökat resande har detta blivit än mer intressant och man använder gärna ungdomarnas beteende och tankar för att beskriva framtiden. Men vem säger att det som ungdomarna tror om framtiden kommer att slå in? I denna uppsats studeras vad som har hänt med en grupp gymnasieungdomar utifrån deras tankar om framtiden. Idag är de mellan 32 och 35 år. Blev det som de trodde? 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt från en enkätstudie från 1989, studera hur ungdomars preferenser och antaganden om framtida bostadsort stämmer överens med var de har valt att bosätta sig fjorton år senare samt att ge förklaringar till detta. De studerade ungdomarna gick 1989 på gymnasiet i Arvidsjaur, Kalix, Karlstad respektive Piteå. För att underlätta förståelsen har även en litteraturstudie kring ungdomar, värderingar och flyttningar genomförts. Följande frågeställningar är i fokus: Fick de rätt? I vilken omfattning stämmer de studerade ungdomarnas val av bostadsort överens med sina förutspåelser och drömmar? Hur har platsen ungdomarna vuxit upp på format dem? På vilket sätt skiljer sig ungdomar från de olika studerade kommunerna åt gällande värderingar, platsbundenhet och inställning till flyttningar? Har inställningen till platsbundenhet förändrats generellt sett? 1.2 Metod I denna uppsats görs en uppföljning av en tidigare studie genomförd 1989 av Bruno Jansson och Olof Stjernström kallad To Choose the Place of Living. Här jämförs resultatet av enkätstudien 1989 med var de som deltog i enkäten har bosatt sig 14 år senare. I den ursprungliga enkäten fick en grupp ungdomar 1 i gymnasiets avgångsklasser i Arvidsjaur, Gävle, Kalix, Karlstad, Piteå och Saltsjöbaden redogöra för var de ville och trodde sig bo efter 10 år. Detta jämförs med den ort där de idag är folkbokförda. Eftersom enkätstudien naturligtvis var anonym går det inte att relatera individernas svar till deras faktiska agerande. Resultatet studeras istället på aggregerad nivå, skola för skola, där en gymnasieskola i Arvidsjaur, Kalix, Karlstad respektive Piteå har studerats. 1 Födda

11 Mönstret rörande förutspådd, önskad och faktiskt bostadsort har uppdelat på respektive uppväxtort presenterats och analyserats med hjälp av kartor. För att ytterligare få en förklaring till mönstret har även dagens bostadsort jämförts med så kallade geografiska referenser, vilket beskrivs ytterligare i avsnitt Bland de olika frågor i den ursprungliga enkäten som utgick ifrån geografiska referenser har jag valt att använda mig av ferieort och släktens bostadsort. De platser där man har tillbringat semestrar skapar bilder om platser som skiljer sig från hemorten vilket därför kanske blir en plats dit man önskar flytta längre fram i livet. Släktens bostadsort är intressant eftersom det är platser dit man har anknytning, både som man känner till för att man har besökt den och för att man känner folk som bor där, vilket gör det till en mer intressant plats att flytta till jämfört med en plats till vilken man inte har någon anknytning. Naturligtvis sammanfaller ofta dessa platser eftersom man kanske hälsar på släkten på semestern. Därutöver analyseras även flyttningsmönstret utifrån avståndet mellan bostadsort och uppväxtort. Detta har gjorts med hjälp av koordinater för respektive kommuns centralpunkt och på så sätt räknat ut avståndet fågelvägen. Resultatet relateras till en litteraturstudie kring ungdomar, värderingar och flyttningar. Vid användning av uppgifter som rör individer är det viktigt att ta hänsyn till den personliga integriteten. Därför kommer inga uppgifter som kan relateras till specifika personer att presenteras, endast sammanställda data. I kartorna representerar kommunerna med ett lågt procenttal endast en person, men denna information går ändå inte att relatera till någon enskild person. Uppsatsen utgår ifrån kvantitativa data baserat på de platser ungdomarna angivit i enkäten från 1989 och de platser där de idag är folkbokförda. Detta har gett en ganska fyrkantig bild av ungdomarna som inte säger speciellt mycket om deras bakomliggande val och värderingar. Det skulle vara mycket intressant att komplettera dessa uppgifter med mer kvalitativa data för att relatera de olika grupperna och var de har flyttat till var de befinner sig i livets skeenden: om de har gift sig, skaffat barn, hur länge de bott på en viss plats, utbildningsgrad eller inkomst. Detta skulle kunna göras med en uppföljande enkätstudie eller intervjuer på samma grupp. Det skulle även vara intressant att genomföra en likadan studie som den ursprungliga med dagens gymnasieungdomar för att se hur deras uppfattning om omvärlden har förändrats eller inte jämfört med gymnasie- 3

