med familj och barn går det?
|
|
- Hugo Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga människor mer benägna att flytta, och då främst till högskoleorter och storstadsområden. En allt större andel av de långväga flyttningarna sker innan man bildat familj och etablerat sig på arbetsmarknaden. När människor väl skaffat familj, och i synnerhet när de fått barn, minskar viljan att flytta. Att underlätta och stimulera till ökad geografisk rörlighet på arbetsmarknaden är ett av den svenska arbetsmarknadspolitikens viktigaste mål. Syftet är naturligtvis att stimulera människor till att flytta från regioner med hög arbetslöshet till andra områden med större efterfrågan på arbetskraft. Ändå väljer de flesta att stanna kvar på samma ort år efter år detta trots att de rent ekonomiskt skulle vinna på att flytta. Att bilda familj, få barn och separera är händelser i människors liv som fått allt större betydelse för de regionala flyttningsmönstren de senaste trettio åren. Det visar ny forskning vid Institutet för Framtidsstudier. Medan unga flyttar i högre utsträckning än tidigare har rörligheten minskat bland barnfamiljer. Det är de som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden som är mest rörliga. Flyttningar är vanligast bland människor i åldern år och vanligare bland unga kvinnor än bland unga män. Till stor del handlar det om människor som flyttar till högskoleorter runt om i Sverige, och som när utbildningen så småningom är avslutad, om de inte stannar kvar, drar vidare till mer attraktiva och expanderande arbetsmarknader. De breda och diversifierade arbetsmarknaderna i storstadsområdena har fått större dragningskraft. Studier har också visat att sociala faktorer som att flytta ihop eller isär från partner, närhet till släkt och vänner har fått allt större betydelse för beslutet att flytta. Samtidigt finns en annan tendens: av Sveriges befolkning som helhet är det färre människor som flyttar till följd av arbetsmarknadsskäl på 1990-talet än på 1970-talet. Arbetsmarknaden är inte längre det dominerande skälet till att folk flyttar, åtminstone inte när det gäller över kortare avstånd. För flyttningar över längre avstånd tycks dock fortfarande situationen på arbetsmarknaden vara av stor betydelse. ATT UNGA ÄR MER benägna att flytta än äldre är inget nytt fenomen. Unga har flyttat i alla tider, och mestadels har flytten gått till större städer där framtidsutsikterna varit goda. Benägenheten att flytta avtar dock starkt med ökande ålder. Bland människor i familjebildande åldrar, år, är den geografiska rörligheten relativt stor, men kanske ändå inte så stor som man skulle 20 Framtider 3/2005
2 FOTO: ULF PALM/PRESSENS BILD. Ett alternativ till att flytta hela familjen i dag är det drygt en miljon människor som dagligen pendlar till jobbet. Vinterväg mellan Sågmyra och Leksand. Framtider 3/
3 Har benägenheten att flytta minskat? På 1970-talet var det fler människor i åldrarna år som flyttade minst en gång under en tioårsperiod än på och 1990-talen. FOTO: ERICH STERING/PRESSENS BILD. kunna tro. Drygt 14 procent av dem flyttade minst en gång under talet, medan andelen under och 1990-talen var 11 procent. Och klart färre än en av tio bland dessa flyttare rörde på sig flera gånger under en tioårsperiod. Det är således relativt få som flyttar från en lokal arbetsmarknad till en annan. Under 1990-talet ökade rörligheten i de yngre åldersgrupperna, jämfört med de föregående tjugo åren, samtidigt som den minskade bland de äldre. Ökningen fanns framför allt i åldrarna år men även år. Att fler unga kvinnor och män bosatt sig i storstadsområden och bildat familj har lett till ett ökat barnafödande i våra storstäder. Befolkningen har blivit allt yngre. I utflyttningsregionerna är situationen den omvända, här finns en minskande andel kvinnor och män i familjebildande åldrar och en ökande andel äldre. Flyttströmmarna har med andra ord lett till påtagliga regionala skillnader i de lokala befolkningarnas åldersstruktur. Enligt den neoklassiska ekonomiska teorin är det framförallt regionala löneskillnader som ger upphov till flyttningar. Det ger människor incitament att flytta från områden med sämre förväntad löneutveckling till områden med bättre utsikter. Individer som flyttar ökar tillgången på arbetskraft i inflyttningsregionerna, lönerna pressas ner och de regionala löneskillnaderna minskar. Därmed avtar incitamenten att flytta och flyttströmmarna minskar. Nationalekonomen Larry Sjaastad utvidgade på 1960-talet den etablerade migrationsteorin genom att betrakta flyttningar som