Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Transkript

1 Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

2 Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning det viktigaste politiska målet. Det är genom en låg arbetslöshet och hög sysselsättning som vi bygger ett starkare och mer solidariskt Stockholm och Sverige. Välfärdstjänster såsom barn- och äldreomsorg är centrala för att säkra möjligheten för både kvinnor och män oavsett samhällsklass att förvärvsarbeta. När sysselsättningspolitik och välfärdspolitik understödjer varandra stärks individen, liksom samhället i stort. I rapportserien Full sysselsättning i Stockholmsregionen tittar vi närmare på en rad samhällsfunktioner som måste fungera för att fler ska få ett arbete att gå till, men också att de arbeten vi har är trygga och givande. Den tredje och sista rapporten svarar på två olika frågor: hur organiseras länets arbetsmarknad och hur påverkar det tryggheten utefter klass och kön? Samt; vilka kommuner har infört rätt till heltid och vad har reformen fått för effekt på personalens sysselsättningsgrad? Under de senaste decennierna har arbetsmarknaden förändrats. Kraven på flexibilitet har blivit större och arbetsgivarna eftersträvar möjligheten att snabbt kunna justera storleken på sin personalgrupp. Denna trend förstärks i tider av hög arbetslöshet. Rapporten beskriver hur de osäkra anställningarna ökar, särskilt inom kvinnodominerade arbetaryrken. De osäkra anställningarna påverkar inte bara din ekonomi negativt utan kan också få negativa effekter på hälsan. 2

3 Den otrygga arbetsmarknaden har många ansikten En flexibel arbetsmarknad kan betyda flera olika saker. Å ena sidan handlar det om att arbetstagaren får ökade möjligheter till inflytande över sitt arbete, kring var och när det ska genomföras eller hur arbetsschemat ska se ut. Å andra sidan handlar det om att arbetsgivaren ska kunna anpassa sin produktion efter snabba förändringar i efterfrågan. Det är effekterna av detta som rapporten studerar. Detta kallas numerär flexibilitet och betyder att arbetsgivaren ska kunna anpassa storleken på sin arbetskraft utifrån det kortsiktiga behovet. Det sker genom att anställa på olika former av tidsbegränsade anställningar. En osäker anställning kan innebära flera olika saker. Först och främst handlar det om de olika formerna av tidsbegränsade anställningar: allmän visstid, vikariat, provanställning, praktikanställning, tim- eller behovsanställning. Men otrygga anställningar skapas också av andra villkor än enbart anställningsformen. Att arbeta inom bemanningsföretag ökar oron och stressen. Ofrivillig deltidsanställning påverkar din ekonomiska självständighet både idag och i morgondagens pension. Fler och fler branscher, särskilt bland tjänstemän, använder sig också av F-skattare, vilket innebär att du inte anställs utan anlitas för specifika uppdrag. Den otrygga arbetsmarknaden har därmed många olika komponenter som tillsammans påverkar vår ekonomiska försörjning och långsiktiga hälsa. 3

4 Osäkra anställningar sedan 1987 Diagram 1 Andel tidsbegränsat anställda per kön, Hela riket & Stockholms län , första kvartalet 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Riket, Män Sthlm, Män Riket, Kvinnor Sthlm, Kvinnor Källa: SCB, Arbetskraftsundersökning (AKU), egna beräkningar. Statistiken avser 1:a kvartalet respektive år. Mellan visas statistik för gruppen år, från 2001 och framåt visas statistik för gruppen år. I diagram 1 beskrivs utvecklingen av andelen tidsbegränsat anställda i Stockholmsregionen och Sverige i stort sedan Anställningsformen del av arbetsmarkmaden har blivit allt större och under finanskrisen såg vi hur den användes för att arbetsgivarna snabbt skulle kunna göra sig av med eller få in ny personal när konjukturen förändrades. Generellt släpar utvecklingen i Stockholmsregionen efter. Bland kvinnor släpar utvecklingen efter med över ett år jämfört med riket i övrigt. Vändningarna är också mer drastiska. Trenden mellan kvinnor och män inom Stockholms län är dessutom olika. Medan andelen tidsbegränsat anställda kvinnor i länet och män i riket ökar under 2006, så sjunker andelen tidsbegränsat anställda män i länet. Det omvända gäller 2009 och 2010, då det sker en kraftig ökning bland män i riket och länet medan det under samma år är en tydlig minskning för kvinnor i länet. 4

5 En av tre arbetarkvinnor har en tidsbegränsad anställning Diagram 2 Andel tidsbegränsat anställda efter klass & kön i Stockholms län & hela riket Stockholms län 30 Hela riket ,4 23,3 Källa: SCB, (ULF/SILC) samt specialbeställning 11,113,9 9,2 10,8 9,6 9,3 Arbetare, kvinnor Arbetare, män Tjänstemän, kvinnor Tjänstemän, män I Stockholms län arbetar totalt sett 13,3 procent av de anställda på någon typ av tidsbegränsad anställning vilket inte är en särskilt alarmerande nivå. Men när andelen studeras utifrån olika grupper så ser det desto värre ut. Bland kvinnor i Stockholms län som arbetar inom LOyrken har en av tre en tidsbegränsad anställning. Från denna statistik är de som jobbar extra vid sidan av studier m.m. borträknade. Det är tre gånger så vanligt för arbetarkvinnor i länet att arbeta på en osäker anställning än för andra grupper. Det finns även skillnad i ålder. Det är vanligare med tidsbegränsade anställningar bland yngre men anställningsformen blir allt vanligare även i äldre grupper. Det finns även skillnader mellan personer med utländsk och svensk bakgrund. Sammantaget visar rapporten på stora könsskillnader, men vem som drabbas av dessa påverkas också av vilken klass du tillhör. 5