12 ungdomar för femton år sedan. Jag har valt att inte studera skillnader mellan könen i någon större grad, vilket även detta skulle vara intressant att gå in på mer Material Det datamaterial som har används har hämtats från klasslistor från de klasser som deltog i enkätstudien I tabell 1.1 ses vilka skolor och hur många elever från varje skola som studerats. Från dessa listor har födelsedatum 2 och namn använts för att med hjälp av skattemyndighetens folkbokföringsregister hämta uppgifter om nuvarande folkbokföringsort. Eftersom klasslistorna från skolan i Saltsjöbaden saknade uppgifter om födelsedatum har dessa elever utelämnats. Likaså har Gävle utelämnats eftersom klasslistor inte hann uppbringas inom lämpligt tidsrymd. De uppgifter som kunde hämtas ur folkbokföringsregistret relateras till datamaterialet hämtat från den ursprungliga enkätstudien, såväl gällande tankar om framtida bostadsort som uppgifter som härrör till ungdomarnas geografiska referenser. Tabell 1.1: Skolor och antal individer i studie Kommun Antal Teoretiska/praktiska linjer Andel kvinnor Bortfall Arvidsjaur 58 elever i 4 klasser 30 elever på treåriga linjer 53% - 23 elever på tvååriga linjer Kalix 126 elever i 6 klasser 72 elever på treåriga linjer 54% 15 (samtliga kvinnor) 54 elever på tvååriga linjer Karlstad 128 elever i 5 klasser Samtliga på treåriga linjer 66% 16 (hälften av vardera) Piteå 202 elever i 10 klasser * Samtliga på treåriga linjer 42% - Not: Kolumnen Bortfall anges antalet elever vars uppgifter om dagens folkbokföringsort inte kunde fås fram. * I ursprunglig studie ingick 92 elever Uppgifterna om folkbokföringsort stämmer inte överens med antalet personer som tillfrågades i enkätstudien och var de är bosatta idag, detta orsakas troligen av frånvaro när enkäten genomfördes Generellt sett har uppgifter om nutida bostadsort samlats för fler än som ingick i enkäten. För eleverna från Piteå har fler klasser än vad som ingick i den ursprungliga enkätstudien studerats eftersom det rådde en osäkerhet om vilka klasser som ingick i enkätstudien, istället har samtliga klasser på teoretiska linjer täckts in. Folkbokföringsregistret innefattar historiska uppgifter från 1998, detta innebär de som bytt efternamn eller flyttat utomlands före 1998 inte finns med i registret 2 I förekommande fall (Karlstad och Arvidsjaur) personnummer 4

13 och därför inte heller i studien, dessa är till stor del kvinnor. Detta innebär även att det antal som har flyttat utomlands kan vara fler än det som anges i resultaten. En annan svårighet kan vara att personer inte bor där de är folkbokförda, exempel de som bor utomlands eller studerar på annan ort under en kortare eller längre period Avgränsningar Valet av kommuner är begränsat till det urval av kommuner som gjordes i den ursprungliga studien. Det hade varit önskvärt att ta med även Saltsjöbaden och Gävle i denna uppföljningen men svårigheten att ta fram tillförlitliga uppgifter om nutida bostadsort bedömdes för omfattande. Med anledning av detta har urvalet blivit ganska skevt, där tre kommuner i Norrbotten samt Karlstad studeras. I resultatdelen har bostadsorterna summerats i en regionindelning för att underlätta analysen. Jag har stegvis utgått från kommun, län och sedan slagit ihop en del av länen. Stora städer som Göteborg, Umeå och Luleå har summerats på kommunnivå. I figur 1.1 återfinns en karta över denna regionindelning. Figur 1.1: Karta över regionindelning i analysen Disposition I kapitel 2 ges en översiktlig presentation av de studerade kommunerna. Därefter följer i kapitel 3 en redogörelse för Bruno Janssons och Olle Stjernströms studie To Choose the Place of Living vars resultat denna uppsats utgår ifrån. I kapitel 4 och 5 ges en teoretisk bas till hur de studerade ungdomarna kan tänkas ha värderat olika platser, formats av dessa platser och utifrån det agerat. I kapitel 4 berörs ungdomar, deras syn på mobilitet, skillnader i värderingar och deras roll som värderingsförändrare och i kapitel 5 presenteras en bild av flyttningar och vad som kan påverka beslut bakom flyttningar. I kapitel 6 presenteras resultatet av denna studie, det vill säga var de studerade ungdomarna har valt att bosätta sig relaterat till var de trodde och önskade bosätta sig när de var yngre. Varje kapitel 5

14 (utom kapitel 3) avslutas med sammanfattande synpunkter för att sedan summeras och avslutas i kapitel 7. 2

15 2 De studerade kommunerna I detta avsnitt görs en översiktlig presentation av de kommuner som ingår i studien. Tanken är att det ska ge en bild av de förutsättningar som gymnasieungdomarna mött och den framtidstro de hade på sin hemort. Arvidsjaur Piteå Kalix I figur 2.2 ses befolkningsutvecklingen mellan 1970 och Vid en första anblick kan man tro att befolkningsutvecklingen har varit ganska stillsam i samtliga av de studerade kommunerna. Karlstad och Piteå har vuxit medan Kalix och Arvidsjaur har minskat marginellt. Denna bild är på ett sätt missvisande när man istället tittar närmare på befolkningsutveckling baserat på ett index där 1970 är basår. Karlstad Figur 2.1: Karta över Sverige med de studerade kommunerna Befolkningsutvecklingen de senaste trettio åren har varit betydligt kraftigare i Piteå jämfört med Karlstad i relativa termer, där Piteå har vuxit närmare 25 procent sedan 1970 medan Karlstad har vuxit med ca 10 procent. Kalix har under perioden vänt en svag befolkningsökning till en befolkningsminskning och har i dag en befolkning straxt lägre än den man hade Arvidsjaur är förloraren i sammanhanget, deras befolkning har minskat med ca 15 procent sedan 1970 och främst har denna minskning skett sedan 90-talet (SCB, internet 2004). Den öppna arbetslösheten har i de tre nordliga kommunerna varit på ungefär samma nivå, betydligt högre än riksgenomsnittet. Karlstad följer däremot riksgenomsnittet väl (Regionfakta, internet 2004b). 3