en form av investeringar. Människor flyttar i teorin till platser där de förväntar sig högst avkastning på sitt humankapital eller till platser där de tror att humankapitalet kommer att växa snabbast. Teorin lyckas förklara varför människor flyttar från stagnerande regioner till expanderande regioner med högre löner, lägre arbetslöshet och till platser med attraktiva boendemiljöer. Men den förklarar inte en minst lika viktig fråga som utvecklingen i Sverige aktualiserar: Varför är det, relativt sett, så få som flyttar? Varför väljer så många att stanna kvar i stagnerande regioner trots att de skulle vinna ekonomiskt på en flytt? En faktor som kan ha haft stor betydelse för flyttströmmarna de senaste decennierna är det ökade kvinnliga förvärvsdeltagandet. Sedan mitten av 1960-talet har svenska kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökat snabbt, och i dag arbetar kvinnor i näst- intill samma omfattning som män. Få kvinnor lämnar arbetsmarknaden i samband med att de bildar familj och får barn, och de behåller sin anknytning till arbetsmarknaden även när barnen är små. Deras ökande förvärvsfrekvens har gradvis förändrat försörjningsbördan i familjerna, från hushåll med en försörjare till hushåll där båda arbetar och bidrar till den gemensamma ekonomin. DEN ÖKADE ANDELEN hushåll med två förvärvsarbetande makar kan dock enligt nationalekonomen Jacob Mincer ha lett till en minskad geografisk rörlighet. Att flytta till annan ort blir mer komplicerat när man har familj. Även om en av makarna får ett bra jobberbjudande, behöver inte det leda till att familjen flyttar. En flytt påverkar ju även den andres möjligheter. Om han eller hon får svårt att hitta jobb på den nya orten, eller kanske måste ta ett sämre arbete, är det möjligt att familjen bestämmer sig för att stanna trots allt. Med en enkel modell visade Mincer på 1960-talet att flyttbeslut som tas i familjer med två förvärvsarbetande skiljer sig från beslut som tas i ensamhushåll. Att bilda familj minskar benägenheten att flytta medan separationer ökar den. Mincer utgick från 22 Framtider 3/2005
4 amerikanska data och fann empiriskt stöd för dessa rön. Liknande resultat kom Bertil Holmlund fram till när han på 1980-talet testade Mincers modell på svenska data. Med barn i familjen blir det fler faktorer att ta hänsyn till vid en eventuell flytt. Flyttkostnaderna ökar med barn i familjen. Varken Holmlund eller Mincer gjorde dock några mer djuplodande undersökningar i ämnet. Empiriskt har det tidigare varit svårt att påvisa att kvinnors intåg på arbetsmarknaden skulle ha resulterat i minskad geografisk rörlighet. Samtidigt är det ett odiskutabelt faktum att människors långväga flyttningar totalt sett har minskat något de senaste decennierna. Det har dessutom saknats studier som belyst hur familjebildning, barnafödande och ökad kvinnlig sysselsättning påverkat rörligheten på arbetsmarknaden. När kvinnorna gick ut på arbetsmarknaden fick flertalet anställning inom offentlig sektor. Under perioden ökade sysselsättningen inom den offentliga sektorn med mer än en miljon personer. Den utbyggda offentliga sektorn skapade därmed en betydande arbetsmarknad i alla delar av Sverige. Kvinnor bör följaktligen ha haft goda möjligheter att få nytt jobb i samband med flyttningar, oavsett om de levde i förhållanden eller inte. ren är den regionala satsningen på högskolor. I slutet av 1970-talet etablerades flera nya högskolor och högskolornas geografiska spridning ökade. Detta kan å ena sidan ha minskat rörligheten bland de yngre åldersgrupperna. Å andra sidan har antalet människor som gått vidare till högre utbildning ökat stadigt i synnerhet under talet när utbildningsplatserna ökade från i årtiondets början till mer än vid sekelskiftet. I en ny studie vid Institutet för Framtidsstudier har jag själv undersökt hur benägenheten att flytta mellan lokala arbetsmarknader påverkats av familjebildning, barnafödande och separationer under perioden FOTO: MIKAEL SJÖBERG/PRESSENS BILD. Det är människor i åldern som står i blickpunkten. Undersökningen bekräftar att benägenheten att flytta minskar när människor bildat familj, och fått barn och visar att separationer ökar viljan att flytta. Familjeband tycks därmed ha vital betydelse i sammanhanget. Vad mera är, att flytta till nytt jobb med barn och familj är betydligt mindre vanligt i dag än för trettio år sedan. Förmodligen hänger detta nära samman med det ökade kvinnliga deltagandet på arbetsmarknaden. I studien analyseras även en mängd andra faktorer som kan tänkas påverka människors benägenhet att flytta som ALLT FLER PENDLAR till sina arbeten. Bilism, bättre vägar och kommunikationer har gjort det möjligt att färdas över allt längre avstånd. Samtidigt som benägenheten att flytta har minskat något de senaste decennierna, har antalet pendlare till arbetsplatser i en annan kommun mer än fördubblats, från personer i början av 1970-talet till mer än i slutet av 1990-talet. En annan faktor som förmodligen haft stor betydelse för flyttningsmönst- Bra dagis och andra former av social service är viktiga faktorer för framför allt barnfamiljers funderingar kring att flytta eller stanna kvar. Framtider 3/