6 Rätt till heltid i S-kommuner En del av den otrygga arbetsmarknaden är det ofrivilliga deltidsarbetet. I Stockholms län arbetar 45 procent av kvinnorna i arbetaryrken deltid. Bland männen är det 15 procent. Tjänstemannakvinnor 18,1 procent och tjänstemannamän 6,8 procent. Deltidens effekter slår därför först och främst mot kvinnor i LOyrken. Kvinnors deltidsarbete kan förklara upp emot 40 procent av löneklyftorna mellan män och kvinnor. Att öka heltidsarbetet inom kvinnodominerade sektorer är därför en mycket viktig jämställdhetsfråga. Diagram 3 Andel barn i förskolor av olika driftform, Kommuner med vänsterstyre Kommuner med blocköverskridande styre Kommuner med högerstyre Rätt till heltid ej infört Källa: Enkätsvar LO-distriktet, juni 2014 och Johansson (2013), hösten I Stockholms län har endast 8 av 26 kommuner infört rätt till heltid i den kommunala verksamheten. Bland dessa så ingår samtliga fem socialdemokratiskt ledda kommuner medan endast tre borgerliga kommuner har infört rätten till heltid. I rapporten beskrivs därför stora politiska skillnader i vilka partier som är drivande i att bryta deltidsnormen inom de kvinnodominerade yrkena i kommunal sektor. Rätt till heltid infört 6

7 Reformen får effekt men den är begränsad Diagram 4 Förändring av andel heltidsanställda efter implementering, per politisk majoritet 6,0 Procentenheter 5,0 5,7 5 4,9 4,0 4,5 4 3,0 3,6 2,0 2,2 2,2 1,0 Höger Totalt Vänstrer Block 0,0 All personal Kvinnor Källa: Enkätsvar LO-distriktet, juni 2014 och Johansson 2013, SKL:s kommunal personalstatistik. En av rapportens viktigaste frågor är vilken effekt som rätt till heltid får på andelen heltidsanställda kvinnor i kommunal sektor. Detta har studerats genom en rad olika statistiska analyser. Efter att ha säkerställt att inga andra orsaker kan ha påverkat. Konstateras det i diagram 5 att den totala förändringen av andelen heltidsarbetande efter att reformen infördes blev 3,6 procentenheter. Bland kvinnor något högre. Även här är det stora skillnader beroende på vilken politisk majoritet som styr. Förändringarna är inte förvånansvärt stora, tvärtom. Därför bör kommunerna funder över varför så pass få har valt att gå upp i heltid. En av orsakerna ligger förmodligen i hur arbetet organiseras. För att lyckas med heltidsreformen så måste andra villkorsfrågor som arbetsmiljö, inflytande och arbetsplatsens förläggning inkluderas. Den kommun som till största delen gjort det har också fått bäst resultat. 7

8 Författarens fyra förslag för en tryggare arbetsmarknad Avskaffa möjligheten till allmän visstid. Möjligheten att anställa på tidsbegränsade kontrakt utan motivering måste tas bort. Ett första steg är att arbetsgivarna, facken och politiken sätter sig i ett trepartssamtal för att hitta den bästa lösningen på missbruket av osäkra anställningar. En väg kan vara att via kollektivavtalen avtala om krav på motivering för tidsbegränsade anställningar. Samtidigt kan inte lagstiftningsvägen stängas om det skulle ses som det bästa sättet för alla parter. Kommunen bör gå före och kraftigt reducera antalet tidsbegränsade anställningar. Det råder en stor förutsägbarhet i kommunernas framtida personalbehov. Personalplaneringen bör därför kunna ske på ett sådant sätt att tidsbegränsade anställningar undviks i betydligt högre grad än idag. Tillsvidareanställning bör vara norm inom samtliga förvaltningar. En konkret metod för att minska de tidsbegränsade anställningarna i kommunerna kan vara att sätta upp egna tak kring andelen tidsbegränsat anställda inom respektive verksamhet. Dessa tak bör även inkluderas vid upphandlingar eller i krav på privata aktörer inom LOV-systemet. Förbjud in- och uthyrning av arbetskraft för ett stadigvarande arbetskraftsbehov. Lagen om uthyrning av bemanningskraft har idag ingen reglering av när ut- och inhyrning av arbetskraft ska tillåtas. Lagen om anställningsskydd ska inte heller kunna sättas åt sidan genom att företaget säger upp personal för att sedan hyra in personal från bemanningsföretag för samma arbetsuppgifter. Heltid en rättighet heltid en rimlighet. De politiska och fackliga löftena om rätt till heltid får inte stanna vid viljeriktningar som blir till individuella erbjudanden. Det krävs en implementeringsmodell för rätt till heltid där utgångspunkten är att bryta deltidsnormen i de kvinnodominerade delarna av kommunal sektor. För att lyckas krävs ett helhetsgrepp där arbetsvillkoren ses över så att det blir rimligt att orka arbeta heltid. Detta är en avgörande jämställdhetsfråga. Ansvaret ligger på både kommunpolitiker, tjänstemännen och facket. Därför bör parterna med stöd från staten investera i utformningen av fungerande implementeringsreformer. Läs mer på #sverigekanbättre