16 Karlstad Pite Piteå Karlsta Kalix Arvidsjaur Kali Arvidsjau Figur 2.2: Befolkningsutveckling i de studerade kommunerna, absoluta tal resp. index Källa: SCB, internet Index: 1970 års värde =100 Arvidsjaur Arvidsjaur ligger i Lappland, cirka 100 mil norr om Stockholm. Näringslivet domineras av skogsindustrin, biltestverksamhet, turismnäringen samt offentlig sektor med bland annat jägarregementet K4. Idag är cirka 420 företag verksamma i kommunen. I kommunen finns ca invånare varav i tätorten. (Arvidsjaurs kommun, internet 2004). I figur 2.2 ses att befolkningsutvecklingen stadigt har minskat undan för undan. Mellan 1990 och 2001 har kommunens befolkning minskat med 12 procent (SCB, internet 2004). Arbetslösheten har under hela 1990-talet legat betydligt högre än riksgenomsnittet (Regionfakta, internet 2004a). Kalix Kalix kommun ligger vid Bottenvikens kust, mellan Luleå och Haparanda kommun. Näringslivet baseras på elektronikföretag, träindustri och verkstadsföretag samt callcenterföretag (Kalix kommun, internet 2004). Kommunen har ca invånare men befolkningen har under de senaste tjugo åren minskat med ca 10 procent (SCB, internet 2004). Arbetslösheten har varit den högsta bland de studerade kommunerna, närmare bestämt 5,3 procent år 2002 (Regionfakta, internet 2004b). 4

17 Karlstad Karlstad ligger norr om Vänern. Kommunen har drygt invånare, men kommunen har en hög inpendling. Karlstads näringsliv kännetecknas av skogsnäring, IT och offentliga och privata tjänster. Vid Karlstads universitet studerar cirka studenter (Karlstad kommun, internet 2004). Befolkningen i Karlstad har sedan 1990 ökat med sex procent till 2001 (figur 2.2). Piteå Även Piteå ligger vid Bottenvikens kust ungefär 90 mil norr om Stockholm. Näringslivsstrukturen i Piteå domineras av tung massa- och pappersindustri, verkstadsindustri och ett flertal sågverk. Industrisektorn anställer ca 30 procent av arbetskraften i Piteå, basindustrin är alltså viktig för staden. Det bor cirka människor i Piteå. Piteå kommun presenterar sig med att de är en av få städer i norra Sverige som ökar sin befolkning, men denna ökning är dock väldigt marginell de senaste åren (Piteå kommun, internet 2004). Arbetslösheten har under 1990-talet legat högre än riksgenomsnittet men samtidigt något lägre jämfört med Arvidsjaur och Kalix och har dessutom minskat snabbare under början av 2000-talet till 4,3 procent 2002 (Regionfakta, internet 2004a). Reflektioner kring förutsättningar på de olika platserna Samtliga städer i denna studie kännetecknas av ett traditionellt näringsliv koncentrerat kring skogsnäring, verkstadsindustri och offentlig sektor. Detta är sektorer som har drabbats av tillbakagång på senare år. Denna tillbakagång påvisar behovet av andra kompletterande näringar. I Arvidsjaur har man lyft fram turism och biltestande, vilket är branscher som dessvärre inte sysselsätter så många. I Karlstad har verksamhet relaterat till universitetet utvecklats och i Kalix har callcenterföretag etablerat sig. Kommunerna i norr har svårigheter att etablera verksamheter som lockar de unga att stanna varför de unga som är karriärinriktade väljer att flytta därifrån. Piteå är storebror i jämförelse med de andra två norrlandskommunerna och kanske är det just storleken som har gjort att Piteås befolkningsförändring och arbetslöshet har varit lägre än de andra två. Arvidsjaur och Kalix däremot har haft en befolkningsminskning och en hög arbetslöshet. Både Piteå och Kalix borde tackvare sin närhet till Luleå kunna fungera som ett pendlingsomland till den regionala centralorten. Karlstad har som ytterligare större troligen ytterligare att erbjuda både på arbetsmarknaden och på andra områden och kan därför både få unga att stanna och andra att flytta in i kommunen, varför befolkningen istället har ökat och arbetslösheten ligger i nivå med resten av landet. 5

18 6

19 3 Den ursprungliga studien Denna uppsats baseras på en studie gjord 1989 av Bruno Jansson och Olof Stjernström kallad To Choose the Place of Living. I denna har elever i avgångsklasser på gymnasiet tillfrågats i en enkät om deras framtida bostadsort, dels den ort de trodde sig bo i och dels den ort de önskade bo i om tio år, det vill säga prefererad och förväntad bostadsort. I detta kapitel presenteras endast resultaten av Jansson och Stjernströms studie översiktligt eftersom materialet presenteras mer genomgående i kapitel 6. Dessa förväntningar har relaterats till geografiska referenser, det vill säga de platser man känner till genom tidigare platser de bott på, platser som besökts på semestrar, platser där släktingar bor eller föräldrarnas födelse- eller uppväxtorter. Dessa platser har antagits utgöra en grund för ungdomarnas mentala kartor, det vill säga den bild man har av landet. Denna bild av platser baseras på informationsflöden, migration och personliga kontakter. Den mentala kartan utgör ett centralt begrepp i studien eftersom det antas vara en grund för var man väljer att bosätta sig längre fram i livet. De platser man har en bild av, de som finns i ens mentala karta, är de platser man är medveten om som ett alternativ vart man kan tänka sig att flytta (Gould & White 1993, Jansson & Stjernström 1989). De mentala kartorna lägger en grund för var man önskar och tror att man kommer att bosätta sig, men styr även var man i realiteten bosätter sig. I figur 3.1 ses en tankemodell som Jansson och Stjernström använder sig av. Enligt denna överensstämmer inte alltid den prefererade bostadsorten med den ort där man förväntar bosätta sig i framtiden, på samma sätt som orten dit man faktiskt flyttar kan vara ytterligare en annan. Självklart kan preferenserna, förväntningarna och agerande sammanfalla och vara en och samma plats. Detta kan förklaras av att människors värderingar ofta hänger samman med de rådande förutsättningar de möter (Jansson & Stjernström 1989). Förväntningaferenser Pre- Agerande Figur 3.1: Val av bostadsort Källa: Jansson & Stjernström