5 ålder, utbildningsnivå, födelseland, boendeform, hur länge man varit bosatt inom den nuvarande lokala arbetsmarknadens ram samt den lokala arbetslöshetens utveckling. MINA RESULTAT VISAR att yngre är mer rörliga än äldre, att högutbildade flyttar i större utsträckning än lågutbildade, och att den som flyttat en gång är mer benägen att flytta igen. Benägenheten avtar dock med tiden. Ju längre tid en person varit bosatt i den lokala arbetsmarknadens närhet, desto mindre troligt är det att hon eller han flyttar. Folk som köpt en bostadsrätt eller ett småhus är mindre villiga att flytta än de som bor i hyresrätter. Utvecklingen på den lokala arbetsmarknaden tycks fortfarande vara viktig för funderingar kring flytta eller stanna kvar. När arbetslösheten stiger på hemorten jämfört med på andra presumtiva lokala arbetsmarknader blir människor mer flyttbenägna. Storstadsområdenas befolkningsökning hänger nära samman med att arbetsmarknaderna har koncentrerats hit, och att de är tillräckligt diversifierade för att erbjuda möjligheter för både män och kvinnor. Även om en del av inflyttarna senare vänder tillbaka till sina ursprungliga hemorter, minskar sannolikheten för detta om de bildar familj och får barn. Med två förvärvsarbetande i familjen blir tillgången på social service en viktig faktor, och finns barn med i bilden ökar kraven på dagis, skolor och fritidsaktiviteter. Service som storstadsområden har lättare att erbjuda. Den minskade rörligheten bland dagens barnfamiljer kan i kombination med den ökade rörligheten bland de yngre ge upphov till långsiktiga regionala konsekvenser. Flyttströmmarna tenderar snarast att förstärka dagens regionala obalanser. Unga kvinnor och män är mest benägna att flytta, och oftast går flytten från glesbygd och industriorter till högskoleorter och storstadsområden. Regioner som domineras av inflyttning får därmed en allt fördelaktigare befolkningssammansättning, medan glesbygd och industriorter dräneras på yngre arbetskraft. Regioner som domineras av utflyttning hamnar lätt i en negativ spiral. När andelen förvärvsarbetande minskar och andelen äldre ökar, minskar skatteunderlaget och det blir allt svårare att upprätthålla social service i form av daghem, förskolor, skolor, fritidsaktiviteter, vård och omsorg. Social service som är av stor betydelse för om orter inte bara ska kunna locka till sig utan även lyckas med konststycket att behålla sin yngre arbetskraft. Ann-Christin Jans arbetar vid Statistiska centralbyrån, avdelningen Demografisk analys. Hon är även forskare vid Institutet för Framtidsstudier där hon är ansvarig för projektet Rörligheten på arbetsmarknaden. LITTERATURTIPS Garvill, Jörgen, Gunnar Malmberg och Kerstin Westin (2000), Värdet av att flytta och stanna. Bilaga till Regionalpolitiska utredningen. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. (SOU 2000:36) Holmlund, Bertil (1984), Labor Mobility. Studies of Labor Turnover and Migration in the Swedish Labor Market. Stockholm: Industrial Institute for Economic and Social Research. Jans, Ann-Christin (2005), Family relations, children and interregional mobility, 1970 to (Arbetsrapport/Institutet för Framtidsstudier; 2005:12) Mincer, Jacob (1978), Family migration decisions. Journal of Political Economy, 86. Statistiska centralbyrån (2005), Storstaden, bostaden och barnafödandet. Stockholm: Statistiska centralbyrån. (Demografiska rapporter) FOTO: LENNART HYSE/PRESSENS BILD. Storstädernas befolkning har föryngrats de senaste trettio åren, medan utflyttningsregionerna dränerats på yngre arbetskraft. 24 Framtider 3/2005
Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merInrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund
51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare
Läs merÄldres flyttningar och boendepreferenser
Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre
Läs merHur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?
Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle
Läs merFaktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper
Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i
Läs merInrikes flyttningar. Antal flyttningar Antal flyttningar efter kön och ålder 2001
41 Inrikes flyttningar Inrikes omflyttning är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare och antalet utflyttare (flyttnettot)
Läs merFöretagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009
Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007
Läs merSammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Läs merLivsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN
OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET JULI 2014 INLEDNING Siffrorna t o m 2013 härrör från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas BEFPAK och bygger på kommunens nyckelkodavgränsning.
Läs merBostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att
Läs mer11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)
Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra
Läs merFlyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018
Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018 Befolkningsprognoser bygger i grunden på antaganden om antal födda, döda, inflyttare och utflyttare. Den stora osäkerheten
Läs merStor befolkningstillväxt väntar Göteborg
2-21 Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg men små förändringar i åldersstrukturen Baserat på den senaste årsstatistiken över befolkningen gör Stadskansliet varje år en ny befolkningsprognos för Göteborgs
Läs merBefolkningsutveckling
Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste
Läs merNordisk pendlingskarta 2001
FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Nordisk pendlingskarta Nordisk pendlingskarta 2001 Carl-Gunnar Hanaeus 21 Mer än 55 600 personer boende i Sverige hade löneinkomst i ett annat nordiskt grannland under
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs merDen kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?
Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman
Läs merSysselsättning och utanförskap i Skåne
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna
Läs merBarnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff
Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet
Läs merBoende, regional fördelning och tillgång till bil
Boende, regional fördelning och tillgång till bil LO/Löne- och välfärdsenheten - juni 2000 Sven Nelander/Elisabeth Lönnroos 2 Rapportens innehåll Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav
Läs merLäget i Kalmar län 2016
Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja
Läs merOm att planera för sitt boende på äldre dagar
Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt
Läs merÄldre på bostadsmarknaden
Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs merInrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)
Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139
Läs merKvinnor och män utan barn
18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN
BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar
Läs meraugusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna
augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna
Läs merPlaneringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025
Läs merTema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.
Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation
Läs merBra chefer gör företag attraktiva
Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen
Läs merAntalet sysselsatta per kommun år 2010
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Den demografiska krisen Den demografiska krisen ur ett regionalt arbetsmarknadsperspektiv Tor Bengtsson 4 Bakgrund Man brukar ange den demografiska krisen som det
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN
OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN PLANERINGSKONTORET JULI 2015 INLEDNING Siffrorna t o m 2014 härrör från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas BEFPAK och bygger på kommunens nyckelkodavgränsning.
Läs merSamhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.
1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN
BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN 2015-2030. BAKGRUND: BEFOLKNINGSUTVECKLING 1990-2014 Befolkningen i har ökat med 4 010 personer under åren 1990-2014, eller i medeltal med 160 personer per år. År 2014
Läs merSTAD- OCH LANDSBYGDSUTVECKLING I SVERIGE FRÅN ETT DEMOGRAFISKT ANGREPPSÄTT
STAD- OCH LANDSBYGDSUTVECKLING I SVERIGE FRÅN ETT DEMOGRAFISKT ANGREPPSÄTT ESPON on the Road seminarium, SKL 28 th November 2014 Mats Johansson, Royal Institute of Technology, Stockholm mats.johansson@abe.kth.se
Läs merTuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren
Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merSveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv
Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs merfakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11
fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning
Läs merKAMPEN OM KOMPETENSEN
NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.
Läs merSAMHÄLLETS PÅVERKAN AV DEMOGRAFI
SAMHÄLLETS PÅVERKAN AV DEMOGRAFI Christian Skarman 1 2017-10-05 2 2017-10-05 3 2017-10-05 Olika demografi ger olika utmaningar Norrbottens län Stockholms län Riket Pajala Lund 4 2017-10-05 Födda barn i
Läs merRegionalt nätverk 6 februari 2013
Regionalt nätverk 6 februari 2013 Bilden av Halland Halland är ett litet län Halland är en hyfsat stor region med en låg inkomstnivå Halland har en hög inkomstnivå och en låg utbildningsnivå Halland har
Läs merStatistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015
Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos
Läs merFLYTTMÖNSTER INOM SVERIGE EN ÖVERBLICK AV OMFLYTTNINGEN I GÅR, I DAG OCH I MORGON
FLYTTMÖNSTER INOM SVERIGE EN ÖVERBLICK AV OMFLYTTNINGEN I GÅR, I DAG OCH I MORGON Christian Skarman 1 2017-09-12 2 2017-09-12 Födda barn i Sverige 1750-2016 Antal 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merAntalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002
31 Skälen till att personer väljer att flytta varierar. Bland framför allt yngre personer är studier ett skäl till att flytta. Vissa väljer att flytta för att bedriva gymnasiestudier på annan ort men det
Läs merÖrebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.