20 Enkätstudien genomfördes i april och maj 1989 i sex kommuner (Arvidsjaur, Kalix, Piteå, Karlstad, Gävle samt Saltsjöbaden i Nacka kommun). I denna tillfrågades 494 elever i gymnasiets avgångsklasser, av dessa var 233 flickor och 262 pojkar. Arvidsjaur och Kalix valdes för att representera glest befolkade kommuner i norra Sverige, Piteå, Karlstad och Gävle som medelstora kommuner och Saltsjöbaden som en storstadskommun. Endast resultaten från Kalix och Karlstad presenteras i Jansson och Stjernströms studie. 3.1 Var i världen skulle du vilja bo? I enkäten ombads ungdomarna bland annat att svara på frågorna: a) Var i världen skulle du vilja bo? och b) Var i Sverige skulle du vilja bo? Det fanns ingen begränsning utan frågan ställdes som om du fick välja helt fritt. Dessa frågor besvarade eleverna med namn på platser utan hjälp av kartor eftersom detta antogs riskera att påverka svaren. Den första frågan kunde med andra ord besvaras med platser på hela jordklotet medan den andra frågor begränsade svarsmöjligheterna till inom Sveriges gränser (Jansson & Stjernström 1989). En stor andel av ungdomarna gav inget svar på frågan om var i världen de drömde om att bo. Detta förklaras med att valmöjligheterna att namnge en plats i hela världen helt enkelt var för överväldigande. En stor andel önskade bo i USA, Kanada, Australien eller Nya Zeeland. Australiens starka ställning i ungdomarnas medvetande förklaras med de starka influenserna därifrån inom bland annat sport och musik. 3.2 Var i Sverige skulle du vilja bo? Önskemålen om bostadsort inom Sverige var starkt dominerad av hemregionen, både gällande preferenser och förväntningar. Göteborg är den stad som var den mest framträdande målet för mångas preferenser. Stockholm hade en svagare ställning än vad som hade förväntats med tanke på storlek och arbetsmarknad (Jansson & Stjernström 1989). Även på frågan om var eleverna tror att de kommer att bo i framtiden är hemregionen dominerande, eleverna tror att de kommer att stanna kvar där de är uppvuxna. Jansson och Stjernström (1989) anser att det är svårt att veta om detta beror på att de har en begränsad information om andra delar av landet eller om de faktiskt ville bo kvar. Förväntningarna om framtida bostadsort påverkas även av avståndet till storstäderna. För Kalix är närheten till Luleå, men även Umeå 8

21 viktigt medan Karlstad påverkas av närheten till Göteborg. Dessa städer är alla universitetsstäder med en jämförelsevis stor differentierad arbetsmarknad En rad skillnader går att finna vid jämförelse mellan ungdomarnas preferenser och förväntningar av framtida bostadsort. Svaren på frågan om prefererad bostadsort anses återspegla en mer kortsiktig och egoistisk syn jämför med svaren på frågan om förväntad bostadsort. Preferenserna kan i högre grad vara mer abstrakta och mindre kopplade till reella förutsättningar, den förväntade bostadsorten är istället en mer realistisk bild. Den prefererade bostadsorten antages vara en kombination av kunskaper om vad en plats kan erbjuda med de egna resurserna och önskningar om utbildning, arbete och fritid (Jansson & Stjernström 1989). Geografiska referenser Jansson och Stjernströms (1989) studie baseras på antagandet om att geografiska referenser har betydelse för flyttningsförväntningarna och flyttningspreferenserna. I studien anser de att de geografiska referenserna till viss del kan förklara fördelningen av förväntade och önskade framtida bostadsorter förutom i ett fall: Göteborg. Att Göteborg har en så stark roll som prefererad bostadsort kan inte enbart förklaras med de geografiska referenserna. Trots detta anser de att de geografiska referenserna till viss del bestämmer preferenserna och förväntningarna om den framtida bostadsorten. Trots att Göteborg återfinns bland de geografiska referenserna har staden inte en starkare roll än Stockholm. Den förklaring som presenteras är att Stockholm upplevs som en administrativ centrum medan Göteborg upplevs som en nöjesstad med konserter, sportturneringar och shopping. Jansson och Stjernström (1989) relaterar detta till den så kallade bright-lights - teorin som beskriver hur en plats subjektiva attraktion kan ha betydelse vid migrationsbeslut. Men vad kan ha påverkat ungdomarnas inställning till livet efter gymnasiet och till flyttningar? I följande avsnitt ges en beskrivning av olika typer och ungdomar och deras syn på livet. 9

22

23 4 Ungdomar en särskild tid i livet en särskild grupp i samhället Ungdomstiden kan sägas ha förlängts i modern tid. Idag väljer fler att studera allt längre vilket gör att man idag börjar arbeta, skaffar en bostad och bildar familj senare i livet jämfört med tidigare generationer. Tack vare att ungdomstiden oftast innebär färre förpliktelser gentemot andra är det möjligt att ägna sig åt resande tillsammans med andra sätt att samla nya erfarenheter. En tendens som är tydlig idag är den ökade mobiliteten, både inom och utanför landets gränser. Unga av idag reser, turistar och bosätter sig på platser längre bort från uppväxtorten. Trots att rörligheten generellt sett har ökat bland dagens unga, jämfört med tidigare generationer så har inte alla unga en hög mobilitet (Jonsson 2003). 4.1 Det klart man ska resa utomlands en period Bland unga har mobiliteten blivit ett uttryck för vem man är och vem man vill bli. Jonsson (2003) anser att vissa unga har en mobilitetsidentitet, dvs. en identitet som bygger på rörlighet. Mobilitet har blivit normativt bland unga, det ses som en upplevelse som unga bör ha idag, t.ex. en längre utlandsvistelse. 70-talisterna är inte enbart mer flyttningsbenägna, de kan även tänka sig att flytta till avlägsna mål. På samma gång som ungdomar idag reser mer får vi även allt mer intryck från omvärlden även på hemmaplan. Lalander och Johansson (2002) talar om globalisering av livsstilar. Eftersom allt fler symboler, värden och attityder delas över nationella gränser och därför når fler ungdomar. Detta kan vara i form av TVprogram, reklam, musik, böcker och tidningar och kommer till uttryck som att svenska killar har amerikanska hockeylag som favoriter och tjejerna har amerikanska sångerskor som förebilder. Platsens betydelse i en globaliserad värld Jonsson (2003) diskuterar platsens betydelse relaterat till den allt högre mobiliteten bland unga. Globaliseringen och de förändringar som den innebär kan leda till att människors syn på platser förändras, att platsers mening utmanas (Jonsson 2003, s. 10). Hon anser att människor tenderar att blir allt mer platslösa. Globaliseringen gör att platser blir allt mer lika varandra och håller på att förlora betydelse eller om globaliseringen gör att den lokala platsen får en allt mer central roll i människors liv. Jonsson anser att den enskilda platsen har förlorat i betydelse medan platser har blivit mer betydelsefulla. På samma gång kan den en- 11

24 skilda platsen, det man betraktar som hemma få en större betydelse i form av förankring i ett annars mobilt leverne. Den plats där man har vuxit upp är en viktig beståndsdel i de förutsättningar som får betydelse för resten av livet men landar ofta hemma ändå Trots att det idag finns ett ideal att resa utomland bosätter sig ändå de stora flertalet hemma i Sverige (Jonsson 2003). Vissa blir kvar på uppväxtorten medan andra lämnar den. Vissa av de som efter ungdomsåren har lämnat uppväxtorten flyttar tillbaka när det är dags att stadga sig. Jonsson (2003) visar att inställningen till flyttningar hänger samman med hemortens storlek. Majoriteten av ungdomar i storstaden vill inte flytta från orten medan hälften i förorter önskar göra det. I de mellanstora städerna och på mindre orter avser fyra av tio att inte flytta därifrån. Med andra ord, ju mindre ort man bor på desto fler önskar flytta därifrån, vilket generellt sett stämmer överens med det faktiska beteendet. Nilsson (2001) finner att majoriteten av de som flyttat från en storstadsregion återvände till sin ursprungliga arbetsmarknadsregion. 4.2 Är alla lika? Trots att idealet är att resa utomlands och trots att de allra flesta ändå blir kvar eller återvänder till uppväxtorten senare i livet så skiljer sig detta sätt bland olika grupper av ungdomar. Vi har alla formats på olika sätt vilket får olika effekter på hur vi väljer att bosätta oss senare i livet. Hermansson (1988) skiljer mellan tre typer av ungdomar: De föräldraorienterade: De karriärinriktade 3 : Har ofta intensiva kontakter med föräldrarna men svaga kontaktnät utanför familjen. De är ofta studiemotiverade och kommer ofta från en medelklassbakgrund. Denna grupp står för måttlighet, försiktighet och traditionalism, de väljer ofta att bo kvar förhållandevis länge hos föräldrarna. Lägger stor vikt vid skolarbete och har som mål att göra en yrkeskarriär. Dessa ungdomar är självständiga och målinriktade, främst från medelklassen. De är vana 3 Lieberg (1992) har en liknande beskrivning av ungdomar men använder sig av begreppet omvärldsorienterade för det Hermansson kallar karriärinriktade. 12

25 De kamratorienterade: att röra sig i olika miljöer medan de föräldraorienterade rörde sig sällan varken i grannskapet eller i innerstaden. De prioriterar kamrater och ungdomskultur. De kamratorienterade kommer i högre utsträckning från arbetarklass. De hävdar ofta självständighet mot föräldrarnas auktoritet och vill flytta hemifrån då tillfälle ges. Dessa ungdomar är ofta mycket bundna till den egna stadsdelen eftersom de är här de tillbringar största delen av sin fritid (Hermansson 1988, Lieberg 1992). 4.3 Ungdomar som värderingsbärare Men hur förändras våra ideal? Om dagens ungdomar är mer mobila och reser mer utomlands idag hur kommer det se ut i framtiden? Kanske reser och flyttar man alltid mer i unga åldrar men det kan också vara en förändring som har kommit för att stanna. Ungdomar ses ofta som viktiga värderingsbärare och värderingsförändrare i samhället. Det är de unga som snappar upp trender och förändrar vad som är normalt. Vilken generation har inte sagt att dagens ungdomar tacka vet jag på min tid? Genom att unga med tiden blir äldre blir ofta de ungas värderingar så småningom de generella värderingarna i samhället. Man kan dela upp i tre förklaringar till hur värderingarna i samhället förändras utifrån vem som är bärare och förändrare av dessa: Generationer som värderingsbärare: Varje generation bär sin ungdoms värderingar genom livet. 70-talister har vissa värderingar medan 40- talister har andra. Varje generation är präglad av en gemensam uppväxthistoria förmedlad genom media och direkta upplevelser vilka de bär med sig under livets gång. Ålder som värderingsbärare: Värderingarna förändras genom livet beroende av vilken livsfas man befinner sig i. Olika åldersgrupper har på så sätt olika värderingar och ungdomar i alla generationer bär vissa värderingar medan äldre bär andra värderingar. Tidsandan (el. samhället) som värderingsbärare: Alla oberoende av generation och ålder förändrar sina värderingar beroende av tidsandan och samhällets kontext. Ett exempel på detta kan vara 13