Läs merBefolkningsutveckling 2018
Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning
Läs merKommittédirektiv. En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet. Dir. 2018:74. Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018
Kommittédirektiv En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet Dir. 2018:74 Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018 Sammanfattning En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet en jämlikhetskommission
Läs merFörändringar i pendlingen över Öresund
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING OKTOBER 212 Förändringar i pendlingen över Öresund Arbetspendlingen över Öresund har minskat något de senaste åren men är ändå dubbelt så stor jämfört med
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga
Läs merSammanfattning 2015:5
Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag
Läs merBefolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten
Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.
Läs merAnledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010
Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun,, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp
Läs merMarriages and births in Sweden/sv
Marriages and births in Sweden/sv Statistics Explained Allt vanligare att gifta sig i Sverige Författare: SCB, enheten för befolkningsstatistik Data från juni 2015. Den här artikeln, som handlar om äktenskap
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2010
1 (7) Barn och personal i förskolan hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2010. Jämförelser görs framför allt med situationen
Läs merÄldres flyttmönster. Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet
Äldres flyttmönster Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle kunna tänka
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala län år
1 (8) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2017-10-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Regiondirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2017-2040 Innehåll Inledning...
Läs merMångfald i äldreomsorgen
Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund
Läs merFLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun
FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se
Läs merBefolkningsprognos BFP18A
R A PPORT Befolkningsprognos 018-08 BFP18A Innehåll Inledning... 4 Befolkningsförändringar 017... 5 Utfall 017 jämfört med prognos... 7 Prognos 018-08... 9 1. Vallentuna kommun... 9 1.1 Totalbefolkning
Läs merNågra röster om regionala högskolor
Några röster om regionala högskolor Högskolan Gotland: Add Client Name Synovate: Nicklas Källebring Datum: 2010-07-02 S-119209 2010. Synovate Sweden AB. Sammanfattning 10 av 16 har besökt högskolan vid
Läs merSÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Läs merFramtidens boende och bostäder
Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek
Läs merUtrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
Läs merOktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016
Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 216 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 5 Utbildning
Läs merVem flyttar till vem? Könsskillnader i flyttavstånd till pars första gemensamma bostad
Vem flyttar till vem? Könsskillnader i flyttavstånd till pars första gemensamma bostad Maria Brandén* Karen Haandrikman** * Demografiska avdelningen, Stockholms universitet ** Kulturgeografiska institutionen,
Läs merPreliminär befolkningsprognos för Norrköping
FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under
Läs merArbetsmarknad i förändring
Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS
BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2013 2022 AVDELNINGEN FÖR REGIONAL UTVECKLING STAB/ENHETEN FÖR SAMHÄLLSANALYS 1 2 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 7 Fler
Läs merInrikes omflyttning. Källa: SCB:s tätortsstatistik , aspx
Inrikes omflyttning Under 2010 regi strerades i genomsnitt 3 607 f l yttningar per dag hos Sk atteverket. Total t f l yttade 1 156 563 personer under året vil k et motsvarar var åttonde person i befolkningen.
Läs merMinusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken
Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder
Läs merSmå barn har stort behov av omsorg
Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,
Läs merLandskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Läs merFull sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning
Läs merBefolkning Rapport per
Befolkning Rapport per 2014-06-05 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2014-06-05 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten
Läs merBefolkningsprognos
2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer
Läs merBokslut Befolkning 2014
Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och
Läs merVästernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015
MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...
Läs merInvesteringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015
Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merIngenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?
Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det
Läs merBefolkningsprognos för Lunds kommun 2013
Kommunkontoret 1 (13) Utvecklingsavdelningen 212-5-2 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 213 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 323 personer 213
Läs merKalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring
7 Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandring och den framtida försörjningsbördan har debatterats på senare tid. I denna rapport diskuteras försörjningsbördans utveckling
Läs merArbete och försörjning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer
Läs merSysselsättning, hälsa och dödlighet
22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat
Läs merHögskoleutbildning lönar sig allt sämre
Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Lönerna för högskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade, den så kallade högskolepremien ökade trendmässigt från början av 1980-talet fram till början av 2000-talet.
Läs merPåverka Mariefreds framtid
Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt
Läs merEn ny egnahemsrörelse
Enskild motion C Motion till riksdagen 2018/19:2528 av Mikael Larsson och Anders Åkesson (båda C) En ny egnahemsrörelse Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs mer