26 tekniska nyheter som förändrar våra värderingar (Barnoch ungdomsdelegationen 1998). 4.4 Reflektioner kring framtidens värderingar till mobilitet Hur kommer då resande och flyttandet se ut i framtiden? Från den första charterresan i mitten av 1950-talet har resandet utomlands ökat explosionsartat. Från att vara ett fåtal förunnat har idag de flesta satt sin fot på till exempel spansk eller grekisk mark. Det är inte heller enbart ungdomarna eller välbeställda medelålders förbehållet att resa idag reser så gott som alla. Det ökande resandet tillsammans med intryck från media har våra mentala kartor vidgats. Vi har idag en bredare uppfattning om vår omvärld, vi känner till och har en bild av fler platser, världen över. Eller som Waara (1996 s. 27) uttrycker det: Ett avgörande nytt drag förefaller vara att ungdomars omvärldsbild inte längre så dominerande bestäms av lokala ideal, levnadssätt och värderingsmönster. Utvidgade egna direkta erfarenheter, ett rörligt socialt nätverk och massmedial påverkan, förser ungdomar med en utblick som tenderar att spränga ramarna för det traditionella och lokalt givna. Men har detta ökade resande fått effekt på var vi bosätter oss? Idag är det helt klart fler än missionärer som flyttar utomlands men de stora flertalet blir ändå kvar på hemmaplan. Dagens unga flyttar längre sträckor inom landet, studier på högskola och universitet har gjort det möjligt att flytta tvärs över landet. En del blir kvar på studieorten, men många flyttar till någon av storstäderna eller tillbaka till uppväxtorten. Följden är troligen att vi sprider oss mer idag än vad man gjorde tidigare. När vi väl har valt plats att bosätta oss flyttar vi troligen inte mer än tidigare generationer. De allra flesta strävar efter en plats att bosätta sig på och bygga ett hem. På ett sätt har tidsandan förändrat vår inställning till migration och mobilitet. Det har blivit tekniskt och ekonomiskt möjligt för ett större antal att förflytta sig mellan jordens hörn. Näringslivet har globaliserats och därmed har en internationell arbetsmarknad öppnats. Samtidigt har de unga formats av dessa förändringar och gjort mobiliteten till en livsstil. Istället för att jobba som au pair, på kibbutz eller tågluffa på sommaren, som tidigare generationer gjorde, har det idag blivit fullt möjligt att resa långa avstånd under lång tid. Unga kommer alltid att vara nyfikna att upptäcka omvärlden, oavsett om det var att söka lyckan i storstaden som för 100 år sedan eller resa i Thailand idag. Dagens unga generation kommer troligen ändå att påverka framtidens värderingar mot ett ökat 14

27 resande och en mer positiv inställning till arbete och boende i andra delar av världen. 15

28

29 5 Platsen, livsvärden och flyttningar I detta avsnitt presenteras en rad sätt att betrakta, förklara eller förstå flyttningar och det agerande och de värderingar som lägger grund för flyttningar. 5.1 Livscykelteorin och flyttningar under livets gång En av de stora teorierna om flyttningar och dess relation till ålder och livsfas är Rossis livscykelteori. Teorin utgår ifrån familjen och beskriver hur familjens förändring med tiden gör att boendebehoven ändras. Teorin bygger på att hushållen anpassar sitt boende i olika stadier i livet utifrån förändrade krav och behov (Boyle et al 1998). Bostadsbehoven bestäms främst av hushållets sammansättning och med dess förändring ändras också behoven genom livscykeln (Rossi 1980). Rossis idéer har kritiserats för att vara ett deterministiskt och normativt angreppssätt som utgår ifrån 1950-talets amerikanska kärnfamilj med mannen som försörjare. Vi ser idag hur allt färre hushåll har formen av den ideala kärnfamiljen, idag finns istället en rad olika former och sammansättningar, inte minst med det ökade antalet singelhushåll. Teorin har därför utvecklats med hjälp av termen livsbana (life course) enligt vilken flyttningar anses ha individuella orsaker men sker generellt sett i vissa stadier i livet med toppar vid tidig barndom, tidiga delen av arbetslivet, pensionering och sen ålderdom (Boyle et al 1998). Den period i livet när de mesta flyttningarna sker är just i ungdomsåren, dels för att de allra flesta flyttar hemifrån i denna del av livet men också för att man flyttar oftare under denna livsfas generellt sett. 5.2 Att flytta hemifrån Ett viktigt steg i livsbanan som alla passerar, är flytten från föräldrahemmet. Beslutet att flytta hemifrån kan sägas vara grundat på individens vilja till eget ansvar och frigörelse från föräldrarna och ett resultat av en successiv mognadsprocess (Fransson 1997). Eller som Forsberg uttrycker det: Att flytta hemifrån kan ses som en blandning av hennes egen vilja, drömmar och kapacitet och vad som anses vara möjligt och självklart utifrån den lokala traditionen för en ung kvinna eller man (i Jonsson 2003, s. 23). Löfgren (1990) menar att beslutet att flytta hemifrån kan karaktäriseras med push- och pull-faktorer. Push-faktorerna är mer av en flykt från till exempel familjen eller tristess på uppväxtorten. Ett mer positivt val, styrt mer av pull-faktorer, är flytten till ett eget boende som ett led i en mognadsprocess eller en längtar till nya miljöer. 17

30 Återflyttning För många ses hemregionen (eller en liknande region) som en ideal hemmiljö när man bildar familj, man vill ge sina barn en barndom som liknar ens egen. Det är därför en del av de som i unga år flyttar från glesbygd och småstäder väljer att återvända dit efter några år, så kallad återflytt. Nilsson (2001) finner att en tredjedel av de som flyttat till stadsregioner flyttar därifrån igen, majoriteten av dessa återvänder till den ursprungliga arbetsmarknadsregionen. Unga från de norra delarna av landet återvänder i högre utsträckning än de från de södra delarna. De inser kanske att: Nu har man fått distans till X-stad och då man ser vilka fördelar som finns där och vilka fördelar som finns här. Det är lite grann att välja livsstil nästan va. Om man säger, det känns roligt att bo i en sådan här stor stad nu men jag tror inte att jag tycker det om fem, tio år. Är man ung här och vill ta del av det stora utbudet och allt sådant, det är ganska roligt. Men vill man sedan bilda familj (Lindén 1990, s. 15) 5.3 Livsvärdens betydelse för flyttare och stannare Garvill (et al 2000) har utgått från livsvärden för att beskriva tendensen att flytta eller stanna på en plats. Dessa livsvärden är de generella mål och attityder som påverkar våra val i livet. De använder sig av två dimensioner för att summera dessa livsvärden. Dessa är öppenhet inför förändring kontra bevarande respektive allmänintresse kontra egenintresse, detta illustreras i figur 5.1. Öppenhet Egenintresse Figur 5.1: Värdestruktur för flyttare och stannare Källa: Garvill et al Allmänintresse Bevarande Öppenheten innebär en strävan efter autonomi och omväxling medan bevarande strävar mot trygghet och tradition. Allmänintresse innebär en strävan efter allas bästa medan egenintresset innebär ett fokus på sina egna intressen, även på andras bekostnad. Garvill (et al 2000) finner att flyttarna är öppna för förändring och prioriterar omväxling och självständighet. Stannarna däremot eftersträvar bevarande och stabilitet och prioriterar istället trygghet och tradition. Garvill (et al 2000) finner att egenintresse och öppenhet är viktigt i unga åldrar men blir allt mindre viktigt med stigande ålder, vikten av stabilitet ökar istället med ålder. Män är mer benägna till förändringar och egenintresse medan kvinnor 18

31 lutar mer åt stabilitet och allmänintresse. De finner att universitetsutbildade värderar öppenhet högre än de utan universitetsutbildning. De finner även att de som bor i en storstad prioriterar bevarande minst jämfört med boende i andra miljöer. Därmed är det de unga, välutbildade och de obundna som i högre grad flyttar än andra medan de som stannar är bundna till hemorten genom arbete, familj och genom att de har bott där länge. 5.4 Platsens betydelse Valet att bo kvar på en plats eller flytta tillbaka till uppväxtorten kan också hänga samman med att platsen är mer betydelsefull för vissa. Viljan att stanna eller flytta påverkas med andra ord av människors sociala nätverk på en plats. Människors bindning till en plats ger en känsla av tillhörighet, en tillhörighet som bidrar till ökad tillfredsställelse i livet, vilket i dagligt tal brukar kallas för att vara rotad (Brydsten 1994). Graden av knytning och känsla för en viss plats eller platser i allmänhet skiljer sig människor emellan. Jonsson (2003) skiljer mellan olika typer av ungdomar utifrån platsförankring och deras syn på mobilitet: de rotade, de rotlösa och de rastlösa: De rotade De rotlösa Lever i huvudsak sina liv på en och samma plats med förankring i den lokala platsen. De vill och tro sig bo kvar på hemorten även i framtiden. Ju längre de stannar på hemorten desto större är sannolikheten att de blir kvar där. Ju längre tid man har bott på en ort desto svårare blir det att flytta därifrån, den sociala kostnaden blir allt högre. De slår sig inte till ro på en plats utan flyttar från en plats till en annan många gånger under livet. De har ett rörligt liv där en fast punkt saknas, istället skapas nya punkter eftersom. De rastlösa Kan sägas vara mellantinget. De är inte främmande för att flytta, varken inom eller utom landet, men är samtidigt förankrade i sin hemort eller sitt hemland. De kombinerar förankring med mobilitet. De har ett rörligt liv men har ständigt en fast punkt att återvända till, t.ex. efter att ha studerat eller arbetet på annan ort eller i ett annat land (Jonsson 2003) Humankapital teori Man har förutom olika känsla för platsen även olika grad av bundenhet till platsen. Denna typ av bundenhet kan man beskriva med begreppet humankapital. Man kan säga att det är ett begrepp som beskriver personers värdering av en plats och vad den har att erbjuda. Denna bundenhet kan bestå av arbete och/eller 19

32 familj men även den tid man har bott på en plats. De personer som är mer bundna till en plats tenderar att stanna medan de som är mindre bundna flyttar oftare (Jonsson 2003). Humankapitalet är till viss del platsspecifikt, det är med andra ord inte överförbart mellan olika platser, har man en stor andel lokalt humankapitalt blir det svårare att flytta (Garvill et al 2000). Med humankapital kan man mena rent ekonomiska faktorer som påverkar flyttningen, som resekostnader, potentiella lönenivåer eller att flyttningen ses som ett sätt att förbättra sina karriärmöjligheter, till exempel genom utbildning eller andra möjligheter på arbetsmarknaden (Boyle et al 1998,. Nilsson 2001). Men det finns även andra typer av kapital som inte är mätbara rent ekonomiskt, till exempel socialt kapital. Det sociala kapitalet kan sägas vara ett socialt nätverk och det är genom denna typ av humankapital som platser får en tydlig betydelse. Genom att ha bott länge på en plats bygger man upp så kallade insiderfördelar resurser som är bundna till en särskild plats och alltså inte är flyttbara till en annan plats, Människors lokala förankring gör att de bildar sociala nätverk på den plats där de bor. Detta sociala nätverk påverkar i sin tur viljan att flytta eller stanna (Jonsson 2003). Graden av förankring eller rörlighet påverkas även av kunskaper om platser och kunskaper om rörlighet, denna kunskap kallar Jonsson (2003) för ett mobilitetskapital, vilket är en resurs av rörlighet och kännedom om platser. Detta kapital byggs upp genom rörlighet i vardagen och ökas genom ökad mobilitet, att resa innebär med andra ord att göra en investering i detta mobilitetskapital. Människor gör investeringar i mobilitet, ökar på sitt mobilitetskapital och formar därigenom sin identitet, sitt jag (Jonsson 2003, s. 185). De som endast har kännedom om en enda plats blir beroende av denna plats och kan därför sägas ha ett mindre mobilitetskapital. Deras resurser och kunskaper är bundna till den platser och kan därför vara svåra att föra med sig till andra platser, man har en stark platsförankring (Jonsson 2003) Geografiska referenser och mentala kartor Ackumulerandet av mobilitetskapital anknyter till begreppet geografiska referenser, detta är ett annat sätt att beskriva anknytning till platser som bland annat Jansson och Stjernström (1989) använder sig av. De geografiska referenserna påverkar våra önskemål om vart man vill flytta. De geografiska referenserna lägger grund för individernas mentala kartor, det vill säga bilden och inställningen till olika platser. Beroende på hur vi omfattar omvärlden, vilken 20

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Större samhörighet i det lokala än i det regionala Större samhörighet i det lokala än i det regionala Samhörigheten är starkt lokalt orienterad! Trots globalisering och regionalisering känner de flesta i norra Sverige störst samhörighet med andra på samma

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Intervjuer med blivande flyttare Normalt och naturligt att flytta Man vill ju ut, det är ju så. Om man reser ut, till Stockholm eller så, från Söderhamn

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2015-03-03 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2015-03-03 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012

Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012 Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012 1 2 Målet med undersökningen;? Att klargöra hur omvärldsbilden av Tierp ser ut. Viktiga frågor att besvara är: - Hur står det till med kännedomen om Tierp?

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Attraktionsindex Avesta november 2013

Attraktionsindex Avesta november 2013 Attraktionsindex Avesta november 2013 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen 3 2. Resultatredovisning 5 3. Sammanfattning 25 4. Fakta om Attraktionsindex 27 2. Information om undersökningen

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour ANSVARIGA FÖR STUDIER Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan

Läs mer

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Sveriges befolkning efter ålder (2006) Sveriges befolkning efter ålder (2006) 2006 1986 1966 1946 Vad innebär demografin Att bli vuxen tar tid Man är vuxen när man tar ansvar för sina beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet.

Läs mer

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

Var tredje svensk tycker att status är viktigt

Var tredje svensk tycker att status är viktigt Manpower Work Life Rapport 2014 Manpower Work Life Rapport 2014 Vad innebär egentligen status och hur viktigt är det? Anpassar vi våra liv för att samla statussymboler? Eller är det egentligen inte så

Läs mer

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002 31 Skälen till att personer väljer att flytta varierar. Bland framför allt yngre personer är studier ett skäl till att flytta. Vissa väljer att flytta för att bedriva gymnasiestudier på annan ort men det

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Svenska reserapporten. Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester

Svenska reserapporten. Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester Svenska reserapporten 2014 Swebus undersökning av svenskarnas sommarsemester Resultat i korthet * Svenskarna spenderar nästan hela sin semester i Sverige * Semestrandet inom Sverige ökar kraftigare än

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna En undersökning av Studentum om val till högskola och kvalificerad yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster

Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster Rapport 2008:03 Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster Maj 2008 Fredrik Eliasson Innehållsförteckning Inledning... 3 Några utgångspunkter... 4 Datamaterial...

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Svenska folkets åsikter om heminredning, ekonomi och miljöfrågor 2009 - undersökning genomförd av YouGov v.24 2009

Svenska folkets åsikter om heminredning, ekonomi och miljöfrågor 2009 - undersökning genomförd av YouGov v.24 2009 Svenska folkets åsikter om heminredning, ekonomi och miljöfrågor 2009 - undersökning genomförd av YouGov v.24 2009 Sammanfattning Heminredningsintresset är fortfarande på topp, för de allra flesta har

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Varumärket Piteå. Tjänsteskrivelse

Varumärket Piteå. Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2011-05-27 Dnr Varumärket Piteå Förslag till beslut Kommunstyrelsen tackar för redovisning av resultat från undersökning kring varumärket Piteå och hur resultatet

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2014-12-02 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2014-12-02 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Befolkning & tillgänglighet

Befolkning & tillgänglighet Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten

En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2009 Linda Holmlund Håkan Regnér En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten 2 En studie av studenter som har läst vid flera lärosäten Linda Holmlund och Håkan Regnér Citera gärna ur skriften,

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

5. Finns det en norrländsk identitet?

5. Finns det en norrländsk identitet? 5. Finns det en norrländsk identitet? Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Introduktion Detta kapitel handlar om geografisk och social identitet och hemmahörighet i Norrland.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Gävleborgs län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Effektivitet på jobbet

Effektivitet på jobbet Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer